Förord. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun

Transkript

1

2

3 Förord -Jag vill vara med och bestämma hur kommunen jag lever i ska styras. Så skriver en tjej i gymnasiets årskurs 3 som svar på frågan om vad hon skulle vilja vara med och bestämma om i Motala kommun. Det uttalandet beskriver på ett bra sätt andan i denna undersökning. Kommunen har ställt frågor till ungdomar, för att de vill att de unga ska få vara med och påverka och ungdomarna svarar: Ja visst, vi vill vara med! Det är många som har uppgett att de vill vara med och bestämma och de har även gott om idéer om inom vilka områden de är intresserade av att bidra. Många svar i denna rapport visar på en vilja att få påverka och att få räknas. Detta är en stor och bred undersökning som ger många svar, men den ger oss också många nya frågor att arbeta vidare med. Ungdomars inflytande och delaktighet är en prioriterad fråga i Motala kommun och därför är det viktigt att sätta igång och låta ungdomarna vara med i beslutsprocesserna på olika plan. Denna rapport syftar till att ge en ökad kunskap och en större förståelse för hur det är att vara ung i Motala idag. Förhoppningen är att den ska bli en resurs och ett verktyg i det fortsatta arbetet med att göra Motala till en attraktiv kommun som är aktiv, stolt och nyskapande för alla, även ungdomarna. Datamaterialet finns nu tillgängligt för nyckelpersoner i kommunen för att man ska kunna arbeta vidare med information som inte finns med i denna rapport. Det finns även möjlighet att arbeta vidare med detta i skolan, som en del i undervisningen. Slutligen vill jag rikta ett STORT TACK till alla ungdomar som besvarat enkäten. Pia Widegren Utvecklingsledare Motala kommun

4

5 Innehållsförteckning Inledning...9 Bakgrund... 9 Målen för regeringens ungdomspolitik:... 9 Ungdomspolitikens framväxt... 9 Ungdomsstyrelsen Kommunal ungdomspolitik Motala kommun och ungdomspolitiken Motala deltog i Lupp Motalafakta Vad har hänt sedan 2002? Metod...15 Lupp-enkäten Enkäten är uppdelad i olika moduler: Genomförande Rapporten Resultat...19 Vilka är ungdomarna och hur lever de? Boende Föräldrar och ursprung Föräldrars utbildningsbakgrund Sysselsättning (21 och 24 år) Sammanfattning av inledningen Fritid...25 Lagom mycket fritid? Hur mycket finns det att göra? Vad är det man saknar i fritidsutbudet? Ungdomarnas mötesplatser Aktiviteter Sportevenemang Kompisar hur mycket umgås man med dem och vad gör man med dem? Café, restaurang, pub och bar Kulturarrangemang - deltagande Eget kulturutövande Datorer Fest Fritidsgårdar och ungdomsverksamhet Spelar rollspel/levande rollspel Skateboard Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar mm Natur och friluftsliv Läser och/eller skriver Hjälper man till hemma? Medlemskap i föreningar Påverkan i förening Semester Varför har man inte varit utomlands? Sammanfattning av svaren inom avsnittet Fritid Skola (155)

6 Att beakta Gymnasiet har man flyttat för att kunna gå i skolan? Klimatet i skolan Åsikter om den fysiska miljön med mera Inflytande och delaktighet i skolan Skolk Information inför valet av gymnasieprogram Sammanfattning av svaren inom avsnittet Skola Politik, samhälle och inflytande...63 SKL skriver i skriften Medborgardialog för unga : Intresse av politik Inställning till politiska handlingar Viktiga frågor för kommunpolitiken Möjligheter och vilja att påverka kommunpolitiken Varför vill man inte vara med och påverka? Ska beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskutera och vill man själv vara med då? Intresse för samhällsfrågor och internationella frågor Sammanfattning av svaren inom avsnittet Politik Trygghet...81 Vilka händelser har de råkat ut för? Trygga eller otrygga miljöer Mobbning Var hände det? Har du själv deltagit i mobbning? Sammanfattning av svaren inom avsnittet Trygghet Hälsa...89 Psykisk ohälsa Rökning, snus, alkohol och narkotika Rökning Snus Alkohol Hur stor andel har valt att inte göra dessa saker? Narkotika Orättvis behandling Sammanfattning av svaren inom avsnittet Hälsa Ekonomi Sammanfattning av svaren inom avsnittet Ekonomi Arbete Extrajobb Sommarjobb Starta eget? Arbete för 21 och 24-åringar Sammanfattning av svaren inom avsnittet Arbete Framtid Efter plugget Stannare eller flyttare? Om 10 år Högsta utbildning Skattning av framtiden Sammanfattning av svaren inom avsnittet Framtid (155)

7 Sammanfattande analys Fritid Vad görs inom kommunen åt detta? Idéprogrammet är en av åtgärderna! Skola Vad görs inom kommunen åt detta? Politik Vad gör kommunen åt detta? Trygghet Vad gör kommunen åt detta? Hälsa Tjejerna i gymnasiets årskurs Vad gör kommunen åt detta? Ekonomi Vad gör kommunen åt detta? Arbete Vad gör kommunen åt detta? Framtid Vad gör kommunen åt detta? Källförteckning Referenser Länkar Foto Bilagor (155)

8 8 (155)

9 Inledning Målen för den svenska ungdomspolitiken 1 är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och till inflytande. Drygt 1,4 miljoner av Sveriges invånare är ungdomar i åldrarna år. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Den nationella ungdomspolitiken handlar således om ungdomars livssituation inom en rad olika områden som arbete, boende, utbildning, hälsa, fritid och inflytande. Motala kommun har nu för andra gången deltagit i och genomfört Luppundersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Detta är en enkät som genomförs i samarbete med ungdomsstyrelsen. Mer än hälften av Sveriges kommuner har nu deltagit i Lupp. Första gången vi deltog var Tanken med Lupp är att den ska öka kommunpolitikers kunskap om ungdomars uppfattningar och önskemål om sin vardagstillvaro och deras syn på framtiden. Ambitionen är också att man ska kunna jämföra årets resultat med den förra Luppundersökningen och även att upprepa Lupp vart tredje år, för att få ett bättre jämförelsematerial. Bakgrund Målen för regeringens ungdomspolitik: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande Arbetet med samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen sker inom följande fem huvudområden: Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid Ungdomspolitikens framväxt År 1994 tillsattes den Ungdomspolitiska kommittén. Dess syfte var att formulera konkreta mål för ungdomspolitiken. Ytterligare syfte handlade om att utveckla metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av målens realiserande. Tre år senare 1 Regeringen - Ungdomspolitik (155)

