Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

Transkript

1 Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

2 OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i e erhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner Ni får dock gärna anteckna ändå under den jag pratar!

3 BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

4 Vad är hållbar utveckling?

5 Gro Harlem Brundtland Norges statsminister Generaldirektör för WHO Hållbar utveckling är en utveckling som llfredställer dagens behov utan a äventyra kommande genera oners möjligheter a llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

6 Tre dimensioner Ekologisk dimension naturens gränsvärden och hur vi påverkar dessa, miljöfrågor, klima rågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster etc. Social dimension alla människors och djurs rä gheter, fa gdom, resursfördelning, utrotning av djurarter, mobbning, könsfrågor etc. Ekonomisk dimension vårt välfärdssystem, hur ekonomin påverkas av och kan påverka den hållbara utvecklingen

7 Är vi hållbara?

8 Den ekologiska dimensionen

9 Planetära gränsvärden Klima örändring Aerosoler (ännu ej uppmä ) Ozonlagret Kväve Färskva en

10 % * Concept by New Economics Founda on, UK

11 2011 World overshoot day*: 27 september 135% * Concept by New Economics Founda on, UK

12 Klima örändring varför?

13 Industrialisering och ökad välfärd har kra igt ökat vårt energibehov. Vi har på kort d gå från a leva av det solen och jorden producerar löpande.

14 ll det här!!!

15 Ökade halter i atmosfären ger en växthuseffekt Den ökade halten av växthusgaser i atmosfären gör a solstrålarnas värmeenergi i högre utsträckning stannar kvar i atmosfären med ökad temperatur som följd.

16 Vad kan man göra för a påverka de a?

17 Var uppstår vårt energibehov? 25% 15% 30% Shopping Resor Boende Mat 30% Källa: Energimyndigheten Mat 25%

18 Boende

19

20 Intressant räkneexempel: Hur långt har din frukost färdats? Skriv ned vad du äter ll frukost och försöka hi a ursprunget ll all mat du äter. Lista med EAN- koder finns på nätet. Räkna ihop hur långt frukosten har färdats totalt. Fundera var som händer om man exempelvis handlar närproducerat, byter ut vissa produkter, alternerar transportsä etc.

21

22 Shopping

23 Kunskaps & värderingsövning Hur många liter vatten går det åt att för att göra ett par jeans. ( 6600 liter, o,5 kg kemikalier och 103 bekämpningsmedel ) Hur många jeans säljs i Sverige varje år? ( ca 12 miljoner par)

24 Den sociala dimensionen

25 tals djurarter utrotas varje år bara pga. skogsskövling! 20% av världens befolkning använder 80% av världens llgångar!

26 Den ekonomiska dimensionen

27 Ekonomiska prioriteringar Om vi stabiliserar folkmängden, utrotar fa gdomen och återställer jordens ekologiska system så får vi en hållbar värld. De a kommer utöver det som redan görs kosta ca 190 Miljarder USD per år. Denna summa är ungefär 1/8 av världens årliga militärbudget!

28 När man jobbar med dessa frågor så är det vik gt a balansera det nega va med posi va aspekter annars riskerar man a skapa rädsla och ångest! En posi v aspekt är a norra Sverige har allt a vinna på en hållbar samhällsomställning för vi har

29 Råvara!

30 Energi!

31 Kunskap!

32

33 Hur ser skolans uppdrag ut med hänseende på lärande för hållbar utveckling?

34 Våra barn äger fram den, vi måste ge dem kunskap och möjlighet a påverka den!

35 Skolan kan spela en vik g roll!

36

37 Utdrag ur Lpfö98: Grundläggande världen (exempel) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsa a är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan ska ta ll vara och utveckla barnens förmåga ll ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så a solidaritet och tolerans digt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situa on. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. E ekologiskt förhållningssä och en posi v fram dstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka ll a barnen llägnar sig e varsamt förhållningssä ll natur och miljö och förstår sin delak ghet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen a förstå hur vardagsliv och arbete kan u ormas så a det bidrar ll en bä re miljö både i nu d och i fram d.

38 Utdrag ur Lpfö98: MÅL (exempel) Förskolan ska sträva e er a varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga a ta hänsyn ll och leva sig in i andra människors situa on samt vilja a hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Möjlighet a lära känna sin närmiljö och de funk oner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förmåga a förstå och a handla e er demokra ska värden.

39 Hur kan man jobba i förskolan? Temaområden skogen, närmiljön, maten, resor, vara kompis etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur och miljö Utomhusedagogik Material från WWF, Naturskyddsföreningen m.fl.

