En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter Studiehäfte

Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar om läs- och skrivsvårigheter och riktar sig i första hand till föräldrar. Häftet är uppbyggt kring LÄSK-pärmen och filmen En värld av möjligheter. Studiematerialet kan beställas hos Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, och delar av materialet finns också på hemsidorna nedan. Det treåriga LÄSK-projektet som startade hösten 2000 är ett samarbete mellan Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB Tel. 08-612 06 56 dyslexi@fdb.nu Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter, FMLS Tel. 08-665 17 00 skriv-knuten@fmls.nu Svenska Dyslexiföreningen Tel. 08-728 68 25 svenska.dyslexiforeningen@neuro.ki.se Text: Susanne af Sandeberg FDB och författaren 2003 Materialet är skyddat av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det är således endast tillåtet att utan särskilt medgivande från rättighetsinnehavarna mångfaldiga enstaka exemplar av materialet för enskilt bruk. Kopiering för undervisningsändamål får dock ske. Det är dock inte tillåtet att ändra eller bryta ut del av material så att materialets form ändras och på detta sätt skapa ett nytt verk utan särskilt medgivande från rättighetsinnehavarna. Vid all kopiering skall källan anges.

Innehåll MÖTE 1 sid. 1 INTRODUKTION Filmen Tess och Lisa MÖTE 2 sid. 6 SKOLANS KARTLÄGGNING LOGOPEDENS KARTLÄGGNING LÄSK-pärmen Avsnitt 4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 5 Tecken på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 6 Invandrare med dyslexi Avsnitt 9 Olika metoder för att lära barn läsa Avsnitt 10 Kartläggning Filmen Martin Ingvar Margaretha Sahlin Astrid Frylmark MÖTE 3 sid. 15 KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL PROV, LÄXOR LÄSK-pärmen Avsnitt 14 Läsa med öronen Avsnitt 15 Kompensatoriska hjälpmedel Avsnitt 16 Lättläst litteratur Avsnitt 17 Anpassade läromedel Filmen Bodil Andersson

MÖTE 4 sid. 24 ENGELSKA ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSKOLEBARN LÄSK-pärmen Avsnitt 18 Undervisning i engelska Avsnitt 12 Åtgärdsprogram Avsnitt 13 Hur hjälper vi eleven 5.1 I förskolan bör man vara observant Avsnitt 8 Språklig medvetenhet 11.2 Förskolans handlingsplan Filmen Kerstin Olofsson MÖTE 5 sid. 34 KOMMUNENS ANSVAR BETYG SKOLANS HANDLINGSPLAN LÄSK-pärmen Avsnitt 11 Kommunens ansvar Avsnitt 19 Nationella prov Avsnitt 20 Betyg Avsnitt 21 Skolans skyldigheter MÖTE 6 sid. 40 SAMMANFATTNING UTVÄRDERING LÄSK-pärmen Avsnitt 3 Skolåren ORDFÖRKLARING sid. 43

MÖTE 1 Varmt välkommen till en studiecirkel om läs- och skrivsvårigheter! När ett barn har läs- och skrivsvårigheter, väcks många tankar hos föräldern: - Varför kan inte mitt barn läsa, när alla andra kan!? - Är det mitt fel? - Är det bara vi som har det så här? - Hur ska jag kunna hjälpa mitt barn? LÄSK-projektet vill ge föräldrar information om vad läs- och skrivsvårigheter innebär, och vad hemmet och skolan kan göra för att hjälpa barnet. Att träffas i en studiecirkel är speciellt på så sätt att det inte finns någon lärare i traditionell mening, utan cirkeln bygger på deltagarnas engagemang. Ledarens uppgift är inte att ha svar på alla frågor om läs- och skrivsvårigheter, utan ledaren ansvarar för praktiska frågor vid gruppens möten. 1