10 presenterade kommittén sitt slutbetänkande 2 Detta kom att utgöra underlag till den nya ungdomspolitik som framställdes i propositionen: På ungdomars villkor, ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro 3 vilken antogs av Riksdagen år I denna uttrycks tre huvudmål för ungdomspolitiken: 1. Självständighet. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Inflytande. Ungdomar skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet. 3. Resurs. Ungdomars engagemang, skapandeförmåga och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs. Dessa övergripande mål kompletterade regeringen med 41 delmål (fr.o.m. år 2001 minskades antalet till 32). Delmålen bildar utgångspunkt för en årlig nationell uppföljning av ungdomspolitiken och handlar bland annat om arbete, utbildning och fritid. I uppföljningen ingår också att visa på goda exempel om hur de ungdomspolitiska målen kan uppnås. På statlig nivå följs de ungdomspolitiska målen upp av 15 myndigheter. Dessa har i uppgift att årligen presentera såväl statistik som goda exempel som belyser hur målen kan uppfyllas. Ungdomsstyrelsen samlar in och presenterar resultaten varje år. Såväl genomförande som uppföljning av ungdomspolitiken skiljer sig dock åt mellan staten och kommunerna. De direktiv som formulerades i den ungdomspolitiska propositionen är styrande för staten men endast rådgivande för kommunerna. Kommunerna har med andra ord möjlighet att bestämma hur målen för verksamheten skall förverkligas och utgå från sina egna förutsättningar och perspektiv. Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen 4 är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. De har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelseorganisationer och projekt. Det är regeringen som bestämmer vad Ungdomsstyrelsen har för uppgift och det beskrivs i instruktionen, i regleringsbrevet och i särskilda uppdrag 5. Kommunernas arbete är direkt avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella ungdomspolitiska målen. Därför fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken Ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt. Ungdomsstyrelsen har i samråd med kommunrepresentanter och forskare utvecklat en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Det centrala i denna modell är en Lupp-enkät. 2 Politik för unga, SOU 1997: 71 3 På ungdomars villkor, ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (proposition /1999:115) (155)

11 Merparten av frågorna i enkäten kommer från etablerade undersökningar och är testade i flera omgångar. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna år. Några få frågor skiljer versionerna åt. I propositionen Politik för unga 6 fick Ungdomsstyrelsen uppdraget att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Detta var upptakten till Lupp. År 2001 gick en förfrågan om att delta i ett tvåårigt pilotprojekt gick ut till samtliga av landets kommuner. 47 kommuner visade intresse och av dessa valdes följande nio ut: Båstad, Haparanda, Huddinge, Kristinehamn, Lycksele, Malmö, Motala, Västerås och Växjö. Urvalet skedde utifrån bland annat att deltagandet skulle ha en bred politisk förankring i kommunen, att det fanns intresse av att utveckla uppföljningsmetoder samt att det existerade en vilja att avsätta egna resurser till projektet. Urvalet grundades också på att undersökningen skulle få så stor geografisk spridning som möjligt och att kommuner av olika storlek skulle ingå. Kommunal ungdomspolitik För en framgångsrik ungdomspolitik krävs ett medvetet kommunalt arbete. Olika kommuner har olika motiv för att vilja utveckla sin ungdomspolitik och kan därför ha olika angreppssätt när de arbetar med sin lokala ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsen stödjer kommunerna i att utveckla sitt arbete, bland annat genom Lupp-enkäten och utmärkelsen Årets Ungdomskommun. Motala har egna mål som berör unga boende i kommunen: Mål och resursplan för Motala kommun (pol) 7 Många unga saknar möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och flera av dem tvingas leva på försörjningsstöd. Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vår kommun inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla vår välfärd. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjningsstöd minskar. Motala behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger våra unga en plats på arbetsmarknaden! Motala prioriterar särskilt att stärka barns och ungdomars hälsa. Prioritet ska ges insatser för att skolan ska kunna kompensera för de skillnader som barnen bär med sig. Motala ska vara attraktivt för barn och ungdomar genom fler mötesplatser och meningsfulla aktiviteter. De nya idéerna ska tas fram så att barn och unga är delaktig och har inflytande. Motala ska vara den bästa kommunen i Sverige för barn och unga att växa upp i. För att vi ska nå detta högt ställda mål krävs ordentliga satsningar i den kommunala verksamheten. Den allra viktigaste uppgiften vi har framför oss är att råda bot på den mycket ojämlika hälsan i kommunen. Det är fullständigt oacceptabelt att det skiljer så mycket i hur våra barn och ungdomar växer upp. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. 6 Politik för unga, SOU 1997: (155)

12 Genom ett aktivt deltagande i nya sociala medier kan vi också möta fler unga. Så kan medborgarna i vår kommun inhämta ny information och aktivt öka sitt engagemang i samhällsprocessen. Ungdomar utgör en resurs i utvecklingen av kommunen. Deras perspektiv, tankar och idéer bör därför genomsyra arbetet inom alla politikområden och utgå från kunskap om hur olika insatser påverkar deras liv. Kommunen ska därför kontinuerligt jobba med olika former där barn och ungas åsikter efterfrågas och är nödvändiga Motala kommun och ungdomspolitiken Motala deltog i Lupp 2002 Motala kommun var redan från början delaktiga i det nationella projektet Lupp. Redan år 2002 deltog Motala tillsammans med åtta andra kommuner i det nationella projektet Lupp. Syftet var redan från början att Ungdomsstyrelsen tillsammans med ett antal kommuner i landet skulle hitta metoder för att följa upp och utveckla den kommunala ungdomspolitiken. Tanken med Lupp var att den skulle bidra till att öka kommunpolitikers kunskap om ungdomars uppfattningar och önskemål om sin vardagstillvaro och deras syn på framtiden. Ambitionen var också att resultaten skull spridas vidare och influera landets övriga kommuner till liknande arbete. Motala deltog 2011 för andra gången. Totalt har nu omkring hälften av landets kommuner deltagit i Lupp av landets kommuner har deltagit, några har deltagit flera gånger, andra en gång. Se karta (155)

