typ ett café. ett mysigt, flummigt, schysst

Transkript

1 typ ett café. ett mysigt, flummigt, schysst En rapport om ungas situation i Sunne kommun. Eric Ceder Anna Halldén Klas Jansson

2 Förord Under hösten 5 genomförde Sunne kommun LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i form av en enkätundersökning. Över 8 frågor om familj, fritid, skola, inflytande med mera besvarades av elever i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasieskolorna. Den här rapporten är en sammanställning av enkätsvaren och den innehåller även kommentarer till svaren och en del förslag till åtgärder som kan vidtas. Titeln på rapporten är ett något renskrivet citat som är hämtat från ett svar i enkäten där en elev på gymnasiet formulerat sig fritt på frågan; tycker du att det saknas mötesplatser för dig och dina kompisar, i så fall vilka? I många elevers svar löper en önskan om fler och bättre mötesplatser som en röd tråd. Rapporten är skriven med avsikten att bidra till kunskap om ungas situation i Sunne kommun. Representanter från kommunen kan sedan bygga vidare på denna kunskap genom att följa upp och utveckla ungdomspolitiken. Rapporten kommer även användas som arbetsunderlag under Ung-i-Sunne-dagen som arrangeras i Sunne kommun den 24 maj 6, där ungdomar och kommunpolitiker bjuds in för att träffas och diskutera de ungas situation i Sunne kommun. Vi som sammanställt rapporten är Eric Ceder, Anna Halldén och Klas Jansson från Communicare på uppdrag av och i samarbete med Sunne kommun. Statistikbearbetningen i dataprogrammet SPSS har genomförts av Annika Eriksson och Yvonne Larsson på lönekontoret i Sunne kommun och de ska ett stort tack för sin insats. Marie Ståhl, projektledare för LUPP i Sunne, förtjänar ett mycket stort tack för alla de timmar hon lagt ned för att hjälpa oss med sammanställningen av resultatet och för den feedback som hon gett oss kontinuerligt under arbetets gång. Vi vill även tacka fil.dr Stefan Jerkeby, som tidigare arbetat med LUPP, för inspiration och feedback. Sist men inte minst vill vi rikta ett varmt tack till alla de ungdomar i Sunne kommun som tagit sig tid att besvara den mycket omfattande enkäten. Utan er medverkan hade det inte blivit någon rapport. Karlstad den 22 maj 6 Communicare

3 Sammandrag Denna rapport presenterar svaret från den enkätundersökning som genomfördes under vintern 5/6 bland skolelever i Sunne kommun. Enkäten som tagits fram av Ungdomsstyrelsen kallas LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och har tidigare genomförts i ett 5-tal kommuner. 232 elever på högstadieskolan Fryxellska skolan och 142 elever på de tre gymnasieskolorna, Brobyskolan, Södra Viken och BrobyGrafiska besvarade enkäten som består av cirka 8 frågor. Enkäten består av åtta kategorier som är; fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Sunne kommuns mål med undersökningen är att skaffa sig kunskap om vilka åsikter ungdomarna i kommunen har och utifrån det följa upp och utveckla ungdomspolitiken. Resultatet från undersökningen är naturligtvis än mer omfattande än själva enkäten, men några viktiga slutsatser som kan dras är; Mer resurser bör satsas på mötesplatser för unga, öppettiderna på till exempel fritidsgårdar och caféer anser många är otillfredsställande. Många vill ha ett bredare utbud av fritidsaktiviteter, till exempel vill ganska många ha ett badhus. Mobbing och rasism tycks vara ett större problem på högstadieskolan än på gymnasieskolorna Intresset för politik är lågt men intresset för samhällsfrågor är generellt något högre. Många utrycker en önskan om att ungdomar och beslutsfattare ska träffas och diskutera, men en del av dem vill inte själva träffa beslutsfattare utan ser hellre att andra ungdomar för deras talan. En anledning till detta kan vara att avståndet mellan politiker och unga i dagsläget är för stort. Ett förslag för att minska klyftan mellan politiker och ungdomar är att Sunne kommun anställer en ungdomssamordnare eller liknande. Kriminaliteten i Sunne anser många ungdomar vara ett problem och många vill även se att mer resurser satsas på att bekämpa kriminalitet och droger. Många ungdomar kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden, vilket måste anses vara positivt för Sunne. Ett tänkbart problem i frågan är dock att många unga även planerar att lämna kommunen när de blir äldre.

4 1. Inledning Bakgrund Sunne kommun Enkäten/Metod Sunne kommun i LUPP Disposition Elev, familj och boende Elev, familj och boende högstadiet årskurs Elev, familj och boende gymnasiet årskurs Kommentarer familj och boende Fritid Fritid högstadiet årskurs Fritid gymnasiet årskurs Kommentarer fritid Skola Skola högstadiet årskurs Skola gymnasiet årskurs Kommentarer skola Politik, samhälle och inflytande Politik, samhälle och inflytande högstadiet årskurs Politik, samhälle och inflytande gymnasiet årskurs Kommentarer samhälle, politik och inflytande Trygghet Trygghet högstadiet årskurs Trygghet gymnasiet årskurs Kommentarer trygghet Hälsa Hälsa årskurs Hälsa gymnasiet årskurs Kommentarer hälsa Arbete Arbete årskurs Arbete gymnasiet årskurs Kommentarer arbete Framtid Framtid högstadiet årskurs Framtid gymnasiet årskurs Kommentarer Framtid Elevernas egna kommentarer... 9 Egna kommentarer högstadiet årskurs Egna kommentarer gymnasiet årskurs Slutkommentarer Diagramförteckning Tabellförteckning Källor... 99

