Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Transkript

1 Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

2 Vad har hänt sedan sist?

3 Dialoger Nationellt: Möte med utbildningsdepartementet Dialog och utbyte med Gunilla Blomquist, Miljö- & Energidepartementet Information skickad till Miljömålsrådet och Miljömålsberedningen (Maria Wetterstrand & Anders Wijkman) Information skickad till Framtidskansliet Information skickad till Utrikesdepartementet Information lämnad till biståndsminister Isabella Lövin Möte med Per Magnusson, Unesco Regionalt / lokalt: Norrlandsmöte i Umeå Finansieringsdiskussioner med Länsstyrelser/Regionförbund i de fyra Norrlandslänen Skolhuvudmannaenkät Norrland Regional dialog Dalarnas län Regional dialog Kronobergs län Regional dialog Kalmar län

4 Behovsbilden - incitament

5 Sustainable Development goals (SDG) 17 mål med 169 underliggande mål som ska beslutas i september SDG4: Säkerställ inkluderande, jämlik och kvalitativ utbildning och möjliggör för alla individer att ha ett livslångt lärande Främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till en hållbar utveckling Alla länder ska uppfylla målen Politk för Global Utveckling (PGU). Alla politikområden ska sträva åt samma håll såväl nationellt som lokalt. Processer pågår och koordineras just nu av UD.

6 Global Action Programme (on ESD) Rapport från Dekaden ( ) 32 Rekommendationer framtagna Sverige åtar sig att ha en ledande position i arbetet Nationell handlingsplan Nationell fokalpunkt Johannesburg Dekaden inleds Rio +20 Nagoya GAP - Sverige Ödesåret

7 Tydlig del i Lpfö98, Lgr11 och Gy2011! Förskolan: Grundläggande värden Mål Grundskolan: Värdegrund Perspektiv Mål Kursplaner Gymnasieskolan: Grundläggande värden Perspektiv Examensmål Ämnesplaner

8 OECD-report on Swedish school system Policy action 1.1: Ställ högre förväntningar på alla elever genom att bygga på den befintliga läroplanen Högre förväntningar på elever bör bygga på de kunskaper och färdigheter som redan definierats som viktiga mål för utbildningssystemet, som många refererar till som kompetens för det 21: a århundradet: Befästa grundläggande färdigheter i läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap Vidareutveckla problemlösning, kritiskt och oberoende tänkande, globala kompetenser och miljömässig hållbarhet. Lärarnas förmåga att leverera kommer att kräva professionell utveckling för att stärka lärarnas kunskap om läroplanen och pedagogiska färdigheter för att svara på enskilda elevers inlärningsbehov.

9 Kunskapsunderlag Forskning KNUT:s forskargrupp Maria Ojala barns tankar om klimatet Undersökningar Naturskyddsföreningens skolhuvudmannaenkät 2014 Ungdomar.se ungdomsundersökning 2014 Egna enkäter Regional enkät Sydost Regional enkät Östergötland Regional enkät Dalarna Regional enkät Norrland Dialoger HUT-gruppen Myndighetsgruppen Departement - politiker Regionala dialoger Kommundialoger

10 Forskning KNUT-forskningen (del 1) Framgångsrik skolutveckling Det goda lärandet sker i mötet mellan elever, lärare och samhälle Elever har svårt att se meningen med skolans undervisning Tematiska kontexter ökar aktualitet och relevans i undervisningen Maria Ojala, Uppsala Universitet Barns tankar om klimatet Barn är oroliga för utvecklingen av klimatet och miljön 60% av barnen anser att vuxenvärlden inte tar tillräckligt ansvar för miljöfrågorna 50% av barnen anser sig ha för lite kunskaper om miljöfrågorna