Det material som ingår i cirkeln är förutom detta häfte Filmen En värld av möjligheter LÄSK-pärmen (Obs! Om du har skrivit ut pärmen från nätet kan du beställa framsidans bild + ryggtext separat.) Filmen består dels av en berättelse om Tess och Lisa, dels av uttalanden av fem experter. I häftet finns förslag till sex möten. Mötena är ofta upplagda så att man först hämtar fakta i LÄSKpärmen, därefter ser ett avsnitt ur filmen och sedan väljer aktuella diskussionsfrågor. OBS! I slutet av häftet finns en kort ordlista. Det går bra att ta upp ämnena i en annan ordning, likaså går det bra att hoppa över frågor eller lägga till egna. Välj de frågor som känns mest angelägna! Det är inget tvång att hinna med alla frågorna! Se det istället som ett smörgåsbord av förslag att välja bland. Ge utrymme för fria diskussioner! Ofta känns det bra att få berätta om sin egen situation och få möjlighet att spegla sig i andras erfarenheter. Utöka gärna antalet möten om tiden inte räcker till! 2

Diskussionsfrågor! Presentera er först för varandra! (Skriv gärna en namnlapp!)! Det brukar smaka bra med t.ex. frukt eller kaffe under kvällen. Men förtäringen kommer inte till lokalen av sig själv! Ska var och en själv ta med sig något ätbart, eller ska ni turas om att ordna det?! Det är bra om du meddelar i förväg om du inte kan komma! Om det vid ett möte kommer färre deltagare än vanligt, så är det annars lätt att övriga undrar: - Vill de inte fortsätta? Är det oss det är fel på? Denna känsla av tvivel hos de andra kan man undvika genom att höra av sig! Vet du vem du ska ringa eller skicka e-mail till om du inte kan komma?! Vilka förväntningar har du på studiecirkeln? Är det något speciellt du vill få belyst?! Varför är du intresserad av läs- och skrivsvårigheter? Har du egna erfarenheter, barn med svårigheter? Berätta! Sitt gärna i smågrupper vid diskussionen! Inga anteckningar ska göras. Det är bra om alla får chans att berätta. Men givetvis behöver man inte berätta alls om det känns svårt. 3

Filmen Se filmen om Tess och Lisa (d.v.s. ej experterna)! Tid: ca 27 minuter Frågor efter filmen! Skildrar filmen verkligheten?! Kände du igen någon situation i filmen?! Hur upplevde du scenen när Lisa tränar engelska glosor vid köksbordet? Förbered gärna nästa möte genom att läsa följande i LÄSK-pärmen Avsnitt 4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 5 Tecken på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 6 Invandrare med dyslexi Avsnitt 9 Olika metoder för att lära barn läsa Avsnitt 10 Kartläggning 4

Citat ur filmen Men det betyder ju inte att man inte kan göra någonting åt det. Det betyder bara att man har lite brantare uppförsbacke. gör jag en screening Då visar det sig att för ca 80% fungerar det här. Men resterande 20% får jag titta lite närmare på. Av dem är det alltid några som man kan tillrättalägga inom klassens ram. Men en del elever får jag göra ytterligare fördjupade analyser med. 5

MÖTE 2! Vilka tankar har du från förra träffen?! Har det hänt något sedan förra mötet som har anknytning till studiecirkeln? SKOLANS KARTLÄGGNING Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 5 Tecken på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Avsnitt 6 Invandrare med dyslexi Avsnitt 9 Olika metoder för att lära barn läsa Avsnitt 10 Kartläggning Se följande avsnitt i filmen Martin Ingvar Margaretha Sahlin 6

Faktaruta Läraren i filmen gör en årlig screening (snabbtest) av alla barn. I en klass med 30 elever är det ofta ca 24 som inte behöver någon åtgärd och ca 6 elever som hon tittar närmare på. De 6 eleverna behöver olika åtgärder. Några får - hjälp inom klassens ram. Skolan tar fram ett åtgärdsprogram i samråd med elev och förälder. - hjälp hos speciallärare. Skolan tar fram ett åtgärdsprogram i samråd med elev och förälder. - genomgå ytterligare utredningar, antingen hos elevvårdsteamet eller utanför skolan. Skolan tar fram ett åtgärdsprogram i samråd med elev och förälder. Diskussionsfrågor! Finns det speciallärare/specialpedagog på skolan där ditt barn går?! Vilka ingår i elevvårdsteamet på ditt barns skola? 7