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken genomfördes första gången 1 av Ungdomsstyrelsen och sedan dess har hela femtio kommuner deltagit i arbetet. Initialt deltog relativt få kommuner i LUPP varje år men sedan 5 har alla Sveriges kommuner kunnat ansöka om att få vara med i LUPP-projektet. Sunne kommun i Värmland var en av de kommuner som anmälde sitt intresse och valdes ut för att ingå i undersökningen. Ungdomsstyrelsen är en myndighet som är underställd regeringen med huvudsakligt mål att arbeta för att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt och välfärd. I deras arbetsuppgifter ingår bland annat att ta fram och förmedla uppgifter om ungdomars levnadsvillkor. De följer även upp riksdagens och regeringens ungdomspolitiska mål på ett nationellt plan och har i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för ungdomar. Ungdomsstyrelsen ska även fördela bidrag till ungas fritids- och föreningsliv, stödja utveckling inom samma område samt jobba med internationellt ungdomssamarbete. Detta är naturligtvis bara en kortfattad beskrivning av Ungdomsstyrelsen. Mer information finns på deras hemsida. 1 Kommunernas eget arbete är mycket viktigt när det gäller att uppnå de kommunala ungdomspolitiska målen och LUPP-enkäten är ett användbart redskap för att kunna följa upp och utveckla ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen fick uppdraget att utveckla metoder för utveckling och uppföljning av ungdomspolitiken 1998 och i samarbete med de deltagande kommunerna har man sedan dess arbetat fram och genomfört LUPP-enkäten. Det huvudsakliga syftet med enkäten är att undersöka ungdomars makt och välfärd i deras respektive kommuner. För att en kommun ska få delta i LUPP krävs först och främst att kommunen ansöker till ungdomsstyrelsen om att få delta i projektet och sedan ska de aktuella kommunerna uppfylla vissa kriterier. När ansökan väl är inlämnad söker ungdomsstyrelsen för det första kommuner som har ett uttalat intresse av att utveckla uppföljningsmetoder. För det andra ska det finnas en bred politisk förankring inom den egna kommunen för ett deltagande i ungdomsenkäten LUPP. För det tredje ska det finnas en möjlighet och vilja att inom den kommunen avsätta vissa resurser, i första hand tid, för LUPP-projektet. 1.2 Sunne kommun Sunne ligger nästan mitt i Värmland cirka sju mil norr om Karlstad i Fryksdalen. Förutom centralorten Sunne är Rottneros, Lysvik, Gräsmark samt Östra- och Västra Ämtervik de större orterna. I hela kommunen bor cirka 14 invånare och av dessa bor ungefär 5 i själva Sunne. Av de cirka 14 invånarna i Sunne kommun är 25 procent i åldrarna mellan och 19 år och 21 procent av befolkningen är över 61 år gammal. Denna befolkningsfördelning innebär att Sunne kommun lägger extra mycket resurser på dessa två ålderskategorier. I ålderskategorin 7-17 år bor det 92 personer och i ålderskategorin år bor det 957 personer Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/5 1

6 På Sunne kommuns hemsida beskriver man sig som en målmedveten kommun som satsar på ständig utveckling. De flesta företagen i kommunen är små eller medelstora och den grafiska branschen tillsammans med turismnäringen dominerar inom näringslivet. 3 I Sunne kommun har man en högstadieskola, Fryxellska skolan och tre gymnasieskolor; Brobyskolan, Naturbruksgymnasiet Södra Viken och BrobyGrafiska. Södra Viken och BrobyGrafiska är gymnasieskolor med så kallat riksintag vilket gör att elever har rätt att söka dit oavsett var i landet de bor. På Fryxellska skolan gick det vid enkätens genomförande totalt 665 elever i årskurserna 7-9. På de tre gymnasieskolorna gick det totalt 473 elever på de olika gymnasieprogrammen vid enkätgenomförandet. 1.3 Enkäten/Metod LUPP-enkäten fokuserar på ungdomar som i sammanhanget definieras som personer mellan 13 och 25 år. Att behandla alla inom dessa åldrar som en homogen grupp blir naturligtvis missvisande och därför delas ungdomarna in i ytterligare tre grupper; skolår 7-9 (cirka år), gymnasiet (cirka år) och -25 åringar. Frågorna till de olika grupperna formuleras aningen olika för att bättre stämma överens med respektive grupps levnadssituation, men alla enkäterna fokuserar i grund och botten på samma kategorier av frågor, nämligen; Fritid Skola Politik Inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Inom dessa åtta frågekategorier ställs totalt cirka 8 frågor till ungdomarna som antingen är flervalsfrågor eller utformade så att man får formulera sina åsikter fritt. Enkäten är mycket omfattande och medföljer därför inte som bilaga, men om man vill se enkäten i sin helhet kan man gå in på ungdomsstyrelsens hemsida och klicka sig fram till enkäten som finns där. Ungdomsstyrelsen har skickat ut ett större antal LUPP-enkäter i en rikstäckande undersökning och utifrån detta material kan sedan de enskilda kommunerna göra jämförande studier för att undersöka om man kan se avvikelser från riksgenomsnittet eller om det tycks vara så att svaren motsvarar riksnormen. LUPP-enkäten finns i såväl elektronisk form som pappersform och de enskilda kommunerna bestämmer själva hur man vill att enkäten ska besvaras. Den elektroniska enkäten, där svaren förs in av respondenterna direkt på en dator, underlättar dock hanteringen av materialet avsevärt och det är den mest använda svarsformen. I Sunne kommun valdes årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på Sunnes samtliga gymnasieskolor ut att besvara enkäten. Urvalet innebär att de elever som är mantalsskrivna i Sunne kommun, men studerar på annan ort inte ingår i undersökningen. Urvalet innebär också att de elever i 2: an på gymnasiet, som flyttat till Sunne för att studera på någon av de två 3 2

