Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.
|
|
- Hugo Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det med sopsorteringen i kommunen? Hur ser den medborgerliga miljömedvetenheten ut? Det tar Naturväktarna Eko reda på! Hur? Din klass eller förening skall ta pulsen på hur företag, privatpersoner och kommunledning arbetar med miljöfrågor i kommunen. Värm upp er med övningen Hur miljömedveten är du själv, där alla får testa sin egen miljömedvetenhet. Gruppvis väljer sedan deltagarna ett av följande uppdrag: Energi och transporter Livsmedel och handel Sopor Avlopp För att kunna genomföra undersökningarna har ni ett protokoll, denna handledning, en litteraturförteckning samt redovisningsblanketter. Redovisningsblanketten innehåller sådana frågor som kan redovisas till Naturväktarnas hemsida ( Hur mycket ni vill redovisa bestämmer ni själva. Målsättning för undersökningen Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande. Ta reda på vad som görs inom kommunen i arbetet med att följa upp Agenda 21. Väcka intresse för lokalt Agenda 21-arbete. Låta engagerade och kunniga ungdomar (och andra) verka som förebilder och påtryckningsmedel. Målgrupp Elever i år 7-9 och gymnasium, vuxenstuderande och ungdomar inom föreningslivet. Materialet är omfattande. För den som önskar går det bra att välja att arbeta bara med något/några av de fyra uppdragen. 1. WWF Naturväktarna
2 Ämne Miljöfrågor brukar vara ett område inom naturorienterande ämnen, NO. Naturväktarna Eko lämpar sig även bra med de samhällsorienterande ämnena, SO, som värdämne men i samverkan med NO. Tidsrymd för undersökningen Naturväktarna Eko genomförs bäst som temaarbete en tid eller inom ett eller flera ämnen under längre tid. Dokument för en hållbar utveckling I Rio de Janeiro sommaren 1992 hölls FN:s stora möte om miljö och utveckling. På mötet deltog 110 statschefer och representanter från olika länder. Slutligen skrevs fem olika dokument under. Det här materialet är tänkt att användas som en del i det lokala arbetet för att nå målen i dessa dokument. Dokumenten måste ses som en handlingsplan för samhällsutvecklingen på jorden. Hur kraftfullt och med vilken tidsplan målen uppfylls beror på hur många som verkligen tror på och vill förverkliga denna nödvändiga långtidsplan. Ett ständigt återkommande uttryck i samband med Rio-konferensen är sustainable development. Översatt till svenska blir det hållbar utveckling. Uttrycket innebär att utvecklingen skall vara långsiktig och inte förbruka eller förstöra miljön för kommande generationer. Följande fem olika dokument skrevs under i Rio: Agenda 21 är ett aktionsprogram för hur vår planet måste vårdas in i det 21:a århundradet. Riodeklarationen innehåller 27 punkter om rättigheter och skyldigheter med miljön i fokus. Dessa ordningsregler undertecknades av samtliga stater som deltog i Riomötet. Klimatkonventionen är en överenskommelse om att frysa utsläppen av koldioxid och andra gaser som bidrar till växthuseffekten. Konventionen om biologisk mångfald säger att varje land har rättigheter att använda och bestämma över de djur och växter som finns i landet, men att varje land också har skyldighet att skydda dem från utrotning. Skogsprinciperna ger grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. 2. WWF Naturväktarna
3 Utbildning i Agenda 21 Kapitel 36 i Agenda 21 handlar om utbildning. Man framhåller vikten av utbildning som ett verktyg i den hållbara samhällsutvecklingen. Kort sammanfattat ges följande riktlinjer med kommentarer: Miljö och utveckling skall vara gränsöverskridande inslag i utbildning på alla nivåer. I alla ämnen och åldrar. Samarbete bör ske med icke-statliga organisationer. Till exempel miljöorganisationer och internationella föreningar. Översyn av läroplaner för att säkerställa ämnessamverkan. Är vår nya läroplan ett gott exempel? Förberedelser Kontakta kollegor för eventuellt samarbete. Ämnen som berörs är samhällskunskap, historia, geografi, kemi, teknik, fysik, biologi, naturkunskap, svenska och bild. Egentligen kan alla ämnen beröras. Dra upp tidsramar, se till att även förberedelser och efterarbeten finns med inom tidsramarna. Ordna praktiska ting som busskort, cyklar, lunch, tillgång till telefon och fax. Vad är lokal Agenda 21? Läs in dig på sammandrag från FN:s konferens i Rio de Janeiro (Se litteraturförteckning). Hur arbetar kommunen med uppföljning av Agenda 21? Kontakta kommunledningen och informera dem om ert arbete. Förbered klassen i god tid, så att eleverna har tid att snappa upp intressanta aktiviteter i tidningar och i närmiljö. Naturväktarna Eko steg för steg I smågrupper om 4-6 elever skall mycket av arbetet ske: inläsning, förberedelser, arbetsfördelning med mera. Är eleverna ovana vid självständigt arbete är det nödvändigt med handledning och styrning för att de skall få ut så mycket som möjligt av Naturväktarna Eko. Det går givetvis att välja ut något uppdrag och koncentrera sig på det. För att minska risken för att de snabba och företagsamma eleverna gör allt på bekostnad av de som behöver mer tid, bör gruppsammansättningen styras med omsorg. Kopiera uppdragen och dubblera grupperna! Dessa små undergrupper med samma uppdrag bör sedan sammanställa sina resultat på en och samma redovisningsblankett. 3. WWF Naturväktarna
