Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

Transkript

1 Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

2 Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!!

3

4 Fakta och bakgrund Mathias Sundin ca 40 min

5 BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen +ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

6 KNUT- projektet Vad? E" na&onellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a" integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling 5ll läroplaner och kursplaner. 4 organisa5oner i 9 län Förskola- grundskola- gymnasium Lokalt- regionalt- na5onellt

7 Vad har vi gjort? Fortbildningsak+viteter för förskola, grundskola och gymnasieskola (lokalt) Nätverksträffar och konferenser för pedagoger och skolledare (regionalt och lokalt) Studieresor och studiebesök (na+onellt och regionalt) Stöd +ll lokala utvecklingsprocesser (skolförvaltningar) Samarrangerat större ak+viteteter Hållbara gymnasiearbeten (föreläsningar, support och s+pendier) Drivit och utvecklat gymnasielärarnätverket (informa+on, support och träffar) Ini+erat na+onell samverkansgrupp för aktörer och myndigheter Bidragit +ll na+onella ak+viteter så som dialogmöten och na+onella rapporter Genomfört regionala förstudier om LHU (Jämtland och Västernorrland) Knu+t ihop aktörer och personer som arbetar med LHU i Norrland Programspecifika satsningar mot teknikprogram och fordonsprogram Med mera

8 Vilka har vi arbetat med? Härjedalen, Östersund, Krokom, Åre, Strömsund, Ragunda, Bräcke, Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Umeå, Vännäs, Lycksele, Vilhelmina, Storuman, Norsjö, Skelle3eå, Piteå, Älvsbyn, Luleå, Haparanda, Arjeplog, Gällivare. Nenet, Naturskolan Luleå, Luleå Tekniska Universitet, Teknikens Hus, Naturskolan i Piteå, Lands+nget Norrbo]en, Region Västerbo]en, Naturskolan Umeå, Be Green Umeå, Umeå Universitet, KomTek Örnsköldsvik, Technichus, Länsstyrelsen Västernorrland, Lands+nget Västernorrland, Kommunförbundet Västernorrland, Energikontoret Västernorrland, Naturskolan Sundsvall, Mi]Universitetet, Clean Tech Region, Green Highway, Naturum i Ånge, Länsstyrelsen Jämtland, Regionförbundet Jämtland, Energikontoret Jämtland m.fl. WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Naturskoleföreningen, Föreningen Svenska Science Centers, Svenska Unescorådet, Uppsala Universitet, Linköpings Universitet, SWEDESD, Global Ac+on Plan, HUT- nätverket, Learning Teacher Network, Den Globala Skolan, SIDA, SMHI, Skolverket, Energimyndigheten m.fl.

9 Vad har vi lärt oss? - Framgångsfaktorer Undersökningar och egen erfarenhet visar a] skolan har e] stort behov av kunskap, metoder och stö]ning för a] utveckla LHU Arbetet måste ske långsik+gt och strategiskt (målgrupper & organisering) Lokala självdrivna processer är en nödvändig bas a] bygga på Lärare är nyckelpersoner men utan stöd från sin ledning händer ganska lite Skolans roll i samhällsutveckling måste ly3as fram och gränser mellan förvaltningar suddas ut Koordina+on av kunskap, verktyg och resurser är vik+gt både på regional och na+onell nivå för a] maximera effekten av insa]a medel samt för a] underlä]a för skolor/skolorganisa+oner Det behövs en brygga mellan skolan och det omgivande samhället som känner +ll behoven, möjligheterna och skillnaderna i dessa bägge världar

10 Ni higar mer info på nätet!

11 Vad är hållbar utveckling?

12 Hållbar utveckling är en utveckling som +llfredställer dagens behov utan a] äventyra kommande genera+oners möjligheter a] +llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987 Eller helt enkelt Vi måste ta ansvar för hur vi lever så a] våra barn också kan leva på e] bra sä]

13 Tre dimensioner

14 Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)

15 Sociala dimensionen (rägvisa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)

16 Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)

17 Det globala perspek+vet 17 a] påverka och bli påverkad

18 Våra utmaningar

19 Planetära gränsvärden Klimajörändring 154 % (Sverige 3,7 jordklot) World overshoot day 2014: 19 augus( Aerosoler (ännu ej uppmä]) Ozonlagret Kväve Färskva]en

