Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm,

Transkript

1 Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, Deltagare: Yoshiko Asano, Uppsala Universitet, RCE Öst Johan Boman, Göteborgs Universitet, RCE Västra Götaland Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost, Kunskapslänken Helene Grantz, Uddevalla kommun, RCE Västra Götaland Ingvar Rönnbäck, ADEP, RCE North Sweden Kerstin Sonesson, Malmö högskola, RCE Skåne Mathias Sundin, BioFuel Region, Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Kunskapslänken Presentationsrunda Mötet började med en kort presentationsrunda Kunskapslänken KNUT- projektet Mathias Sundin redogjorde för projektet Kunskapslänken samt för KNUT- projektet som legat till grund för det nya projektet. KNUT- projektet är ett nationellt skolutvecklingsprojekt inom lärande för hållbar utveckling (LHU) som initierades av Skolverket hösten 2008 då fyra regionala aktörer med olika erfarenheter inom LHU samlades för att diskutera en gemensam satsning. Via en förstudie 2009 så lanserades KNUT- projektet i början av Projektet drevs fram t.o.m i nio län. Dessa län var Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Dalarna, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I en början handlade det mycket om att utbyta erfarenheter mellan regionerna och sprida goda exempel på aktiviteter men genom åren har man kommit att arbeta allt mer långsiktigt och strategiskt genom att utveckla nätverk och initiera processer på lokal, regional och nationell nivå. Projektet har arbetat med fortbildningar, nätverksbyggande, erfarenhetsutbyten, elevaktiviteter samt strategisk utveckling. I slutet av 2014 fick tre av aktörerna (Energikontor Sydost, Framtidsmuseet och BioFuel Region) ett nytt uppdrag att i bred dialog ta fram förslag på hur LHU kan utvecklas långsiktigt på nationell och regional nivå. Finansieringen för detta nya uppdrag, Kunskapslänken, kommer precis som föregående projekt från Energimyndigheten. Uppdraget som är att tolka som en förstudie ska redovisas i juni Diskussionerna utgår från att det finns ett behov av att stärka LHU utifrån såväl det ungdomliga individperspektivet såväl som det samhälleliga perspektivet. Fokus ligger på det formella utbildningssystemet men även andra slags lärande vävs in i diskussionerna. Dialoger sker nu både regionalt och nationellt. Nationellt har Kunskapslänken samlat nationella aktörer, myndigheter, forskning, RCE och senare i vår även politiker/departement. Regionalt så har projektet länsvis samlat kommuner, universitet, regionala organ, NGO:s m.fl. Utifrån alla dessa dialoger kommer ett förslag att skrivas fram kring hur arbetet med att utveckla LHU långsiktigt kan organiseras, struktureras och finansieras. Förslaget ska presenteras för projektets styrgrupp någon gång i juni. Styrgruppen består av Energimyndigheten, SMHI och Skolverket.