4 Här följer arbetet med Naturväktarna Eko steg för steg: 1. För att sätta in undersökningarna i ett sammanhang är det lämpligt att berätta om miljö- och utvecklingskonferensen i Rio, om Agenda 21 och om arbetet med att tillämpa målsättningarna i våra kommuner. 2. Presentera de olika uppdragen. Tänk på att uppdragen är olika tunga att genomföra. Om ni vill koncentrera er på ett färre antal uppdrag går det bra att utesluta ett eller flera. Presentationsbladet kan kopieras upp så att det inleder varje uppdrag. 3. För att få ut så mycket som möjligt av arbetet med uppdragen är det viktigt att grupperna är väl förberedda. Varje grupp bör presentera en plan på hur, när och var de skall genomföra undersökningen, innan de får klarsignal att ge sig iväg. Kontakta miljökontoret om ert arbete; de kan vara till hjälp. Vill eleverna lägga till frågor till protokollen går det naturligtvis bra. 4. Ge eleverna gott om tid för undersökningarna. Be att de avrapporterar hur arbetet fortskrider, så att ni kan lösa eventuella problem och missförstånd i tid. Meddela lokalpress och lokalradio om ert arbete. 5. Grupperna avrapporterar vad de varit med om för varandra. Utnyttja fritt skrivande och bild. Hur kommer ert kvarter, ert samhälle, er kommun att se ut i en hållbar tappning? Vad kan vi göra för att nå dit? Släpp fram visionerna! 6. Redovisa resultaten via Internet till Naturväktarnas hemsida: Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. Besök gärna Världsnaturfonden WWF på: 4. WWF Naturväktarna
5 Litteraturlista för Naturväktarna Eko Naturväktarnas hemsida: Världsnaturfonden WWF:s hemsida: Agenda 21 UNCED-Biblioteket, volym II. Miljö- och naturresursdepartementet, 566 sidor. Agenda 21 en sammanfattning UNCED-Biblioteket, volym III. Miljö- och naturresursdepartementet, 30 s. ISBN Ekoväktarboken, Pav Johnsson, Liber förlag, 59 s. ISBN Fakta och tips för elever som gör Naturväktarnas Eko-undersökning. Handbok för unga miljöhjältar, Fältbiologerna, 174 s. Olika aktionsrecept, miljöundersökningar mm. Klimat i förändring, Regeringens proposition1992/93:179, Miljö- och naturresursdepartementet, 15 s. (gratis). Klä dig miljövänligt, Naturskyddsföreningen, 94 s. Om ekologiska kläder. Kommuner som går före, 50 lokala initiativ för hållbar utveckling, Naturskyddsföreningen. 77 s. ISBN Lokal Agenda 21 ett uppdrag till alla. Minirapport 14. Svenska kommunförbundet, 8 s. Miljöaktuellt, Naturvårdsverkets tidning. Skickas gratis till skolorna. Miljöperspektiv, Claes Malmberg och Anders Olsson, Håll Sverige rent. Miljövår reportage om miljöframgångar i det tysta, Erika Bjerström, 167 sidor, DNförlaget. ISBN Innehåller bla sammanfattningar av dokumenten från FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio Nya handla miljövänligt, Naturskyddsföreningen, 191 s. Q2000 Nyhetsbrev till ungdomskampanjen för ett hållbart Sverige. Tel Ren påverkan, ICA, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen, 43 s. Tips på konkreta miljöprojekt. Riodeklarationen Miljö- och naturresursdepartementet. 4 s. Solvagnen visioner till din miljöundervisning, W. Brunner, Liber Utbildning, 114 s. Solvagnen verktyg till din miljöundervisning, Wolfgang Brunner, Liber Utbildning. Pärm med handledning och OH-bilder. Tag de första stegen nu! 21 förslag för att börja genomföra Agenda 21, Naturskyddsföreningen, 17 s. ISBN X. Uppdraget-handbok för hållbar utveckling, Naturskyddsföreningen och Q2000. Aktiviteter för att sätta fart på utvecklingen för ett hållbart samhälle, 150 s. ISBN Vad är en lokal Agenda 21? Miljövårdsberedningen, Tommy Månsson, PM , 14 s. Vår uppgift efter Rio, Svensk handlingsplan inför 2000-talet, 100 s. SOU 1992: WWF Naturväktarna
Välkommen till Naturväktarna EKO
Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merPå upptäcksfärd i Frusna världar
På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här
Läs merPresentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merRedovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Kontaktperson: Klass/grupp: Redovisa gärna era undersökningsresultat till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Tyvärr kan vi
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merFrågor till människan i naturen
Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo
Läs merVad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Läs merPASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med
PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merInbjudan: Earth Hour 2010 27 mars 20.30 släcker vi för en ljusare framtid. Släcker du? Från Världsnaturfonden, WWF
Inbjudan: Earth Hour 2010 27 mars 20.30 släcker vi för en ljusare framtid. Släcker du? Från Världsnaturfonden, WWF Inbjudan till Earth Hour Kära kommun, Årets Earth Hour blev en framgång. Den 28 mars 2009
Läs merHej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.
Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Här kan du söka efter just den eller de kurser du vill gå. Ta hjälp av någon personal, god
Läs merIntroduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Läs merSå funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merMILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merEn workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt Exempel från Globala Gymnasiet, Stockholm karolina.sandahl@stockholm.se www.globalagymnasiet.se Hur tänker du kring skillnaden mellan att undervisa
Läs merSärskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686
Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merMILJÖSMART SKOLRESTAURANG
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar
Läs merNaturväktarna. Lärarhandledning. Uppdaterad feb. 2008
Naturväktarna Lärarhandledning 1 Uppdaterad feb. 2008 Naturväktarna Använd närmiljön som läromedel Naturväktarna står för upplevelser, upptäckter, undran och agerande. Skolklasser undersöker närmiljön,
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merMILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Läs merEnergimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3
Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs mer28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras
Läs merHållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13
Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13 Charlotte Persson Anna Giotas Sandquist Kommunledningsförvaltningen Syfte Att ge dig en grund för att som
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merHÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merFUTURIZE energi för framtiden!
FUTURIZE energi för framtiden! Framtiden börjar här och nu. I skolprojektet Futurize energi för framtiden öppnar vi dörrarna till en hållbar framtid för dem som har mest att vinna på att vi gör rätt redan
Läs merFox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza Jordlära i skolan Hållbar tjänst med fokus på stadsodling Främst för barn mellan 6 och 9 år Koncept där barn lär sig odla, mer om miljön och klimatpåverkan Närodlat, ekologiskt
Läs merUmeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Läs merGÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merProjektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merAktiva Ute Malmö Naturskola
Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merEnergimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6
Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag
Läs merAlternativet sak finnas med för både högstadie och gymnasielärare 6 Inget av ovanstående avsluta intervjun
Enkät Bakgrundsfrågor: Kön, ålder, postnummer A. Arbetar du som 1 Grundskolelärare (årskurs 7-9) 2 Gymnasielärare 3 Annat Avsluta intervjun B. Undervisar du i något/några av följande huvudämnen? Flervalsfråga
Läs merMiljövänliga Veckan 2015 Byt till eko
Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merUppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merHur handlar vi hållbart?
SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige
Läs merBlandningar och lösningar
Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs mer2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Läs merNUMMER 4, 2012 TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten.
LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. NUMMER 4, 2012 TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING Till dig som är
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165
Boken om SO 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: En köpfri dag! Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 3 och tillhörande Boken om SO 3 Lärarbok.
Läs merLEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Läs mer9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merKurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX
Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan
Läs merRapport. Grön Flagg. Lillebo förskola
Rapport Grön Flagg Lillebo förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 11:53:38: Ni har tydliga mål och bra aktiviteter till dessa. Bilderna speglar aktiviteterna på ett tydligt sätt. Bra! Vilket
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merBilen en livsnödvändighet?
Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merREVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna
REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merEntreprenörskap modell Bergvreten
Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt
Läs merPedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan
Pedagogisk bedömning Blanketten skickas till Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i
Läs merLektionsupplägg: Rollspel om fjällen
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna
Läs merVarför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare
Fjärilar och andra pollinerare -ekosystemtjänster För vem: Skolår 3-6 När: augusti och september Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merEnkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?
Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län svar Vilken är din yrkesroll? Skolledare Pedagog i gymnasieskolan Pedagog i grundskolan Pedagog i förskolan Annan grundskolechef
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merInspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger
Inspirationsguide för restauranger I samarbete med Hållbara Restauranger Världens största klimatmanifestation! Under Earth Hour samlas vi och agerar tillsammans i en uppmaning till makthavarna att ta krafttag
Läs merLÄRVUX kurser 2015/2016
Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merÄmnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan
Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta
Läs merorsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner.
Pinni ETT PEDAGOGISKT ARBETSMATERIAL FÖR ATT VÄRNA OM VÅR MILJÖ. Syftet är att påverka viljan till att aktivt vara med och minska på koldioxidutsläpp. Materialet vänder sig till barn mellan 6-10 år. Miljömaterialet
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merMILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ
MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper
Läs merVatten och livet. Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv. Skolår 4-6 När: vår och höst
Vatten och livet Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv För vem: Skolår 4-6 När: vår och höst Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet
Läs mer