7 utbildningarna med riksintag, eller annan utbildning som inte erbjuds i hemkommunen, har besvarat enkäten. Samtliga elever som besvarat enkäten har gjort detta elektroniskt på skoltid. Ordinarie lärare har varit närvarande under enkättillfället, liksom en av två personer som arbetat med enkätgenomförandet. Vid första enkätsvarstillfället, var båda de två personerna närvarande, för att säkerställa att eleverna skulle ges likalydande information om enkäten i samband med kommande enkättillfällen. Enkäterna började genomföras med målsättningen att samtliga enkäter skulle vara genomförda senast Eftersom 1/3 av eleverna på en av gymnasieskolorna hade APU (Arbetsplatsförlagd utbildning) under nämnda period, senarelades slutdatumet till , för att få med dessa elevers svar. Enkäten har genomförts i totalt 21 klasser. Högstadiet: Den del av enkäten som avser årskurserna 7-9 genomfördes på Fryxellska skolan, vilken är den enda högstadieskolan i Sunne kommun. Av 252 elever i årskurs 8 besvarades enkäten av 232, vilket medför 92,1 procents svarsfrekvens. Bortfallet beror, så vitt vi vet, på sjukfrånvaro vid enkättillfället och uppgår till elever i årskurs 8. Alla procentuella angivelser i rapporten är avrundade till en decimal. Gymnasiet: I Sunne kommun finns tre gymnasieskolor; Brobyskolan, Södra Viken och BrobyGrafiska. Av sammanlagt 16 elever i årskurs 2 på de tre skolorna, har 142 elever besvarat enkäten, vilket medför 88,7 procents svarsfrekvens. En elev avböjde att delta i enkäten. Övrigt bortfall beror, så vitt vi vet, på sjukfrånvaro vid enkättillfället. Bortfallet sammanräknat på de tre gymnasieskolorna uppgår till 18 elever. På Brobyskolans gymnasieutbildningar gick vid enkättillfället 198 elever. Av 71 elever i årskurs 2 besvarade 67 elever enkäten. På Södra Vikens gymnasieutbildningar gick vid enkättillfället 158 elever. Av 56 elever i årskurs 2 har 52 elever besvarat enkäten. På BrobyGrafiskas gymnasieutbildningar gick vid enkättillfället 117 elever. Av 33 elever i årskurs 2 besvarade 23 elever enkäten. 1.4 Sunne kommun i LUPP Efter ett beslut i kommunfullmäktige i Sunne kommun ansökte man om att få vara delaktiga i LUPP 5-6. Bakom idén att ansöka stod LUG (Lokala utvecklingsgruppen), en grupp med representanter från olika förvaltningar inom Sunne kommun. Gruppens struktur har ändrat skepnad med tidens gång. Under arbetet med Lupp har den bestått av Kommunchef, Arbetsmarknadsenhetens chef, Bildningsnämndens chef, en politikerrepresentant, kommunens friskvårdskonsulent, kommunens drogsamordnare samt en representant från skolan, som kom att bli projektledare. Kommunens mål med undersökningen är att skaffa sig kunskap om vilka åsikter ungdomar i Sunne har i olika frågor som berör deras vardag och utifrån det sedan bygga vidare på denna kunskap genom att följa upp och utveckla ungdomspolitiken. Eftersom frågorna i LUPP-enkäten täcker många olika områden, bedömdes den vara ett mycket bra redskap för kommunen att skaffa sig denna kunskap. Kommunen har gjort försök att inrätta en egen ungdomsstyrelse i Sunne, för att kunna ta del av ungdomars synpunkter i olika frågor, bl. a. med ekonomiskt stöd av Ungdomsstyrelsen i 3

8 Stockholm. Det har dock varit svårt att hålla detta arrangemang levande, bland annat mot bakgrund att flera tidigare engagerade ungdomar flyttat från orten med anledning av studier eller arbete. Intressant är därför även att se om medverkan i LUPP kan ge infallsvinklar på hur ungdomarna vill påverka och om ungdomsstyrelsen i Sunne kan vara ett forum för detta. 1.5 Disposition LUPP-enkäten delas som tidigare nämnt in i åtta olika frågekategorier; fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Resultatet av enkäten i Sunne kommun kommer i rapporten att presenteras i följande ordning: Andra kapitlet kommer att behandla elevernas allmänna livssituation, deras familj och deras boende. Frågor angående elevernas ålder, sysselsättning och skola kommer bland annat att tas upp. Tredje kapitlet tar upp elevernas fritid och bland annat belyses elevernas fritidssysselsättning och föreningsaktiviteter. Det fjärde kapitlet tar upp frågor angående skolan och där tas till exempel skolans stämning, trivsel och medbestämmande upp. Det femte kapitlet behandlar politik, samhälle och medbestämmande och här kommer exempelvis intresse för politik och politiskt deltagande att behandlas. Det sjätte kapitlet tar upp ämnet trygghet och här redovisas elevernas upplevelser när det gäller till exempel mobbning och våld. Det sjunde kapitlet tar upp elevernas hälsa och redovisar hur eleverna mår, hur de ser på sin hälsa samt om och i sådana fall i vilken omfattning de använder tobak, alkohol och narkotika. Det åttonde kapitlet, arbete, visar hur eleverna har svarat på frågor angående deras eventuella extra och eller sommarjobb. Deras syn på framtidsutsikter när det gäller arbete behandlas också i detta kapitel. Det nionde kapitlet gäller framtiden och elevernas syn på den. Det innehåller även fakta om huruvida eleverna tänker bo kvar i Sunne kommun eller inte. Det tionde kapitlet tar upp elevernas egna kommentarer som de har kunnat utrycka i fritext. Det elfte och sista kapitlet innehåller sammanfattande slutkommentarer. Längst bak i rapporten finns tabell- och diagramförteckningar. Genomgående vid resultatredovisningen i rapporten kommer resultatet från högstadieskolan Fryxellska skolan presenteras först, sedan resultatet från gymnasieskolorna följt av en kommentar av det totala svarsmaterialet i respektive kapitel. 4

9 2. Elev, familj och boende 2.1 Elev, familj och boende högstadiet årskurs 8 I de 232 enkäterna var det vanligaste svaret att man är född 1991, 2 personer är födda 199 och 4 är födda I två av enkäterna finns inget svar angivet. I årskurs 8: a på Fryxellska skolan är pojkarna i majoritet då de besitter 56 procent av platserna. I en av enkäterna finns inget svar angivet på frågan om kön. På frågan vem eleverna bor hos svarade 64,2 procent att de bodde med båda sina föräldrar, 22,8 procent angav att de bodde ibland hos mamma och ibland hos pappa, 9 procent svarade att de enbart bor hos en av sina föräldrar och 3 procent bor vare sig hos mamma eller hos pappa. I två av enkätsvaren saknas svar på denna fråga. Nästa fråga gäller hur eleverna bor och på den frågan svarade 86,2 procent av eleverna att de bor i villa, på en gård eller i ett radhus. 1,3 procent svarade att de bor i lägenhet och 3 procent uppger att de bor på annat sätt än de uppräknade boendealternativen. I en av enkäterna saknas svar på denna fråga. Nästa fråga gäller elevernas och deras föräldrars födelseland. Av eleverna är 96 procent födda i Sverige och ytterligare,9 procent är födda i Norden men inte i Sverige. 1,7 procent är födda i Europa och ytterligare 1,7 procent är födda utanför Europa. Vad det gäller elevernas föräldrar så svarar 94 procent att deras mamma är född i Sverige och 93,1 procent svarar att deras pappa är född i Sverige.,4 procent av svarar att mamma är född i Norden men inte i Sverige och 2,2 procent svarar att pappa är född i Norden men inte i Sverige. 1,7 procent av elevernas mödrar är födda i ett icke-nordiskt europeiskt land och 3,9 procent av dem har en mamma som är född utanför Europa. 1,3 procent av papporna är födda i ett icke-nordiskt europeiskt land och 3,4 procent av eleverna har en pappa som är född utanför Europa. Eleverna svarar även på frågan huruvida de är svenska medborgare eller ej och 99,1 procent svarar att de är svenska medborgare. I tre enkäter saknas svar på denna fråga. Sammanfattningsvis kan man säga att väldigt få elever på Fryxellska skolan är av utländsk härkomst. Nästa fråga i det första avsnittet av enkäten gäller elevernas föräldrars sysselsättning. Alternativen som kunde väljas var; arbetar, studerar, mamma/pappaledig, arbetslös, pensionerad/förtidspensionerad, sjukskriven eller annat/vet inte. Tabell 2.1 Föräldrars sysselsättning (angett i procent) Sysselsättning Mamma (%) Pappa (%) Arbetar 76,7 88,8 Studerar 6,9,4 Mamma/pappaledig 3 Arbetslös 4,3 1,3 Pensionerad/förtidspensionerad,4 3 5

