Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
|
|
- Maj-Britt Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
2 Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning är centralt för att uppnå de kunskaper, färdigheter och kritiskt tänkande som krävs för en hållbar utveckling framhävs i Agenda 2030 för en hållbar utveckling. SWEDESD har i uppdrag att främja detta arbete, i Sverige och internationellt. Som led i detta samlades 100 aktörer från hela landet för en workshop Bridging the GAP, den 7 april 2016 på Blåsenhus, Uppsala universitet, för att skapa en gemensam bild av mål och ambitioner för utbildning och lärande för hållbar utveckling i Sverige. Mötet föregicks av en förstudie bland aktörer och organisationer verksamma inom lärande och utbildning för att kartlägga vad som händer i landet samt möjliggöra en inkluderande process i framtagandet av nationella målbilder. Workshopen organiserades utifrån de fem prioriterade handlingsområden som FN-programmet är uppbyggt av; policy, lärandemiljöer, lärare och utbildare, ungdomar, lokala samhällen och kommuner. Denna rapport sammanfattar de centrala områden och utmaningar som identifierades genom förstudie och workshop. Resultaten kommer att ligga till grund för kommande insatser som genomförs av SWEDESD på uppdrag av regeringen inom ramen för FN:s globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling ( ). Det stora engagemang och det breda kunnande som blev synligt i förstudie och workshop ger goda förutsättningar för att vi gemensamt, genom lärande och utbildning, kommer att kunna bidra på ett avgörande sätt till en hållbar samhällsutveckling lokalt, nationellt och globalt. Tack till alla er som deltog och som medverkar i att utveckla utbildning för hållbar utveckling. Stefan Bengtsson GAP-koordinator Eva Friman Föreståndare SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet info@swedesd.uu.se ISBN:
3 Resultat Nedan sammanfattas de sex områden vilka framhölls som centrala i diskussionerna. Områdena utgör knytpunkter där ambitioner och utmaningar från flera grupper av deltagare sammanföll. De utgör därmed ramar för SWEDESDs fortsatta koordinering och stimulerings- och uppföljningsarbete. Det är framförallt dessa områden som kräver politiskt stöd och strategiska samarbetsinsatser för att arbetet med lärande och utbildning för hållbar utveckling (UHU) ska kunna drivas framåt i Sverige under perioden för arbetet med GAP Identifierade utvecklingsområden 1Översättning av policydokument (mål och riktlinjer) till lokala styrdokument och undervisningspraktiker Policy Lärandemiljöer Lärare och utbildare Ungdomar Lokala samhällen och kommuner En av de mest centrala utmaningarna, identifierad av alla grupper av deltagare, består i att utbildningens nuvarande strukturer inte stödjer ett verksamhetsövergripande arbete med utbildning och lärande för hållbar utveckling. Deltagarna påpekade att de saknar tydliga ramverk och att det råder brist på nationella strategier för lokal implementering. Det vill säga, i sin nuvarande form stödjer ramverken inte en förståelse av utbildning för hållbar utveckling på kommun-, skol- och klassrumsnivå. För att stödja ett systematiskt implementerings- och utvecklingsarbete, bör utbildning för hållbar utveckling integreras i utbildningssystemets pedagogiska grundsyn genom att definieras som en central del av en sammanhållen utbildningspolitik. Ett systematiskt arbete kräver en gemensam utgångspunkt för tolkning och översättning i form av en tydlig nationell policy. Policy bör tas fram och utvecklas i dialog med lärare och utbildare för att säkerställa att praktikens ramar och möjligheter återspeglas i styrdokument. Vidare bör mål, riktlinjer och kriterier för UHU, så som de definieras i policies och läroplaner, inte syfta till att sätta restriktiva ramar för praktiken. De bör istället vara utformade och formulerad på ett sätt som är stödjande och vägledande för utvecklingsprocesser där gemensamma utgångspunkter tolkas i undervisning och lärande. Kajsa B Olofsgård, ambassadör, Utrikesdepartementet om regeringens arbete med Agenda 2030
