Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad

2

FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i samhället är en mycket viktig fråga för vår demokrati. Den svenska ungdomspolitiken eftersträvar en helhetssyn på ungdomars situation och villkor i samhället. En helhetssyn på ungdomars villkor kan med fördel nås genom en sektorsövergripande och kunskapsbaserad ungdomspolitik. Denna rapport är en del av Malmö stads deltagande i LUPP-projektet (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken). Projektet är ett pilotprojekt och genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen och åtta andra kommuner i Sverige. För att arbeta med en kunskapsbaserad ungdomspolitik behöver ungdomars villkor och situation i samhället studeras och synliggöras. Denna rapport är ett resultat av en enkätundersökning som genomförts bland Malmös ungdomar under hösten 2002 och tidiga våren 2003. Syftet med rapporten och enkätundersökningen är att ge en bild av hur villkoren för unga i Malmö ser ut vad gäller områdena politik, inflytande, skola, fritid och framtid. Tanken med enkätundersökningen är, inom ramen för LUPP-projektet, att resultaten skall kunna användas av kommunen som ett underlag i diskussionerna om hur Malmö vill arbeta vidare med den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Rapporten fokuserar speciellt på ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet inom ovanstående områden. Ett stort tack riktas till Malmö högskola och professor Annelis Jönsson vid Lärarutbildningen som på uppdrag av Malmö stad har stått för den statistiska bearbetningen och den statistiska analysen av enkätsvaren. Ett stort tack riktas också till Ungdomsstyrelsen och de övriga LUPP-kommunerna för ett gott samarbete under projektets gång. De som framförallt har möjliggjort denna rapport är alla de ungdomar, i grundskolans skolår åtta och gymnasieskolans årskurs två, som har deltagit i undersökningen samt alla de lärare och rektorer som har varit mycket hjälpsamma i arbetet med att genomföra enkätundersökningen. Ett särskilt stort tack till er alla! Malmö 2003-08-07 Sólveig Bjarnadóttir Projektsekreterare Ungdomsdemokrati Stadskontoret Malmö stad 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 7 Ungdomstiden 7 Ungdomars underrepresentation ett demokratiproblem 7 Ungdomspolitik i Sverige 8 LUPP-projektet 9 Författarens roll 10 Syftet med rapporten 10 Enkätundersökningen i Malmö 10 Undersökningsgruppen 11 Enkäten till ungdomar utanför skolan 13 Den statistiska analysen begreppsdefinitioner 13 Statistiska bearbetningar 14 Fortsatt framställning 15 2. Politik och inflytande 16 Intresset för politik och samhällsfrågor 16 Att påverka i kommunala frågor 17 Vill ungdomarna vara med och påverka? 17 Vilka möjligheter att påverka anser ungdomarna att de har? 18 Sambandet mellan viljan och möjligheterna 19 Vart vänder ungdomarna sig för att påverka? 20 Kommentarer 20 Ungdomars möten med beslutsfattare, är det viktigt? 21 Kommentarer 22 Hur mycket har ungdomarna lärt sig i skolan om hur de kan påverka? 23 Kommentarer 24 Vilka samhällsfrågor är viktigast? 24 Kommentarer 28 Politisk aktivitet 28 Medlemskap i föreningar som arbetar med politik eller samhällsfrågor 30 Sammanfattning Politik och inflytande 31 Intresse, vilja och möjligheter 31 Vad vill man påverka vad är viktigt att satsa på? 32 Politisk aktivitet 33 3. Skolan 34 Elevinflytande 34 Arbetsmiljön i skolan 37 Allmänna frågor om skolan 37 Den psykosociala arbetsmiljön i skolan 38 Kommentarer 39 Sammanfattning Skolan 40 Elevinflytande 40 Den psykosociala arbetsmiljön 40 4. Fritiden 42 Hur mycket fritid har ungdomarna? 42 5

Vad gör ungdomarna på fritiden? 43 Hur ofta ägnar sig ungdomarna åt olika fritidsaktiviteter? 44 Medlemskap i föreningar med fritidsaktiviteter 45 Sammanfattning Fritiden 47 Hur mycket fritid anser ungdomarna att de har och vad gör de på fritiden? 47 Föreningsmedlemskap 47 5. Framtiden 49 Vad vill ungdomarna helst göra efter grundskolan respektive Gymnasieskolan? 49 Grundskolan 49 Gymnasieskolan 49 Planerad utbildningsnivå vid trettio? 51 Traditionella yrkesval 52 Kommer ungdomarna att stanna i Malmö? 53 Var vill ungdomarna helst bo och var tror de att de kommer att bo när de är trettio? 53 Sammanfattning Framtiden 54 Vad vill ungdomarna helst göra efter grundskolan och gymnasieskolan? 54 Vilken utbildningsnivå vill man ha och vad vill man jobba med vid trettio? 54 Var vill man bo? 55 6. Slutdiskussion 56 Rapportens resultat 56 Det fortsatta ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad 57 Författarens förslag till fortsättning 58 Referenser 61 Appendix 1 - Diagram- och tabellförteckning 62 Appendix 2 - De 32 nationella ungdomspolitiska delmålen. 64 Appendix 3 - Enkäten för ungdomar 13-15 år. Appendix 4 - Enkäten för ungdomar 16-18 år. 6