! Hur upplever man det som förälder att delta i ett utvecklingssamtal med lärare och speciallärare, eller på ett möte med hela elevvårdsteamet?! Tess speciallärare gav information om läs- och skrivsvårigheter till samtliga elever. Varför är den informationen bra även för elever som inte själva har läs- och skrivsvårigheter?! Får eleverna på ditt barns skola information om läs- och skrivsvårigheter?! Hur berättar man för släkt och vänner om sitt barns läs- och skrivsvårigheter? 8

! Hur hanterar man som förälder en situation där ett småsyskon är duktigare att läsa än det äldre barnet?! Lisa hade det jobbigt på lektionerna i alla ämnen i skolan, hon misslyckades på prov, på träningen kritiserade fotbollstränaren henne och läxläsningen var en plåga. Hur skulle föräldrarna kunna stötta henne?! Vet du om man gör screening av eleverna på ditt barns skola? Har skolan nedskrivna rutiner för det? 9

Citat ur filmen Det finns många olika grader av läs- och skrivsvårigheter, och det finns många olika varianter. få dem att blomma i sina talanger! Men man behöver ju också hitta det som fäller krokben för barnen i läsinlärningen, för att kunna sätta in riktade träningsåtgärder. Man brukar förenklat säga att läsning består av avkodning förståelse och motivation. 10

LOGOPEDENS KARTLÄGGNING Se följande avsnitt ur filmen Astrid Frylmark Faktaruta I testen hos logopeden vände Lisa blad snabbt, eftersom avsikten var att kontrollera hur fort Lisa kunde finna rätt ord. Den som har god språklig förmåga har bl.a. - stort ordförråd - lätt att hitta ord - god meningsbyggnad - bra begreppsbildning. God språklig förmåga bidrar till bra läsförståelse. För att få bra avkodning måste man i detalj behärska det alfabetiska systemet, d.v.s. - hur bokstäverna ser ut - hur bokstäverna låter - hur man uttalar bokstavsljuden. Bra avkodning bidrar till bra lästeknik. 11

Diskussionsfrågor! Hur kan man som förälder hjälpa sitt barn att få grunderna för bra läsförståelse?! Vet du om ditt barn främst har problem med läsförståelse eller lästeknik eller båda?! Finns det logoped i din kommun? Finns det resursteam?! Varför förstod inte omgivningen att Lisa hade läs- och skrivsvårigheter?! Läser ditt barn sämre i stressade situationer? När tvingas det läsa under stress? 12

! Har du som förälder hört från läraren/skolan att ditt barn är slött, okoncentrerat och att det kan bättre om det skärper sig? Har du en annan åsikt? Hur kan ni i så fall försöka nå varandra, så att det blir en bra situation för barnet?! I LÄSK-pärmen står det att läs- och skrivsvårigheter kan ha olika orsaker. Tycker du att det är viktigt att veta om det är dyslexi eller inte? Inför nästa möte Förbered gärna nästa möte genom att läsa följande i LÄSK-pärmen Avsnitt 14 Avsnitt 15 Avsnitt 16 Avsnitt 17 Läsa med öronen Kompensatoriska hjälpmedel Lättläst litteratur Anpassade läromedel Vem kan ta med prov och läroböcker nästa gång? Nästa gång ska vi se på läroböcker och prov för att ta reda på om de är utformade på ett sätt som försvårar eller underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Är det någon i gruppen som kan ta med sitt barns prov eller läroböcker i några olika ämnen (utom språk)? Lyft gärna fram bra exempel! 13

Citat ur filmen börja kompensera läs- och skrivsvårigheterna i tidig ålder de har en chans att inhämta kunskaper Självklart ska varenda lärobok som kommer ut i skolorna serveras både i tryckt form och i digital form. Då får varje elev själv välja hur man vill ta till sig kunskaperna. Det innebär att det får direkt inverkan på hur vi ska utforma vår pedagogik. Den måste vara rolig, den måste innebära träning. 14