4 Under diskussionerna lyftes även betydelsen av att den lärande är deltagare i gestaltandet av lärandesituationen, och att detta måste lyftas fram i kriterierna och i gemensamma utgångspunkter för UHU. Den lärande ska vara den centrala utgångspunkten för den pedagogiska grundsyn som UHU står för i enlighet med definitionen av utbildning i de nya hållbarhetsmålen (SDG 4). Detta innebär att också formuleringen av policies, läroplaner och styrdokument på olika nivåer bör inkludera samverkan med breda samhällsgrupper, särskilt unga människor. UHU bör därför förstås som en central del av en social omställningsprocess och en integrerad del av arbetet med hållbar utveckling (Agenda 2030) i Sverige. 2Utbildning och lärande för hållbar utveckling som ett övergripande och integrerat pedagogiskt koncept för all skol- och kompetensutveckling Lärandemiljöer Lokala samhällen och kommuner En annan utmaning i nuvarande strukturer för kompetens- och skolutveckling är att UHU adresseras eller uppfattas som sekundärt eller som ett tillägg till redan befintliga arbetsuppgifter. Diskussionen underströk att ämnesövergripande arbete är centralt för UHU, men fortfarande inte så vanligt förekommande. Politiskt stöd och ledarskap på olika nivåer är avgörande för att bredda, mångfaldiga, utveckla och utöka UHU. Strategiskt ledarskap innebär enligt deltagarna: definition av konkreta problemställningar och ansvarsfördelning för en effektiv och målinriktad omställning till integrerad pedagogisk verksamhet som stödjer lärande för hållbar utveckling. 3 Plattformar för resurs- och kompetensutveckling Lärare och utbildare Lokala samhällen och kommuner En tredje identifierad utmaning består i avsaknaden av gemensamma plattformar för att dela erfarenheter och utveckla kunskap om hur undervisning och lärande för hållbar utveckling kan organiseras och bedrivas. Dessutom identifierades en brist på resurser och material för kompetensutveckling samt digitala lösningar för att stödja, dokumentera och sprida utvecklingsarbetet. Carl Anders Säfström, professor, Södertörns högskola Perspektiv på UHU och GAP
5 4Mötesplatser för kommunikation och samverkan Lärandemiljöer Ungdomar En fjärde identifierad utmaning består i att knyta lokala insatser till utveckling av UHU till en helhet, och att kontinuerligt sprida och utveckla kunskap samt skapa engagemang för hållbarhetsfrågor. För närvarande sker kommunikation och samverkan till större delen lokalt och sporadiskt. En utökad och intensifierad dialog och ett djupare samarbete behövs för UHU en dialog och ett samarbete mellan formell utbildning, informell utbildning och aktörer utanför utbildningsväsendet, till exempel näringslivet. Kommunikation och samverkan mellan olika nivåer, institutioner och discipliner är en förutsättning för inkluderande lärande och utvecklings processer. 5Metoder för arbetet med hållbarhetsfrågor på ett organisationsöverskri dande och inkluderande sätt Lärandemiljöer Ungdomar En femte identifierad utmaning är avsaknaden av metoder för att stödja utvecklings-arbetet av UHU och för att bredda, sprida och utöka existerande verksamheter. En central utgångspunkt bör vara att bidra till lärande och samverkan som är organisationsöverskridande och som inkluderar fler perspektiv och visioner för hållbar utveckling. Metoder behövs för att på ett verksamhets- och nivåövergripande sätt kunna utveckla strategier för att möta komplexa hållbarhetsutmaningar, till exempel metoder som stödjer samarbete mellan kommuner och civilsamhället. Metoderna bör här tillåta en inkluderande samverkansprocess och strategisk skalning av existerande verksamhet. 6Resurser för utveckling Lärandemiljöer En sjätte identifierad utmaning består i att det saknas tid och finansiella medel för utvecklingsarbete.
6 Så används resultaten Efter konferensen har diskussionerna från Bridging the GAP inkluderats i det underlag till nationell handlingsplan för policyarbetet med hållbarhetsmålen 4 och 4.7 utbildning och lärande för hållbar utveckling som sändes till regeringen i juni De åtgärder som föreslås i underlaget adresserar de sex ovan beskrivna utvecklingsområdena. Underlaget understryker den nationella skolpolitikens avgörande betydelse för att skapa tydliga ramverk (område 1), inkludering av UHU som en integrerad del av insatser för skol- och kompetensutveckling (område 2), samt tilldelning av finansiella resurser för att utveckla och skala upp arbetet med UHU (område 6). Workshop i mindre grupper Sammanfattning från representanter för en av arbetsgrupperna.
