Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Transkript

1 Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

2 Vad är hållbar utveckling?

3 Hållbar utveckling är en utveckling som 6llfredställer dagens behov utan a: äventyra kommande genera6oners möjligheter a: 6llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

4 Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)

5 Sociala dimensionen (räbvisa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)

6 Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)

7 Se helheten! KlimaJörändring 154 % (Sverige 3,7 jordklot) World overshoot day 2014: 19 augusn Aerosoler (ännu ej uppmä:) Ozonlagret Kväve Färskva:en

8 Det globala perspek6vet 8 a: påverka och bli påverkad

9 Vad är lärande för hållbar utveckling?

10

11 DefiniNonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a: få barn, ungdomar och vuxna a: förstå förutsä:ningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e: sä: som förbereder eleverna på e: ak6vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a: ta e: personligt ansvar för si: handlande. E: lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra6ska arbetssä:. kri6ska förhållningssä:. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak6ghet och inflytande.

12 Skolan har eb tydligt uppdrag Den Globala Skolans sammanställning av hur lärande för hållbar utveckling finns beskrivet i skolans styrdokument visar a: de:a är e: tydligt uppdrag på alla nivåer. Finns a: ladda ned på

13 Vi måste ge våra barn & ungdomar de bästa förutsäbningarna för ab skapa sig en bra framnd (socialt- yrkesmässigt- miljö- ekonomiskt) Undervisning som bygger på aktuella och relevanta kunskaper Undervisning som relaterar 6ll deras perspek6v och intresseområden Undervisning som skapar goda möten mellan elever, lärare och det omgivande samhället Undervisning som skapar handlingskompetens Undervisning som gör a: barnen och ungdomarna får inflytande i skolan och i samhället

14 Hur gör vi?

15 1. Jobba ewer en strukturerad modell.

16

17 Grön Flagg Teman ab arbeta med: Livss6l och hälsa Klimat och energi Närmiljö Konsum6on Va:enresurser Kretslopp Alla ska vara med: pedagoger skolledare övrig personal barn/elever föräldrar Kontaktpoli6ker

18 Material och inspira6on

19 2. Innehåll och övningar som kopplar Nll verkligheten!

20 Resor - transporter

21 Hur tar vi oss Nll och från skolan? Hur långt har jag 6ll min skola? Hur tar jag mig dit och därifrån? Vilka olika alterna6v finns det för mig a: ta mig 6ll skolan? Vad är fördelarna och nackdelarna med de olika alterna6ven? SO- frågor: Hur påverkas min hälsa av de olika alterna6ven? Hur påverkas människor i närområdet av trafikslagen? NO- frågor: Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs? Ma:efrågor: Besparing, andelar, resursåtgång etc. Bild: Illustrera transportalterna6ven och vägar/gångvägar Svenska: Skriva en rapport om elevernas skoltransporter

22 Vad driver framndens bilar?

23 Koldioxidutsläpp per person Kg CO2 Per gång Per år (220) Cykla eller gå 6ll skolan/jobbet 0 0 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Nissan Leaf el (1 pers) 0,04 8,8 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Fiat Punto biogas* (1 pers) 0,27 59 Dieselbuss 6ll skolan/jobbet (10 km t&r) (2/3 fylld) 0,33 73 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Volvo V40 Diesel 2014 (1 pers) 0, Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Volvo V70 Bensin 2004 (1 pers) 2,5 550 Tåg Göteborg- Stockholm (elmix Sverige) Flyg Göteborg- Stockholm Tåg Sverige- Kroa6en (elmix resp land) Flyg Sverige- Kroa6en Flyg Sverige- Thailand 1, *Biogasanvändning reducerar utsläppen med 82% (Källa: Naturvårdsverket)

24 Bygg en bil! (Energifallet & Energiutmaningen) Ballongbil Visar på e: enkelt sä: energiomvandling sam6digt som den s6mulerar fantasi, krea6vitet och prak6sk teknik. Solcellsbil Samma princip men lite dyrare och lite mer avancerat.