1. INLEDNING Ungdomstiden Ungdomar och ungdomstiden är ofta föremål för en livlig diskussion och ungdomars vardag och levnadsvillkor förändras ständigt. Utbildningstiden har förlängts och unga människors inträde på arbetsmarknaden har fördröjts kraftigt. Unga människor bildar familj betydligt senare idag än för bara ett par decennier sedan. Ungdomstiden kan ses ur olika perspektiv och det är mycket svårt att säga bestämt när den påbörjas och avslutas. När är man inte barn längre och när är man vuxen? Svaren på dessa frågor kan variera kraftigt, beroende på vem som uttalar sig, vilken fråga det gäller och under vilka omständigheter. Det är också väldigt individuellt när man börjar betrakta sig själv som vuxen och inte som ungdom längre. I en studie gjord av Ungdomsstyrelsen, presenterad i skriften Ny tid Nya tankar (1998) ungdomars värderingar och framtidstro, instämmer tre fjärdedelar av de unga som deltagit i studien att man är vuxen när man tar ansvar för egna beslut. (Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10, Ny tid nya tankar, s 10). Ungdomar är inte någon homogen grupp i samhället där alla individer är likadana. Ungdomar är precis som vuxna och barn - olika. De har olika ursprung, olika intressen, olika kön, olika levnadsvillkor, socioekonomiskt, kulturellt o s v. I regeringens proposition På Ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro betonas det att det är avgörande hur dagens samhälle ger ungdomar möjligheter till påverkan och inflytande. Detta för att det är gemensamt för alla ungdomar att de skall ta över det samhälle som äldre generationer lämnar efter sig. (Regeringens proposition 1998/99:115, s. 11). Ungdomsforskningen definierar ungdom utifrån tre olika perspektiv nämligen ungdom som en livsfas, en social kategori och som en generation. I rapporten Svensk ungdomspolitik en underlagsrapport inför en bedömning inom Europarådet beskrevs dessa tre perspektiv på följande sätt: I de fall man utgår ifrån ungdomstiden som en avgränsad och övergående livsfas ligger det nära till hands att se uppgiften att förbereda ungdomar för deras inträde i vuxenlivet som den viktigaste inom ungdomspolitiken. Om man istället utgår från ungdom som en social kategori framstår det som viktigare att se till de sociala villkor som gäller under själva ungdomstiden. Därtill är det möjligt att se till ungdom som en generation, så att man ser till relationen mellan olika generationer exempelvis när det gäller ekonomiskt och politiskt inflytande. (Ungdomsstyrelsens utredningar nr 14, Svensk ungdomspolitik en underlagsrapport inför en bedömning inom Europarådet, s. 264). Ungdomars underrepresentation - ett demokratiproblem Ungdomstiden ses ofta ur ett problemorienterat perspektiv. I många diskussioner framhålls ungdomar som en grupp människor som inte är intresserade av de traditionella formerna för engagemang i samhället, d v s de politiska partierna och den representativa demokratin. Ungdomars engagemang i alternativa politiska rörelser framhålls ibland som problematiskt och som ett hot mot den representativa demokratin. Den svenska ungdomspolitiken har som mål att se ungdomar som en mänsklig och kulturell resurs, där ungas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. En strävan är att öka unga människors representation i beslutsfattande 7

organ och på så vis öka unga människors inflytande i samhället. Ungas underrepresentation är ett demokratiproblem eftersom ungas perspektiv, kunskaper och erfarenheter ej tas tillvara. Ungdomars inflytande i samhället är också en mycket debatterad fråga och på många håll pågår det arbete med ungdomsråd och andra ungdomsinflytandeforum för att främja ungdomars inflytande i den lokala politiken. I Ungdomsstyrelsens rapport, Ung 2003, framhålls det dock att fokus bör ligga på att främja ungdomars inflytande i den representativa demokratin. Valdeltagandet bland förstagångsväljare har under den senaste tioårsperioden minskat. Förstagångsväljarnas valdeltagande har minskat med nästan 4 procentenheter från valet 1998 jämfört med valet 2002 (från 74 % i valet 1998 till 70,3 % i valet 2002). Andelen unga i statliga nämnder och styrelser samt kommunala beslutsfattande organ är också väldigt lågt (Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6, Ung 2003, s 34-36). Ungdomspolitik i Sverige Sveriges nationella ungdomspolitik utgår ifrån regeringens proposition På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (1998/99:115). I propositionen, som fastställdes av riksdagen i december 1999, föreslår regeringen ett system för målstyrning, uppföljning och analys av ungdomspolitiken. Styrsystemet består av tre delar; mål, delmål och goda exempel. Ungdomspolitiken ska också bedrivas sektorsövergripande och utgå ifrån ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Det är väldigt viktigt att den sektorsövergripande ungdomspolitiken baseras på kunskap om ungdomars situation och på kunskap om hur olika insatser påverkar ungdomars liv (Enkätundersökningen i LUPPprojektet, s. 1). Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som har som uppgift att bevaka ungdomars intressen och levnadsvillkor i samhället. Ungdomsstyrelsen har av riksdagen fått i uppdrag att följa upp de ungdomspolitiska målen. Det är tre övergripande mål som gäller för den nationella ungdomspolitiken. Utöver dessa övergripande mål finns det 32 delmål som är kopplade till huvudmålen (delmålen redovisas i appendix 2). Målen är styrande för staten och tanken är att de ska kunna fungera som vägledande även för kommunernas ungdomspolitiska arbete. De övergripande målen är: 1) Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2) Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3) Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. (Regeringens proposition 1998/99:115, s. 30). Det första målet syftar framförallt på självständighet i förhållande till arbete, bostad och egen ekonomi. Ungdomspolitiken bör underlätta för ungdomar att etablera sig på dessa arenor. Inflytandemålet, det andra målet, handlar om att ungdomar skall ha ett verkligt inflytande över sin vardag men även att ungdomar skall ha möjlighet att påverka den generella samhällsutvecklingen. Det tredje målet handlar om att samhället skall bli bättre på att ta tillvara unga människors kompetens och stimulera aktivt engagemang inom olika områden. Detta leder till ökad delaktighet för unga människor i samhället. (ibid.). I denna rapport kommer det andra målet, d v s inflytandemålet, att stå i fokus. Att studera de övriga två ungdomspolitiska målen, självständighetsmålet och resursmålet, är också mycket angeläget men ryms ej i denna rapport. Ett verkligt inflytande är en förutsättning för att individen skall kunna leva ett självständigt liv. Hur kan en individ vara självständig utan ett verkligt inflytande över sin vardag och sitt liv och utan att kunna påverka 8