10 Sjukskriven 6 2,2 Annat/vet inte 2,6 4,3 2.2 Elev, familj och boende gymnasiet årskurs 2 I de 142 enkäterna var det vanligaste svaret att man är född 1988, vilket 123 elever svarat. En av dessa har uppgivit sitt födelseår till 1688, men detta har tolkats som ett misstag i årsangivelsen. 13 personer är födda 1987 och 3 är födda Två personer är födda 1986 och en har uppgett sitt födelseår som Även på gymnasieskolorna i Sunne kommun är pojkarna i majoritet då de besitter 64 procent av platserna. På frågan vem eleverna bor hos svarade 52,8 procent att de bodde med båda sina föräldrar, 15,5 procent angav att de bodde ibland hos mamma och ibland hos pappa, 16,9 procent svarade att de enbart bor hos en av sina föräldrar och 2,1 procent svarade att de bor själva. 2,1 procent bor med sin flickvän eller pojkvän, 7,7 procent bor med kompisar. 2,8 procent har sitt boende ordnat på annat sätt än de alternativ som ovan angetts. Frågan angående hur eleverna bor besvarades som följer; 73,2 procent av eleverna bor i villa, på en gård eller i ett radhus. 8,4 procent svarade att de bor i lägenhet med ett förstahandskontrakt och 2,8 procent bor i en lägenhet med ett andrahandskontrakt. 11,3 procent bor på ett studentrum eller i en studentlägenhet och 2,1 procent är inneboende eller inackorderade. Några elever, 1,4 procent, uppger att inget av de boendealternativ som uppgetts ovan passar in på deras boende. I en av enkäterna saknas svar på denna fråga. Följande fråga i enkäten gäller elevernas och deras föräldrars födelseland. Av eleverna är 96,4 procent födda i Sverige och ytterligare,7 procent är födda i Norden men inte i Sverige. 2,8 procent är födda utanför Europa. Inga elever har svarat att de är födda i ett icke-nordiskt europeiskt land. När det gäller elevernas föräldrar svarar 93,6 procent att deras mamma är född i Sverige och 9,1 procent svarar att deras pappa är född i Sverige. 2,1 procent av svarar att mamma är född i Norden men inte i Sverige och 3,5 procent svarar att pappa är född i Norden men inte i Sverige. Ingen av elevernas mödrar är födda i ett icke-nordiskt europeiskt land och 4,2 procent av dem har en mamma som är född utanför Europa.,7 procent av papporna är födda i ett icke-nordiskt europeiskt land och 4,9 procent av eleverna har en pappa som är född utanför Europa. Alla har svarat på vart de själva och deras mamma är födda medan en inte har uppgett något svar på dennes pappas födelseland. Nästa fråga gäller medborgarskap och 97,8 procent svarar att de är svenska medborgare, medan 2,8 procent således inte är svenska medborgare. Även på Sunne kommuns gymnasieskolor går det förhållandevis få elever som är av utländsk härkomst. På frågan vad som är elevernas nuvarande sysselsättning svarar 99,3 procent att de går på gymnasiet och i en enkät (,7 procent) uppges komvux vara nuvarande sysselsättning. Efter en förfrågan till dem som lämnade ut enkäterna på skolorna skall dock ingen av respondenterna gå på komvux så detta tolkas som ett misstag av den eleven. Nästa fråga i det första avsnittet av enkäten gäller elevernas föräldrars sysselsättning. Alternativen som kunde väljas var; arbetar, studerar, mamma/pappaledig, arbetslös, pensionerad/förtidspensionerad, sjukskriven eller annat/vet inte. 6

11 Tabell 2.2 Föräldrars sysselsättning (angett i procent) Sysselsättning Mamma (%) Pappa (%) Arbetar 76 77,4 Studerar 5,6,7 Mamma/pappaledig Arbetslös 4,9 6,3 Pensionerad/förtidspensionerad 4,2 2,1 Sjukskriven 4,2 5,6 Annat/vet inte 4,9 7,7 2.3 Kommentarer familj och boende Utifrån enkätsvaren från både gymnasie- och högstadieeleverna kan man urskilja att det är få elever som är utlandsfödda (4 procent i årskurs 8 högstadiet och 3,6 procent i årskurs 2 gymnasiet) samt att få elever inte är svenska medborgare (,9 årskurs 8 högstadiet och 2,2 årskurs 2 gymnasiet). Detta stämmer väl överens med Sunnes totala invandrarantal som är 4,8 procent. Däremot är invandrarantalet i Sunne inte ens hälften av riksgenomsnittet. I Sverige bodde under 5 12,4 procent utlandsfödda personer. Jämför man med befolkningsmässigt sett liknande kommuner skiljer sig dock inte invandrarantalet speciellt mycket, då storstadsregionerna drar upp genomsnittsvärdet väsentligt. Som en parallell kan man jämföra med två andra värmländska kommuner; Hagfors som har 6,5 procent utlandsfödda invånare och Forshaga som har 5,9 procent utlandsfödda invånare. 4 4 Statistiska meddelanden, 5, s. 36, (BE 12 SM 61) 7

