Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?
|
|
- Ellinor Lind
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?
2 OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i eerhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner Ni får dock gärna anteckna ändå under den jag pratar!
3 Dagens upplägg: Presentaon & bakgrund Vad är hållbar utveckling och hur påverkas vi? Hur ser skolans uppdrag ut? Lite om vad vi gjort fram ll nu Dialog: Ø Vad gör ni redan idag? Ø Är det intressant a utveckla? Ø Vilka behov tror ni det finns för a utveckla dea? Ø Hur vill ni gå vidare?
4 Vem är Mathias Sundin Född, uppvuxen och boende i Sundsvall Regionchef på Ung Företagsamhet Västernorrland Konsult inom projektledning och kommunikaon sedan 2006 Har ha projektuppdrag inom skola & ungdom åt bl.a. NUTEK, Länsstyrelsen Västernorrland, Technichus, Åkroken Science Park, Ung Företagsamhet och Svenskt Näringsliv Jobbar sedan 2009 på updrag av BioFuel Region med deras skol- & ungdomssatsningar Specialiteter: kreavitet, entreprenörskap, samverkan skola- arbetsliv samt lärande för hållbar utveckling
5 BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
6 Varför är jag här? BioFuel Region har arbetat med skolakviteter sedan starten kontaktades vi av Skolverket som ville a vi skulle möta tre andra aktörer i Sverige med erfarenhet av lärande för hållbar utveckling och skapa en större helhet Dea blev KNUT- projektet som drivits sedan 2009 och som omfaar nio län från Blekinge i söder ll Norrboen i norr BioFuel Region ansvarar för norra Sverige och här har akviteterna varit flest i Västernorrland och Västerboen men på senare d har även Norrboen blivit allt mer involverade. Jämtland har inte varit med i projektet vilket delvis bero på brist på moagare av informaon. KNUT- projektet förlängdes nu och då ville vi försöka knyta Jämtland ll projektet och uppvaktade därför Länsstyrelsen och Regionförbundet. Resultatet blev en förstudie där nuläge, utvecklingspotenal och därll kopplade behov ska undersökas.
7 Vad är hållbar utveckling?
8 Gro Harlem Brundtland Norges statsminister Generaldirektör för WHO Hållbar utveckling är en utveckling som llfredställer dagens behov utan a äventyra kommande generaoners möjligheter a llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987
9 Tre dimensioner Ekologisk dimension naturens gränsvärden och hur vi påverkar dessa, miljöfrågor, klimarågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster etc. Social dimension alla människors och djurs rägheter, fagdom, resursfördelning, utrotning av djurarter, mobbning, könsfrågor etc. Ekonomisk dimension vårt välfärdssystem, hur ekonomin påverkas av och kan påverka den hållbara utvecklingen
10 Våra barn äger framden, vi måste ge dem kunskap och möjlighet a påverka den!
11 Är vi hållbara?
12 Den ekologiska dimensionen
13 Planetära gränsvärden Klimaörändring Aerosoler (ännu ej uppmä) Ozonlagret Kväve Färskvaen
14 Klimaörändring varför?
15 Industrialisering och ökad välfärd har kraigt ökat vårt energibehov. Vi har på kort d gå från a leva av det solen och jorden producerar löpande.
16 ll det här!!!
17 Vad får dea för konsekvenser?
18 Ökade halter i atmosfären ger en växthuseffekt Den ökade halten av växthusgaser i atmosfären gör a solstrålarnas värmeenergi i högre utsträckning stannar kvar i atmosfären med ökad temperatur som följd.
19 Den sociala dimensionen
20 tals djurarter utrotas varje år bara pga. skogsskövling! 20% av världens befolkning använder 80% av världens llgångar!
21 Den ekonomiska dimensionen
22 Om vi stabiliserar folkmängden, utrotar fagdomen och återställer jordens ekologiska system så får vi en hållbar värld. Dea kommer utöver det som redan görs kosta ca 190 Miljarder USD per år. Denna summa är ungefär 1/8 av världens årliga militärbudget!