MÖTE 3! Vilka tankar har du från förra träffen?! Har det hänt något sedan förra mötet som har anknytning till studiecirkeln? REPETITION AV FAKTA MÖTE 2 - Årlig screening gör att skolan snabbt hittar de elever som behöver hjälp. - Om ett barn har svårt att läsa eller skriva, bör man kartlägga dess starka och svaga sidor och sedan sätta in individanpassad träning. - Specialläraren/specialpedagogen på skolan gör en pedagogisk utredning. I vissa fall behövs det även en fördjupad språkutredning hos logoped. (Eftersom utredningen visar det aktuella läget kan den behöva uppdateras senare.) - Alla barn har rätt till hjälp, oavsett anledningen till den dåliga läs- eller stavningsförmågan! Det krävs ingen diagnos. 15

KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL Bjud gärna in någon som kan demonstrera kompensatoriska hjälpmedel vid ett extra möte! Kanske barnen också vill vara med? Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 14 Avsnitt 15 Avsnitt 16 Avsnitt 17 Läsa med öronen Kompensatoriska hjälpmedel Lättläst litteratur Anpassade läromedel Material Några barns prov och läroböcker Se följande avsnitt ur filmen Bodil Andersson 16

Diskussionsfrågor Nu ska vi fundera på några exempel som visar hur ett barn som har svårt med vissa saker, ändå kan träna andra moment.! Den elev som läser dåligt, blir snabbt trött när det är stora textmängder. Ge förslag på hur eleven ändå ska kunna få kunskaper, t.ex. i historia!! Den som stavar dåligt har svårt att dokumentera sina kunskaper, svårt att skriva uppsats o.s.v. Hur kan eleven ändå träna de moment som ingår i uppsatsskrivning? OBS! Uppsats innebär så mycket mer än att stava! Det ska t.ex. vara en bra inledning, en röd tråd genom berättelsen och en bra avslutning. Språket ska vara målande och ordförrådet rikt. 17

Vi tänker oss en lektion i hemkunskap. Läraren har ingen tanke på att det finns elever med läs- och skrivsvårigheter i klassen. För att se vad det är som kan försvåra för dessa elever att lära sig ämnet, kommer vi att gå igenom lektionen steg för steg. Under lektionen får eleverna - instruktioner - laga mat - sammanfatta.! Först får eleverna veta den kommande uppgiften genom att läsa instruktionerna i boken. Finns det fler sätt som läraren kan introducera uppgiften på?! Eleverna lagar maträtten. Receptet är skrivet på en dåligt kopierad stencil. Hur kan läraren göra i stället?! Eleverna sammanfattar vad de lärt sig genom att skriva för hand. Ge förslag på andra sätt!! Läraren skriver en sammanfattning på tavlan. Han skriver slarvigt lite här och lite där på tavlan och suddar ut efter en stund. Hur bör han göra i stället? 18

! Hur kan man hjälpa barn som inte vill bli särbehandlade? Barn som inte vill gå till speciallärare, inte vill lyssna på inspelade böcker o.s.v.! Vad kan man som förälder göra om läraren säger att han inte kan individanpassa sin undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter p.g.a. att klassen är för stor? Prov! Studera era barns prov! Dator/handskrivna? Dålig kopia/ tydlig text? Bokstavsstorlek? Luftig text? Tidspress? Komplettera muntligt? Annan typ av prov?! Vad kan man som förälder göra om man upptäcker att provets utformning hindrar barnet att redovisa sina kunskaper? 19

! Det är viktigt att barnet får lyckas och får veta när det gör något bra. Detsamma gäller givetvis även vuxna! Ger du lärarna positiv feedback? Om t.ex. ditt barns lärare gör något i sin undervisning som är bra för ditt barn, talar du då om det för läraren? Läxor! Har ditt barn möjlighet att göra understrykningar i boken? Finns boken inläst? Finns boken i lättläst version?! Hur lång tid tar läxorna?! Vad gör man som förälder när barnet inte vet läxan eller inte orkar göra läxan?! När ska barnet själv klara sina läxor? 20