samhällsutvecklingen? För att resursmålet skall kunna uppfyllas krävs också ungas inflytande och delaktighet. Hur skall ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande kunna tas tillvara om ungdomarna inte har ett direkt inflytande och är aktivt delaktiga? Dessa frågor kommer ej att besvaras i denna rapport men de lyfter väl fram tanken om att det på många sätt är primärt att studera hur ungdomars villkor ser ut vad gäller inflytande och delaktighet. LUPP-projektet Ungdomsstyrelsen har, förutom att följa upp och samordna den nationella ungdomspolitiken, också som uppdrag att stödja Sveriges kommuner i det ungdomspolitiska arbetet samt stödja kommunerna i att finna metoder för den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken. Det var utifrån detta uppdrag som Ungdomsstyrelsen våren 2001 erbjöd samtliga av Sveriges kommuner att anmäla intresse av att delta i LUPP-projektet. Förkortningen LUPP står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken. LUPP-projektets främsta syfte är att utveckla metoder för en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik. Nio kommuner valdes ut av Ungdomsstyrelsen för att delta i projektet. De deltagande kommunerna är: Malmö, Båstad, Växjö, Huddinge, Lycksele, Kristinehamn, Haparanda, Västerås och Motala. Kommunerna är geografiskt spridda, är olika stora och har olika erfarenheter av ungdomspolitiskt arbete. Malmö är den största kommunen som deltar i projektet. Meningen är att erfarenheterna av projektet skall sprida sig till övriga kommuner i Sverige. En förutsättning för deltagande i projektet var ett politiskt beslut om att arbeta sektorsövergripande med ungdomspolitiken i kommunen samt ett beslut om att utveckla ett ungdomspolitiskt strategidokument (Ungdomsstyrelsen, Förslag till system för uppföljning av ungdomspolitiken på kommunal nivå, s. 10). Ungdomsstyrelsens förslag till metod för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken ser ut på följande sätt: 1. Politiskt initiativ. Att det finns en politisk vilja i kommunen att arbeta strategiskt med uppföljning av den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Att ta beslut om deltagande i LUPP-projektet är ett exempel på sådant politiskt initiativ. 2. Lägesbeskrivning som utgör en kartläggning av ungdomars villkor och situation i kommunen. Lägesbeskrivningen redovisas i en lägesrapport. Inom LUPP-projektet genomförs kartläggningen genom en enkätundersökning till kommunens ungdomar. 3. Utveckling av politisk strategi. Lägesrapporten av ungdomars situation används som underlag i utvecklingen av mål och medel för den kommunala ungdomspolitiken. Det är viktigt att strategin fastställs i ett dokument. 4. Genomförande av politisk strategi. I detta steg implementeras de politiska besluten och strategin i den kommunala verksamheten. Att utarbeta och följa upp en handlingsplan är viktigt samt att engagera kommunens unga i detta arbete. 5. Uppföljning av strategi. Det är väldigt viktigt att följa upp det ungdomspolitiska arbete som har gjorts i kommunen för att se vilka effekter det har haft för kommunens ungdomar. Uppföljningsarbetet bör planeras redan i utformandet av strategin och handlingsplanen. Det är centralt att det finns mätbara mål. 9

Denna rapport är resultatet av steg två i Ungdomsstyrelsens förslag till uppföljning av den lokala ungdomspolitiken. LUPP-projektet har pågått sedan hösten 2001 och avslutas hösten 2003. Förhoppningen har varit att steg två, enkätundersökningen och lägesbeskrivningen, samt steg tre, politisk strategi, skall kunna genomföras under denna period. Grundtanken för det fortsatta arbetet är att de deltagande kommunerna sedan kan arbeta självständigt, med stöd från Ungdomsstyrelsen, med genomförande och uppföljning av den sektorsövergripande ungdomspolitiken i kommunen. Författarens roll Författaren, Sólveig Bjarnadóttir, är projektanställd av stadskontoret i Malmö stad för att arbeta med LUPP-projektet och frågor som rör ungdomars inflytande i Malmö stad. Författaren är den som har arbetat med genomförandet av enkätundersökningen, allt från förberedelser (som att göra urval, bestämma antalet frågor, ta kontakt med skolor etc.) till att skriva denna rapport. Författaren var också med vid själva enkättillfället i ett stort antal skolklasser, framförallt i grundskolan. Eftersom författarens uppdrag har varit att arbeta med LUPP-projektet och särskilt fokusera på ungdomars möjlighet till inflytande i den lokala politiken har också frågan om inflytande varit i fokus i denna rapport. Några givna ramar för hur enkätundersökningen skulle presenteras har ej funnits. Författaren har skrivit rapporten, gjort tolkningar av enkätresultaten och till sist kommit med förslag för det fortsatta ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad. Annelis Jönsson professor på Lärarutbildningen vid Malmö högskola har på uppdrag av Malmö stad gjort de statistiska bearbetningarna och den statistiska analysen av enkätsvaren. Viss handledning till författaren har även ingått i uppdraget. Syftet med rapporten Syftet med rapporten och enkätundersökningen är att ge en bild av hur villkoren för unga i Malmö ser ut vad gäller områdena politik, inflytande, skola, fritid och framtid utifrån de bestämda frågor som enkäten omfattar. Detta är en deskriptiv lägesbeskrivning. Tanken med enkätundersökningen är, inom ramen för LUPP-projektet, att resultaten kan användas av kommunen som ett underlag i diskussionerna om hur Malmö stad vill arbeta vidare med den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Denna rapport fokuserar speciellt på ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet inom ovanstående områden. Hur ser Malmös ungdomar på sina egna möjligheter till inflytande i förhållande till det nationella ungdomspolitiska målet om ungdomars möjlighet till ett verkligt inflytande och delaktighet? Enkätundersökningen i Malmö Malmö stad genomförde under hösten (med början i oktober) 2002 och början av våren 2003 enkätundersökningen inom ramen för LUPP-projektet. Enkäten är utformad av Ungdomsstyrelsen och bygger på olika moduler som kan beskrivas som särskilda områden. Alla kommunerna skulle genomföra grundmodulen (benämnd bakgrund) som består av olika 10