23 När man jobbar med dessa frågor så är det vikgt a balansera det negava med posiva aspekter annars riskerar man a skapa rädsla och ångest! En posiv aspekt är a norra Sverige har allt a vinna på en hållbar samhällsomställning för vi har
24 Råvara!
25 Energi!
26 Kunskap!
27
28 Hur ser skolans uppdrag ut med hänseende på lärande för hållbar utveckling?
29
30 Utdrag ur Lpfö98: Grundläggande världen (exempel) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsaa är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan ska ta ll vara och utveckla barnens förmåga ll ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så a solidaritet och tolerans digt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situaon. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. E ekologiskt förhållningssä och en posiv framdstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka ll a barnen llägnar sig e varsamt förhållningssä ll natur och miljö och förstår sin delakghet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen a förstå hur vardagsliv och arbete kan uormas så a det bidrar ll en bäre miljö både i nud och i framd.
31 Utdrag ur Lpfö98: MÅL (exempel) Förskolan ska sträva eer a varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga a ta hänsyn ll och leva sig in i andra människors situaon samt vilja a hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Möjlighet a lära känna sin närmiljö och de funkoner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förmåga a förstå och a handla eer demokraska värden.
32 Hur kan man jobba i förskolan? Temaområden skogen, närmiljön, maten, resor, vara kompis etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur och miljö Utomhusedagogik Material från WWF, Naturskyddsföreningen m.fl.
33 Utdrag ur Lgr11: Perspekv: ü Undervisningen ska belysa hur samhällets funkoner och vårt sä a leva och arbeta kan anpassas för a skapa hållbar utveckling. Genom e miljöperspekv får det möjligheter både a ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och a skaffa sig e personligt förhållningssä ll övergripande och globala miljöfrågor. ü Det eska perspekvet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspekvet ska prägla skolans verksamhet för a ge grund för och främja elevernas förmåga a göra personliga ställningstaganden.
34 Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska llägna sig kunskaper om förutsäningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e vidare perspekv ü Eleven ska få möjligheter ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad dea innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker ll och konsekvenser av välstånd och fagdom (samhällskunskap)
35 Hur kan man jobba i grundskolan? Ämnesövergripande temaområden konsumon, energi, transporter, närmiljö, mobbning, mat, globalisering etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur & miljö Utomhuspedagogik Skräpplockardagar Energiutmaningen Beräkning av ekologiska fotavtryck Material från WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent etc.
36 - Vi ser väldigt posivt på a man kombinerar entreprenöriellt lärande med lärande för hållbar utveckling! Eva Engdell, undervisningsråd med ansvar för entreprenörskap, Skolverket
37 Sverige: Hösten 2012 fick Skolverket e ny uppdrag av utbildningsdepartementet. Man ska under 3 ½ år stärka NO- & teknikämnena i skolan. Utdrag ur beslutet: Kompetensutveckling och nätverk för pedagoger liksom stöd ll iniav, projekt och konferenser som genomförs av andra aktörer ska ingå i satsningen. Satsningen grundas på den centrala betydelse som NO & teknik har för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Globala utmaningar som klimaörändringar måste lösas. Forskning visar a undervisning i dessa ämnen är tråkig och enformig och inte llvaratar elevernas intressen. Det behövs nya grepp för a utveckla undervisningen i No & Te.
38 Övriga incitament: FN:s 4- gradersmål EU:s mål Sveriges naonella miljömål (miljömål- fossilfri fordonsfloa- kemikaliemål etc.) Regionala strategier i samtliga län (Jämtlands innefaar flera mål som avser skolan) Östersunds kommuns hållbarhetsmål (Agenda 21, llväxtstrategin, Green Highway, Storsjö strand etc.)
39 Hur har vi jobbat i KNUT- projektet och i Norrland?
40 KNUT- projektet Vad? E naonellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling ll läroplaner och kursplaner. Sye A öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden.