12 3. Fritid 3.1 Fritid högstadiet årskurs 8 Den första frågan i detta kapitel gäller hur eleverna upplever mängden fritid de har. Alternativen som ges är; för mycket fritid, lagom med fritid eller för lite fritid. Det stora flertalet av eleverna, 68,5 procent, anser att de har lagom mycket fritid, 23,7 procent anser att de har för lite fritid och 7,8 procent anser att de har så mycket fritid att de ofta inte vet vad de ska göra med sin tid. Eleverna frågades även hur mycket, av det som de är intresserade av, det finns att göra på fritiden. De fyra alternativen de kunde välja bland var; det finns väldigt mycket att göra, det finns ganska mycket att gör, det finns ganska lite att göra eller det finns väldigt lite/ingenting att göra. Tre elever svarade inte på denna fråga alls. Diagram 3.1 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? (angett i procent) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Om man väljer att se de två första kategorierna, det finns väldigt mycket att göra (32,7 procent) och det finns ganska mycket att göra (52 procent) på fritiden som två positiva kategorier så hör 84,7 procent av eleverna till dessa två kategorierna. Således får man anse de två kategorierna; det finns ganska lite att göra (13,8 procent) och det finns väldigt lite/ingenting att göra (1,3 procent) att vara de negativa kategorierna och totalt tycker 15,1 procent på det viset. Utifrån det kan man dra slutsatsen att en klar majoritet av eleverna anser att det finns relativt mycket att göra på fritiden. Tre av eleverna har inte svarat alls på denna fråga. Följande fråga i enkäten spinner vidare på föregående fråga och ger eleverna möjligheten att själva uppge fritidsaktiviteter som de tycker saknas i deras närhet. 31,6 procent väljer, trots det tillsynes relativt goda utbudet på fritidsaktiviteter, att nämna saker som de tycker saknas i Sunne kommun. 68,4 procent skriver inte något på denna fråga vilket tyder på att de inte tycker att något saknas. Totalt kom 29 olika förslag in på fritidsaktiviteter eleverna tycker saknas, de flesta nämns bara av en eller två elever men vissa aktiviteter återkommer i flera svar. Vi kan inte räkna upp alla åsikter men de fem vanligaste förslagen var; badhus/simhall (32), fritidsgård (1), skate/inlinehall (5), rugbyförening (5) samt crossbana (3). Siffran inom parantes visar hur många elever som skrivit respektive aktivitet som förslag. Det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor svarar till exempel svarade 19,8 procent av samtliga flickor att de vill ha ett badhus mot 9,2 procent av alla pojkar. När det 8

13 gäller ungdomsgård eller liknande så ville 9,5 procent av flickorna ha en sådan och samma siffra bland pojkarna var 3 procent. Nästa fråga på temat fritid frågar var eleverna oftast brukar träffa sina kompisar på fritiden. Varje elev gavs möjligheten att kryssa två av åtta i enkäten angivna alternativ. Ingen svarade att de brukar träffas på en restaurang, pub/bar eller liknande och inga träffades heller i någon föreningslokal. Av de 232 enkäterna saknade en helt och hållet svar på denna fråga och 98 elever valde att bara kryssa i ett alternativ. Svaret kommer inte redovisas i procent utan istället kommer svaren presenteras i en tabell som redovisar det totala antalet elever som valt respektive platser som de där de oftast brukar träffa sina kompisar. Tabell 3.1 Mötesplatser (antal satta kryss) Mötesplats Hemma hos varandra Idrottsanläggning Utomhus Fritidsgård eller dylikt Café Ingen av dessa platser Antal svar 4 svar 55 svar 57 svar 5 svar 2 svar 6 svar Att träffas hemma hos varandra är det överlägset vanligaste sättet att umgås med sina kompisar men även idrotten spelar som synes en central roll i mångas umgänge med sina kamrater. Totalt sattes 33 kryss på denna fråga. Som en uppföljning av frågan ovan ges eleverna även möjlighet att fritt ge förslag på mötesplatser som de tycker saknas. Även här är det omöjligt att återge alla förslag, men de två vanligaste var; en fritidsgård/ungdomens hus (17) eller ett café (14). Förslagen skiljde sig en del åt t.ex. när det gällde inriktningen på caféet. Vissa ville ha ett Internetcafé andra ville ha ett rent ungdomscafé och vissa ville ha ett myscafé. Siffran inom parantes visar hur många elever som skrivit respektive aktivitet som förslag. 1 flickor och 4 pojkar vill ha någon form av café. Fritidsgård eller liknande ville 14 flickor och 3 pojkar ha. I Sunne kommun finns två kommunala fritidsgårdar, Bubblan och Cosmos. Bubblan har verksamhet för barn/ungdomar till och med mellanstadiet. Cosmos, som ligger i anslutning till högstadiet och en av gymnasieskolorna, har verksamhet för ungdomar från årskurs 7 och uppåt. Delar av lokalerna är tillgängliga endast för elever från årskurs 9 och uppåt. Det är anmärkningsvärt att enbart fem elever uppger att de brukar träffa sina kompisar på en fritidsgård eller dylikt med tanke på att så pass många av eleverna har formulerat en önskan om att kunna träffas på en fritidsgård eller på ett ungdomens hus. De fritidsgårdar som finns i Sunne kommun tycks inte kunna möta de behov som ungdomarna har och det samma tycks gälla caféerna. Nästa fråga som ställdes till eleverna gällde deras fritidsaktiviteter. 24 olika aktiviteter hade valts ut i enkäten och eleverna angav hur vanligt det var att de sysselsatte sig med respektive aktivitet. Enkäten är upplagd så att man ska ange frekvensen av hur ofta de ägnar sig åt varje aktivitet genom att kryssa i något av alternativen; varje dag, varje vecka, varje månad, varje år eller aldrig. 9

14 För att kunna rangordna hur ofta respektive aktivitet utförs så tilldelas de olika frekvenserna ett värde och det är gjort som följer; varje dag ger ett värde på 5, varje vecka ger ett värde på 4, varje månad ger ett värde på 3, varje år ger ett värde på 2 och aldrig ger ett värde på 1. Ett medelvärde på 5 skulle innebära att alla elever gör det varje dag och ett medelvärde på 1 skulle innebära att alla elever har angett att de aldrig gör det. Medelvärden som är större än fyra (>4) innebär att aktiviteten är vanlig, den utförs oftare än en gång i veckan i snitt bland eleverna. Är medelvärdet större än tre (>3) innebär det att aktiviteten utförs oftare än en gång i månaden i snitt bland eleverna. Lägre värden än tre (<3) får man tolka som att aktiviteten är mindre vanlig då den utförs mindre än en gång i månaden. För att visa hur beräkningen utförs i praktiken följer här ett exempel på hur det gått till; Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Idrottar/motionerar i klubb eller förening. 49 personer svarade varje dag: 49x5 = personer svarade varje vecka: 118x4 = personer svarade varje månad: 3x3 = 9 2 personer svarade varje år: 2x2 = 4 6 personer svarade aldrig: 6x1 = 6 Summan av dessa siffror blir 79 och denna siffra delas med antalet personer som svarat på frågan, i detta fall har alla respondenter svarat, vilket innebär /232 = 3,4. Medelvärdet blir alltså 3,4, högre än 3, vilket innebär att genomsnittseleven idrottar/motionerar i klubb eller förening oftare än en gång i månaden. Så går uträkningen till och i tabellen nedan kommer enbart medelvärdet presenteras. 1