7 SWEDESD fortsatta arbete som fokalpunkt Parallellt med regeringens arbete med att formulera en nationell handlingsplan verkar SWEDESD för att stimulera samarbeten mellan aktörer involverade i GAP-arbetet i Sverige, och att bredda, utveckla och utöka redan existerande arbetet med UHU. Vi ber därför aktörer och organisationer att kontakta oss för att diskutera möjliga samarbeten och spridning av insatser som är direkt kopplade till UHU. Se kontaktuppgifter nedan. Vi är särskilt intresserade av att diskutera samarbeten och aktiviteter inom dessa områden: (digitala) plattformar för delning och vidareutveckling av resurser, kunskaper och erfarenheter mötesplatser för kommunikation och samverkan Vi är också intresserade att få information om redan existerande insatser och resurser inom följande områden: inkluderande processer och metoder för framtagning av lokala policies och pedagogisk planering resurser och material för kompetensutveckling strategiskt ledarskap för utveckling av och institutionell omställning till utbildning och lärande för hållbar utveckling metoder och modeller för att bredda, mångfaldiga, utveckla och utöka redan existeran de arbete, samt för samverkan SWEDESD koordinerings- och uppföljningsarbete organiseras både med ett övergripande perspektiv på utveckling av lärande och utbildning för hållbar utveckling och ett fokus på de fem prioriterade handlingsområden inom GAP-programmet. Vi planerar evenemang och insatser som har ett övergripande perspektiv och som samlar alla aktörer samt genomför insatser med specifikt fokus på en eller flera av de fem prioriterade handlingsområdena. Arbetet leds under hösten 2016 av Pernilla Andersson med stöd av Stefan Bengtsson. Stefan Bengtsson kommer att ha ansvaret för utveckling av samarbeten med nationella partners medan Pernilla Andersson kommer att ha det övergripande koordineringsansvaret. Koordinering inom de fem prioriterade handlingsområdena leds av följande personer: 1. Policy - Stefan Bengtsson, stefan.bengtsson@swedesd.uu.se 2. Lärandemiljöer - Pernilla Andersson, pernilla.andersson@swedesd.uu.se 3. Lärare och utbildare - Pernilla Andersson, pernilla.andersson@swedesd.uu.se 4. Ungdomar - Susanne Zetterblom, susanne.zetterblom@swedesd.uu.se 5. Lokala samhällen och kommuner - Alexander Hellquist, alexander.hellquist@swedesd.uu.se
8
HU2 vårmöte
HU2 vårmöte 2017 hanna.hofverberg@edu.uu.se 1. Presentation 2. SWEDESD och GAP 3. Diskussion om samarbeten En global agenda för hållbar utveckling: Agenda 2030 FN:s medlemsländer har beslutat om utvecklingsagenda
Läs merutbildning for hallbar utveckling i Sverige
Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige.. Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merAgenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merrapport från nationell konferens i Uppsala
18 2018 Lärande och utbildning för Agenda 2030 rapport från nationell konferens i Uppsala Inledning Lärande och utbildning framställs av världssamfundet som nyckeln till Agenda 2030. Swedesd är nationell
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merSTRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merSamarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Läs merAgenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merVälkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad
Välkomna till En konferens i 3 delar Från modeller till mainstream Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad Del 3 HUR och VEM ska gör det? 1 Håkan Wirtén Världsnaturfonden WWF, generalsekreterare
Läs merE-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor
Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande
Läs merNationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet
Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merIntegrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merHandlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren
Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning Gäller för åren 2015-2017 1 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Uppdraget en handlingsplan för att genomföra stadens IKT-program
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merStrategi för hållbar utveckling för Lunds universitet
BESLUT 1 (2) 2019-09-19 STYR 2017/1345 Rektor Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@ministry.environment.se Strategi för hållbar utveckling för Lunds universitet 2019-2026 Bakgrund Lunds universitets
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merPedagogiska policyprogram som drivkra2 i utvecklingsprocessen
Pedagogiska policyprogram som drivkra2 i utvecklingsprocessen Karin Apelgren, Uppsala universitet Katarina Winka, Umeå universitet, Ann- Sofie Henriksson, Uppsala universitet Sy#e a; demonstrera och utbyta
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merPLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
Läs merAgenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan
Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för
Läs merPOLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merFörändringstakten i Sverige och i omvärlden
Förändringstakten i Sverige och i omvärlden Den digitala våren 2016 12 februari: Nationellt skolutvecklingsprogram för digitaliseringen 21 mars: öppen remiss styrdokumenten 31 mars: Nationella prov 5 april:
Läs merAgenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Julius Kramer Det är skillnad på att vara bäst i världen och att
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merDigitaliseringen av skolan
Digitaliseringen av skolan Kommer att prata om Varför Process Ansvar Resurser Varför digitalisering Varför digitalisering Effektivisera system Transporter Betalningssystem Handeln Sjuk- och hälsovården
Läs merDnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola
Dnr: 2018/000120/600 id: 23333 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merSverige och Agenda 2030
Sverige och Agenda 2030 - i riktning mot en hållbar välfärd ReVäst 1 november 2017 Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i
Läs merAgenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer
Läs merRevidering av Göteborgs stads program för e-samhälle
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-06-29 Diarienummer 1047/18 Handläggare Stefan Granlund Telefon:031-368 04 85 E-post: stefan.granlund@stadshuset.goteborg.se Revidering av Göteborgs
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merVärmland. Workshop Utkast Överenskommelsen
Värmland Workshop Utkast Överenskommelsen Agenda 14.00 Inledning och presentation Kort paus 14.30 Camilla Olsson och Jan Linde- samverkan före och efter Överenskommelsen! Kort paus 15.30 Kaffe och film
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merDnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola
Dnr 2018/120/600 Id 23373 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE BILD
Läs merKan utbildning rädda världen?
