Aktiva Ute Malmö Naturskola

Transkript

1 Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av att vara i naturen och att deltagarna i sin tur inspirerar andra i sin närhet att ge sig ut i naturen. Deltagarna i projektet har varit gymnasieelever från inriktningarna barn och fritid, naturvetenskap, hotell och turism, möbelsnickare samt språkintroduktion. Tillsammans med skolledare, lärare och elever arbetades utbildningens innehåll fram. Under hela projektperioden ( ) utbildades runt 300 gymnasieelever till naturinspiratörer och mer än barn medverkade i uteaktiviteter genom projektet. Aktiva Ute genomfördes av Malmö Naturskola i samarbete med Naturskyddsföreningen i Malmö och delfinansierades av Naturvårdsverkets LONA-bidrag.

2 Utedagar Utbildningen sträckte sig över en termin och bestod i totalt fyra utedagar, förlagda i Käglinge naturområde, bokskogen i Torup och Pildammsparken i centrala Malmö. En viktig del i projektet var att skapa möten mellan elever från olika klasser och med olika erfarenheter. Vid de tre första utedagarna träffades därför två gymnasieklasser, en språkintroduktionsklass och ytterligare en. På så sätt fick deltagarna möta och lära känna andra elever i sammanhang som var nya för båda grupperna. Även lärarna deltog och var en viktig målgrupp. Den första utedagen Från träd till ved genomfördes i Käglinge. Det var också första tillfället de båda klasserna träffades. De delades in i mindre grupper med elever från båda klasser och fick tillsammans prova på praktisk naturvård. Varje grupp fick i uppgift att tillsammans fälla ett träd med handredskap. De fällda träden kapades sedan till vedträn med såg och en manuell vedklyv. Under lunchen åt deltagarna tillsammans runt en öppen eld. Reflektion skedde under gallringsarbetet som utfördes i grupper om fem med en handledande naturpedagog per grupp. Den andra utedagen Vårtecken genomfördes vid Malmö Naturskolas lokaler i Torup, bokskogen. Uppdelade i mindre grupper fick eleverna använda sin upptäckarlust genom att leta efter småkryp, utmana hörsel och känsel genom sinnesövningar samt sin kreativitet när de byggde djur med vedträn. Reflektion skedde efter aktiviteterna genom diskussion i smågrupper kring hur de själva skulle vilja möta andra i naturen. De förberedde dessutom inför det sista tillfället då de själva skulle hålla övningar i utomhuspedagogik med förskolebarn.

3 Den tredje utedagen hade tema Pollinatörer, också den förlagd i Torup. Eleverna fick först en teoretisk introduktion till vad pollinering går ut på och vilka pollinatörerna är. De fick sedan möjlighet att praktiskt uppleva hur ett bisamhälle fungerar genom att öppna och titta in i en bikupa, lyssna till surret av tusentals bin och smaka på nygjord honung. Under andra hälften av dagen fick eleverna håva efter vilda pollinatörer och därefter studera dem i stereoluppar. De tillverkade även salvor av bivax att ta med sig hem. I slutet av dagen reflekterade vi kring vikten av bärkraftiga ekosystem. Vi utgick från en pizza och kartlade vårt beroende av pollinatörer för vår matförsörjning. Eleverna i språkintroduktionsklasserna höll sedan själva i utomhuspedagogiska övningar för förskolegrupper vid det årliga arrangemanget Barnens Trädgård i Pildammsparken. Under handledning av naturpedagoger fick deltagarna öva sig i att vara naturinspiratörer samtidigt som förskolebarnen fick leta småkryp och stimulera känsel och hörsel genom sinnesövningar. Efter avslutad utbildning gjorde vi ett sista återbesök i klassrummet. Tillsammans med deltagarna utvärderade och reflekterade vi kring utbildningens innehåll och deras upplevelser. De fick diplom för genomförd utbildning och språkintroduktionselever som varit med under Barnens Trädgård fick även ett presentkort som tack för sin insats. Malmö Naturskyddsförening deltog i aktiviteterna under projektet och informerade kring sin verksamhet.