15 Diagram 3.2 Fritidsaktiviteter för ungdomar i Sunne kommun; medelvärde högstadiet Umgås m. kompisar Surfa på Internet Läser tidningar, böcker Spela datorspel Chatta Idrotta, ej i förening Idrotta i förening Skapa musik Vara på fritidsgård Gå på sportevenemang Gå på bio Meka Gå på café Måla eller sy Vara i naturen, jaga, fiska Gå på bibliotek Syssla med datornätverk Rollspela Åka skate/snowboard Gå på kons ert Gå på mus eum Spela teater, dansa Gå på teater Spela om pengar på Internet 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Medelvärde 11

16 Fler flickor (16,8 procent i klubb/förening och 28,7 procent ej i klubb/förening) än pojkar (26,4 procent i klubb/förening och 12,3 procent ej i klubb/förening) idrottar eller motionerar varje dag på fritiden. 41,8 procent av pojkarna och 45,1 procent av flickorna svarade att de aldrig idrottar eller motionerar i klubb eller förening på fritiden. 19,8 procent av pojkarna och 11,8 procent av flickorna svarade att de aldrig idrottar eller motionerar utanför en klubb eller förening. 36,6 procent av flickorna går på café minst någon gång varje månad och 94,1 procent av flickorna går på café minst en gång varje år. Motsvarande siffra för pojkarna är 28,5 procent och 76,2 procent. Att vara ute i naturen, jaga eller fiska göra båtturer är en vanlig fritidssyssla i Sunne för både flickor och pojkar. Svaren visar på tydliga könsskillnader vid frågor om hur ofta man dansar eller spelar teater. Flickorna är mer aktiva då 14,9 procent dansar eller spelar teater under en vecka motsvarande siffra för pojkarna är 1,5 procent. 56,4 procent av flickorna uppger att de aldrig dansar eller spelar teater jämfört med pojkarnas 86,9 procent. På frågan om hur ofta eleverna spelar TV-spel svarade 83,1 procent av pojkarna att det gör det minst en gång i veckan jämfört med 5,5 procent av flickorna. 84,2 procent av flickorna och 74,6 procent av pojkarna surfar på Internet någon gång under en vecka. Studerar vi siffrorna för alternativet varje dag så ser vi att 43,6 procent av flickorna och 43,1 procent av pojkarna är ute på nätet varje dag på sin fritid. Chattar på nätet gör flickor i lite större utsträckning än pojkar då 39,6 procent av flickorna chattar varje dag och ytterligare 27,7 procent av flickorna uppger att de chattar minst någon gång varje vecka. För pojkarna är motsvarande siffror 36,9 procent och 22,3 procent. Av flickorna uppger 17,8 procent att de aldrig chattar, medan motsvarande siffra för pojkarna är, procent. Sammanfattningsvis på den här frågan placeras de tre mest frekventa svaren från flickorna så här, umgås med kompisar 56,4 procent, läser 44,6 procent och surfar på Internet 43,6 procent under en dag. Pojkarnas tre mest frekventa svar på samma fråga är att de spelar TV-spel 43,1 procent, surfar på Internet 43,1 procent samt umgås med kompisar 4,8 procent. Föreningslivet tar nästa fråga upp och formuleras som följer; Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Elva olika föreningsalternativ kunde eleverna välja på och de kunde även välja på alternativen; jag är inte medlem i någon förening och jag har aldrig varit medlem i någon förening. På varje alternativ kunde de ange om de var aktiva eller passiva medlemmar eller om de kanske till och med hade ett förtroendeuppdrag. Dessa uppgifter presenteras inte i diagrammet nedan utan allt deltagande presenteras på samma sätt. 12

17 Diagram3.3 Högstadieelevernas föreningsengagemang (angett i procent) Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Nykterhetsförening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Spelförening Supporterklubb Annan förening Även här visar det sig att idrotten lyckas bäst med att fånga ungdomarnas intresse, med ett deltagande på hela 74,1 procent. De andra föreningarna är inte ens i närheten av att locka lika många medlemmar in i deras föreningar. Bland de fem största specifika föreningsformerna finns även supporterklubbarna och även inom dessa kan man anta att det ofta finns en anknytning till idrotten. Tittar man på könsfördelning i samband med den här frågan, framkommer att flickor oftare än pojkar är aktiva medlemmar i skolförening, kulturförening, hobbyförening, förening för samhällsfrågor och annan förening. Pojkar är oftare än flickor aktiva medlemmar i spelförening och supporterklubb. Övriga föreningar visar ingen tydlig könsskillnad. När det gäller påverkan av verksamheten inom den förening de är mest aktiva i, är de flesta medlemmarna nöjda med graden av inflytande de besitter. 68 procent anser att de kan påverka i den grad de vill eller så vill de helt enkelt inte påverka alls. Övriga 32 procent (38,8 procent flickor mot 25,3 procent pojkar) anser således att de inte kan vara med och påverka i den utsträckning de vill. 3.2 Fritid gymnasiet årskurs 2 Hela avsnittet angående fritid ser likadant ut för högstadie- och gymnasieenkäten och därmed frågas även gymnasieeleverna inledningsvis hur de upplever mängden fritid de har. Alternativen som ges är; för mycket fritid, lagom med fritid eller för lite fritid. Även på gymnasiet är de som anser sig ha lagom mycket fritid i majoritet med 5,7 procent. 35,2 procent anser att de har för lite fritid och 14,1 procent anser att de har så mycket fritid att de ofta inte vet vad de ska göra med sin tid. 13