13 Motalafakta I Motala kommun bor invånare (31/12-11) 9. Av dessa är 3,2 % (1 346) ungdomar i åldern år och knappt 4,3 % (1 781) är mellan 16 och 18 år. Andelen som är är 15,6 % (6521). Detta är något färre än vid den förra Luppundersökningen. I denna undersökning har vi riktat enkäten till alla som går i årskurs 9 i grundskolan, årskurs 3 på gymnasiet och de som är 21 och 24 år. Då vi valt denna metod så kan en del av de som går i årskurs 9 och årskurs 3 vara födda ett annat år än sina skolkamrater, beroende på om de startade skolan tidigare eller senare. I kommunen finns fem kommunala grundskolor med elever i år 9. Samtliga dessa fem skolor deltog i enkätundersökningen: Hällaskolan, Mariebergskolan, Södra skolan, Zederslundsskolan och Skolgårda skola. Dessutom finns två fristående grundskolor Karin Boyeskolan och Fria InterMiliaskolan, de var också med i undersökningen. De kommunala gymnasieskolor som finns i kommunen är två till antalet och samtliga dessa har deltagit i Lupp: Carlsunds UtbildningsCentrum och Platengymnasiet. Dessutom finns en fristående gymnasieskola, Kreativa gymnasiet/lbs som också var med i undersökningen. Vi har även en gymnasiesärskola, de var också med i undersökningen. Det är viktigt att ungdomar får uttrycka vad de vill och att de ges möjlighet att faktiskt påverka kommunens utveckling och sin livsmiljö. I Motala har man tagit fasta på detta och sedan flera år tillbaka pågår ett aktivt arbete för att öka ungdomars inflytande och delaktighet i lokalsamhällets utveckling. Ungdomsfrågan har varit och är fortfarande en prioriterad fråga i Motala. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fick år 1999 i uppdrag att sammanställa 160 uppsatser som Motalaungdomar skrivit om sin syn på kommunen och framtiden. Uppsatserna kompletterades med fyra fokusgruppsintervjuer med ungdomar från gymnasieskolor i kommunen. Detta resulterade i rapporten Ungdomar om Motala och framtiden 10. Tankar om bostadsort, utbildning och samhällsengagemang. Här beskrivs bland annat hur ungdomarna upplever kommunen och vad de anser vara viktiga frågor för framtiden. Arbetsgruppen har använt rapporten som ett avstamp i den fortsatta dialogen med ungdomarna. Ny kunskap har också framkommit i mötet med dessa. En enkätstudie som gjordes av ett par gymnasieungdomar i kommunen visade att det finns en rad frågor som engagerar ungdomarna i kommunen, exempelvis skolan, mötesplatser/nöjen, rasism och främlingsfientlighet samt förebyggande åtgärder mot drog- och alkoholmissbruk. Föreliggande rapport skall förhoppningsvis tillföra ytterligare kunskap om ungdomarnas syn på kommunen och framtiden genomfördes den första Luppundersökningen. Även denna genomfördes i samarbete med CKS 11. Även denna undersökning har legat till grund för arbete tillsammans med ungdomar. Bland annat har ett ungdomscenter (Hallen) startats mitt i Motala i september Hela den verksamheten, från planering, till anställning av personal skedde i samarbete med ungdomarna. Verksamheten var till en början riktad till åldern år, aspx 10 Ungdomar i Motala och framtiden - Margareta Bure, CKS. (Centrum för kommunstrategiska studier) 11 Ung i Motala 2002 CKS (Centrum för kommunstrategiska studier) 13 (155)

14 men har efter ungdomarnas önskan ändrats till att vara öppet för åringar. Dessutom har ett flertal näridrottsplatser startats på flera platser i kommunen, också efter ungdomarnas önskemål. Vad har hänt sedan 2002? Politiskt så har Motala bytt politisk ledning två gånger sedan den förra Luppundersökningen gjordes. Vid valet 2006 byttes till en borgerlig majoritet, kallad Alliansen som bestod av M, Fp, Kd, C och Mp. Från valet 2010 bytte man åter till Solidariskt Motala som består av S, V och Mp. Andra förändringar är att Motala numera har två gymnasieskolor. Vätternskolan finns inte kvar som gymnasieskola, utan är numera en förskola och grundskola. Den verksamhet som fanns i Vätternskolan har integrerats i de andra två gymnasieskolorna. Precis som världen i övrigt har kommunen drabbats av ekonomiska nedskärningar och fler industrier har lagts ner sedan förra undersökningen. Följaktligen påverkar detta antalet arbetslösa och antalet personer som lämnar kommunen/flyttar in. Årets Luppundersökning har utökats till att gälla även de som är 21 och 24 år. 14 (155)

15 Metod Lupp-enkäten För att kommuner ska kunna fatta bra beslut är det viktigt med aktuell kunskap om hur unga i kommunen har det och vad de tänker om sin tillvaro. Det är naturligtvis unga själva som bäst vet vad de vill. Frågorna handlar bland annat om synen på inflytande och demokrati, trivsel i skolan, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa och framtidsplaner. Är unga trygga eller rädda att utsättas för brott, intresserade av att starta eget företag eller funderar de på att flytta från kommunen? Finns det några samband mellan betyg i skolan och fritidsaktiviteter, mellan hälsa och vilja att engagera sig kommunen? Detta och mycket mer kan Lupp bidra med. Enkäten är uppdelad i olika moduler: Enkätens delar Fritid Hälsa Skola Arbete Trygghet Framtid Politik Ekonomi En viktig utgångspunkt för ungdomspolitiken är att den är sektorsövergripande. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på ungdomars levnadsförhållanden och göra val utifrån målgruppens behov, inte utifrån en enskild sektors. Därför är enkäten utformad för att kunna användas både inom en enskild sektors verksamhet och övergripande i kommunen. Enkäten är utformad av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommuner och forskare. Den inbegriper ett 80-tal frågor. Enkäten har riktats till elever i grundskolans årskurs 9, gymnasiets årskurs 3 och de som är 21 och 24 år. Enkäterna skilde sig i vissa delar åt mellan åldersgrupperna, detta 15 (155)