2 Presentation av RCE RCE Skåne Kerstin Sonesson berättade att de var Sveriges första RCE då de i juni 2007 fick utmärkelsen. Man hade då först diskuterat att göra ett RCE Öresund som skulle täcka såväl Skåne som delar av Danmark men utifrån erfarenheter av andra transnationella RCE där lagar och riktlinjer försvårat arbetet så valde man att söka enbart för Skåne. Fem aktörer stod bakom ansökan och dessa var Region Skåne, Malmö Högskola, Lunds Universitet, Malmö Stad och Lunds kommun. Dessa utgör också den nuvarande styrgruppen inom vilken arbetsuppgifter i RCE Skåne delats upp. Initialt fanns planer på en anställd koordinator men förändrade förutsättningar för finansiering gjorde att man i stället delade upp arbetet mellan aktörerna. Utöver dessa aktörer samarbetar man med flera organisationer så som HUT Skåne, SLU och Högskolan i Kristianstad. HUT Skåne är en medlemsorganisation som samlar de flesta skånska kommuner samt företag. De arbetar med hållbar utveckling och väver i viss mån in lärandet i detta. Deras främsta bidrag till RCE är deras nätverk. I de politiskt styrda organisationerna så är det politiker som representerar RCE i styrgruppen. Detta är ibland problematisk då dessa byts ut vid exempelvis val. Region Skåne är en viktig aktör eftersom de har det regionala uppdraget. Tidigt efter utnämningen till RCE så bjöd man in brett till dialog. Ett 80- tal personer från 50- talet organisationer deltog i dialogen. En sådan bred inbjudan funderar man på att göra snart igen då man vill berätta om vad som genomförts i RCE och diskutera hur RCE och det nya GAP kan gynna varandra framöver. Man har drivit flera projekt inom RCE. För att få kalla det RCE- projekt bestämde man att projekten skulle vara en samverkan mellan minst 2 aktörer. Exempel på projekt som har drivits är forskningsprojekt, material inom utomhuspedagogik, mat och hållbar utveckling, Öresundsklassrummet, Lärande i Lund samt genomförandet av ett europeiskt RCE- möte. Det pågår mycket aktiviteter inom hållbar utveckling i Skåneregionen. För liten del av dessa har dock koppling till RCE. Det skulle behövas mer resurser att utveckla nätverket och drivkraft att koppla ihop dessa pågående aktiviteter. Fördelar med RCE Skåne är att man varit uthållig och arbetat i många år och det samarbete som skapats mellan olika aktörer. Nackdelar med RCE Skåne är att spridningen och nätverkandet inte fungerat fullt ut. Tillsammans med RCE i Wien och Esbo så har man gjort en gemensam ansökan om att arbeta med energieffektivisering i skolor och koppla undervisningen till detta. Energimyndigheten och/eller Formas är tänkbara finansiärer i Sverige till detta. RCE Öst Yoshiko Asano berättade om RCE Öst som startades så sent som i fjol. Första arbetsgruppsmötet hölls i december och man planerar nu för uppbyggnaden av ett RCE i form av nätverk och webbsida. RCE Öst verkar för närvarande i Uppsala län och på Gotland. Uppsala Universitet är drivande genom bl.a. SWEDESD. RCE North Sweden Ingvar Rönnbäck berättade att han var med och gjorde den förstudie som föregick RCE- ansökan. Han skrev även själva ansökan som beviljade i slutet av Arbetet gjordes på initiativ av tre parter, Umeå kommun, Umeå Universitet och Region Västerbotten.

3 Även i norr hade man svårt att hitta medel för koordination så en arbetsgrupp bestående av representanter för de tre aktörerna delade upp ansvaret mellan sig. En kickoff hölls hösten 2013 och då fanns representanter för 3 av 4 län med. Tyvärr så har inte aktörerna haft resurser att sätta på koordination så arbetet har i princip legat nere sedan dess. Samma aktörer har även initierat och genomfört Mänskliga Rättighetsdagar som Ingvar ansvarat för. I det projektet så finns en uppföljningsdel som även innefattar att verka för en långsiktig utveckling av hållbarhetsarbetet så i sitt nuvarande uppdrag arbetar Ingvar med att få beslutsfattarna i Västerbotten att ta på sig ansvaret för att utveckla det hållbara lärandet. Ett möte kommer att hållas innan sommaren för att diskutera detta. Parallellt så har KNUT- projektet försökt driva på det regionala arbetet genom att utveckla nätverk och föra regionala dialoger. Tillsammans med en ny utbildningsstrateg på Region Västerbotten så har man nu också bjudit in till ett fyralänsmöte i slutet av maj. Där ska det diskuteras hur man kan samverka för att utveckla LHU. RCE Västra Götaland Johan Boman och Helene Grantz berättade om RCE Västra Götaland. Västra Götaland beviljades också RCE i slutet av Där har man byggt upp ett nätverk med ett 40- tal aktörer inom universitet, företag, utbildningsanordnare och NGO:s. Man har tagit fram en vision som man arbetar utifrån. Man arbetar huvudsakligen som ett lärande nätverk där man skapar mötesplatser, initierar dialoger och överbryggar strukturer. Aktiviteterna finansieras av de olika aktörerna för sig. Man har dock börjat diskutera att göra en gemensam ansökan för att skapa mer resurser till aktiviteter och koordination. Hittills har man haft en stor och flexibel styrgrupp som fungerat mer som en arbetsgrupp. Nu styr man dock mot att ha en mindre och mer styrande styrgrupp som kompletteras med olika arbetsgrupper. Man har gjort en del olika projekt. LHU- konferensen hösten 2014 var ett RCE- arrangemang. Sommarseminariet Future Experiences är ett återkommande arrangemang. Det nya naturskolematerialet Att lära in ute hållbar utveckling har också koordinerats genom RCE. Man arbetar i forskningsnätverk också. ESDAN är ett gammalt projekt finansierat av Nordforsk vars nätverk fortfarande är aktivt. Det har lett fram till att man tillsammans med fyra andra universitet i Europa nu gör en Erasmus+ ansökan om att utveckla utbildningsmoduler inom hållbar utveckling för mastersutbildningar. Mötet bröt för lunch under vilken utbytet och diskussionerna fortsatte. Dialog Efter lunch fortsatte diskussionerna utifrån ett antal frågeställningar som skickats ut i förväg med inbjudan. Deltagarna fick fundera och svara individuellt på frågorna via post- it- lappar som sedan redovisades för gruppen. Här följer en sammanställning av de svar som framkom på respektive fråga.