18 Eleverna frågades även hur mycket, av det som de är intresserade av, det finns att göra på fritiden. De fyra alternativen de kunde välja bland var; det finns väldigt mycket att göra, det finns ganska mycket att gör, det finns ganska lite att göra eller det finns väldigt lite/ingenting att göra. Diagram 3.4 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? (angett i procent) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Återigen lägger vi ihop de två första kategorierna, det finns väldigt mycket att göra (16,9 procent) och det finns ganska mycket att göra (4,1 procent) som två positiva kategorier och 57 procent av eleverna hör till dessa två kategorierna. De två andra kategorierna; det finns ganska lite att göra (33,8 procent) och det finns väldigt lite/ingenting att göra (9,1 procent) räknas återigen som de negativa kategorierna och det totala antalet blir här 42,9 procent. Även på gymnasiet tycker alltså en majoritet av eleverna att det finns relativt mycket att göra på fritiden men betydligt fler än på högstadiet anser att det finns ett ganska litet utbud av intressanta fritidsaktiviteter. Tycker du det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? är nästa fråga i enkäten. Eleverna ges möjlighet att lämna högst tre exempel på fritidsaktiviteter de tycker saknas. 45,1 procent av flickorna (23 av 51) och 37,4 procent av pojkarna (34 av 91) har använt den möjligheten. Bland de fritidsmöjligheter eleverna uppger att de saknar, kommer olika sorters samlingslokaler högst på önskelistan. Förslag som café, internetcafé, ställe att vara på, bättre fritidsgård och ställen för lite äldre, med mera lämnas av 52 procent av de flickor som svarat, vilket motsvarar 23,5 procent av samtliga flickor, samt av 17,6 procent av de pojkar som svarat, vilket motsvarar 6,6 procent av samtliga pojkar. Sammanslaget önskas samlingslokaler i någon form av 12,7 procent av gymnasieeleverna. Dessutom framförs önskemål om festplats eller nöjesställe av sex elever, vilket ju också är en form av samlingsplats. En större efterfrågan på uteställen, jämfört med högstadiesvaren, kan antagligen förklaras med gymnasisternas högre ålder. Övriga önskemål från gymnasieeleverna är badhus, vilket önskas av 5,6 procent. Bland pojkarna på Södra Viken önskar 12,5 procent mer maskinkörning på kvällarna (man kan anta att detta önskemål kommer från internatelever, som bor kvar på skolan). Maskinkörning är en aktivitet som internateleverna på Södra Viken kan ägna sig åt även på fritiden och innefattar både körning av skogsmaskiner och lastbilar. Mötesplatser när man umgås med sina med kompisar var nästa fråga och varje elev gavs möjligheten att kryssa för två av åtta i enkäten angivna alternativ. Inte heller bland 14

19 gymnasieeleverna har någon svarat att de brukar träffas i någon föreningslokal. Av de 142 enkäterna saknade en helt och hållet svar på denna fråga Svaret kommer inte redovisas i procent utan istället kommer svaren presenteras i en tabell som redovisar det totala antalet elever som valt respektive platser som de där de oftast brukar träffa sina kompisar. I en enkät saknas svar helt. Tabell 3.2 Mötesplatser (antal satta kryss) Mötesplats Hemma hos varandra Idrottsanläggning Utomhus Fritidsgård eller dylikt Café Bar, pub eller restaurang Ingen av dessa platser Antal svar 111 svar 23 svar 13 svar 3 svar 12 svar 14 svar 6 svar Totalt har 182 kryss satts ut av eleverna. Att träffas hemma hos varandra är även bland gymnasisterna det överlägset vanligaste sättet att umgås med sina kompisar. För att följa upp frågan ges eleverna möjlighet att själva ge förslag på mötesplatser som de tycker saknas och de två vanligaste var dessa: caféer (19) och uteställen (8). Även gymnasieeleverna saknar caféer som passar dem och något som tycks vara ett stort problem är öppettiderna, då många efterlyser kvällsöppna ställen att vara på. Nästa fråga som ställdes till eleverna gällde deras fritidsaktiviteter. 24 olika aktiviteter hade valts ut i enkäten och eleverna angav hur vanligt det var att de sysselsatte sig med respektive aktivitet. Enkäten är upplagd så att man ska ange frekvensen av hur ofta de ägnar sig åt varje aktivitet genom att kryssa i något av alternativen; varje dag, varje vecka, varje månad, varje år eller aldrig. Utifrån svaren räknas sedan ett medelvärde ut för att avgör ur vanligt det är att en aktivitet utförs av gymnasieeleverna i snitt. (För närmare beskrivning se sidan 1). 15

20 Diagram 3.5 Fritidsaktiviteter för ungdomar i Sunne kommun; medelvärde gymnasiet Umgås m. kompisar Surfa på Internet Läser tidningar, böcker Chattar Spela datorspel Idrotta, ej i förening Idrotta i förening Gå på bar, pub, restaurang Meka Vara i naturen, jaga, fiska Gå på bio Gå på café Skapa musik Gå på sportevenemang Vara på fritidsgård Måla eller sy Åka skate/snowboard Gå på bibliotek Gå på konsert Rollspela Syssla med datornätverk Gå på mus eum Spela teater, dansa Gå på teater Spela om pengar på Internet 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Medelvärde 16

21 Tittar man på fördelningen mellan pojkar och flickor i de olika aktiviteterna, framkommer att de tre mest frekventa svaren från flickorna (saker de gör varje dag) är; umgås med kompisar (52,9 procent), surfar på Internet (51 procent) och läser tidningar eller böcker (44,6 procent). Pojkarnas tre mest frekventa svar på samma fråga är; umgås med kompisar (63,7 procent), surfar på Internet (52,7 procent) samt chatta på Internet (33 procent). Tittar vi på tjejer och killar sammanlagt så ser vi att många idrottar eller motionerar då 44,9 procent gör det minst en gång i veckan i en klubb eller förening. Det är ännu mera vanligt att man motionerar utanför en förening eller idrottsklubb då hela 59,3 procent gör det minst någon gång varje vecka. 45,1 procent av flickorna uppger att de går på café någon gång varje månad och 9,2 procent av flickorna går på café vid något tillfälle under ett år. Motsvarande siffra för pojkarna är 27,5 procent per månad och 74,8 procent per år. Att vara ute i naturen, jaga, fiska eller göra båtturer är en fritidssyssla som pojkarna ägnar sig mer åt än flickorna på gymnasienivå, 31,9 procent av pojkarna är ute i naturen minst någon gång under en vecka, motsvarande siffra för flickorna är 13,7 procent. Även på gymnasienivå visar svaren på tydliga könsskillnader vid frågor om hur ofta man dansar eller spelar teater. Flickorna är mer aktiva då 11,8 procent dansar eller spelar teater någon gång under en vecka, jämfört med pojkarnas 1,1 procent. 68,6 procent av flickorna uppger att de aldrig dansar eller spelar teater, motsvarande siffra för pojkarna är 9,1 procent. 69,3 procent av pojkarna jämfört med flickornas 27,4 procent spelar TV-spel någon gång under en vecka. Internet användandet bland gymnasieeleverna är högt då 92,3 procent av flickorna och 82,4 procent av pojkarna surfar på Internet minst en gång i veckan. När det gäller att surfa varje dag gör 51, procent av flickorna det och samma siffra är 52,7 procent för pojkarna. Chattar på nätet gör flickor i aningen större utsträckning än pojkar då 35,3 procent flickor chattar varje dag och ytterligare 27,5 procent av flickorna uppger att de chattar varje vecka. För pojkarna är motsvarande siffror 33,3 procent och 23,1 procent. Av flickorna uppger 13,7 procent att de aldrig chattar, medan motsvarande siffra för pojkarna är 19,8 procent. Nästa fråga tar upp elevernas engagemang i föreningslivet. Elva olika föreningsalternativ kunde eleverna välja på och de kunde även välja på alternativen; jag är inte medlem i någon förening och jag har aldrig varit medlem i någon förening. Även för gymnasiet räknas allt föreningsdeltagande på samma sätt. 17

