28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
|
|
- Lina Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras olika forskareslösningar på hur verkligheten ska utformas för att uppnå visionen DEL ETT 27
2 28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
3 VÄRLDSKONFERENSER 29
4 30 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
5 Världskonferenser Världskonferenser FN, Förenta Nationerna, bildades efter andra världskrigets slut och har som uppgift att lösa problem som uppstår mellan olika länder Under 1990-talet ordnade FN ett antal världskonferenser kring olika teman Syftet för samtliga konferenser var att formulera en gemensam syn på stora och akuta problem som världen står inför och nå global enighet kring hur de kan lösas Resultatet av konferenserna blev en rad deklarationer som de av världens länder som godkänt dem är förbundna att följa Agenda 21 Den mest banbrytande av konferenserna var Konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992 Den var banbrytande på så sätt att världens regeringar insåg att de behövde hjälp från ursprungsbefolkningar, ungdomar, föreningsfolk och andra med speciella kunskaper för att hitta hållbara lösningar på miljö och utvecklingsproblemen Syftet med konferensen var att komma överens om lösningar på de svåraste problemen och hitta gemensamma strategier för att lösa dem Man enades om att de svåraste problemen är: fattigdom, överutnyttjande av naturresurser, globala klimatförändringar, förstörelse av vatten, mark och skog, ökenspridning och utarmning av mångfalden av växter och djur Resultatet av konferensen blev ett antal dokument Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för det 21:a århundradet Riodeklarationen innehåller 27 principer som ska gälla för alla samhällen Till deklarationen hör bland annat försiktighetsprincipen och PP-principen (Polluter Pays Principle) Världens länder kom även överens om Konventionen om biologisk mångfald som innebär att jordens växt- och djurarter ska skyddas Klimatkonventionen är ett internationellt avtal som gäller som lag i de länder som godkänt den Den innebär att länderna ska stabilisera utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet Den grundläggande lösningen ligger i att förändra män- Familj letar efter mat på en soptipp Klimatförändringar kan vara orsaken till översvämningar 31
6 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan Ökenspridningen är ett svårt problem att tackla niskors konsumtion och företagens produktion Människors vanor och beteende måste även ändras för att utvecklingen ska bli hållbar och inte leda världen mot en katastrof Det är med andra ord ingen lätt uppgift världens länder har tagit sig an Agenda 21 är inte juridiskt förpliktigande, men däremot är det ett politiskt och moraliskt ansvar att arbeta för en hållbar utveckling En förutsättning för arbetet är ett helhetstänkande Det bestämdes att arbetet med Agenda 21skulle börja på en lokal nivå där varje lokalsamhälle skulle utarbeta en egen lokal handlingsplan Ett uppföljningsmöte hölls av FNs generalförsamling 1997 där man insåg att världens länder kommit en bit på väg men hade enormt mycket arbete kvar Ett femårsprogram antogs och två frågor lyftes fram som särskilt viktiga att bekämpa, fattigdomen och förändra konsumtions- och produktionsmönstren (www agenda21forum org) I Sverige är det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta Riksdagen antog i april 1999 en proposition med femton miljömål och gav regeringen uppdraget att konkretisera dem i delmål Nu arbetar man på nationell och regional nivå med att uppnå målen (Svenska miljömål-delmål och åtgärdsstrategier, 2001) Habitat II Mexico City tillhör mångmiljonersstäderna Habitat II var den sista konferensen i serien och hölls i Istanbul 1996 Temat var boende, bebyggelse- och stadsplaneringsfrågor Den första konferensen kring temat ägde rum i Vancover i Kanada 1976 Huvudämnen för konferensen i Istanbul var: ett rimligt boende för alla och en hållbar boplatsutveckling i en urbaniserande värld Grundtanken i politiken som konferensen enades om var att samhället skulle ge människor möjlighet att själva förbättra sin bostadssituation (www agenda21forum org) Resultatet av konferensen 1996, om boende- och bebyggelsefrågor, var de två dokumenten Istanbuldeklarartionen och Habitat Agenda Habitat Agendan innehåller principer, åtagande och en global plan för agerande för medlemsländerna fram till år 2020 (Nyström, 1997, s 5) 32
7 Världskonferenser Bakgrunden till konferensen var att idag bor nästan halva jordens befolkning i städer och år 2025 kommer troligen två tredjedelar av befolkningen att bo i städer Siffrorna är grundade på att tillväxttakten för världens städer är en miljon per vecka U-länder erfar nu den urbanisering som i-länder hade tidigare Urbanisering beror dels på att många flyttar till städerna för att hitta jobb, dels på att städerna har vuxit så mycket att de har inneslutit landsbygden (www undp org/un/habitat/presskit/ dpi1795e htn) Urbaniseringsprocessen går allt snabbare, vilket leder till en rad ekonomiska, politiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och utgör enorma utmaningar för världens städer Lantbruk och boskap förskjuts längre och längre bort till känsliga områden och kan inte försörja den växande befolkningen De begränsade markoch vattenresurserna gör det nödvändigt att människans bosättning planeras omsorgsfullt (www undp org/un/ habitat/presskit/dpi1641e htn) I Habitatagendan redovisas att den omkringliggande marken används slösaktigt, medan den mark som är försörjd med infrastruktur inte används tillräckligt På konferensen ansåg man det nödvändigt att främja en blandning av funktioner för att minska transportbehovet (Nyström, 1997, s 6) Transportsektorn är en av de största konsumenterna av icke förnyelsebar energi och tar mycket mark i anspråk Habitatagendan förespråkar därför en integrerad transport- och markanvändningspolicy och planering av resurser för att reducera de skadliga effekterna av det nuvarande systemet Särskilt beroende av ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är människor i fattigdom, kvinnor, barn, äldre, ungdomar och handikappade (www undp org/un/habitat/agendan/ch-4c-7 html) Många av de åtaganden som gjorts vid de tidigare konferenserna bekräftades vid Habitat II Nyckelord är långsiktig planering, kretsloppslösningar, medborgardeltagande och helhetssyn Utgångspunkten var att knyta ihop de tidigare världskonferenserna I samband med konferensen bildades en en speciell kommission för boendefrågor Den verkar internationellt för bättre boendeförhållanden i världen Antingen direkt genom projekt eller indirekt genom att påverka beslutsfattare i regeringar Under 2001 hölls ett uppföljningsmöte Kåkstäderna växer fram i städernas utkanter Trafiklederna försörjer städerna med trafik En stor andel av varor och produkter transporteras med lastbil 33
