1 5.3.1999. 23.9.1993, sivida inte utbildningsanordnaren pi basis av forsdkstillst6nd har filtt tillstand att awika frin dessa.



Relevanta dokument
Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Internetförsäljning av graviditetstester

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt A

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Kan det vara möjligt att med endast

KOMMENTAR TILL STADGARNA

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen SOLNA. S0kande:

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

Statsrådets förordning

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

14. MINSTAKVADRATMETODEN

J.V totl/2012. Giltighetstid: fr.o.m tillsvidare. Upphdver UBS : s foreskrifter

Campingpolicy för Tanums kommun

Induktion LCB 2000/2001

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Sidor i boken

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

Guide - Hur du gör din ansökan

Gör slag i saken! Frank Bach

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

TATA42: Tips inför tentan

1. Innehillsforteckningen, punkt samtrubriken till punkt i kapitel 6 hat. 2. Fotnoter. tv, KORRIGERINGAR TILL trore,skrift 1 (7)

9. Vektorrum (linjära rum)

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Månadsrapport september Individ- och familjeomsorg

SF1625 Envariabelanalys

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Sfärisk trigonometri

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Exponentiella förändringar

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

WfYm,, AhIKOfu

fu"k ,#rms,,4t*lp..kni* Tomas Jansson, VD J6nny Gardtman, sekreierare Jerker Lindstrom (S) SAi,t,lANTRADESPRoToKoLL 1(10)

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka Rdkenskapsiret. f6r

$HQrcKAN. ffimte$m. 2t/$20rt. varmtvfrrlkontmma. titl Amgelhotmml. tffihfrlsaff. Engelholms. Arrangtir: Karateklubb.

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

qf* KouvruNpuu,tiaAmrce

Arbetsformer - (Multiple Items)s profil

Addition och subtraktion

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

FoR KAnINEDOM -0F s. srann r,ax Avdelning I. Ovrnxr,.LcAT BESLUT Stadsdelsfullmdktiges beslut den 7 april 2008, S 106. r,ansn.t.

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

SF1625 Envariabelanalys

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Finaltävling den 20 november 2010

FORESKRIFT /01,1/201,s. Giltighetstid: ft.o.m tillsvidate

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Föreläsning 7: Trigonometri

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Repetitionsuppgifter i matematik

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

$ 4 F0regiende protokoll Godkiindes och lades till handlinsarna. D) Medlemsregistratornsrapport Klubben har ca 550 medlemmar

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

Dagordning Medlemsmiite Piratpartiet Stockholms liin 9:e Maj 2012 l. M<jtets dppnande 2. Faststiillande av rdstliingd 3. Mdtets behorighet 4.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Transkript:

t OPETU S HALIITU S UTBILDNINGSSTYRELSEN AIIvISNINc lfruwss 1 5.3.1999 'Till rrngorern v grundlggnde utbildning och gymnsieutbildning AI\N/ISNINGAR OM UNDERVISNING PA ANDRA SPRAK AX BTBWNS MODERSMAL Under de senste 6ren hr det blivit llt vnligre med undervisning pi ndr sprik tin elevens modersmil i grundskoln och gymnsiet. Utbildningsstyrelsen siinder bifogt nvisningr om hur denn undervisning skll ordns. Anvisningrn gtiller i tillmplig delr de skolor dr ll undervisning sker pi ett friimmnde sprik. Dtiremot giiller nvi sningrn inte Interntionl B cclurete-gymnsi ern ell er invndrrundervisningen. Utbildningsstyrelsen hr gett ut en finsksprkig publiktion om undervisning pe frimmnde sprik i grundskoln och gymnsiet ( Vierskieli sen opetuksen j iirj estiiminen peruskouluss j lukioss). Utbildningsstyrelsen fiister utbildningsnordnrns uppmtirksmhet vid tt mn i ll undervisning i frimmnde sprik och i det ndr inhemsk spriket och i ll undervisning som ges pi ndr sprik 6n elevens modersmil skll folj de timfordelningr om vilk sttsridet hr beslutt 23.9.1993, sivid inte utbildningsnordnren pi bsis v forsdkstillst6nd hr filtt tillstnd tt wik frin dess. *1,*\ Jukk Srjl Generldirektor Aslk Lindstrdm BILAGOR Anvisningr om undervisning pi ndr sprik 6n elevens modersmil Sttsridets beslut 23.9.19931834 om timfordelningen i grundskoln Sttsridets beslut 23.9.1993/835 om timfordelningen i gymnsiet Hokoniemenkotu 2 Pr 380 0053t HEt-stNKl Puhelin {091 774775 Telefox (09 7747 7865 Hogndsgoton 2 PB 380 OO53I HEI.SINGFORS Telefon (09 774775 Telefox f09f 7747 7865