20 Levande varelsers gränsvärden 20/80 1/23 85 > 3,5 Mdr

21 Ekonomiska gränsvärden 100 Mdr USD 1800 människoliv 60 Mdr USD 11 människoliv Ekologiskt?

22 Vår poten(al!

23 Förnybara resurser!

24 Förnybar energi!

25 Förnybar kunskap!

26 Vad lär vi ut? Har kunskap eg bäst- före- datum? Sjöve] na+onell instruk+onsfilm från 1964 (YouTube)

27 Vad är lärande för hållbar utveckling?

28 Defini(onen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a] få barn, ungdomar och vuxna a] förstå förutsägningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e] sä] som förbereder eleverna på e] ak(vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a] ta e] personligt ansvar för sig handlande. E] lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra+ska arbetssä]. kri+ska förhållningssä]. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak+ghet och inflytande.

29

30 Utdrag ur Lpfö98: MÅL (exempel) Förskolan ska sträva e3er a] varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga a] ta hänsyn +ll och leva sig in i andra människors situa+on samt vilja a] hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Möjlighet a] lära känna sin närmiljö och de funk+oner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förmåga a] förstå och a] handla e3er demokra+ska värden.

31 Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska +llägna sig kunskaper om förutsä]ningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e] vidare perspek+v ü Eleven ska få möjligheter +ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a] få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad de]a innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker +ll och konsekvenser av välstånd och faqgdom (samhällskunskap)

32 Skolans styrdokument Utdrag ur Gy2011: Perspek(v: Miljöperspek+vet egna insatser samt globala perspek+vet E+skt perspek+v grundläggande värden och personliga ställningstaganden Mål & riktlinjer: Eleven ska: Ha kunskaper om de mänskliga räggheterna, Kunna observera och analysera människans samspel med sin omvärld u(från eg ekonomiskt och ekologiskt perspek(v. Utveckla en analy+sk förmåga och kunskaper om interna+onell samverkan och globala samband, kunna bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspek+v Ha förståelse för andra kulturer och känna +ll förutsägningarna för en god miljö. Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e] vidare perspek+v.

33 Lärarnas kunskaper Övriga poli+ska mål och strategier Skolans styrdokument Lärande för hållbar utveckling! faktorer som påverkar Skolans resurser och prioriteringar Samverkan & nätverk Barns och ungdomars intresse

34 Skolans resurser & prioriteringar Poli(ska utspel Lärande för hållbar utveckling är e] av skolans vik+gaste uppdrag! Det är dock upp +ll skolhuvudmännen a] se +ll a] det uppdraget uppfylls. Jan Björklund (Fp) Utbildningsminister - Det blir inga fler ly3 men hållbar utveckling är vik+gt och kommer a] ges plats i de kommande skolutvecklingsprogrammen Gustav Fridolin (Mp) Utbildningsminister

35 Lärarnas kunskaper Innehållsfrågans e3ersläpning - Samhällets snabba förändring och området hållbar utvecklings breda och komplexa innehåll ställer höga krav på aktuell kunskap samt bra kontext hos pedagogerna. En kunskap som många inte känner a] man har. Det goda mötet mellan elever, lärare och samhället skapar lärande.

36 Forskning exempel Maria Ojala, Uppsala Universitet (2010) 54% av 12- åringarna oroar sig för klimatet (oron riktas främst mot djur och natur) 65% av 12- åringarna tycker a] vuxenvärlden inte tar +llräckligt ansvar för miljön ROSE- projektet, interna(onell studie om innehållet i NO- undervisning Relevans i ämnesundervisningen ökar måluppfyllelsen. Moderna utvecklade länder har sämst intresse för naturvetenskap och teknik

37

38 Arbetssitua(onen Vi jobbar med bedömning nu! Implementeringen av Lgr11 är vårt fokus det här läsåret. Mattesatsningen tar all kraft! Jag har ingen tid att planera med mina kollegor. Vi håller på med nedskärningar i organisationen. Vi har Skolinspektionen på oss! Vi har inte råd med fortbildning. Det där tar NO-lärarna hand om!