bakgrundsfrågor såsom födelseår, kön, föräldrars utbildningsnivå, etnisk bakgrund o s v. Utöver denna grundmodul fanns det åtta olika moduler som varje kommun fritt fick bestämma vilken som skulle användas. Dessa moduler var; fritid, skola, politik/inflytande, kompisar/familj, hälsa, trygghet, arbete samt framtid. Sammanlagt omfattade enkäten med alla modulerna 78 frågor för ungdomar i åldern 13-15 år och 87 frågor för ungdomar i åldern 16-18 år. För att enkäten i Malmö inte skulle bli för stor och omfattande och för att bättre kunna fokusera på de frågor som berör ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet användes fem av enkätens nio moduler. Modulerna kompisar/familj, hälsa, trygghet och arbete valdes bort med anledning av att dessa moduler inte innefattade frågor som direkt berörde ungdomars inflytande. Att studera ungdomars relationer till kompisar och familj, hälsa, trygghet samt arbete är också väldigt angeläget och denna rapport utesluter inte att dessa faktorer kan ha inverkan på ungdomars villkor för inflytande och delaktighet. Malmö stad har tidigare, under hösten 2000, genomfört en omfattande enkätundersökning om elevers hälsa (Malmö stad, stadskontoret. Slutrapport 2001-09-14, Malmöelevers förhållningssätt till vissa riskbeteenden). Det framkom i diskussioner med Ungdomsstyrelsen, efter att de övriga kommunerna som är delaktiga i LUPP-projektet genomfört enkätundersökningen med alla modulerna, att det var att föredra att välja ett antal moduler istället för att genomföra hela enkäten. Dels upplevdes det som för många frågor för ungdomarna att svara på och dels att det blev för stort material att bearbeta och presentera. Det totala antalet frågor i LUPP-enkäten som ungdomarna i Malmö besvarade var för grundskolans skolår åtta 50 frågor och för gymnasiets årskurs två 59 frågor (enkäterna finns presenterade i appendix 3 och 4). Eleverna besvarade enkäten under en lektion om 40-60 minuter. Undersökningsgruppen Urvalet till enkätundersökningen gjordes slumpmässigt och utifrån antalet klasser i Malmös skolor. Var femte klass i grundskolans skolår åtta och gymnasiets årskurs två blev slumpmässigt utvald. Urvalet bestod av sammanlagt 24 klasser eller 556 elever i grundskolans skolår åtta samt 29 klasser eller 593 elever i gymnasiets årskurs två. Sammanlagt har 499 elever i grundskolans skolår åtta och 496 elever i gymnasiets årskurs två besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är 90 % för grundskoleleverna och 84 % för gymnasieeleverna. De allra flesta eleverna i skolår åtta är födda 1988 (36 personer är födda 1989 och 16 personer är födda 1987). Eleverna i gymnasiets årskurs två är födda allt ifrån 1981 till 1986. De flesta (366 personer) är födda år 1985 men ett stort antal är också födda 1984 (90 personer). 11

I tabell 1.1 ges en sammanfattande beskrivning av undersökningsgruppen. Totalt har sammanlagt 995 elever besvarat enkäten. Tabell 1.1 Undersökningsgruppen Grundskolan Gymnasieskolan Antal % Antal % Kön Killar 226 45 263 53 Tjejer 273 55 230 47 Etnisk bakgrund Född i Sverige 398 80 372 75 Född i Europa 53 11 63 13 Född utanför Europa 44 9 57 12 Moderns utbildning Avslutade ej grundskola 14 3 11 2 Grundskola 20 4 55 11 Gymnasieskola 51 10 99 20 Eftergymnasial - Yrkesutbildning 64 13 93 19 Universitet/högskola 97 20 128 26 Vet ej 235 48 99 20 Annat 11 2 7 2 Faderns utbildning Avslutade ej grundskolan 5 1 10 2 Grundskola 23 5 54 11 Gymnasieskola 40 8 87 18 Eftergymnasial- Yrkesutbildning 63 13 90 18 Universitet/högskola 92 19 130 26 Vet ej 259 52 114 23 Annat 10 2 8 2 För att relatera undersökningsgruppen till Malmös befolkningsstatistik ges här information om unga i ålder 13-18 år samt hur utbildningsnivån generellt ser ut bland Malmöborna (uppgifterna är hämtade från Malmö stad, Stadskontoret, avdelningen Strategisk utveckling). Antalet ungdomar i åldern 13-18 år, bosatta i Malmö, var den 1:a januari 2003 sammanlagt 17 204 personer (8803 killar och 8401 tjejer). Av dessa är 12647 personer födda i Sverige (74 %). 2042 personer är födda i något annat land i Europa (12 %) och 2515 personer är födda i något land utanför Europa (15 %). Undersökningsgruppen speglar således ungdomar i åldern 13-18 väl utifrån denna statistik. Utbildningsnivån i Malmö för befolkningen i åldern 20-64 år var den 31/12 2002 följande: Förgymnasial 18 %, gymnasial 45 %, eftergymnasial 32 %, uppgift saknas 5 %. 12

Enkäten till ungdomar utanför skolan. För att undersökningen skulle omfatta även de ungdomar som står utanför skolan, som antingen är arbetslösa, praktiserar eller är hemmavarande, skickades enkäter hem till de personer som är födda 1985 och som inte går i skolan. Enligt uppgifter från Utbildningsförvaltningen i Malmö stad i januari 2003 var det 115 personer födda 1985 som ej gick i skolan. Postenkäter skickades till samtliga 115 personer. 10 enkäter återkom på grund av okänd adress. Inga svar inkom från de övriga 105 personerna trots att en påminnelse skickades till samtliga en vecka senare. Att inga svar hade inkommit trots en påminnelse visar ett tydligt tecken på att en annan metod än postenkäter behövs för att nå de ungdomar som inte går i skolan, vilket inte har kunnat genomföras inom ramen för denna undersökning. Den statistiska analysen begreppsdefinitioner. I denna undersökning har de tre bakgrundsvariablerna; kön, föräldrarnas utbildningsnivå och etnisk bakgrund använts i den statistiska analysen. Anledningen till att dessa bakgrundsvariabler har valts är att det är intressant att studera ifall upplevelsen av inflytande, politiskt intresse och villkor i skolan samt fritid och framtid skiljer sig åt mellan ungdomar i Malmö. Upplever och bedömer man sina villkor på olika sätt beroende av kön, var man är född samt vilken utbildningsnivå föräldrarna har? Det är dock viktigt att påpeka att det inte går att generalisera och påstå att en individ svarat på ett visst sätt endast utifrån det faktum att personen är tjej eller kille eller på grund av att personen är född i Sverige eller någon annanstans etc. Det finns en mängd olika faktorer som kan spela roll avseende hur man som enskild individ svarar på olika frågor, till exempel socioekonomiska, kulturella, ålder, kön, personliga intressen etc. Variablerna kön och etnisk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå kan betraktas som stora variabler och har använts för att denna rapport skall kunna användas så generellt som möjligt och visa hur det ser ut i Malmö stad som helhet. Nedan definieras viktiga begrepp: Med kön menas här att personen är antingen kille eller tjej. Detta är också de uttryck som kommer att användas i rapporten. Med föräldrars utbildningsnivå avses här den högsta avslutade utbildningen. Denna variabel har valts för att se om det finns någon skillnad mellan elevernas svar utifrån socialgruppstillhörighet där utbildningsnivån är en viktig faktor. Med låg utbildningsnivå avses här högst gymnasieutbildning. Med hög utbildningsnivå avses eftergymnasial utbildning som universitet eller högskola samt yrkesinriktad eftergymnasial utbildning. Väldigt många bland ungdomarna, framförallt grundskoleeleverna, har uppgett att de inte vet vad deras föräldrar har för högsta utbildning. Resultaten om vilken inverkan föräldrarnas utbildningsnivå har i de olika frågorna bör därför tolkas med försiktighet. Omkring hälften av grundskoleeleverna har svarat att de ej vet vad deras föräldrar har för utbildning vilket kan betraktas som mycket anmärkningsvärt. Vad detta beror på kan ej besvaras här men det är angeläget att notera att så många inte vet. Betydligt färre gymnasieelever, omkring 20 %, har svarat att de inte vet vad deras föräldrar har för utbildning. Med etnisk bakgrund menas i denna undersökning att personen är född i Sverige eller född utomlands. Hänsyn till var föräldrarna är födda har inte tagits i denna undersökning. 13