16 beroende på i vilken åldersgrupp de just då befinner sig och i vilket skede av livet man då står. Ungdomsstyrelsen ansvarar för enkätens form och innehåll och kommunerna ansvarar för att den genomförs. Kommunerna har också ansvar för att resultaten från enkäten analyseras. Ungdomsstyrelsen ansvarar för en övergripande rapport om kommunernas enkätresultat. Genomförande I studien deltar alltså både elever i grundskolans årskurs 9, gymnasiets årskurs 3 och de som är 21 och 24 år. Enkätundersökningen genomfördes i Motala kommun under senhösten Eleverna har fått besvara Ungdomsstyrelsens enkät elektroniskt, det vill säga de har fått besvara frågorna via Internet. Uppgiften har tagit dem cirka en timma. Eleverna i grundskolan har besvarat enkäten under schemalagd tid. De har samlats klassvis och instruktioner har givits av projektansvariga. Varje elev har fått besvara enkäten anonymt och det har bara varit möjligt att fylla i den en gång. Enkäten har besvarats av 378 ungdomar från grundskolans år 9, utan 502 möjliga. Det ger en svarsfrekvens på 75 % i år 9. I år 3 på gymnasiet har man under icke-schemalagd tid besvarat enkäten. Där har 225 ungdomar besvarat enkäten, utav 608 möjliga. Det motsvarar en svarsfrekvens på 37 %. I gruppen 21 och 24 år visste vi att antalet svar skulle bli färre, då det inte finns någon naturlig plats att samla dessa. Vi ville ändå ta reda på vad de tyckte om livet i Motala. Vi skickade brev hem till dem och bad dem svara på enkäten via Internet och sedan skickade vi en påminnelse för att få några fler svar. Vi fick 161 svar, bland 978 möjliga. Detta ger en väldigt låg svarsfrekvens, 16,5%. Detta är viktigt att ta i beaktande när man analyserar svaren. Vi får betrakta deras svar som tendenser, inte mer än så. Vi har frågat alla i Motalas skolor, oavsett om de är mantalsskrivna i annan kommun. Detta för att de, åtminstone under dagtid, befinner sig i Motala och därför kan ha värdefulla synpunkter. Vi har även vänt oss till dem som är mantalsskrivna i Motala, men studerar i en annan kommun. De har fått brev hemskickade (och även en påminnelse) med uppmaning om att besvara enkäten. Analys Uppgifterna har bearbetats och statistiskt sorterats i överskådliga tabeller och diagram. De statistiska analyserna har i sin tur utgjort underlag till föreliggande rapport. Resultaten har analyserats inom olika grupper i materialet, men resultaten från olika grupper har också använts till systematiska jämförelser för att finna samband eller avvikande mönster. Tidigare forskning har använts för att jämföra och förtydliga enkätsvaren. I enkäten fick man välja om man var tjej, kille eller hade annan könstillhörighet. Vid analysen fann man att det endast var ett mycket litet fåtal som uppgett att de hade annan könstillhörighet, 3 personer i grundskolan och 4 personer i gymnasiet. Det skapade stora svårigheter i jämförelserna, därför finns inte de med i redovisningen. Om någon vill hämta ut specifik information ur databasen om hur just denna grupp har svarat, så går det att göra i efterhand. 16 (155)

17 Rapporten Rapportens första del, här ovan, har innehållit LUPP-undersökningens bakgrund och syfte samt en kortare sammanfattning av det ungdomspolitiska arbetet i Motala. Här efter följer ett omfattande resultat och analysavsnitt som handlar om både ungdomarna i år 9, gymnasieungdomarna och 21/24-åringarna deras syn på sig själva och sin vardag utifrån de resultat som framkommit av enkäten. Det beskrivs bland annat vilka möjligheter de anser sig ha att påverka exempelvis skolan och den lokala politiken men också hur de tänker om framtiden ifråga om bland annat boende, arbete och utbildning. I det tredje och avslutande avsnittet förs en diskussion om de mest intresseväckande resultaten i det föregående avsnittet. Här lämnas också förslag på områden att följa upp liksom förslag på hur detta kan göras. I rapporten redovisas inte samtliga sifferuppgifter om vad ungdomarna svarat på frågorna. Här används istället relationstal och/eller andelar i syfte att öka läsvänligheten. Samtliga siffror har avrundats till heltal. Likheter och olikheter mellan pojkars och flickors uppfattningar, om såväl sig själva som om tillvaron i stort, kommenteras löpande i texten. Där skillnaderna är markanta anges procentsatser för såväl flickor som pojkar. Då ingen märkbar skillnad uppenbarat sig anges bara totala siffror. Analysresultaten relateras till relevant tidigare ungdomsforskning. Läsanvisningar Rapporten går naturligtvis att läsa rakt igenom, men det är även möjligt att gå in under de rubriker man som läsare är mest intresserad av. I resultatdelen avslutas varje underrubrik/modul med en kort sammanfattning. 17 (155)

18 18 (155)

19 Resultat Under den här huvudrubriken berättas om de resultat som framkommit i analysen av enkäterna. Enkäterna från grundskolan, gymnasiet och 21/24-åringarna har analyserats var för sig. För att peka på likheter och skillnader mellan dessa redovisas deras svar i anslutning till varandra under respektive underrubriker vilka i stort bygger på de moduler enkäten bestod av. Det finns ingen möjlighet att särskilja 21 och 24-åringar från varandra, så de redovisas tillsammans. Vilka är ungdomarna och hur lever de? Studien är genomförd dels i grundskolans år 9, dels i gymnasiets årskurs 3 och bland unga i åldern 21 och 24 år. Tabell 1: Vilka är ungdomarna som deltar i undersökningen? Totalt antal svar Antal möjliga respondenter Procent andel svar Tjejer Killar Annan könstillhörighet än tjej/kille Grundskolan åk ,3% (De flesta födda år 1996) Gymnasiet åk 3 (De flesta födda % år 1993) och 24 år (Födda år 1990 och 1987) ,5% Boende Årskurs 9: Majoriteten av ungdomarna i år 9 (70%) bor hos båda sina föräldrar. Resterande bor växelvis hos båda föräldrarna eller hos en av föräldrarna. Endast 1% av denna grupp bor ej hos sina föräldrar. Årskurs 3: Detsamma gäller gymnasieungdomarna, även i denna grupp bor en majoritet hos båda föräldrarna (62%). Om de inte bor hos båda föräldrarna, så bor de hos någon av dem. Räknar man ihop hur många som bor hos båda föräldrarna eller hos en av dem blir summan fortfarande hög (90%). Resterande bor själv eller med pojkvän/flickvän. 21 och 24 år: Bland de som är 21 år och 24 år ser man en förändring i boendet. Det finns skillnader mellan tjejer och killar. Fler killar bor kvar hemma hos föräldrarna (40%), för tjejer är den siffran lägre (29%). Bland tjejer bor de flesta med pojkvän/flickvän med eller utan barn (50%), för killarna är motsvarande siffra lägre (22%). Fler killar än tjejer bor däremot ensamma. 12 Spannet bland de som går i årskurs 3 i gymnasiet är från födda (155)