39 Skolans roll i samhället! Bryta gränser Win- win- win Skolans spindelroll är vik(g!

40 Samverkan skapar resurser! Skolan satsar +d på fortbildning och ak+viteter Kommunen gör investeringar i lokaler och miljöer samt bidrar med pengar +ll skolan motsvarande sparad energi Lunds Universitet utvecklar innehållet i kurserna samt följeforskar Öresundskra3 bidrar med teknik och kunnande

41 Interna(onellt Na(onellt Regionalt Lokalt

42 Interna(onella nivån FN- dekaden GAP (Rapport- rekommenda+oner- Nagoya) EU målen

43 Na(onella nivån Skolverkets uppdrag Skolinspek+onens uppdrag Sveriges interna+onella åtaganden (FN, EU etc.) Sveriges na+onella mål (miljömål, jämställdhetsmål etc.) Övriga myndigheter med uppdrag inom hållbar utveckling Na+onella organisa+oner och nätverk

44 Na(onellt samarbete för LHU Samarbete påverkan - utbyte

45 Na(onella resurser Skolverket (Utmärkelsen, NT- utv, entreprenörskap etc.) Övr. myndigheter (informa+on, material etc.) WWF (Earth hour, skolmaterial, konferenser etc.) Håll Sverige Rent (Grön Flagg, skräpplockardagar, material etc.) Naturskyddsföreningen (Energifallet, modellskola, material etc.) Den Globala Skolan (seminarier, resor, material etc.) Forskning (kunskap, metoder, goda exempel etc.) Naturskoleföreningen (Material, naturskolor, nätverk etc.) Skogen i skolan (Material, kontaktpersoner etc.)

46 Regionala nivån Regionala strategier (RUS, RTP, Energi- & klimat etc.) Regionala nätverk (skolpresidier, clean tech, lärarnätverk etc.) Regionala utvecklingsmedel (inriktning och prioritering) Kommunsamarbeten KNUT- projektet RCE- uppbyggnad

47 Skapa regional planorm för LHU Interna+onellt Na+onellt Samarbete utbyte kunskapsspridning - projekt Skolhuvudmän Lärare/rektorer Regionala organ Universitet Skolutvecklings- aktörer

48 Lokala nivån (exempel) Umeå alla skolor ska arbeta med och erhålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Piteå miljömål i alla skolors kvalitetsredovisning, Skola för hållbar utveckling arbetas in Sundsvall Lokal LHU- grupp, nätverksträffar för alla nivåer, Globala Sundsvall Gävle strategi för lärande för hållbar utveckling

49 Resurser/ak(viteter i Norrland - 1 Grön Flagg Skola för Hållbar Utveckling

50 Resurser/ak(viteter i Norrland - 2 KNUT- projektet NT- utv / NTA Övriga resurser Universitet, Science Centers, Naturskolor, KomTek, Teknikland, Futurize

51

52 Workshop (ca 75 min inkl fika, delade i 2 grupper ) Vilken roll bör och kan skolan spela i arbetet med hållbar samhällsutveckling lokalt, regionalt & na+onellt? Vad vinner vi på a] satsa på skolans hållbara undervisning? Hur kan omgivande samhälle (företag, organisa+oner, högre utbildning, kommun etc.) involveras? Vilka personer och organisa+oner är vik+ga i en satsning i vårt län? Behövs en satsning? Vad skulle den innehålla? Hur kan en eventuell satsning organiseras och finansieras?

53 Vilka insatser behövs? Var behövs de? Resurser Kunskap Erfarenhetsutbyte Tid ag planera & utveckla Nätverk Inspira(on Verktyg & metoder Elever Lärare Skolledare Tjänstemän Poli(ker Organisa(oner Övriga På skolan/enheten I kommunen NorrboGen Norrland Na(onellt Interna(onellt

54 Vad har vi kommit fram (ll? lksjdflksjdf Vem eller vilka har en uppgiq (och vad)? lksjdflksjdf Tidsplan?

55 Tack för idag! Likadana möten kommer ag hållas i övriga Norrlandslän. Dokumenta(on kommer med e- post.