Statistiska bearbetningar Enkätsvaren har matats in manuellt och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. De statistiska bearbetningarna har i huvudsak genomförts med hjälp av variansanalys och Chi 2 -analys 1. Analyserna innebär i korthet jämförelser av olika undergrupper för att se i vilken utsträckning grupperna skiljer sig åt. I tabellerna redovisas i vissa fall procentsatser och i vissa fall medelvärden. När det föreligger signifikanta skillnader med hänsyn till någon av de tre bakgrundsvariablerna anges detta antingen i texten eller i tabellerna med en till tre stjärnor. Antalet stjärnor motsvarar signifikansnivån som innebär att det finns tydligare skillnader ju fler stjärnor som presenteras (till exempel p=.*** betyder mycket tydlig skillnad = hög statistisk signifikans). 1 För ytterligare information om vad Chi-två analys och variansanalys innebär hänvisas till boken Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder, av Holme och Solvang (1997). 14

Fortsatt framställning Kapitel två behandlar hur ungdomarna har svarat på de frågor som berör politik och inflytande. Här studeras ungdomarnas intresse för politik och samhällsfrågor samt hur mycket ungdomarna vill vara med och påverka i kommunala frågor. Även ungdomarnas bedömning av sina egna möjligheter att påverka belyses. Vart ungdomarna vänder sig för att påverka i kommunen, hur mycket de bedömer att de har lärt sig i skolan för att påverka samt olika frågor kring möten mellan ungdomar och beslutsfattare redovisas också i detta kapitel. I kapitel två redovisas även vilka samhällsfrågor ungdomarna tycker är viktigast att satsa på, hur den politiska handlingsbenägenheten ser ut samt medlemskap i föreningar som arbetar med politik eller samhällsfrågor. Kapitel tre behandlar ungdomarnas svar på frågor som berör skolan utifrån två teman, nämligen elevinflytande och arbetsmiljö. Hur mycket eleverna vill vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de bedömer att de kan vara med och bestämma om i skolan belyses i detta kapitel. Allmänna frågor om skolan samt specifika frågor kring den psykosociala arbetsmiljön belyses. Kapitel fyra behandlar de frågor som berör ungdomarnas fritid. Här redovisas hur mycket fritid ungdomarna anser att de har samt vad de helst gör på sin fritid och hur ofta de ägnar sig åt olika fritidssysselsättningar. Medlemskap i föreningar med fritidsaktiviteter och hur mycket ungdomarna bedömer att de varit med och påverkat dessa verksamheter belyses i detta kapitel. Kapitel fem belyser ungdomarnas svar vad gäller framtiden. Vad vill ungdomarna göra efter avslutad grundskola respektive gymnasieskola? Vilken utbildning vill de ha genomgått när de är trettio år? Kommer ungdomarna flytta från kommunen och var vill de helst bo? Kapitel sex består av slutdiskussion där rapportens resultat diskuteras samt förslag på hur det ungdomspolitiska arbetet i Malmö stad kan fortsätta. 15

2. POLITIK OCH INFLYTANDE I detta kapitel redovisas hur ungdomarna som deltagit i denna undersökning har svarat på olika frågor kring politik och inflytande. Hur intresserade är ungdomarna av politik och samhällsfrågor? Vill de vara med och påverka i kommunala frågor och hur stora möjligheter upplever de att de har? Vilka politiska områden är viktigast att satsa på? Hur ser ungdomarnas politiska handlingsbenägenhet ut? Dessa frågor och några till kommer att belysas. Intresset för politik och samhällsfrågor På frågan om hur intresserad man är av politik svarade majoriteten av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (70 %) och i gymnasiets årskurs två (65 %) att de inte är särskilt intresserade eller inte alls intresserade. Det är fler gymnasieelever än grundskoleelever som uppger att de inte alls är intresserade av politik samtidigt som fler uppger att de är mycket intresserade. Det politiska intresset är generellt sett lägre hos unga än hos äldre (SOU 1997:71, Politik för unga, s. 73). Det kan tänkas bero på att intresset tenderar att öka när människor har etablerat sig i arbetslivet, familjelivet och på andra arenor som tillhör vuxenlivet. Då kan känslan av delaktighet i samhället vara större. Tabell 2.1 Hur intresserad är du av politik? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Mycket intresserad 5 10 Ganska intresserad 25 25 Inte särskilt intresserad 41 31 Inte alls intresserad 29 34 Intresset för politik bland eleverna i grundskolan skiljer sig varken med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Bland gymnasieeleverna finns det däremot signifikanta könsskillnader (p=**). Killarna i gymnasiets årskurs två uppger ett större politiskt intresse än de jämnåriga tjejerna. Bland gymnasieeleverna förefaller moderns utbildningsnivå även ha betydelse för det politiska intresset (p=**). Elever vars mödrar har högre utbildning visade ett större intresse för politik än elever till lågutbildade mödrar. Någon skillnad med hänsyn till etnisk bakgrund finns ej bland gymnasieeleverna. Det är mycket intressant att i samband med frågan om det politiska intresset även studera hur eleverna har svarat på frågan om hur intresserade de är av samhällsfrågor. I många diskussioner talas det om att begreppet politik har en negativ laddning och att det ofta enbart kopplas till partipolitik medan begreppet samhällsfrågor förfaller ha en mera positiv laddning och som kan röra ett bredare spektra av frågor än vad politiken gör. Det är mycket svårt att 16