20 Tyvärr finns ingen fråga som ger svar på om de har egna barn. Till gruppen 21 och 24 år fanns en fråga gällande boende, där man frågade om de bor med eller utan barn. Denna fråga fanns tyvärr inte med som svarsalternativ för de yngre grupperna. Därför ger undersökningen inget svar på den frågan. Gällande typen av boende ser det ut enligt följande: I årskurs 9 bor majoriteten (83%) i villa, gård eller radhus. Även i gymnasiets åk 3 bor majoriteten på samma sätt (74%). I ålderskategorin 21/24 år har siffrorna förändrats en del, fler tjejer (44%) än killar (34%) bor i villa, gård eller radhus. Undersökningen kan inte ge svar på om de bor kvar i hus med föräldrar, eller om de har skaffat egna hus. Andelen boende i lägenhet är i åk 9 cirka 17%. I gymnasiets åk 3 bor 26% i lägenhet och någon enstaka i studentboende. I gruppen 21 och 24 år bor 60% i lägenhet, antingen med förstahandskontrakt, bostadsrätt och någon enstaka studentboende. Gruppen 21 och 24 år fick frågan om man ansåg sig vara nöjd med sin bostadssituation och där är majoriteten av tjejerna mycket nöjd eller ganska nöjd med sin boendesituation (85%). Bland killarna är denna siffra också hög (73%). Knappt 4% är mycket missnöjda eller ganska missnöjda med sin boendesituation. På följdfrågan om varför man är missnöjd, svarar man att man vill flytta hemifrån men har inte råd att göra det, eller också beror det på att man inte har fått tag i något eget boende. Föräldrar och ursprung De allra flesta av de unga som besvarat enkäten är födda i Sverige (94%). Några av dessa har en förälder som är född i ett annat land än Sverige, men även här är en klar majoritet födda i Sverige. Den största delen av de utlandsfödda härstammar från länder utanför Europa, så även deras föräldrar. Väldigt få har rötter i våra nordiska grannländer. Man ser inga specifika skillnader mellan könen 13. I Sverige fanns 14 den 1 november 2011: personer i åldern år med utländsk bakgrund och har svensk bakgrund 15. Totalt fanns alltså personer i den åldern. Det betyder att det finns 20% med utländsk bakgrund i åldersgruppen. I Motala fanns 2011: 718 personer i åldern år med utländsk bakgrund och 4537 personer med svensk bakgrund. Totalt fanns 5255 personer i den åldern. I Motala finns alltså 14% med utländsk bakgrund i denna åldersgrupp. 13 I år 9: 2 % av mammorna och 3 % av papporna är födda i annat nordiskt land, 5 % av vardera är födda i Europa och 7 % av mammorna och 6% av papporna är födda i land utanför Europa. I gymnasiet: 4 % av vardera mammorna och papporna är födda i ett annat nordiskt land, 5 % av mammorna och 4% av papporna är födda i Europa (ej Norden) och 4 % av vardera är födda i ett land utanför Europa. I åldern 21 och 24 år: 6% av vardera är födda i annat nordiskt land, 7 % av mammorna och 8% av papporna är födda i Europa och 4% av mammorna och 3 % av papporna är födda i land utanför Europa. 14 Källa: Statistiska centralbyrån Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder. 20 (155)

21 Resultatet av den här studien tyder alltså på att andelen ungdomar med utländsk härkomst är något lägre i Motala än genomsnittet i landet. Detta stämmer även med statistiken från Statistiska centralbyrån. Men resultatet i vår Lupp-enkät visar på lägre andel unga med utländsk bakgrund än Scb:s siffror. Anledningen till att vi får annorlunda siffror i vår undersökning kanske kan bero på bortfallsfrekvensen 16. Det finns alltså en viss osäkerhet i huruvida det stämmer. Övervägande del av föräldrarna arbetar (totalt: 80%). I samtliga grupper är det en större andel av fäderna som arbetar än mödrarna. Mödrarna ligger lite högre på andelen sjukskrivna 17 och pensionerade/förtidspensionerade 18. Andelen arbetslösa 19 och studerande 20 skiljer sin inte mellan grupper eller kön. Föräldrars utbildningsbakgrund Grupperna Gymnasiet årskurs 3 och 21 och 24 år fick frågan om vilken som är föräldrarnas högsta avslutade utbildning. Där visar det sig att flera tyckte det var en svår fråga, eftersom de inte riktigt känner sig ha koll över vad föräldrarna har för utbildning 21. Därför är resultatet från denna del osäkert. Det man kan se är att bland personer som är 21 och 24 år ligger andelen vars föräldrar har grundskola som högst avslutad utbildning lite högre än den gör hos de som går i gymnasiets åk 3. Andelen som har universitet eller högskola som högsta utbildning ligger lite högre hos personer som går i gymnasiets åk 3. Där finns en till intressant skillnad. Det är ingen större skillnad mellan papporna i gymnasiets åk 3 och föräldrarna till gruppen som är 21 och 24 år. Däremot är det en högre andel av mammorna som har gått universitet eller högskola. 22 Sysselsättning (21 och 24 år) Vad gäller egen nuvarande sysselsättning så ser man att bland de svarande som är 21 och 24 år att drygt en av fyra arbetar heltid (27%) och dessutom finns det några som uppger att de arbetar deltid (13%). En femtedel är arbetslösa (20%) och ytterligare 7% deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Den grupp som på olika sätt studerar utgör 29%. 16 Årskurs 9: 25%. Årskurs 3: 63%. 21 och 24 år: 83% 17 Årskurs 9: Mammor 5,3%, pappor 1,6%. Gymnasiet åk 3: Mammor 5,8%, pappor 2,2%. 21 och 24 åringar: Mammor 5,6%, pappor 5,7% är sjukskrivna. 18 Årskurs 9: Mammor 1,3%, pappor 0,8%. Gymnasiet åk 3: Mammor 7,1%, pappor 2,7%. 21 och 24 åringar: Mammor 13,8%, pappor 9,4% är pensionerade/förtidspensionerade. 19 Årskurs 9: Mammor 2,7%, pappor 2,7%. Gymnasiet åk 3: Mammor 3,1%, pappor 4,4%. 21 och 24 åringar: Mammor 2,5% pappor 5,0% är arbetslösa. 20 Årskurs 9:Mammor 4,5%, pappor 4,5%. Gymnasiet åk 3: Mammor 0,9 % pappor 0,9%. 21 och 24 år: Mammor 1,2% pappor 0% är studerande. 21 Gymnasiet årskurs 3: 13,4% 21 och 24 år: 14,9% vet inte vilken deras föräldrars högst avslutade utbildning är. 22 Andel som har universitet eller högskola som högsta utbildning. 21 och 24 år: Mammor 21% pappor: 17% Gymnasiet åk 3: Mammor 32% pappor 19% 21 (155)

22 Tabell 2: Vilken är din nuvarande sysselsättning? 21 och 24 år-ingar Grupperna Grundskolan årskurs 9 och Gymnasiet årskurs 3 har inte fått samma fråga, då de fortfarande går i skolan. Om man jämför dessa siffror med andra källor, så ligger de högre än denna undersökning. Enligt Ekonomifaktas undersökning av ungdomsarbetslösheten bland unga i åldrarna år i Motala 23, där man refererar till SCBs undersökningar, så ligger ungdomsarbetslösheten i Motala år 2011 på 32,1% och i hela landet ligger den på 25,2%. Avvikelsen kan antas bero på att vi har ett bortfall i denna grupp som gör att vi inte har nått alla och därför blir vår statistik inte rättvisande. Det är alltså fler som är arbetslösa än vad man kan se i vår undersökning (155)