11 KNUT-forskningen del 2 Slutsatser som reflekteras i detta inledande kapitel handlar inte om att problem fo r utbildningens genomfo rande handlar om arbeten som tar fram fler resurssidor i form av tips och tricks, som la rare fo rva ntas ta del av och sedan exponera fo r elever. Kunskaper och drivkrafter fo r kreativitet i metodik bo r ista llet va xa fram som en konsekvens av identifierade problem, sa att la rare och deras elever formar och da rifra n fa r sto d som ger insatser som bero r deras verkliga bekymmer. I sa dana processer kan barnens hemmiljo er, material, bedo mning, ledningsfunktioner, forskning och omgivande samha lle tra da in och sto tta en kunskapsutveckling som successivt introducerar kommande generationer till samha llets utmaningar. En sa dan transformativ inriktning go r att samha llet pa la ng sikt blir mer trova rdigt eftersom utbildningen fa r en fo rankring i verkliga verksamhetsformer. Annorlunda kan man uttrycka detta som att olika la nkar beho ver finnas, fo r att de ska kunna aktiveras vid behov

12 Undersökningar Naturskyddsföreningens undersökning till alla kommuner Hållbar utveckling i skolan var god dröj! 19% har strukturerad fortbildning inom lärande för hållbar utveckling 29% anser att staten ger tillräckligt stöd för lärandet 80% anser att styrdokumenten är tydliga avseende uppdraget Ungdomar.se ungdomsundersökning % av ungdomar anser att hållbarhetsfrågor är viktiga eller mycket viktiga 37% anser att hållbar utveckling får tillräckligt utrymme i skolan 44% anser sig ha dåliga möjligheter att påverka samhället de bor i

13 Egna enkäter I KNUT-projektet och Kunskapslänken har vi de senaste åren skickat ut olika enkäter för att undersöka behoven hos olika målgrupper. Enkäterna har tagits fram i samarbete med vår forskargrupp. Totalt så har ca 650 pedagoger, lärare, skolledare och politiker runt om i Sverige besvarat våra enkäter. Den 28 april skickades en enkät ut till alla skolchefer och skolnämndsordföranden i de fyra Norrlandslänens 44 kommuner. Önskemålet var att de själva och/eller någon/några i deras organisation skulle besvara enkäten inom två veckor. När enkäten stängdes den 15 maj så hade det kommit in 102 svar från 32 kommuner vilket är ett bra underlag för den fortsatta dialogen.

14 Dialoger axplock av inputs HUT-grupp (nationella aktörer) Regionala resurser för ökad spridning Nationella resurser för fortsatt utveckling av verktyg och material Myndighetsgruppen Nå ut med nationella uppdrag / uppnå nationella och internationella mål Möjlighet till samverkan Departement politiker Samlad politik mot SDG Uppnå nationella mål och internationella åtaganden Regionala dialoger Koordinera resurser & kunskap Få med alla kommuner Uppnå regionala mål och strategier Kommunala dialoger Tydligare uppdrag (lokalt och nationellt) Sektorsövergripande samarbete Stöd för implementering

15 Barn & unga i samhällsplaneringen det blir viktigt när det är på riktigt! Presentation: Trafikverket, Boverket & Folkhälsomyndigheten

16 Kunskapslänken Förslag till fortsatt process

17 Hösten 2015 Identifiera respektive myndighets/organisations uppdrag gällande informationsinsatser kring frågor som rör hållbar samhällsutveckling (SDG) och hur dessa kan samordnas och spridas via Kunskapslänken På departementsnivå förankra vikten av sektorsövergripande samarbete för att implementera lärande för hållbar samhällsutveckling enligt GAP. Målet är att få förtydliganden i myndigheternas regleringsbrev och därigenom möjliggöra finansiering för implementeringsarbetet Fortsatt dialog med aktörsnätverket, forskningen, myndighets/organisationsnätverket för att utveckla och formalisera den nationella kunskapsorganisationen I samverkan med forskningen och nationella aktörer utveckla ett tematiskt lärandeexempel utifrån myndigheternas/organisationers uppdrag kopplat till regionala mål och strategier, tex under temat Livsstil och hälsa (energi, mat, konsumtion, transporter osv) Genomföra regionala konferenser riktade mot regionala/kommunala politiker och tjänstemän för att tydliggöra skolans uppdrag för en hållbar samhällsutveckling och där lärandeexemplen presenteras som ett konkret arbetssätt Fortsatt dialog med ett antal utvalda kommuner i Kunskapslänkens regioner i syfte att utveckla sektorsövergripande processer för lärande för hållbar utveckling och därmed skapa modeller för andra kommuner att arbeta efter enligt GAPs femte huvudområde