genom den här typen av undersökningar få reda på vad ungdomarna tolkar in i de olika begreppen. Däremot kan man här se hur intresserade ungdomarna anser sig vara av politik och samhällsfrågor. Tabell 2.2 Hur intresserad är du av samhällsfrågor? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Mycket intresserad 7 11 Ganska intresserad 34 37 Inte särskilt intresserad 41 37 Inte alls intresserad 18 15 Intresset för samhällsfrågor bland ungdomarna i både grundskolan och gymnasieskolan är väldigt likartat och skiljer sig inte med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Många uppger att de inte är särskilt eller inte alls intresserade av samhällsfrågor (59 % av grundskoleeleverna och 52 av gymnasieeleverna). Killarnas intresse för både politik och samhällsfrågor tenderar att öka något på gymnasiet. 7 % av killarna i grundskolans skolår åtta uppger att de är mycket intresserade av politik jämfört med 13 % i gymnasiets årskurs två. 14 % av killarna i gymnasiets årskurs två svarar att de är mycket intresserade av samhällsfrågor jämfört med 8 % i grundskolans skolår åtta. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur ungdomarna har svarat på frågan om intresse för politik och frågan om intresse för samhällsfrågor. Det är dock betydligt färre, i båda åldersgrupperna, som uppger att de inte alls är intresserade av samhällsfrågor jämfört med hur många det är som inte alls är intresserade av politik. Det är också fler ungdomar som har svarat att de är ganska intresserade av samhällsfrågor jämfört med hur många som svarat att de är ganska intresserade av politik. Även om det är svårt att veta vad ungdomarna tolkar i de olika begreppen politik och samhällsfrågor visar resultaten att fler ungdomar är intresserade av samhällsfrågor jämfört med politik. Detta tyder på att politik och samhällsfrågor inte är helt samma sak för ungdomarna, vilket kan tolkas som att man uppfattar samhällsfrågor som något mer positivt och att det berör ett bredare område än vad politiken gör. Att påverka i kommunala frågor Vill ungdomarna vara med och påverka? Majoriteten av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (66 %) och gymnasiets årskurs två (63 %) uppger att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. Drygt en tredjedel av ungdomarna i båda åldersgrupperna (30 % av grundskoleeleverna och 35 % av gymnasieeleverna) vill vara med och påverka i kommunala frågor. 17

Tabell 2.3 Elevernas svar på frågan vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun?. (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja 30 35 Nej 66 63 Ej svarat 4 2 Bland gymnasieeleverna finns det inga skillnader i frågan om man vill vara med och påverka eller ej med hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot finns det vissa skillnader bland grundskoleeleverna med hänsyn till kön och etnisk bakgrund. Det är fler tjejer (58 %) än killar (36 %) i grundskolans skolår åtta som vill vara med och påverka i kommunala frågor. Det är också något fler elever som är födda i Sverige (36%) än elever födda utomlands (26 %) som vill vara med och påverka. Ungdomarna som svarat att de vill vara med och påverka fick i en öppen fråga skriva vilka tre områden de helst vill påverka i kommunen. De tre områden som ungdomarna främst uppgav att de vill vara med och påverka är stads- och samhällsplaneringen/kollektivtrafiken (37 % av grundskoleeleverna och 49 % av gymnasieeleverna), fr itidsfrågor (25% av grundskoleeleverna och 13 % av gymnasieeleverna) och skolfrågor (15% av grundskoleeleverna och 12 % av gymnasieeleverna). De ungdomar som inte vill vara med och påverka i kommunala frågor uppger att det främst beror på att de inte är tillräckligt intresserade (42 % av grundskoleeleverna och 37 % av gymnasisterna). Därefter följer orsaken att man kan för lite om hur man går till väga, vilket drygt en fjärdedel av grundskoleeleverna (28 %) tycker och en femtedel av gymnasieeleverna (20 %). 14 % av eleverna i grundskolans skolår åtta och 20 % av eleverna i gymnasiets årskurs två uppger att de inte vill vara med och påverka i kommunala frågor på grund av att de inte tror att det spelar någon roll. 12 % av grundskoleeleverna och 19 % av gymnasieeleverna uppger att anledningen till att de inte vill vara med och påverka är att de har för lite tid. Vilka möjligheter att påverka anser ungdomarna att de har? En fråga i enkätundersökningen ställdes på följande sätt: Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen?. Närmare en tredjedel av ungdomarna i både gymnasiets årskurs två (28 %) och grundskolans skolår åtta (29 %) uppgav att de inte vet hur stor möjlighet de har vad gäller att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Över hälften av ungdomarna (56 % av grundskoleeleverna och 59 % av gymnasieeleverna) anser att de har mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter. Drygt var tionde elev anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter (13 % av grundskoleeleverna och 11 % av gymnasieeleverna). 18

Diagram 2.1 Grundskoleelevernas svar på frågan om hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. (Procent). 30 29 28 28 Vet inte Mycket små 25 20 15 10 5 10 3 2 Ganska små Ganska stora Mycket stora Ej svarat 0 1 Diagram 2.2 Gymnasieelevernas svar på frågan om hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. (Procent). 35 30 25 20 15 10 5 28 32 27 9 2 2 Vet inte Mycket små Ganska små Ganska stora Mycket stora Ej svarat 0 1 Bland grundskoleeleverna finns det vissa skillnader med hänsyn till hur tjejer och killar bedömer sina möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Det är avsevärt fler tjejer (35 %) än killar (24 %) som uppgett att de inte vet hur deras möjligheter ser ut. Killarna (14 %) tycker i något större utsträckning än flickorna (6 %) att de har ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Några skillnader med hänsyn till etnisk bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå finns ej. Sambandet mellan viljan och möjligheterna Upplevelsen av hur stora eller små möjligheter man har att påverka i samhället kan tänkas ha inverkan på hur viljan att påverka ser ut. Undersökningen visar att det finns en signifikant skillnad mellan de ungdomar som vill vara med och påverka och de som inte vill vara med och påverka, med hänsyn till hur de bedömer sina möjligheter att påverka. Det är en avsevärt större del bland ungdomarna som inte vill vara med och påverka som inte vet vilka möjligheter de har vad gäller att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Skillnaden finns i båda åldersgrupperna (grundskolan p=**, gymnasieskolan p=***). Detta 19