23 Det fanns även en fråga om extrajobb på kvällar och helger och den riktades till de som går i gymnasiet åk 3 och de som är 21 och 24 år. I gymnasiegruppen hade drygt en fjärdedel extrajobb och i gruppen 21 och 24 år hade knappt en femtedel extrajobb 24. Gruppen 21 och 24 år fick även en fråga om sin högst avslutade utbildning och där svarar 69% gymnasiet. 15% har gått vidare till universitet eller högskola och 8% till yrkesutbildning efter gymnasiet. 2% gick aldrig ut grundskolan och 7% uppger grundskolan vara den högsta utbildningen. 24 Gymnasiets åk 3: 28 % extrajobbar. 21 till 24 år: 18% extrajobbar. 23 (155)

24 Sammanfattning av inledningen Vad gäller boende så är det en anmärkningsvärt hög andel som bor med båda sina föräldrar. Hela 70% av de som går i grundskolans årskurs 9 bor hos båda föräldrarna och 62% av de som går i gymnasiets årskurs 3 bor hos båda föräldrarna. I åldrarna 21 och 24 år ser det lite annorlunda ut, där har fler flyttat hemifrån. Fler killar bor kvar hemma (Killar: 40% Tjejer: 29%). Det är en högre andel av tjejerna som flyttat ihop med en partner. Det är också väldigt många som bor i villa, gård eller radhus 25. Det man inte får veta genom denna undersökning är hur stor andel av de som är 21 och 24 år som har angett att de bor i villa, gård eller radhus som bor i egen villa, gård eller radhus eller om det är föräldrarnas. Andelen som bor i lägenhet, studentboende eller liknande ökar följaktligen i samma takt och är högst hos de som är 21 och 24 år. De allra flesta är födda i Sverige. Endast 6% är utlandsfödda, vilket inte stämmer med SCB:s siffror över Motala där det i realiteten är 14%. Det kan vara bortfallet som gör att vi inte har samma fördelning bland respondenter som det i verkligheten är i Motala. Något fler av fäderna har jobb och något fler av mödrarna är sjukskrivna eller pensionerade/förtidspensionerade. Vad gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund så är det en svår fråga. Flera vet inte alls vilken utbildning deras föräldrar har. Det man kan se att bland de äldre (21 och 24 år) uppger fler att föräldrarna har grundskola som högsta utbildning. I gymnasiets årskurs 3 är andelen med universitet/högskola högre. Fler mödrar har gått på universitet/högskola än fäder. I gruppen 21 och 24 år arbetar 27% själva heltid och 13% deltid. En femtedel är arbetslös och ytterligare 7% är i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. 29% studerar och 15% uppger universitet/högskola som sin högst avslutade utbildning. Vad gäller 21- och 24-åringarna finns en fråga om deras sysselsättning. Där uppger 27% att de arbetar heltid, ytterligare 13% att de arbetar deltid. 20% är arbetslösa och 7% är i någon form av arbetslöshetsåtgärd. Slutligen är det 29% som studerar. Arbetslöshetssiffrorna visar sig vid en jämförelse med annan statistik inte stämma helt. I riket i stort var ungdomsarbetslösheten i åldern år 2011: 25,2% och i Motala: 32,1%. Orsaken till skillnaden är nog att vi inte fått tillräckligt många svar från denna grupp i vår undersökning och dessutom så har ju den andra undersökningen tittat på ett vidare spann av åldrar än vad vi gjort som frågat de som är 21 och 24 år. 25 Årskurs 9: 83%. Gymnasiet åk 3: 74% 21 och 24 år: 40% bor i villa, gård eller radhus. 24 (155)

25 Fritid Är Motala en bra kommun för ungdomar på fritiden? Vad vill de ägna sin fritid åt och vad upplever de att de i realiteten gör? Fritiden utgör en viktig del av ungdomarnas liv. För många unga är en stor del av identitetsskapandet kopplat till vad de gör på sin fritid. På fritiden kan de träffa likasinnade och med dem skapa egna världar utanför klassrummet och hemmet. Fritiden ger också unga möjligheten att skapa nya sociala relationer, att utveckla nya intressen och genom dessa förverkliga sig själva. Genom att delta i idrott och friluftsliv får de möjlighet att utvecklas fysiskt. Engagemang i föreningsliv kan ge inblick i hur demokratiska processer fungerar och på musik- och kulturskolor kan unga förkovra sig kulturellt och utveckla sitt eget skapande. Vid sidan av de organiserade fritidsaktiviteterna spelar även det oorganiserade umgänget med kompisar en viktig roll i ungdomars sociala utveckling - Ungdomsstyrelsen 26 I detta avsnitt har vi försökt få svar på om ungdomarna i Motala anser att de har lagom mycket fritid och om de tycker att det finns rätt saker att göra när de har fritid. Finns det tillräckligt många och rätt sorts mötesplatser att vara på? Sedan är det frågor om olika aktiviteter, medlemskap i föreningar och möjligheter till påverkan inom föreningarna. Slutligen finns en del som behandlar semestrar, brukar de åka någonstans och vad gör de i så fall där? Vill de åka men inte kan? Varför kan de i så fall inte det? Lagom mycket fritid? Till att börja med fanns en fråga om de tyckte att de hade lagom mycket, för lite eller för mycket fritid. 26 Ungdomsstyrelsen- Unga med attityd, kapitel 13, sid 259 om Fritidens roll: 25 (155)

26 Tabell 3: Hur mycket fritid har du? Majoriteten av de svarande tycker att de har tillräckligt mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill. Den grupp som utmärker sig här är Tjejerna i gymnasiets årskurs 3 som i högre grad än de andra upplever att de inte har så mycket fritid och att de inte hinner med det de vill. Hur mycket finns det att göra? Nästa del handlar om vad de tycker om mängden fritidsutbud som finns att välja mellan. Finns det lagom mycket att göra, eller för lite/för mycket eller inget alls att göra? Många är riktigt nöjda med vad som finns att göra på deras fritid. Det finns inte heller särskilt stora skillnader mellan könen. Den största skillnaden är mellan tjejer i årskurs 3 och killar i årskurs 9, där en större andel av gymnasietjejerna anser att det finns ganska lite att göra 27 på fritiden. Tabell 4: Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Mycket Lite att göra Väldigt mycket /ganska mycket att göra Lite/väldigt lite att göra 73% 81% 58% 67% 60% 67% 27% 19% 42% 33% 40% 33% Tjej Kille Tjej Kille Kvinna Man Gsk åk9 Gy åk3 21 och Tjejer i årskurs 3 på gymnasiet: 36% Killar i årskurs 9: 17% i andel som tycker att det finns lite att göra på fritiden 26 (155)