4 För- och efterarbete i språkintroduktionsklasserna Lärarna och eleverna förberedde sig inför utedagarna genom att gå igenom begrepp och ord som var centrala i aktiviteterna under utedagarna. Tillbaka i klassrummet arbetade klasserna med att gemensamt sammanfatta utedagen, vilka aktiviteter de gjort och vad de gått ut på. Deltagarna lade löpande upp egna bilder och berättelser från utedagarna på projektets blogg. Se En del av projektet var att ta fram en skrift som kunde fungera som inspiration för andra unga malmöbor att upptäcka och besöka naturen. Fem elever från de tre språkintroduktionsklasserna bildade en arbetsgrupp som under tre månaders tid jobbade fram de texter och de foton som senare sattes ihop till skriften Chilla i naturen! Aktiva Ute-bloggen med deltagarnas egna bilder och texter. T v. Inspirationsskriften; T h. Diplom till deltagare för genomförd utbildning.

5 Våra erfarenheter Både naturpedagogerna och klasslärarna såg en utveckling hos deltagarna inom framförallt tre områden, social kompetens, språk och kunskap om naturen. Möten i naturen En ny erfarenhet för oss på Malmö Naturskola var att genomföra kontinuerliga aktiviteter med två separata grupper samtidigt, med målet att skapa möten dem emellan. Alla har någon gång hamnat i ett nytt socialt sammanhang, något som kan skapa oro. För en avslappnad och trygg stämning i gruppen har vi arbetat efter att vara tydliga med vad vi förväntar oss av deltagarna under aktiviteterna samt arbetat i mindre grupper. Många lärare som arbetar utomhus märker att elever tenderar att skaffa sig en ny social roll i gruppen under en utedag. En ny fysisk plats och nya vuxna ledare kan skapa möjlighet att visa upp nya sidor av sig själv inför resten av gruppen och lärare. Erfarenheter som vi delar med lärarna är att eleverna stärkte sin självkänsla genom de utomhuspedagogiska aktiviteterna. Tillfällena gav dessutom eleverna möjlighet att prata och möta andra ungdomar med olika bakgrunder. De språkintroduktionselever som själva höll aktiviteter för andra växte i rollen.

6 Språkutveckling De deltagare som läste språkintroduktion fick också en hel del tillfällen att utveckla sin svenska under dessa tillfällen. De använde sina svenskkunskaper i ett verkligt sammanhang och många fick erfara att de hade tillräckligt med svenska för att kommunicera med andra ungdomar. Vår och lärarnas erfarenhet var också att det var viktigt att övningarna inte utestängde med anledning av sämre förståelse av svenska. Vi strök till exempel en kortare föreläsning vi använt vid något tillfälle och koncentrerade oss på lärandet genom användande av flera sinnen och det praktiska. Den teoretiska anknytningen lade lärarna fokus på i klassrummet. Kunskap om naturen Vi kom ganska snabbt underfund med att naturområdena vi rörde oss i var en neutral plats för båda grupper att vara i. Trots att hälften av deltagarna växt upp eller bott många år i Malmö var platserna och intrycken nya för de flesta av dem. Precis som besöksmålen var nya för de deltagare som läste språkintroduktion och varit i Malmö och Sverige ett kortare tag. Mångas upptäckarlust tändes när vi exempelvis letade småkryp i jorden eller lyssnade på fåglar i skogen. Därtill kom också ett nytt vokabulär och förhoppningsvis en djupare förståelse för de biologiska sambanden i naturen. Fortsättning Aktiva Ute avslutades i juni 2012 men samarbetet med språkintroduktionslärare på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium fortsätter. Bland annat anordnades en utbildningsdag i utomhuspedagogik för lärare och annan personal i augusti En film om arbetet i projektet gjordes också och sprids genom sociala medier över internet. Se malmo.se/pedagogmalmo Kontakt: naturskolan@pub.malmo.se Tel: Projektansvariga: Erik Lensell, Lina Hällström och Kajsa Öberg