kan tolkas som att okunskapen om vilka möjligheter man har att påverka är större bland dem som inte vill vara med och påverka i kommunala frågor. En tolkning kan vara att okunskapen beror på ointresse, en annan tolkning kan vara att man inte har fått lära sig tillräckligt mycket om de möjligheter som finns. Vart vänder ungdomarna sig för att påverka? Det är många som inte vet vad de har för möjligheter att påverka i kommunen och en stor andel anser att deras möjligheter är mycket begränsade. Drygt hälften av ungdomarna i både grundskolans skolår åtta (55%) och gymnasiets årskurs två (55 %) uppger också att de inte vet vart de ska vända sig för att påverka något i kommunen. Tabell 2.4 Vart vänder du dig för att påverka något i din kommun? (Procent). (Ungdomarna fick möjlighet att kryssa i flera alternativ). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Vet inte 55 55 Politiskt parti/ ungdomsförbund 11 10 Vill inte påverka 10 9 Personlig kontakt 10 14 Förening eller organisation 6 10 Tjänstemän eller politiker 6 7 Medierna 6 9 Annat 4 2 Kommentarer Det är av yttersta vikt för det demokratiska samhället att det finns goda möjligheter för medborgarna att påverka samhällsutvecklingen, vilket också skapar bättre förutsättningar för människors delaktighet i det demokratiska samhället. Undersökningen visar att det är väldigt få ungdomar, i både grundskolans skolår åtta och gymnasiets årskurs två, som anser sig ha goda möjligheter till att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Upplevelsen av att inte ha möjligheter att påverka kan skapa en känsla av maktlöshet och utanförskap. Det är också en väldigt stor andel som inte vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. De flesta svarade att det beror på ointresse. Det kan tolkas som att upplever man inte att det finns några möjligheter till påverkan då brister intresset också. Intresset torde således öka om möjligheterna till påverkan upplevs som goda och man känner sig delaktig. En annan tolkning är att man helt enkelt inte är intresserad av att påverka i 20

kommunala frågor. Det kan dock ses som positivt att trots att ungdomarna upplever sina möjligheter till påverkan som små finns det ändå ungdomar som faktiskt vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen (30 % av grundskoleeleverna och 35 % av gymnasieeleverna). Det måste dock lyftas fram att det är väldigt många som inte känner till sina möjligheter samt att drygt hälften uppger att de inte vet vart de kan vända sig för att påverka. Ungdomars möten med beslutsfattare, är det viktigt? Antalet inflytandeforumen för ungdomar har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, enligt uppgifter från Ungdomsstyrelsen ökade dessa från 102 till 165 under perioden 1998 till 2002 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6, Ung 2003, s 34). Ungdomsstyrelsen definierar ett inflytandeforum för ungdomar som ett forum för dialog mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen. Inflytandeforumen kan benämnas på olika sätt men den allra vanligaste benämningen är ungdomsråd. I Malmö stad finns det idag (2003) ett ungdomsråd i fem av Malmös tio stadsdelar. Det varierar hur länge ungdomsråden har varit aktiva och hur arbetet ser ut. Som längst har ungdomsrådet funnits sedan 1996. För att ta reda på om ungdomarna tycker att det är viktigt att möten mellan ungdomar och kommunens beslutsfattare äger rum, samt om de själva skulle vilja delta i sådana möten ställdes följande frågor: Tycker du att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor? Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen regelbundet för att diskutera viktiga frågor?. Tabell 2.5 Är det viktigt att beslutsfattare i kommunen träffar grupper av ungdomar? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja 59 62 Nej 8 7 Vet inte 32 31 Ej svarat 1 0 Tabell 2.6 Skulle du vilja träffa beslutsfattare regelbundet för att diskutera viktiga frågor? (Procent). Grundskolan Gymnasieskolan (%) (%) Ja 24 23 Nej 39 43 Vet inte 36 33 Ej svarat 1 1 21

En stor del av ungdomarna tycker att det är viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor i kommunen (59 % av grundskoleeleverna och 62 % av gymnasieeleverna). Bland gymnasieeleverna finns här en signifikant könsskillnad. Tjejerna anser i högre utsträckning än killarna att det är viktigt att möten mellan beslutsfattare och grupper av ungdomar äger rum (p=***). Någon könsskillnad finns inte bland grundskoleeleverna men däremot finns det en viss skillnad med hänsyn till moderns utbildningsnivå. Elever vars mödrar är högutbildade anser i något högre utsträckning än de elever vars mödrar har lägre utbildning att möten mellan beslutsfattare och ungdomar är viktiga (p=**). En tredjedel av ungdomarna (32 % av grundskoleleverna och 31 % av gymnasisterna) har svarat att de inte vet om det är viktigt att grupper av ungdomar träffar beslutsfattare. Relativt få har svarat att de inte tycker att det är viktigt (8 % av grundskoleeleverna och 7 % av gymnasieeleverna). 24 % av eleverna i grundskolans skolår åtta och 23 % av eleverna i gymnasiets årskurs två skulle själva vilja träffa kommunens beslutsfattare regelbundet för att diskutera viktiga frågor. En större del av ungdomarna uppger att de inte själva vill delta i sådana möten (39 % av grundskoleeleverna och 43 % av gymnasisterna). En stor del av ungdomarna i denna undersökning vet inte om de tycker att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas för att diskutera viktiga frågor. Många vet inte heller om de själva vill vara med på sådana möten regelbundet (36 % av grundskoleeleverna och 33 % av gymnasieeleverna). I undersökningen ställdes även frågan om beslutsfattare i kommunen brukar träffa ungdomar regelbundet för att diskutera viktiga frågor. Endast 6 % av grundskoleeleverna och 4 % av gymnasieeleverna svarade att sådana möten förekommer. Kommentarer I dag finns det ungdomsråd i fem av Malmös tio stadsdelar. När enkätundersökningen genomfördes i 19 av de 24 grundskoleklasserna var rapportens författare närvarande. Eleverna blev informerade om att det finns något som heter ungdomsråd och att det finns till för att stärka ungdomars inflytande i stadsdelspolitiken och att möten mellan ungdomar och beslutsfattare äger rum. I enkätundersökningen blir begreppet beslutsfattare inte definierat. Ungdomarnas svar tyder på att de tycker att det är viktigt att möten mellan beslutsfattare och ungdomar äger rum men de har svårt att se att de själva skulle vilja vara med på sådana möten. Detta kan tolkas som att de inte riktigt vet vad sådana möten skulle gå ut på och hur de skulle fungera, därför kan det tänkas vara svårt att veta om man själv vill vara med eller ej. En annan tolkning kan vara att ungdomarna tycker att det rent allmänt är viktigt att möten äger rum mellan beslutsfattare och ungdomar men man är helt enkelt inte beredd att själv delta. En mängd olika faktorer kan här spela en roll till exempel ointresse, att man har annat att göra som man tycker är viktigare, tidsbrist etc. 22