27 När man väljer att slå ihop andelen som tycker att det finns väldigt mycket och ganska mycket att göra och jämför detta med andelen som tycker att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra så framkommer några skillnader. Tittar man på grundskolans årskurs 9 så ser man att de allra flesta är nöjda. Andelen mindre nöjda är större bland grupperna Gymnasiet åk 3 och 21 och 24 åringar. Vad är det man saknar i fritidsutbudet? När man själv fritt får ge förslag på vilka fritidsmöjligheter man saknar i kommunen, får man väldigt många olika förslag. Tabell 5: Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? Grundskolan årskurs 9 Vanligast förekommande förslag (se bilaga 1 för hela förteckningen): Skatepark, fotbollsplaner Fritidsgårdar, fler och på ställen där de inte nu finns Simhall, roligare, äventyrsbad, 50-meters bassäng Platser för motor, bilar cross Caféer, konserter Gymnasieskolan årskurs 3 Vanligast förekommande förslag (se bilaga 1 för hela förteckningen): Fler ställen för unga att träffas på Skatepark (Skatepark kommer hösten 2012) Mer uteställen Flera idrottsaktiviteter Caféer, mysigare och fler 21 och 23 år Vanligast förekommande förslag (se bilaga 1 för hela förteckningen): Ett ställe där man kan träffa kompisar, förutom krogen. Ett ställe som inte kostar pengar att besöka. Kurser/föreläsningar/temadagar Aktiviteter riktade till lite äldre ungdomar Välutrustat gym Bättre information om vad som finns att göra I den tidigare Lupp-undersökningen uppger många att man saknar mötesplatser, såsom caféer, fritidsgårdar och ungdomsställen, kvällsmötesplatser för unga, som 28 Marie Gustavsson Holmström/ Maria Arvidsson - Ung i Motala 2002 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun 27 (155)

28 exempelvis discon, pubar och nattöppna caféer samt sport- och spelaktiviteter av olika slag (exempelvis extremsporter) samt replokaler. Även i Margareta Bures studie Ungdomar om Motala och framtiden 29 betonas att gymnasieungdomarna i Motala särskilt saknade mötesplatser och fritidsaktiviteter. Avsaknaden ansågs vara en orsak till att ungdomar drog omkring på stan. Även i andra studier från landet framkommer att ungdomar har önskemål om fler mötesplatser, exempelvis fritidsgårdar och ungdomscaféer. Att det satsas på detta uppfattas som viktiga symboler för att de får plats i samhället. De önskade mötesplatserna är ställen där de kan träffas och diskutera i fred. Mötesplatserna erbjuder dem en form av självständighet och möjlighet att vistas på neutral mark 30 När man ser resultaten från vår aktuella undersökning så har det inte förändrats nämnvärt, utan det är samma sorts önskemål som nu framkommer. Detta trots att man i Motala hösten 2010 öppnade ett ungdomscenter, Hallen, i den f.d. Saluhallen som ligger i centrala Motala. Det är en kostnadsfri, drogfri verksamhet med generösa öppettider riktad till ungdomar i åldern år (vid enkätens genomförande var åldersgränsen 16-21) som ungdomarna själva fick vara med att forma ända från planeringsstadiet från anställningsintervjuer till arkitektmöten och aktivitetsplanering. Fortfarande är all verksamhet i den lokalen grundad på ungdomarnas önskemål. En viktig anledning till att man startade verksamheten i Hallen var de önskemål som framkommit i tidigare undersökningar. 29 Margareta Bure, Ungdomar om Motala och framtiden, CKS Arbetsnotat nr 18, Linköping: 2000, s Dagens ungdomar är morgondagens vuxna: sammanställning och analys av aktuella undersökningar om stockholmsungdomar. Rapport / Region- och trafikkontoret, 1999:3. Stockholm, 1999., s (155)

29 Ungdomarnas mötesplatser När man nu träffar sina vänner, var brukar man då göra det? Vilka är ungdomarnas mötesplatser? Tabell 6: När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Var träffar man vänner? Hemma hos varandra På ett café På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande på en restaurang, pub, bar eller liknande I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott Utomhus I en föreningslokal 100% 80% 60% 40% 20% 0% Inte på någon av ovanstående platser Åk 9 Tjej Åk 9 Kille Åk 3 Tjej Åk 3 Kille 21/24 Kvinna 21/24 Man På frågan om vilka platser man brukar träffa sina kompisar på, svarar majoriteten (runt 80%) Hemma hos varandra. Detta gäller alla åldersgrupper och där ser man inte heller någon större skillnad mellan tjejer och killar. Vad gäller könsskillnader så ser man att tjejer i högre utsträckning anger På ett café än killar. Killarna däremot väljer oftare I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. Annat som är värt att nämna är att det är väldigt få som anger att de träffar vänner På ett ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Slutligen ser man att de som går i årskurs 9 oftare träffar vänner utomhus, medan de äldre oftare anger Restaurang, pub, bar eller liknande. Aktiviteter Vi vet att många ungdomar är väldigt aktiva och samtidigt vet vi att det finns andra som inte alls är särskilt aktiva. Men vad är det de väljer att göra på sin fritid? Vilka aktiviteter väljer de att delta i och följaktligen vad väljer de inte? Här fanns det ett formulär med 27 olika förslag på aktiviteter där de uppmanades ange vilka de brukade delta i och hur ofta. Alternativen att välja mellan var varje dag, varje vecka, varje månad, varje år och aldrig. 29 (155)