Kan utbildning rädda världen? Stefan Bengtsson Nationell GAP-koordinator, SWEDESD, Uppsala Universitet Petra Hansson Lektor i didaktik, Uppsala Universitet/SWEDESD Dan Frendin Förstelärare i naturkunskap,
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning
uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merDigitaliseringen av skolan
Digitaliseringen av skolan Vad ska jag prata om Digitala strategin 28 (4, 8) Framgångsfaktorer för undervisning 44 (9, 11) Framgångsfaktorerför ledarskap 20 (9, 11) Leda digialisering, modulen 13 (1, 2)
Läs merEtt pilotprojekt i fem svenska kommuner under Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa
Ett pilotprojekt i fem svenska kommuner under 2017-2019. Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa samverkansmöjligheter mellan kommun, föreningar och företag.
Läs merUtmaningarna för förskolan
Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten
Läs merBil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp
Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merDIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden
DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merDetta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.
Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Har du frågor, kontakta oss på Fairtrade info@fairtrade.se
Läs merAvsikts- och programförklaring för utvecklingen av en nationell hemsida för ESD på högskolenivå esdsverige.se
Avsikts- och programförklaring för utvecklingen av en nationell hemsida för ESD på högskolenivå esdsverige.se Bakgrund Behov en nationell arena för utbildare inom högre utbildning för didaktiskt utvecklingsarbete
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merINTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Läs merInformation om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS
Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS 2018.029 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-29 204 Information om regeringens handlings-plan
Läs merAtlas partnerskap 2016
Atlas partnerskap 2016 9 september Susanne H. Larsson Atlas partnerskap i världen 2016 Utbildningsnivå Beviljade Partnerskap 2015 Partnerskap 2016 Förskola 0 2 För-och grundskola 1 3 Grundskola 17 8 Grundskola-gy
Läs merFLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS
FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden
Läs merFOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna
2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet
Läs merSWEDESD forskningsstrategi
SWEDESD forskningsstrategi 2015-2018 Integrerad forskning om utbildning för hållbar utveckling SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling Inledning Det här dokumentet presenterar
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merRegional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Läs merUtbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi
Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:
Läs merLokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING
Läs merProgram för samspelet mellan kommunen och civilsamhället
Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av
Läs merKunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna
Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken (dec 2014 maj 2016) Syfte Att genom sektorsövergripande samarbeten ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs mertydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Läs merKK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)
Datum KKS dnr 2018-06-25 20180067 KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) KKS2000 v3.0 2011-06-27 Inledning KK-stiftelsen har av UKÄ inbjudits att lämna synpunkter
Läs merAgenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen
Läs merRemiss: En svensk strategi fö r standardisering
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi
Läs merIKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.
IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3
Läs merBildningsförvaltningens IKT-strategi
Bildningsförvaltningens IKT-strategi 2017-2020 Strategisk agenda Uppdrag: Systemavdelningen stödjer, inspirerar och vägleder skolledare, lärare och övrig personal i deras användande av digitala verktyg
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16
w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015
Läs merRegler och riktlinjer för lönesättning vid KTH
REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING
Läs merREFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
Läs mer