Hur mycket har ungdomarna lärt sig i skolan om hur de kan påverka? Drygt en tredjedel av ungdomarna, både i grundskolan och gymnasiet, vet inte om de har stora eller små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 55 % av ungdomarna vet inte vart de skall vända sig för att kunna påverka i kommunala frågor. Detta tyder på en bristande kunskap om hur man som medborgare och ung människa kan påverka i samhället. Ett av skolans viktigaste uppgifter är att lära ut såväl praktiska som teoretiska kunskaper om och i demokrati (se vidare i kapitel tre om skolan). Hur mycket anser ungdomarna själva att de har lärt sig om hur de kan påverka samhället? Diagram 2.3 Grundskoleelevernas svar på frågan; hur mycket har du lärt dig i skolan om hur du kan påverka samhället?. (Procent). 40 39 Mycket Ganska mycket 30 28 Ganska lite Lite 20 10 10 13 7 3 Inget alls Ej svarat 0 1 Diagram 2.4 Gymnasieelevernas svar på frågan; hur mycket har du lärt dig i skolan om hur du kan påverka samhället?. (Procent). 40 30 20 10 0 4 27 40 1 18 10 1 Mycket Ganska mycket Ganska lite Lite Inget alls Ej svarat Det finns vissa skillnader mellan hur mycket gymnasieeleverna och grundskoleeleverna bedömer att de har lärt sig i skolan om hur de kan påverka samhället. Grundskoleeleverna (49 %) anser i större utsträckning än gymnasieeleverna (31 %) att de har fått lära sig mycket eller ganska mycket om hur de kan påverka samhället. 58 % av gymnasieeleverna och 41 % av grundskoleeleverna tycker att de har fått lära sig ganska lite eller lite om hur de kan påverka. 23

Kommentarer Att gymnasieeleverna i högre utsträckning än grundskoleeleverna anser att de har fått lära sig lite om hur de kan påverka i samhället kan tänkas bero på att kunskapen om hur samhället fungerar, rent allmänt, är större bland gymnasieeleverna. Ökad kunskap leder ofta till större medvetenhet och ökad förmåga till kritiskt tänkande vilket i sin tur kan generera att kraven på hur mycket man faktiskt får lära sig ökar. Det är intressant att fundera vidare på hur det kommer sig att så många grundskoleelever anser att de har lärt sig mycket eller ganska mycket i skolan om hur de kan påverka samhället samtidigt som en stor andel har svarat att de inte vet om de har stora eller små möjligheter till påverkan och att de inte heller vet vart de skall vända sig för att påverka i kommunen. Vilka samhällsfrågor är viktigast? En fråga i enkätundersökningen ställdes på följande sätt Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Hur viktigt tycker du att det är att satsa på följande saker?. Sedan följde 15 olika politiska frågor som ungdomarna fick kryssa i om de anser dem vara viktiga eller ej. Denna fråga är ställd på ett speciellt sätt och förutsätter att den person som svarar ska sätta sig i en annan roll, nämligen politikerrollen. Det blir på det viset svårt att veta om personen har svarat utifrån sig själv eller om personen försökt sätta sig in i vad som skulle vara viktigt om jag vore politiker. Det jag själv tycker behöver således inte helt överensstämma med vad jag tror att jag skulle tycka om jag vore politiker. Både eleverna i grundskolan och gymnasiet tycker att alla de olika frågorna är viktiga att satsa på. Grundskoleeleverna tycker dock att nästan alla frågorna är viktigare att satsa på än vad gymnasieeleverna tycker. Ålder verkar här vara en faktor som gör att man anser de olika samhällsfrågorna vara något mindre viktiga i gymnasiets årskurs två än vad man tycker i grundskolans skolår åtta. Den viktigaste frågan att satsa på är, enligt eleverna i båda åldersgrupperna, att minska kriminaliteten. Tätt därpå följer att minska droganvändningen bland unga, att minska arbetslösheten bland unga samt att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism (grundskoleeleverna tycker i betydligt större utsträckning än gymnasieeleverna att den frågan är viktig). Stöd till kulturverksamhet för unga samt stöd till föreningar är det som förefaller vara något mindre viktigt. 24

Tabell 2.7 Elevernas svar på frågan om vad de tycker är viktigt att politikerna satsar på i deras kommun (m=medelvärde, Skala 1-5 där 5=mycket viktigt och 1=inte alls viktigt). Grundskolan m Gymnasieskolan m Minska kriminaliteten 4,7 4,6 Minska användningen av droger bland unga 4,6 4,4 Minska arbetslösheten bland unga 4,5 4,5 Arbeta mot främlingsfientlighet och rasism 4,6 4,2 Arbetsmiljön i skolan 4,4 4,3 Miljön 4,4 4,2 Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 4,4 4,1 Bostäder för unga 4,2 4,3 Ställen där ungdomar kan mötas 4,2 4,2 Kollektivtrafiken 4,0 4,1 Djurens rättigheter 4,2 3,8 Idrottsanläggningar 4,1 3,9 Gator, vägar och cykelbanor 4,1 3,9 Stöd till föreningar 3,9 3,8 Stöd till kulturverksamhet för unga 3,8 3,6 Det finns signifikanta könsskillnader med hänsyn till hur viktigt man tycker att det är att satsa på olika samhällsfrågor (se tabell 2.8, s 27). Tjejerna tycker att nästan alla frågorna är viktigare än vad killarna anser dem vara. Att satsa på idrottsanläggningar och stöd till föreningar är det som förefaller vara angelägnare för killarna än för tjejerna. Den största skillnaden mellan könen finns i frågan om lika lön för lika arbete för män och kvinnor där tjejerna anser i väldigt hög utsträckning att frågan är mycket viktig att satsa på. För killarna är de flesta av de övriga frågorna viktigare att satsa på. Könskillnaden är något större bland gymnasisterna än bland grundskoleeleverna. 81 % av tjejerna i grundskolans skolår åtta tycker att frågan om lika lön är mycket viktig att satsa på jämfört med 46 % av killarna. Bland gymnasieeleverna anser 75 % av tjejerna och endast 35 % av killarna att det är mycket viktigt att satsa på lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Tjejerna, i båda åldersgrupperna, anser också i väsentligt högre utsträckning än killarna att det 25