30 Tabell 7: Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Idrottar/motionerar i klubb eller förening Alla åk 9 Tjej åk 9 Kille åk 9 Alla åk3 Tjej åk 3 Kille åk 3 Alla 21/24 Kvinna 21/24 Man 21/24 Varje dag 17% 15% 19% 8% 4% 11% 2% 2% 2% Varje vecka 35% 36% 33% 35% 30% 39% 19% 14% 27% Varje månad 3% 4% 3% 4% 4% 4% 3% 2% 3% Varje år 4% 5% 4% 4% 5% 4% 5% 5% 5% Aldrig 41% 40% 42% 50% 57% 42% 71% 76% 63% Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Alla åk 9 Tjej åk 9 Kille åk 9 Alla åk3 Tjej åk 3 Kille åk 3 Alla 21/24 Kvinna 21/24 Man 21/24 Varje dag 11% 12% 10% 15% 13% 16% 16% 20% 10% Varje vecka 47% 49% 47% 40% 39% 39% 38% 39% 36% Varje månad 15% 17% 13% 15% 21% 9% 13% 12% 13% Varje år 6% 6% 5% 8% 7% 9% 11% 10% 13% Aldrig 21% 16% 25% 22% 19% 26% 22% 18% 28% De alternativ där man ser de tydligaste könsskillnaderna är markerade i en avvikande färg. Andelen som dagligen idrottar/motionerar i klubb eller förening är fler i årskurs 9 för att sedan ligga på en längre nivå i gymnasiets årskurs 3 och slutligen vara mycket få bland de som är 21 och 24 år. Det är fler killar än tjejer som idrottar/ motionerar i klubb/förening i grupperna gymnasiet årskurs 3 och de som är 21 och 24 år. I samma grupper är det dessutom fler tjejer än killar som inte idrottar/motionerar i klubb/förening. Gällande idrottande/motionerande, men inte i klubb/förening så är det fler tjejer än killar i gymnasiet som idrottar/motionerar varje månad. I gruppen 21 och 24 år är det flest tjejer som idrottar/motionerar varje dag, fast inte i förening/klubb. Andelen som aldrig motionerar är i alla grupper ganska konstant. Det verkar dock som att flera väljer att idrotta/motionera på egen hand eller inte i förening/klubb, för där är siffrorna högre. Detta blir tydligare ju äldre de blir, det kanske har att göra med att de väljer att göra saker som inte kostar? 30 (155)

31 Sportevenemang Tabell 8: Hur mycket besöker man sportevenemang? Går du på sportevenemang utan att delta själv? Tjej åk 9 Kille åk 9 Tjej åk 3 Kille åk 3 Kvinna 21/24 årman 21/24 år Varje dag 1% 2% 0% 1% 0% 0% Varje vecka 8% 10% 4% 9% 1% 8% Varje månad 15% 17% 13% 19% 11% 10% Varje år 29% 26% 39% 38% 35% 36% Aldrig 48% 46% 44% 33% 53% 46% För att få en bild av idrottsintresset i stort finns även en fråga om man brukar gå på sportevenemang utan att själv delta. Där ser man att runt hälften inte brukar göra det, men den andra halvan brukar göra det, åtminstone en gång om året eller oftare. Man ser inga jättestora skillnader mellan könen, mer än att det är något fler killar i gymnasiets årskurs 3 som inte brukar besöka sportevenemang. Kanske det kan bero på att de själva är aktiva och hellre deltar än tittar på? Kompisar hur mycket umgås man med dem och vad gör man med dem? Tabell 9: Hur mycket umgås man med kompisar? Umgås med kompisar Tjej åk 9 Kille åk 9 Tjej åk 3 Kille åk 3 Kvinna 21/24 Man 21/24 Varje dag 37% 41% 33% 42% 11% 15% Varje vecka 53% 46% 58% 50% 51% 58% Varje månad 6% 6% 6% 5% 33% 19% Varje år 1% 4% 1% 2% 3% 5% Aldrig 3% 2% 2% 1% 2% 3% Många umgås mycket med kompisar. Detta är inte ett så oväntat resultat. Anmärkningsvärt här är att det finns personer som uppger att de aldrig umgås med någon vän. Denna siffra borde förstås vara noll. I antal personer betyder detta att det är 11 personer i årskurs 9, 3 personer i gymnasiet och 4 personer i åldern 21 och 24 år, dvs. 18 personer totalt som uppger att de aldrig umgås med kompisar. Det är något fler tjejer än killar som uppgett detta. Tabell 10: Brukar de gå på stan med kompisarna? Går runt på stan med kompisar Tjej åk9 Tjej åk3 Kvinna 21/24 Kille åk9 Kille åk3 Man 21/24 Varje dag 5% 3% 1% 3% 3% 0% Varje vecka 43% 47% 19% 24% 28% 13% Varje månad 40% 41% 53% 43% 48% 37% Varje år 8% 8% 21% 19% 16% 27% Aldrig 4% 1% 7% 11% 6% 23% Att gå på stan med kompisar är också en vanlig företeelse. Hälften av tjejerna i årskurs 9 och gymnasietjejerna gör det varje vecka och bland killarna ligger siffran på ungefär en fjärdedel. I åldern 21 och 24 år gör man det inte lika ofta, men någon gång i månaden verkar man ändå göra det (särskilt tjejerna). Även här finns några som uppger att de 31 (155)

32 aldrig gör det, fler killar än tjejer. I personer räknat handlar det om 57 personer (42 killar, 15 tjejer). Vad detta kan bero på ger undersökningen inget svar på. Café, restaurang, pub och bar Tabell 11: Går du på café med kompisarna? Går du på café? Tjej åk 9 Tjej åk 3 Kvinna 21/24 Kille åk 9 Kille åk 3 Man 21/24 Varje dag 1% 0% 1% 2% 1% 0% Varje vecka 23% 27% 16% 8% 14% 5% Varje månad 57% 61% 54% 42% 41% 33% Varje år 13% 10% 25% 27% 31% 36% Aldrig 6% 2% 4% 22% 14% 26% Att träffa vänner på café är något som är populärt. Detta gäller särskilt hos tjejer i alla åldrar och framförallt i gymnasiet. Det minskar lite hos de som är 21 och 24 år, men det kanske beror på att man då har egen ekonomi och måste se till att pengarna räcker även till andra saker. Fler killar uppger att de aldrig går på café. Tabell 12: Går du på restaurang/bar? Går du på restaurang/pub/bar? Tjej åk 3 Kille åk 3 Kvinna 21/24 Man 21/24 Varje dag 0% 2% 0% 3% Varje vecka 14% 23% 10% 16% Varje månad 61% 50% 48% 51% Varje år 22% 18% 40% 23% Aldrig 3% 7% 2% 7% Denna fråga fick de som går i gymnasiets årskurs 3 och gruppen som är 21 och 24 år. Det är många som går på restaurang/pub/bar. De som går i gymnasiet gör det lite oftare än de som är 21 och 24 år. Var fjärde kille i gymnasiet går till restaurang/pub/bar varje vecka och där ligger de högst. Tjejerna på gymnasiet däremot är de som oftare en de andra (61%) går på restaurang/pub/bar varje månad. Fler killar än tjejer uppger att de aldrig besöker restaurang/pub/bar. Andelen som på olika sätt umgås med vänner (umgås med kompisar, går på café/restaurang/pub/bar, går på stan med kompisar, går på fest mm) är sammantaget hög. 32 (155)