25 Mat

26 Hur påverkar min mat mig och världen? Maten står för ¼ av Sveriges klimatutsläpp! Vad äter jag under en dag? Vilken påverkan orsakar den maten? Vad kan jag göra för a: minska min påverkan? Odling/produkNon markanvändning, kemikalier, va:enförbrukning, energiförbrukning, djurhållning, arbetsförhållanden etc. Transporter utsläpp, resursanvändning etc. KonsumNon hälsa, näringsinnehåll, matsvinn, återvinning, kretslopp etc. Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs?

27 Uppdrag: Skapa den klimatvärsta middagen! (Energifallet) Diskutera i 5 minuter med din bordsgranne och skriv ned en 3- rä:ers middag som är så klimajörstörande som ni kan komma på!

28 Maten

29 Vilka val kan jag göra? Vad innebär de? Undersöka vad olika märkningar betyder och utbudet av sådana varor i affären. Jämföra priser med vanliga varor.

30 KonsumNon

31 Uppdrag: PryldetekNverna (Energifallet) Undersöka prylar hemma och på skolan. Vilka saker behöver vi verkligen? Har vi onödiga prylar? Hur påverkar vi världen med alla prylar? AB diskutera: Vilket/ vilka material är den gjord av? Var kommer materialet ifrån? Hur framställs det? Var är saken 9llverkad? Ti;a på karta. Vad händer med saken när den går sönder? Vad gör vi av saker vi har använt färdigt? Kan materialet i saken återvinnas och bli något ny;?

32 Vad händer med skräpet?

33 NedbrytningsNder för olika material (Håll Sverige Rent och WWF) Bananskal 2-5 veckor Tidningspapper 3-12 månader Mjölkkartong upp 6ll 2 år Cigareqimp 1-5 år Tuggummi upp 6ll 5 år Nylonmaterial år PlasJörpackningar upp 6ll 500 år Aluminium upp 6ll 500 år Glas upp 6ll år.

34 Återvinning Lär mer om hur! Ordna sortering på skolan Skräpplockardagar Tävlingar för a: samla in vissa frak6oner Samla pant för en rolig ak6vitet Filmer finns exempelvis på

35 Energi

36

37 Uppdrag: Stoppa energitjuvarna! (Energifallet) I den här övningen spanar klassen 6llsammans erer energitjuvar i skolan det vill säga sådant som använder energi i onödan. Målet med övningen är a: eleverna ska bli uppmärksamma på hur energi används, bli medvetna om olika sä: a: hushålla med energi samt förstå hur deras egna val och handlingar är kopplade 6ll energianvändning och miljöpåverkan.

38 Global energinllförsel Biobränslen 10% VaBen 2% Vind/sol 1% Fossilgas 21% KärnkraW 6% 81% fossil energi Olja 33% Kol 27% Källa: Energimyndigheten

39 Lite mer om Ämnesövergripande kostnadsfri: material från Naturskyddsföreningen. Övningar som är uppdelade för F- 3, 4-6 samt 7-9. Filmer och andra verktyg. Laddas ned från webben.

40 Några yberligare exempel på verktyg

41 Vi har det ganska bra i Sverige Chansen a: födas här är dock 0,08% Lär dig om utmaningarna du ställs inför om du föds i e: annat land

42

43

44

45 Uppdrag: Handla hållbart! Hur påverkar våra val i bu6ken? Gör dina val och försök a: få så många poäng som möjligt! avtryck

46 Vad är ekologiskt fotavtryck? Vårt ekologiska fotavtryck är e; må; på hur stor biologiskt produk9v land- och havsyta som krävs för a; ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar u9från aktuell teknikanvändning. Enheten är glha (globala hektar) Land: Sni;värde: USA 9,4 Sverige 5,1 Världssni; 2,7 Hållbar gräns* 2,1 Bangladesh 0,5 *Minskar ju fler människor vi blir!

47 Panda Planet - WWF

48 Exempel på böcker, material & filmer (

49 Vill du veta mer om KNUT eller de exempel som jag har geb er? Läs på vår webb eller kontakta oss!