40 Utdrag ur Lgr11: Perspek v: ü Undervisningen ska belysa hur samhällets funk oner och vårt sä a leva och arbeta kan anpassas för a skapa hållbar utveckling. Genom e miljöperspek v får det möjligheter både a ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och a skaffa sig e personligt förhållningssä ll övergripande och globala miljöfrågor. ü Det e ska perspek vet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspek vet ska prägla skolans verksamhet för a ge grund för och främja elevernas förmåga a göra personliga ställningstaganden.

41 Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska llägna sig kunskaper om förutsä ningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e vidare perspek v ü Eleven ska få möjligheter ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad de a innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker ll och konsekvenser av välstånd och fa gdom (samhällskunskap)

42 Hur kan man jobba i grundskolan? Ämnesövergripande temaområden konsum on, energi, transporter, närmiljö, mobbning, mat, globalisering etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur & miljö Utomhuspedagogik Skräpplockardagar Energiutmaningen Beräkning av ekologiska fotavtryck Material från WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent etc.

43 Utdrag ur Gy2011: Perspek v: Miljöperspek vet egna insatser samt globala perspek vet E skt perspek v grundläggande värden och personliga ställningstaganden Mål & riktlinjer: Eleven ska: Ha kunskaper om de mänskliga rä gheterna, Kunna observera och analysera människans samspel med sin omvärld u från e ekonomiskt och ekologiskt perspek v. Utveckla en analy sk förmåga och kunskaper om interna onell samverkan och globala samband, kunna bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspek v Ha förståelse för andra kulturer och känna ll förutsä ningarna för en god miljö. Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e vidare perspek v.

44 Utdrag ur Gy2011: Exempel på examensmål: Ge kunskaper om e säkert och miljömässigt hållbart byggande (Bygg och anläggning) Ge elever kunskaper om villkor för hållbar utveckling, såväl ur miljösynpunkt som ekonomiskt och socialt samt om företagens roll lokalt, regionalt, na onellt och globalt (Ekonom) Arbeta med energi- & miljöfrågor med direkt eller indirekt påverkan på miljön (El & energi) Genomföra arbetsuppgi er u från krav på hållbar utveckling (Fordon & transport) Bruka naturen för a främja hållbar utveckling och vårda ekosystemet (Naturbruk) Behandla frågor om bland annat demokra, kommunika on, e k, genus och miljö samt ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna a bygga e hållbart samhälle (Samhälls) Belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn ll hållbar utveckling (Teknik)

45 Hur kan man jobba i gymnasieskolan: Programspecifika lärarfortbildningar Hållbara gymnasiearbeten Ecoproject Hållbara UF- företag Tjejresan Beräkning av ekologiska fotavtryck Samverka med företag inom energi och clean tech Material från WWF, Naturskyddsföreningen m.fl.

46 - Vi ser väldigt posi vt på a man kombinerar entreprenöriellt lärande med lärande för hållbar utveckling! Eva Engdell, undervisningsråd med ansvar för entreprenörskap, Skolverket

47 Språk Idrott Matematik Hållbar utveckling är stoffet som kan bidra ll aktuellt och relevant innehåll i de olika ämnenas undervisning samt bidra ll e ökat intresse hos barnen/ eleverna Hållbar utveckling SO-ämnen NO-ämnen Jag förstår hur allt hänger ihop! Hemkunskap

48 Hur har vi jobbat i KNUT- projektet och i Norrland?

49 Na onellt skolprojekt (+2) län som deltar genom 4 regionala aktörer Finansiering na onellt från Energimyndigheten samt regionalt (BFR + LST- Y)

50 KNUT- projektet Vad? E na onellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling ll läroplaner och kursplaner. Sy e A öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden.

51 Hemkunskap Matte Jag förstår hur allt hänger ihop! SO-ämnen Språk NO-ämnen

52 Exempel på ak viteter som genomförts i KNUT- projektet

53 Gymnasielärarnätverk Regelbundna tema ska träffar Löpande support Utbyte mellan skolor + fristående fortbildningar för förskola och grundskola Exempelvis Grön Flagg & Energiutmaningen

54 Studieresor (Dalarna & Östergötland) Har le ll samarbeten bla: Umeå- Piteå Sundsvall- Örnsköldsvik Örnsköldsvik- Borlänge Piteå- Linköping

55 Vad är hållbar utveckling? Gröna tråden i Linköping ü Ämnesövergripande skolutveckling inom hållbar utveckling ü Grön tråd från förskola upp ll åk 9 ü Kursplanestyrt Ekonomisk dimension ü Delak ghet på alla nivåer från skolnämnd ll elev Social dimension ü Medverkan från forskarsidan Ekologisk ram ü Samhället deltar i upplägget

56 Sundsvalls kommun Vi har hjälpt kommunen a strukturera si LHU- arbete. ü Vi har llsammans få ll en arbetsgrupp där skolkontoret, miljökontoret, KNUT och Naturskolan si er. Den träffas regelbundet för a se vad som är på gång och hur vi kan arbeta med det på bästa sä. ü Vi hjälper just nu kommunen a ta fram och förankra en plan för LHU i kommunens skolor med koppling ll det kommunala dokumentet Målbild 2021 ü Vi hi ar samarbeten vid genomförandet av olika ak viteter. E.ON, Håll Sverige Rent, Sundsvalls Museum är exempel på aktörer som deltagit.