4 1. Vilka arbetsuppgifter kan ett regionalt nod för LHU ha? Bidra till dialog och utbyte Årlig regional träffpunkt LHU- stipendium för resa till andra regioner Koppla ihop forskning och praxis Synliggöra resurser Initiera aktiviteter, processer och utvecklingsprojekt Skapa mötesplatser Kunskapsspridning Regional handlingsplan och vision Koppling till nationell nivå Inkluderande - alla som vill får vara med Lärande alla lär av varandra Skapa fokus och prioritering för LHU Fortbildning Spindel i nätet Synliggöra resurser, kunskap och goda exempel 2. Vilka aktörer bör ingå i ett regionalt nod för LHU? Länsstyrelsen Regionförbund/Kommunförbund Intresseorganisationer Kommuner Övriga skolhuvudmän Ungdomsorganisationer Universitet / högskolor Folkbildningen Näringslivet Skolaktörer (Science centers, naturskolor etc.) 3. Vad bör man tänka på när man ska organisera och finansiera regionala nod för LHU? Utgå från det som finns i regionen Minimera administration Långsiktig finansiering Bred finansiering Förankring Ej personberoende Duktiga koordinatörer Commitment från styrande aktörer Finansiering ska matcha målsättningar (ta höjd) Legitimt och tydligt ägande Länsövergripande Sektorsövergripande

5 4. Hur kan ett nationellt nod för LHU underlätta för det lokala och regionala arbetet? Kanalisera kunskap och resurser från den nationella nivån Lobba för utökade nationella satsningar och tydligare nationella direktiv Utbyte mellan regioner Ordna gemensamma funktioner som databaser, webbsidor el. liknande Stärka arbetet genom gemenskap och stöttning Utvärdera och utveckla insatser Koppla forskning med praxis 5. Vilka arbetsuppgifter bör ett nationellt nod för LHU ha? Ansvar för nationell vision och handlingsplan Initiativtagare till nationella utvecklingsprojekt Nationella mötesplatser och aktiviteter Spridning av kunskap, goda exempel, verktyg, metoder etc. Koordination av internationella kontakter och utbyten Helikopterperspektiv inom LHU Nationell spridning som bidrar till likvärdig utbildning i hela landet 6. Vilka bör vara engagerade i ett nationellt nod för LHU? Nationella aktörer och intresseorganisationer Myndigheter Ungdomsorganisationer Departement Unesco Forskare Regionala representanter SKL Friskoleförbund Lärarnas och skolledarnas fackförbund Summering Mötet avslutades med en dialog om hur vi gemensamt kan föra processen vidare. Kunskapslänken önskade feedback från RCE om de förslag som skrivs fram i förstudien. RCE önskad löpande information om vad som händer i de olika dialogerna. RCE Skåne önskade få information till hela sin styrgrupp om Kunskapslänken. Kunskapslänken lovade att skicka ut dokumentation från denna träff i form av minnesanteckningar och bilder. Mötet avslutades och alla tackades för visat engagemang!