BILAGA I AI}TVISNINGAR OM UI{DERvISNING PA ANDRA spnax IiN nr.nvnns MoDEnsvrAr Forverklignde och omfttning Undervisning pe efi nnt sprtk in elevens modersmil kn i mindre skl ordns t.ex. genom it rwcind leiromedel p& dess spr&k eller bjud in infhdd tlre som ssistenter. Dett rbetssdtt tir lampligt i synnerhet i gymnsiet. Nigon temhelhet eller htrs Imn underviss pd ett nnt ryr&k ein elevens modersmdl. Fdrfrndet kn tilliimps bide i olik skeden v grundskoln och i gymnsiet. Smisklig svensksprikig undervisning i finsk skolor och finsksprikig undervisning i svensk skolor kn ordns i srnqrbete melln svenslm ochfinslm skolor. Undervisning pe ndr sprik 6n elevens modersmfll kn ordns i stdrre skl om resursern kn tryggs. Mn kn t.ex. tilliimp sprdkbdsundervisning. Elever med ett fr0mmnde sprk som modersmil och finsk- och svensksprflkig elever som inlett skolgingen utomlnds bor i forst hnd hiinviss till finsk eller svensk skolor. For dem ordns enligt behov forberednde undervisning i grundskoln och stddundervisning i gymnsiet. Elever som gitt i engelsksprkig skol utomlnds kn dock h nytt v engelsksprdkig underviming kompletterd med riklig finsk- eller svensksprikig undervisning under ett overgngsskede. Om eleven tir tillfiilligt bostt i Finlnd eller hr engelsk som modersmil kn hn eller hon hdnviss till engelsksprf,kig undervisning. UtlAnningr som 6r stdigt bostt i Finlnd bdr emellertid bereds tillriicklig mdjlighet tt ltir sig finsk/svensk och utveckl sitt eget modersmfrl. Undervisning kn iiven ordns i tvisprikig klsser, dr det finns elever med tvi olik modersmil, dock inte i klsser dir eleverns modersmil utgors v de tvi inhemsk spriken. Det kn t.ex. vr frign om finsk eller svensk och smisk, finsk eller svensk och rysk4 finsk eller svensk och estnisk.viss 6mnen eller mneshelheter kn lltsi i sidn fll underviss pi ett nnt sprik tin svensk eller finsk (smisk/rysk/estnisk). 2 Timfordelningen Sttsrddets beslut om timfordelningen i grndskoln och gmnsiet: Sttsr8dets beslut v 23.9.1993 om timfordelningen i grundskoln och gymnsiet iir bindnde for ll skolor, sivid skoln inte hr beviljts tillstnd tt wik frin det.

Mel De riksomfttnde grundern fdr grundsllns och gtmnsiets kiroplner : De m6i som definiers i de riksomfttnde grundern for ltiroplnen skll foljs i ll larodmnen, 6ven i undervisningen pi ndr sprflk 6n elevens modersmil. Skolorn kn diirutdver uppsttill tilliiggsmil. Liiroiimnen och innehill Om n6got iimne i skoln underviss pi ett nnt sprik [n elevens modersmil, skll beslut om dett ingi i kiroplnen. Niir mn viiljer 6mnen och iimnesomriden for undervisning pi ndr sprik iin elevens modersmfrl skll mn bekt hur omfttnde undervisningen pi det friimmnde sprflket iir och hur l6nge eleven hr hft mojlighet ttlin sig spriket. Fdr undervisningen bor i llmnhet inte viiljs 6mnen eller iimnesomriden som ir klrt ntionellq sisom t.ex. Finlnds geogrfi och Finlnds histori. I mng liiroiimnen forekommer det termer och begrepp som mn i llmiinhet inte hdr i dgligt tl. I viss liiroimnen iir dett drg strkre iin i ndr. Sidn liiroiimnen iir t.ex. mtemtik och nturvetenskp. Om sidn llirodmnen underviss pa ndr sprik 6n elevens modersmil, bor mn forsdkr sig om tt elevern lorstir och tillgnr sig begreppen liven pi modersmilet. Bedomningen v eleven Hur v61 milen hr uppnitts i de olik lairomnen bedoms pfl smm grunder som i undervisning pe modersmilet. Sprlkfiirdigheten hos elever som studerr pe ett nnt sprik iin sitt modersm6l bedoms enligt mdlenfdr den Imohtrs som de kiser i det ifr&gvctrnde sprdket. Yid bedhmningen behs ddrtill vd somfdreskrivs i de grunderfor elevbedomningen 1999 som trdder i krft 1.8.1999. Liirrens behdrighet Om undervisningsspriket iir ett nnt iin skolns undervisningssprik eller om det iir frig om undervisning som ordns i en s&dn skol som vses i l0 $ 4 mom. lgen om grundliiggnde utbildning, kn undervisningen ocksi meddels v en person som behlirskr det sprk som nvdnds i undervisningen. Utbildningsstyrelsen bestiimmer vid behov hur sprikkunskpern skll viss. (Forordningen om behdrighetnillkoren fhr personl inom undervimingsveisendet 986/1998, 9 $ 2 mom.)(tltbildningsstyrelsen meddelr ovnndmnd foreskrift senre).