57 Miljöspanarna En del av satsningen på hållbara förskolor & skolor i Norrköping. Barn i förskola och grundskola får varje läsår e ny uppdrag som man kan anmäla sig ll. Fina priser ll alla klasser och grupper som deltar.

58 Exempel 2: Energiutmaningen (Grundskola F- 6) Komple koncept med utbildningsmaterial kopplat ll Lgr11. Lärarfortbildning i 3 steg. Avslutande mässa med elevpresenta oner.

59 Satsningen på hållbara projektarbeten Inspira on- kunskap- support- nätverk- s pendier

60 ü Upplägg för gymnasietjejer som löper över e läsår ü Studiebesök på universitet och tekniska företag ü Möten med unga tjejer i yrkeslivet ü Sy e a öka intresset för tekniska e ergymnasiala utbildningar

61 Hur ser det ut i Norrland med ak viteter totalt se?

62 Totalt 83 skolor redovisade på Grön Flaggs sida. Jämtland: Östersund 5 Härjedalen 4 Berg 1 Västerbo en: Umeå 18 Sorsele 4 Vilhelmina 2 Vännäs 2 Skelle eå 1 Dorotea 1 Vindeln 1 Västernorrland: Sundsvall 12 Härnösand 3 Kramfors 1 Solle eå 1 Norrbo en: Boden 11 Luleå 6 Piteå 5 Kalix 2 Arjeplog 1 Gällivare 1 Haparanda 1

63 Totalt 8 kommuner + 1 skola är redovisade på NTA:s webbsida. Jämtland: Östersund Västerbo en: Umeå Skelle eå Vilhelmina Västernorrland: Kramfors Örnsköldsvik Heliås friskola Svall Norrbo en: Kalix Kiruna

64 Kommun: Fsk: GrSk: Gy: Kalix Boden Piteå Robertsfors Umeå Örnsköldsvik Härnösand Sundsvall Totalt:

65 Iden fierade aktörer Jokkmokk NeNet Luleå Teknikens Hus och Naturskolan Piteå Naturskolan och Smart- förnybart- projektet Skelle eå TeknoBalder Umeå Naturskolan & Umevatoriet (RCE) Örnsköldsvik KomTek Härnösand Technichus/KomTek Sundsvall Naturskolan & KNUT (KomTek)

66 Förstudien Vad & varför?

67 1. Kartlägga pågående ak viteter 2. Undersöka intresse för och behov av hjälp för a utveckla lärandet för hållbar utveckling 3. Ta fram e förslag på hur de a kan ske i Jämtland lokalt och regionalt 4. Knyta samman Jämtlands ak viteter med Norrland och den na onella nivån. E samarbete mellan BioFuel Region, Länsstyrelsen, Regionförbundet och Energikontoret.

68 Genomförandet 1. Informa on skolchefsmöte 2. Lokala möten i kommunerna 3. Hopskrivning av regionalt förslag 4. Regionalt diskussionsmöte 5. Gemensam satsning framåt!

69 Vi vill hjälpa er med er process oberoende var ni står idag Kommun 1 Kommun 3

70 Vad kan hjälpen bestå av? ü Strukturera och planlägga ak viteter i kommunen ü Hi a bredare samverkan och på så sä knyta mer resurser ll skolan och ak viteterna ü Koppla undervisning ll omgivande samhälle för a göra undervisningen mer greppbar och aktuell samt för a få en kunskapsuppbyggnad ü Kompetensutveckling för olika målgrupper ü Elevak viteter ü Tips på material, metoder ü Erfarenhetsutbyte med andra kommuner och län

71 Fyra frågor! Hur ser det ut med LHU- ak viteter i er kommun idag? Är ni intresserade av a utveckla er undervisning med fokus på LHU? Vilka behov har ni för a kunna utveckla er undervisning? Är ni intresserade av a försöka llgodose dessa behov i e regional/ Norrländskt samarbete?

72 Visionen Barn och ungdomar i Norrland - är ak va i omställningen ll e hållbart samhälle - har en posi v fram dstro - ser möjligheter a leva och verka i Norrland i fram den

73 Det var allt jag hade! Ni får e mejl med länk ll bilderna samt ll en webbenkät om de a ämne. Tacksam om ni vill fylla i enkäten och ni får gärna också får sprida den ll lärare och andra som kan ha intresse för frågorna! Tack!