! Om du fick önska fritt, hur skulle läxorna vara utformade för att passa ditt barn? Vad tycker ditt barn? Hur kan ni ta upp förslagen med läraren?! Lisas pappa hade själv läs- och skrivsvårigheter och hade svårt att hjälpa Lisa. Vad hade det inneburit om han hade berättat det för a) skolan? b) Lisa?! Hör med bibliotekspersonalen om man vid ett extra möte kan visa gruppen vad biblioteket har att erbjuda barn med läs- och skrivsvårigheter. Fråga också om man kan demonstrera Daisy. (Se LÄSK-pärmen 14.3.) 21

Inför nästa möte Förbered gärna nästa möte genom att läsa följande i LÄSK-pärmen Avsnitt 18 Undervisning i engelska Avsnitt 12 Åtgärdsprogram Avsnitt 13 Hur hjälper vi eleven 5.1 I förskolan bör man vara observant Avsnitt 8 Språklig medvetenhet 11.2 Förskolans handlingsplan Nästa gång kommer vi att titta på engelska läroböcker och prov för att se vad som kan försvåra/underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter att lära sig engelska. Vi kommer också att diskutera vad ett åtgärdsprogram bör innehålla. Bestäm vem som tar med följande nästa gång Engelska läroböcker Prov i engelska Åtgärdsprogram Handlingsplan från förskola Lyft gärna fram bra exempel! 22

Citat ur filmen och sist men inte minst: Pedagoger som lyssnade och förstod. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har jobbigt med engelskan. Då är det extra viktigt att tänka på följande citat ur filmen: hjärnan sätter vissa grundkrav på pedagogiken. Den måste vara kul, man måste få återkoppling, jag måste veta vad jag kan, och jag måste utmanas på lagom sätt. 23

MÖTE 4! Vilka tankar har du från förra träffen? REPETITION AV FAKTA MÖTE 3 - Det krävs hårt arbete för att lära sig använda hjälpmedel. - Om en elev har läs- och skrivsvårigheter, så behöver eleven andra möjligheter att erhålla kunskap än bara genom det skrivna ordet. - Om en förälder upptäcker att prov och läroböcker är utformade på ett sätt som försvårar för eleven med läs- och skrivsvårigheter, så är det bra att ta upp det med läraren. Det är lämpligt att skriva i åtgärdsprogrammet vad man (tillsammans med eleven) kommer överens om. - Det är viktigt att föräldrar, elev och lärare försöker skapa en bra dialog och verkligen lyssnar på varandra. Barnet är den stora förloraren om det blir en olöst konflikt mellan lärare och förälder. 24

ENGELSKA Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 18 Undervisning i engelska Material Engelska läroböcker och prov Diskussionsfrågor! Lisas läxa i engelska blev ett misslyckande, inte bara vid det här tillfället utan kväll efter kväll. Ge förslag på vad hennes pappa kunde ha gjort för att förbättra situationen!! Att lära sig glosor är ofta en plåga för barn med läs- och skrivsvårigheter. Kan det finnas andra sätt att lära sig engelska ord än med gloslistor? Hitta på så många förslag som möjligt!! Tvingas ditt barn att läsa högt i olika ämnen i skolan? För den som har lässvårigheter i svenska blir oftast läsningen ännu svårare i engelska. Tvingas ditt barn att läsa engelska texter högt? 25

Studera ditt barns lärobok och prov i engelska!! Är det luftig text?! Hur är bokstävernas storlek?! Finns det möjlighet till understrykningar i olika färger?! Tillgång till både bok + inläst version, luftig text o.s.v. är nödvändigt för elev med läs- och skrivsvårigheter. Är samma material till nackdel för normalläsaren?! Får ditt barn låna hem band/cd? 26