22 Diagram 3.6 Gymnasieelevernas föreningsengagemang (angett i procent) Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Nykterhetsförening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Spelförening Supporterklubb Annan förening Att en elev är medlem i en idrottsförening är det vanligaste även på gymnasiet, men procentuellt har siffran sjunkit avsevärt mot högstadiets medlemsantal. De två föreningsformerna som procentuellt ökat mest i jämförelse med högstadieresultatet är medlemskap i ett politiskt parti eller i en förening för samhällsfrågor. Totalt är 59,1 procent av eleverna medlemmar i en förening av något slag, 31,7 procent är inte för tillfället medlem men de har tidigare varit det och 9,1 procent av ungdomarna har aldrig varit medlem i någon förening. De 84 elever som svarat att de för tillfället är medlem i en förening har också fått frågan i vilken utsträckning de känner att de kan vara med och påverka föreningens verksamhet. 83 procent av dessa medlemmar är nöjda med sitt inflytande i respektive förening. Tittar man på könsfördelning i samband med den här frågan, framkommer att flickor oftare än pojkar är aktiva medlemmar i kulturförening, hobbyförening, politiskt parti/ungdomsförbund och förening för samhällsfrågor. Pojkar är oftare än flickor aktiva medlemmar i idrottsförening, friluftsförening, religiös förening, datorförening, spelförening, supporterklubb och annan förening. Övriga föreningar visar ingen tydlig könsskillnad 3.3 Kommentarer fritid När det gäller fritidssysselsättningar tycker gymnasieeleverna att det finns mindre att göra än högstadieeleverna. 33,8 procent på gymnasiet svarade att de tycker det finns ganska lite eller 18

23 mycket lite att göra på fritiden medan samma siffra för högstadiet var 15,1 procent (se diagram 3.1 och 3.4). Både på högstadiet och på gymnasiet framkommer att eleverna gärna vill ha ett badhus och bättre fritidsgårdar/ungdomshus. Det finns redan två kommunala fritidsgårdar i Sunne, men dessa ställen verkar inte motsvara ungdomarnas önskemål. Det som bland annat efterfrågas är längre öppettider och en bättre anpassad åldersuppdelning. En noggrannare dialog mellan ungdomar och fritidsgårdsansvariga är att rekommendera för att fånga upp ungdomarnas önskemål så att inte resurser slösas bort på mötesplatser som inte nyttjas fullt ut. En annan aspekt som kommer fram när eleverna formulerar sig fritt är att fritidsaktiviteter och mötesplatser även efterfrågas utanför tätorten Sunne till exempel i Lysvik och i Rottneros. 19

24 4. Skola 4.1 Skola högstadiet årskurs 8 Detta kapitel behandlar skolan och hur eleverna upplever miljön där samt hur bra elevinflytandet fungerar. Till att börja med frågas eleverna hur de tycker att det är i deras skola. Elva påståenden om skolan ställdes upp och elevernas uppgift vara att ange i vilken grad de tycker att påståendet stämmer överens med deras bild av skolan. Svarsalternativen var; stämmer mycket bra, stämmer ganska bra, tveksam, stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt. Staplarna i diagrammen redovisar andelen svar i procent. Diagram 4.1 Påstående 1; Det är positiv stämning på skolan (angett i procent) Stämmer mycket bra Stämm er ganska bra Tveksam Stämmer Stämm er ganska dåligt mycket dåligt Överlag tycker eleverna att det är bra stämning på skolan, endast 3 procent av eleverna tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Diagram. 4.2 Påstående 2; Mobbning är ett problem på skolan (angett i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Tveksam Stämmer Stäm mer ganska dåligt mycket dåligt Trots att stämningen på Fryxellska skolan är relativt god så anser 34 procent av eleverna (26,7 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna) att mobbning är ett problem på skolan. Hela 44 procent är även tveksamma till om de tycker påståendet stämmer. I en enkät finns det inte svar på detta påstående.

25 Diagram 4.3 Påstående 3; Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev (angett i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Tveksam Stämmer ganska dåligt Stämm er mycket dåligt Mobbning tycks alltså förekomma på skolan men 58,6 procent (61,4 procent av flickorna och 56,2 procent av pojkarna) anser i alla fall att skolan agerar när elever mobbar varandra. Diagram 4.4 Påstående 4; Det förekommer rasism på skolan (angett i procent) Stämm er mycket bra Stämmer ganska bra Tveksam Stämmer ganska dåligt Stämm er mycket dåligt Rasism verkar även det vara ett relativt vanligt förekommande fenomen på skolan. Endast 12,4 procent anser att detta påstående stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Anmärkningsvärt är att skolan har ett väldigt lågt antal elever med invandrarbakgrund men ändå anser så pass många att rasism förekommer i deras omgivning. I en enkät finns det inte svar på detta påstående. Diagram 4.5 Påstående 5; Elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan (angett i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Tveksam Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Det är ganska få, endast 5,1 procent, som anser att detta påstående stämmer ganska eller 21

26 mycket dåligt så de flesta verkar tycka att det finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever. Den höga andelen med tveksamma svar, 3,6 procent, bör dock påpekas. Diagram 4.6 Påstående 6; Skolan agerar om en lärare kränker en elev (angett i procent) Stäm mer mycket bra Stämm er ganska bra Tveksam Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Återigen anser en ganska liten del av eleverna att påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt, 1,3 procent, men även på detta påstående är många elever, 3,6 procent, tveksamma. Diagram 4.7 Påstående 7; Pojkar och flickor får lika möjligheter (angett i procent) Stäm mer mycket bra Stämm er ganska bra Tveksam Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 4,3 procent av eleverna anser att påståendet att flickor och pojkar får lika möjligheter stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Därmed kan sägas att relativt få elever upplever skolmiljön som ojämställd. I en enkät finns det inte svar på detta påstående. Diagram 4.8 Påstående 8; Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan (angett i procent) Stämm er mycket bra Stämmer ganska bra Tveksam Stämmer Stämmer ganska dåligt mycket dåligt 9,9 procent tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt medan 56,4 procent anser att påståendet stämmer ganska bra eller mycket bra. Informationen angående 22