41 Hemkunskap Matte Jag förstår hur allt hänger ihop! SO-ämnen Språk NO-ämnen
42 Exempel på akviteter som genomförts i KNUT- projektet
43 Gymnasielärarnätverk Regelbundna temaska träffar Löpande support Utbyte mellan skolor + fristående fortbildningar för förskola och grundskola Exempelvis Grön Flagg & Energiutmaningen
44 Studieresor (Dalarna & Östergötland) Har le ll samarbeten bla: Umeå- Piteå Sundsvall- Örnsköldsvik Örnsköldsvik- Borlänge Piteå- Linköping
45 Vad är hållbar utveckling? Gröna tråden i Linköping ü Ämnesövergripande skolutveckling inom hållbar utveckling ü Grön tråd från förskola upp ll åk 9 ü Kursplanestyrt Ekonomisk dimension ü Delakghet på alla nivåer från skolnämnd ll elev Social dimension ü Medverkan från forskarsidan Ekologisk ram ü Samhället deltar i upplägget
46 Sundsvalls kommun Vi har hjälpt kommunen a strukturera si LHU- arbete. ü Vi har llsammans få ll en arbetsgrupp där skolkontoret, miljökontoret, KNUT och Naturskolan sier. Den träffas regelbundet för a se vad som är på gång och hur vi kan arbeta med det på bästa sä. ü Vi hjälper just nu kommunen a ta fram och förankra en plan för LHU i kommunens skolor med koppling ll det kommunala dokumentet Målbild 2021 ü Vi hiar samarbeten vid genomförandet av olika akviteter. E.ON, Håll Sverige Rent, Sundsvalls Museum är exempel på aktörer som deltagit.
47 Miljöspanarna En del av satsningen på hållbara förskolor & skolor i Norrköping. Barn i förskola och grundskola får varje läsår e ny uppdrag som man kan anmäla sig ll. Fina priser ll alla klasser och grupper som deltar.
48 Exempel 2: Energiutmaningen (Grundskola F- 6) Komple koncept med utbildningsmaterial kopplat ll Lgr11. Lärarfortbildning i 3 steg. Avslutande mässa med elevpresentaoner.
49 Satsningen på hållbara projektarbeten Inspiraon- kunskap- support- nätverk- spendier
50 ü Upplägg för gymnasietjejer som löper över e läsår ü Studiebesök på universitet och tekniska företag ü Möten med unga tjejer i yrkeslivet ü Sye a öka intresset för tekniska eergymnasiala utbildningar
51 Hur ser det ut i Norrland med akviteter totalt se?
52 Totalt 83 skolor redovisade på Grön Flaggs sida. Jämtland: Östersund 5 Härjedalen 4 Berg 1 Västerboen: Umeå 18 Sorsele 4 Vilhelmina 2 Vännäs 2 Skelleeå 1 Dorotea 1 Vindeln 1 Västernorrland: Sundsvall 12 Härnösand 3 Kramfors 1 Solleeå 1 Norrboen: Boden 11 Luleå 6 Piteå 5 Kalix 2 Arjeplog 1 Gällivare 1 Haparanda 1
53 Totalt 8 kommuner + 1 skola är redovisade på NTA:s webbsida. Jämtland: Östersund Västerboen: Umeå Skelleeå Vilhelmina Västernorrland: Kramfors Örnsköldsvik Heliås friskola Svall Norrboen: Kalix Kiruna
54 Kommun: Fsk: GrSk: Gy: Kalix Boden Piteå Robertsfors Umeå Örnsköldsvik Härnösand Sundsvall Totalt:
55 Idenfierade aktörer Jokkmokk NeNet Luleå Teknikens Hus och Naturskolan Piteå Naturskolan och Smart- förnybart- projektet Skelleeå TeknoBalder Umeå Naturskolan & Umevatoriet (RCE) Örnsköldsvik KomTek Härnösand Technichus/KomTek Sundsvall Naturskolan & KNUT (KomTek)
56 Förstudien Vad & varför?
57 1. Kartlägga pågående akviteter 2. Undersöka intresse för och behov av hjälp för a utveckla lärandet för hållbar utveckling 3. Ta fram e förslag på hur dea kan ske i Jämtland lokalt och regionalt 4. Knyta samman Jämtlands akviteter med Norrland och den naonella nivån. E samarbete mellan BioFuel Region, Länsstyrelsen, Regionförbundet och Energikontoret.
58 Genomförandet 1. Informaon skolchefsmöte 2. Lokala möten i kommunerna 3. Hopskrivning av regionalt förslag 4. Regionalt diskussionsmöte 5. Gemensam satsning framåt!
59 Vi vill hjälpa er med er process oberoende var ni står idag Kommun 1 Kommun 3
60 Vad kan hjälpen bestå av? ü Kompetensutveckling för olika målgrupper ü Strukturera och planlägga akviteter i kommunen ü Hia bredare samverkan och på så sä knyta mer resurser ll skolan och akviteterna ü Koppla undervisning ll omgivande samhälle för a göra undervisningen mer greppbar och aktuell samt för a få en kunskapsuppbyggnad ü Elevakviteter ü Tips på material, metoder ü Erfarenhetsutbyte med andra kommuner och län
61 Fyra frågor! Hur ser det ut med LHU- akviteter i er kommun idag? Är ni intresserade av a utveckla er undervisning med fokus på LHU? Vilka behov har ni för a kunna utveckla er undervisning? Är ni intresserade av a försöka llgodose dessa behov i e lokalt/ regionalt/naonellt samarbete?