Nu ska vi titta i detalj på vad en elev med läs- och skrivsvårigheter kan ha för problem och diskutera hur man ändå kan få möjlighet att träna olika moment i engelska.! Läsning Att läsa engelska texter tar mycket längre tid än för kamraterna. Ge exempel på hur man ändå kan få läsupplevelse!! Stavning Hur kan den som har stora stavningsproblem ändå träna att skapa meningar och berättelser?! Alfabetet För den som har svårt med alfabetet samt stavar fel, är det tidskrävande att slå i lexikon. Vad kan man göra i stället?! Skriva Ibland är det arbetsamt att skriva en hel mening för att träna ett visst moment. Hur kan man träna i stället?! Skriftligt prov Många har svårt att visa sina kunskaper i engelska vid skriftligt prov. Hur kan man göra istället? 27

ÅTGÄRDSPROGRAM Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 12 Avsnitt 13 Åtgärdsprogram Hur hjälper vi eleven? Material Åtgärdsprogram Diskussionsfrågor! Diskutera med hjälp av 12.2 i LÄSK-pärmen vad ett åtgärdsprogram i engelska skulle kunna innehålla! (Hitta på ålder, svårigheter samt starka sidor!)! Hur ser åtgärdsprogram ut i ditt barns skola?! Vem är ansvarig för att all berörd skolpersonal är informerad om ditt barns åtgärdsprogram? 28

Citat ur filmen Det var som om allt hängde ihop likt en röd tråd. FÖRSKOLEBARN Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? 5.1 I förskolan bör man vara observant Avsnitt 8 Språklig medvetenhet 11.2 Förskolans handlingsplan Se följande avsnitt ur filmen Kerstin Olofsson Material Handlingsplan för förskolan 29

Faktaruta BVC i filmen gör en screening vid 3 år för att finna barn med grav störning av språk eller kommunikation. Vid 4-årskontrollen hittar man bl.a. de barn som har dåligt uttal eller grammatik. BVC gör ytterligare en talscreening vid 5,5 år (med uppföljning av vissa barn hos logoped vid 6 år). För alla barn som gör 5,5-årskontrollen skickar BVC med en blankett till skolan om resultatet (om föräldrarna ger sitt godkännande). Tanken är att både lärare och föräldrar ska vara medvetna om att barnet kan komma att behöva extra stöd i skolan. Vid 5,5 och 6 år hittar man bl.a. de barn som har en god språklig förmåga men dålig språklig medvetenhet. Det innebär att trots att barnet talar bra och har ett rikt språk, så har det svårt att reflektera över språket. När barnet t.ex. funderar på vad som kommer först i ordet tåg så kan det svara lok i stället för ljudet T eftersom det har svårt att skilja på innehåll (vad språket betyder) och form (hur ordet låter/ser ut). 30

Diskussionsfrågor Tess svårigheter upptäcktes tidigt. Vad har det betytt för! Tess?! hennes föräldrar?! personalen på förskolan?! skolpersonalen?! Finns det logoped på BVC i din kommun? Gör man screening på förskolebarn där? Får s.k. öronbarn (d.v.s. barn som har haft många öroninflammationer) extra uppföljning av språket på BVC?! Har ditt barns förskola en handlingsplan? Vad står det i den om barns språkutveckling?! Hur går överlämnandet förskola - skola till i din kommun?! Kan ditt barn rimma?! Vad gör man om barnet aldrig vill lyssna på en saga? Hur kan man hjälpa barnet att få ett rikt språk? 31

Inför nästa möte Förbered gärna nästa möte genom att läsa följande i LÄSK-pärmen Avsnitt 11 Avsnitt 19 Avsnitt 20 Avsnitt 21 Kommunens ansvar Nationella prov Betyg Skolans skyldigheter Bestäm vem som söker svaren På nästa möte kommer vi att studera hur kommunen hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. På sid. 36 38 finns det ett antal frågor. Ni behöver ta reda på svaren före mötet. Vänd er till skolförvaltningen (via kommunens växel/hemsida) eller till rektorer för att få fram uppgifterna! Vissa uppgifter kan också finnas hos Skolverket, se http://siris.skolverket.se 32