18 2016 Utifrån förtydligade regeringsuppdrag formalisera ett långsiktigt samarbete för att implementera lärande för hållbar utveckling i undervisningen och andra samhällssektorer Upprätthålla och utveckla funktionen som samordnare för aktörsnätverket och myndighets/organisationsnätverket Utveckla och sprida tematiska lärandeexempel Påbörja kontakter och initiera regionala dialoger i de regioner som inte har ingått i KNUT/Kunskapslänken i syfte att möjliggöra satsningar på regionala noder Driva processer i projektets ursprungliga regioner vidare Sprida lokala utvecklingsmodeller till andra kommuner

19 Temtatiska lärandeexempel: Skapa aktuella och relevanta kontexter för undervisningen! Hälsa Miljö Integration Jag är nyfiken! Konsumtion

20 Temtatiska lärandeexempel: Hälsa och livsstil Hälsa/Välbefinnande Mat o rörelse Inflytande Sammanhang Fysisk hälsa Psykisk hälsa Mat Kött Transporter Eko Djurskydd Hälsa Konsumtion CO 2 Ekol. fotavtryck Reko handel Etik o moral Svinn Reklam Energi Transporter Klimat Uppvärmning Tjänster SDG, GAP perspektiven, övergripande kunskapsmål, syften, forskning, berättelser Lokala och globala perspektiv

21 Framtagande av case Myndigheter Bidrar med sina uppdrag och därtill kopplad kunskap och information Politiken Visar vägen genom att förtydliga uppdrag som leder till sektorsövergripande samarbeten med sikte på SDG Nationella aktörer Bidrag med kunskap och material Regioner och kommuner Bidrar med att integrera regionala och lokala mål/strategier. Hälsa & livsstil Akademi - forskning Bidrar med didaktisk och pedagogisk utformning Kunskapslänken Koordinerar och driver arbetet med framtagandet av case.

22 Nationella nivån Nationellt Framtagande av case Tydligare direktiv Resurser för implementering Lokalt Deltagande av framtagande Prioritering av frågorna Genomförande av implementering Regionalt Deltagande i framtagande Resurser för implementering Regional spridning

23 Resurser 2015 För den fortsatta processen hösten 2015 krävs en finansiering motsvarande 1,5 Mnkr för projektledning, möten och konferenser. Förslag: Myndighetsfinansiering genom projektförlängning En fullt utvecklad organisation bör ha 6-8 regionala resurspersoner, nationell koordinator samt personer för kommunikation och administration. Därtill behövs resurser för kommunikationskanaler, nätverk samt konferenser/fortbildningar. Detta motsvarar kostnader 8-12 Mnkr. Förslag: Steg 1 Utvecklingsprojekt med finansiering från departement/myndigheter samt regioner Steg 2 Organisation med årlig finansiering från myndigheter/departement samt regionala organ. Projektfinansiering för olika delar av operativa satsningar

24 Hur kommer vi vidare? Nästa steg? Vad tycker ni om förslagen? Vad kan ni göra i era myndigheter? Lyfta till GD-nivå? Lyfta till departement? Tidsplan? På vilket sätt kan vi hjälpa er med er process?

25 Kontakt mer information Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Projektledare Kalmar, Kronoberg & Blekinge Anders Jidesjö Linköpings Universitet Forskningsledare Lisen Vogt Framtidsmuseet Borlänge Projektledare Dalarna Mathias Sundin BioFuel Region Projektledare norra Sverige Kontaktuppgifter information och dokumentation

26 Tack för idag!