62 Visionen Barn och ungdomar i Norrland - är akva i omställningen ll e hållbart samhälle - har en posiv framdstro - ser möjligheter a leva och verka i Norrland i framden
63 Det var allt jag hade! Ni får e mejl med länk ll bilderna samt ll en webbenkät om dea ämne. Tacksam om ni vill fylla i enkäten och ni får gärna också får sprida den ll lärare och andra som kan ha intresse för frågorna! Tack!
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor? OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i e erhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner
Läs merHur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?
Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige? Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!! Fakta och bakgrund
Läs merLärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor
Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet
Läs merLärande för hållbar utveckling i grundskolan
Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Dagens upplägg Presenta(on Vad är hållbar utveckling? Vad är lärande för hållbar utveckling? Olika exempel på teman, verktyg och material Avrundning / mer informa(on
Läs merProgramanpassad hållbarhet för gymnasiet
Programanpassad hållbarhet för gymnasiet Dagens upplägg Presentaon Mathias, BioFuel Region, KNUT Gymnasieakviteter 2004-2009 Ø Gymnasielärarnätverket Ø Hållbara projektarbeten Gymnasieakviteter i KNUT
Läs merLärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?
Läs merLärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?
Läs merPresentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Läs merLärande för hållbar utveckling i grundskolan
Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling är en utveckling som 6llfredställer dagens behov utan a: äventyra kommande genera6oners möjligheter a: 6llfredställa
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merRubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!
Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merAUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna
Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 2-4 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 5 2.1 Regional referensgrupp
Läs merBilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31
Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31 Norra Sverige Västernorrland, Jämtland, Västerbotten & Norrbotten Etapp 3 projektnummer 32239-3 3.4 Regional verksamhetsbeskrivning Sammanfattning
Läs merKunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet
Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet 1. Organisa3on Organisa(onsform Ideell na(onell förening som i nästa steg kan komple;eras med regionala föreningar i en organisa3onsstruktur.
Läs merRegionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost
Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.
Läs merVad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merBioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Dagens agenda 09.30 10.00 Fika 10.00 10.15 Region Västerbo8en och Kunskapslänken hälsar välkommen 10.15 10.30 PresentaBonsrunda
Läs merUTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet
UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet Samverkan Seminarieserie Kartläggningsunderlag Kommungemensammariktlinjer Utvecklingsarbete i regionen
Läs merHållbarhetsrådets möte 16 nov Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag
Hållbarhetsrådets möte 16 nov 2016 Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag Handlingsplan för miljömålsarbetet Sist ut av RUS handlingsplaner
Läs merVälkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad
Välkomna till En konferens i 3 delar Från modeller till mainstream Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad Del 3 HUR och VEM ska gör det? 1 Håkan Wirtén Världsnaturfonden WWF, generalsekreterare
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merwww.nta.kva.se www.linkoping.se/nta
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,
Läs merBarns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merKvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Läs merKNUT- projektet. Följ oss gärna på:
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? KNUT- projektet Med sy'e a) bidra -ll en hållbar samhällsomställning genom a) öka antalet skolor och förskolor som kon-nuerligt
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merHur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?
Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige? Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!! Fakta och bakgrund
Läs mer7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg. 7.1.1 Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen:
KNUT 3 DALARNA Regionala aktiviteter i Dalarna Dalarna - Pilotlän för grön utveckling Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Länsstyrelsen och Region Dalarna har i samråd
Läs merKvalificering. Final. Anmälan. Vinster
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Läs merVerksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling
Hylte Naturskola att lära in ute Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Ett LONA projekt Emma
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnanängs förskola Solrosen, Näckrosen, Vildrosen och Nyponrosen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnanängs förskola Solrosen, Näckrosen, Vildrosen och Nyponrosen 2016-2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ibland kommer vi i kontakt
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merAnsökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola
Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola 2016-03-24 Ann-Sofi Johansson Utvecklingsledare Ann-sofi.johansson@linkoping.se 013-20 74 46 VT -16 HT -16 VT
Läs merFörskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Läs merBarns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,
Läs merArbetsunderlag till handlingsplan
Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merDelak&ghet för lärande
Na#onell LHU-konferens Gävle 5-6 okt 2016 Delak&ghet för lärande Ulrika Bergmark, biträdande professor Pedagogik, Ins8tu8onen för konst, kommunika8on och lärande Alla foton i presenta#oner är privata,
Läs merKunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna
Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken (dec 2014 maj 2016) Syfte Att genom sektorsövergripande samarbeten ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar
Läs merMode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR
Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet
Läs merLåt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!