Citat ur filmen Vi har en skyldighet som vuxna att se till att göra allt vad vi kan för att få med ungarna i läs- och skrivprocessen. En del lagar följde man noggrant för de gav stadga och riktning i tillvaron. Andra lagar tolkade man på lite olika sätt. Och just en sådan lag var Skollagen. Skollagen framhöll att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 33

MÖTE 5! Vilka tankar har du från förra träffen?! Har det hänt något sedan förra mötet som har anknytning till studiecirkeln? REPETITION AV FAKTA MÖTE 4 - Skolan ska skriva ett åtgärdsprogram när en elev är i behov av särskilt stöd. Det är angeläget att både barn och förälder är delaktiga samt att all skolpersonal får information om åtgärdsprogrammet. - Tidig upptäckt på BVC gör att föräldrar och förskola kan få kunskap om hur man kan hjälpa barnet. Skolan bör också i god tid få kännedom om vilka barn som behöver extra stöd. 34

KOMMUNENS ANSVAR BETYG SKOLANS HANDLINGSPLAN Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 11 Avsnitt 19 Avsnitt 20 Avsnitt 21 Kommunens ansvar Nationella prov Betyg Skolans skyldigheter Faktaruta I varje kommun finns - ett skolkontor med anställda tjänstemän. Skolkontoret kallas även skolförvaltningen eller något liknande. - en grundskolenämnd med politiker. Den kallas ibland barn- och ungdomsnämnd eller något liknande. I grundskolenämnden sitter representanter för olika politiska partier. I kommunen finns många olika nämnder. Hur mycket pengar varje nämnd ska få, avgörs genom politiska beslut. 35

Diskussionsfrågor! Vad kallas skolkontor respektive grundskolenämnd i er kommun?! Har er kommun en skolplan? Vad säger den om elever med behov av särskilt stöd?! Hur många elever i kommunen har läs- och skrivsvårigheter enligt Skolkontoret? Vad baseras uppgiften på? Obs! Det går inte att utgå från hur många elever som saknar godkänt betyg i svenska. En elev med läs- och skrivsvårigheter kan också ha höga betyg.! Finns det några nedskrivna rutiner på kommunens skolor för hur man upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter? (Jämför med förslaget i LÄSK-pärmen 11.3!) 36

! Har man lokala betygskriterier på ditt barns skola? Hur ser de ut? Ibland är de lokala betygskriterierna gemensamma för alla kommunens skolor. Hur är det i din kommun?! I vissa fall kan man göra undantag vid betygsättningen. Gå igenom LÄSK-pärmen flik 20! Diskutera konsekvensen för betygsättningen om eleven inte får möjlighet att inhämta och redovisa kunskaper p.g.a. läs- och skrivsvårigheter! Jämför t.ex. Tess och Lisas situation!! Hur många elever i år 9 i kommunen saknar godkänt betyg i ett eller flera ämnen?! Hur många elever klarar de nationella proven år 5 resp. 9? 37

! Genomförs de nationella proven på ett anpassat sätt för elever med läs- och skrivsvårigheter?! Hur fördelas pengar till barn med särskilda behov?! Finns det utbildade speciallärare/specialpedagoger på kommunens skolor? Hur många elever per speciallärare/specialpedagog? (Har kommunen samma definition på specialpedagog som ordlistan sid. 43?)! I grundskolenämnden finns det fritidspolitiker, d.v.s. de arbetar ofta heltid med annat och är politiker på sin fritid. Vilka är fördelarna resp. nackdelarna med detta? Förbered gärna nästa möte genom att läsa följande i LÄSK-pärmen Avsnitt 3 Skolåren 38

Citat ur filmen Tidiga insatser leder till bra skolgång, vilket leder till bra kunskaper och bra självförtroende. Men tänk om dom inte får någon hjälp alls, då förblir dom olyckliga små ankungar i okunnighetens damm. Men så dumma är väl inte framtidens människor? Låt oss hoppas och tro det! Låt oss hoppas och tro! 39