8 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan av Habitat II i New York FN-konferensen i Istanbul visade att städernas tillväxttakt är ett aktuellt problem i världens länder Men genom planering av resurser menar man att många av problemen kan förebyggas och på så vis skapa en hållbar utveckling I Sverige har regeringen tolkat Habitat Agendan i följande åtta punkter: (www boverket se) Utveckla en allmän social bostadspolitik efter nya förutsättningar Anpassa byggnader och byggda miljöer till kretslopps samhällets krav och kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet till alla Skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområden Förbättra integrationen av invandrare i landets olika delar Konsolidera kommunernas kapacitet och handlingsutrymme Förstärka olika orters attraktionskraft för männis kor och företag Utveckla markanvändningsmönster som främja stä dernas kretsloppsanpassning Utveckla den lokala demokratin 34
9 Världskonferenser 35
10 36 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Frågor till människan i naturen
Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun
Strategi för arbetet med hållbar i Oxelösunds kommun 2018-2030 Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Strategi Kommunfullmäktige 2017-03-29 28 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Miljöstrateg KS.2016.41
Policy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION
BRASILIENS RÅD FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN Belem, 25 26 januari 2010 SLUTDEKLARATION Rundabordskonferensen för
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Attityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA
Senegal Tambacounda Återrapport november 2018 Varmt tack för att ni ger barn och unga en bättre framtid! Även om Senegal har upplevt en relativt lång period av politisk stabilitet är arbetslösheten fortsatt
Tipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun
Vårt Sollentuna 2040 Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun NU 2040 Bygga, bo Arbete, fritid Utbildning Människor,.och nöjen Kommunikation Kläder och mat Kristina Eriksson Miljöarbetet
Skapande skola
Skapande skola 2018-2019 Viktigt lustfyllt arbete för framtiden! FilmCentrum förmedlar årligen hundratals Skapande skola-arbeten i hela landet. Olika omfattande arbeten till allt från enskilda skolor till
Programmen och pengarna
Utvärderingsrapport 2018:3 Programmen och pengarna Resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionaloch socialfondsprogrammet 2018 Författare Redaktör Linnéa Asplund, Jordbruksverket
Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet
Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet
Bild 1 Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Intro 1 Bild 2 Agenda 2030 Bild 2 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog
Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem
Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Vägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Indien, Khajuri Kalan
Indien, Khajuri Kalan Återrapport 2/2018 Nyrenoverat familjehem i barnbyn. Foto: SOS Arkiv Foto: SOS Arkiv Varmt tack för ert stöd till barn och unga i Khajuri Kalan! Den ekonomiska situationen i Indien
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Utlys klimatnödläge i Stockholms stad
Sida 1 (4) 2019-09-06 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 0850815039 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2019-09-26 Utlys klimatnödläge i Stockholms stad Svar på medborgarförslag Förslag till beslut Stadsdelsnämnden
Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS
Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS 2018.029 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-29 204 Information om regeringens handlings-plan
Kina Nanchang. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 KINA NANCHANG
Kina Nanchang Återrapport 2/2018 Foto: SOS Arkiv Foto: SOS Arkiv Tack för ert stöd till Nanchang! SOS barnby Nanchang har varit verksam i 25 år, och idag bor 63 barn i de 12 familjerna i barnbyn. I anslutning
MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21
MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS
Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS 2018.029 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-02-20 37 Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda
Övergripande planeringsstrategier
Övergripande planeringsstrategier 17 18 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun HÅLLBAR UTVECKLING
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen
Miljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Därför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 19 september 2003 APP/3590/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP/3590) Joaquim Miranda och Gado
Togo Atakpamé. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 TOGO ATAKPAMÉ
Togo Atakpamé Återrapport 2/2018 Foto: SOS Arkiv Ett av klassrummen i en skola i Atakpamé. Foto: Peter Kaeser Tack för att ni ger barn och unga en bättre framtid! SOS Barnbyars projekt i Atakpamé fortskrider
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa
Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030
Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 Kontakt FN-förbundet: Karin Johansson Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 7 juni 2018 1 Bakgrund & genomförande BAKGRUND
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Designing. Future Cities. Magnus vision.
Designing Future Cities Magnus vision. Jag heter Magnus Meyer och jag började som vd på WSP i mars 2014. Under ganska många år har jag följt utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen ur olika perspektiv.
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet
Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017
Slutlig rev Kommenterad dagordning rådet 2017-05-02 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017 Ansvarigt statsråd: Sven Erik Bucht Kommenterad dagordning 1. Godkännande av