1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till artikel 2 i Barnkonventionen Alla barn har samma rättigheter och värde. Inget barn får diskrimineras.
Läs merHANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under
Läs merVåra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT
Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Förskolans namn: Adress: Telefon: Ansvarig förskolechef: Eva Edsgården 1 Innehållsförteckning sidan 1. Vår
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor
Läs merSkolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merHållbar utveckling Energi & klimat. Mathias Sundin BioFuel Region
Hållbar utveckling Energi & klimat Mathias Sundin BioFuel Region Behövs det e ny lärande för nya der? Medlemsorganisation för Västerbotten och Västernorrland med samarbeten i övriga Norrland och med utblick
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Augusti 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merRegionalt Utvecklingscentrum, förslag till fortsatt verksamhet
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2009-12-10 87(98) 55 Regionalt Utvecklingscentrum, förslag till fortsatt verksamhet Regionalt utvecklingscentrum är en mötesplats för skolan i Norrbotten
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merDe är någonstans på skalan mellan a) ha formulerat en idé och a) ha sa) si) nya system i dri;.
1 Låt oss ()a på interna(onalisering av svenska miljötekniklösningar ur e) kundperspek(v: Kunden som vill köpa svenskt kunnande kommer o;a från den offentliga sektorn, när det gäller infrastruktur, avfall,
Läs merRegionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge
Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merMaj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Förskolans namn: Lyckohagen Adress: Föreningsgatan 53 Telefon: 013263694 Ansvarig förskolechef: Eva Edsgården
Läs merInnehåll. KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar
KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar I denna bilaga återfinns beskrivningar av de koncept och aktiviteter som vi avser sprida och/eller genomföra i KNUT 3. I de flesta fall finns mer information att
Läs merSpecialiserad palliativ vård på hemorten
Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merFramgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Läs merBilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Läs merLikabehandlingsplan Småfötternas förskola
1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merUTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet
UTVÄRDERING 2011 Nynäshamns Naturskolas verksamhet 1 Sammanfattning av de sammanställda enkätsvaren Skolan De svarande lärarna är tycker naturskoledagarna fungerar bra när det gäller organisation, innehåll
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merLänsmuseernas samarbetsråd. Kommunikationsplan 2016 Extern kommunikation
Länsmuseernas samarbetsråd Kommunikationsplan 2016 Extern kommunikation VERKSAMHET Lobbyverksamhet utifrån länsmuseernas uttalade, gemensamma, behov LÄNSMUSEERNAS SAMARBETSRÅD Stärkt position för länsmuseerna
Läs merFörskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg
Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 1 Innehåll Handlingsplan Grön Flagg... 3 Miljöråd... 3 Handlingsplan... 3 Tema Livsstil och hälsa... 4 Hållbar utveckling och hållbara relationer... 4 Kretslopp och konsumtion...
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Westmansgatan 100
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Westmansgatan 100 Förskolans namn: Trollbacka Adress: Westmansgatan 100 Telefon: 013-20 69 75 Ansvarig förskolechef:
Läs merLåt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!
1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till Barnkonventionen Jag har rättigheter 1 2 Retoys pedagogiska och giftfria Lekväska Jag har rättigheter
Läs merEnergitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik
Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merEnkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?
Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län svar Vilken är din yrkesroll? Skolledare Pedagog i gymnasieskolan Pedagog i grundskolan Pedagog i förskolan Annan grundskolechef
Läs merBUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION
Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja
Läs merSammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merKlostertians förskolas
Klostertians förskolas Likabehandlingsplan BUREÅ 14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Klostertiansförskola, Bureå 2014-10-27 Förord Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet,
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Förskolans namn: Vasa förskola Adress: Banérgatan 21 Telefon: 013-208457 Ansvarig förskolechef: Eva Edsgården
Läs mer