MÖTE 6! Vilka tankar har du från förra träffen?! Har det hänt något sedan förra mötet som har anknytning till studiecirkeln? Har du gått igenom följande i LÄSK-pärmen inför mötet? Avsnitt 3 Skolåren Filmen Se filmen om Tess och Lisa en gång till! Diskussionsfrågor Tänk om alla elever med läs- och skrivsvårigheter fick samma hjälp som Tess! Vad skulle det betyda för! individen?! föräldrarna?! lärarna?! samhället? Filmen Se alla experterna i en följd! Diskussionsfrågor! Diskutera förslagen på följande sida! Vilka av punkterna är genomförda, eller skulle gå att genomföra, i er kommun? 40

En värld av möjligheter för den som har läs- och skrivsvårigheter! Skolan i samarbete med föräldrarna lägger grunden! - Bra överlämnande förskola skola - Årlig screening av samtliga elever - Kartläggning av elevens starka och svaga sidor - Individanpassad specialundervisning - Kompensatoriskt stöd - Lyhörda pedagoger - Åtgärdsprogram - Uppföljning av åtgärderna - Samarbete skola-barn-föräldrar - Barnets synpunkter viktiga - Information till samtliga elever om läs- och skrivsvårigheter - Årlig information till all personal om hur man hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter 41

Utvärdering! Har cirkeln uppfyllt dina förväntningar?! Har du lärt dig något du kan ha nytta av?! Har du saknat något i cirkeln?! Hur tror du att samarbetet med skolan blir efter cirkeln jämfört med tidigare?! Hur tror du att du kommer att uppleva utvecklingssamtalen i skolan efter cirkeln jämfört med tidigare?! Har cirkeln lett till någon förändring i skolan eller hemma för ditt barn?! Vill du att gruppen ska fortsätta träffas? Vad ska gruppen arbeta med i så fall? Hur ofta ska ni träffas? Har du fortfarande frågor om läs- och skrivsvårigheter? Du är alltid välkommen att vända dig till de tre föreningarna i LÄSK-projektet! 42

Ordförklaring Auditiv Förmågan att i hjärnan tolka och komma ihåg det man hör. En person som lär sig bäst auditivt, lär sig lättast det han hör. Automatiserad Den som har en automatiserad läsning läser utan att tänka på sambandet mellan bokstaven och ljudet, d.v.s. har flyt i sin läsning. Begreppsbildning Den som har bra begreppsbildning kan med hjälp av sin erfarenhet förstå orden bättre. Den som t.ex. har seglat förstår seglingstermer mycket bättre än den som aldrig har suttit i en båt. Elevvårdsteam Speciallärare/specialpedagog, läkare, sköterska, psykolog, kurator, talpedagog, syo-konsulent på en skola Fonologisk medvetenhet Medvetenhet om de olika ljud som finns i språket Inlärningsstrategier Olika sätt att lära sig Interagerar Samspelar, samverkar, påverkar ömsesidigt Logoped Akademiskt utbildad språk-, tal- och röstterapeut som bl.a. utreder läs- och skrivsvårigheter. Logopeder arbetar t.ex. vid sjukhusens logopedmottagningar. 43

Ortoptist En person som samarbetar med ögonläkare och bl.a. undersöker ögonrörelser, samsyn och skelning. Speciallärare Lärare med vidareutbildning till speciallärare. Ansvarar för specialundervisning av elever och handleder andra lärare och föräldrar samt ansvarar för specialpedagogiskt utvecklingsarbete på skolan. Specialpedagog Utbildningen för speciallärare ersattes 1990 av en 60-poängsutbildning till specialpedagog. Specialpedagogen har ofta samma arbetsuppgifter som specialläraren, men ska betona övergripande och handledande arbete. Talpedagog Lärare med vidareutbildning beträffande tal, röst och språk. Talsyntes Datorteknik som gör att man vid skärmläsning kan få innehållet uppläst med konstgjort tal. Visuell En person som har stark visuell förmåga har lätt att komma ihåg och tolka det han sett. Återkoppling Återföring, feedback. En förändring bekräftas och förstärks (t.ex. genom beröm) och man uppfattar att man gjort rätt. 44