Liirren skll vr behdrig som klssldrre eller iimnesliirre. Dftill iir det synnerligen Onskviirt tt lirren hr utbildning i tt undervis pi nigot nnt sprik iin elevens modersmdl. Behovet v specilzlrngemn Att studer pi ett nnt spr6k iin modersmilet kn iblnd bered sv6righeter for eleven. Skoln bdr emellertid nog Overviig niir det lonr sig tt fortsiitt med undervisning pe ett friimmnde sprfrk trots elevens inltirningssvirigheter. Studier i ett fiirdighets- eller konstiimne pi ett nnt sprik 6n modersmilet kn vr en inspirernde erfrenhet ocksi for sidn elever for vilk sprk i llmiinhet bereder svirigheter. En eventuell gllring till undervisningen blir diirfor skolns ngeliigenhet. Behovet v specilliirre kn vr st6rre tin i undervisning pi modersmilet. Det iir skiil tt vr forberedd tiven pi behov v specilundervisning pi det sprik som nviinds i undervisningen. I viss fll kn det behovs betydligt mer modersmilsundervisning 6n det minimitimntl som nslis i sttsridets beslut om timfordelningen. Dett giiller i synnerhet iterviindnde elever och utlindsk elever. Anmiilnings skyl di ghet I"gen om grundkiggnde utbildning,4l $, Gymnsielgen, 33 $: De skolor som ordnr undervisning pi ndr sprik 6n elevens modersmil iir skyldig tt p& begtirn tillsttill Utbildningsstyrelsen uppgifter om hur undervisningen ordnts. 9 Lgen om grundkiggnde utbildning,2i $, Gymnsielgen, I6 $: Nlir en skol plnerr undervisning pi ett nnt sprik 6n elevens modersmil skll den bekt den lgstdgde skyldigheten till sj iilvutviirdering. Anvisningrn gtiller i tillampfig delr de skolor dar ll undervisning sker p6 ett frtimmnde sprik. Diremot gtiller nvisningrn inte Interntionl Bccluretegymnsiern eller invndrrundervisningen.

BILAGA 2 Sttsridets beslut om timfdrdelningen i grundskoln 23.9.1993/834 Sttsridet hr i dg vid fdredrgning frn undervisningsministeriet och med stod v 30 $ 1 mom. grundskolelgen, sidnt det lyder i lg v den 3 ugusti 1992 (707/92), beslutt: 1$. Timftirdelningen fdr undervisningen pi grundskolns ligstdium iir fdljnde: Liiroiimne Modersmilet Sprflk som pibdrjs pi ligstdiet (A-sprlk) Frivilligt sprflk Mtemtik Biologi, geogrfi, miljdliir och medborgrftirdighet Religion/livs iskdningskunskp Histori Konst- och fiirdighetsiimnen Musik Techring sl6jd Idrott Minimintl veckotimmr 32-4- 15-44- L2- Undervisningen i teckensprik ges under de timmr som reserverts f6r modersmilet och ndr sprik. Om en elev som hr intgits eller dverfdrts till specilundervisning som vses i l7 S 2 mom. lgen om grundlliggnde utbildning (62811998) underviss enbrt i ett frlirnmnde sprik eller i det ndr inhemsk spr&ket, lir timntlet f6r sprikundervisningen minst fyr (30.12.1998/1198). 2 $. Timfttrdelningen fdr undervisningen pi grundskolns hbgstdium iir foljnde: Liiroiimne Modersmfllet Sprk Sprk sompiborjs pi lflgstdiet (A-sprk) Sprk som pibdrjs pi hogstdiet (B-sprik) Mtemtik Biologi, geogrfi Fysik, kemi Religion. livsiskidningskunskp Histori/s mhiill sllir Musik Teckning Huslig ekonomi SI6jd, teknisk s16jd, rextilslttjd Idrott Elevhndledning Gemensmm iimnen minst Vlfri ilmnen hdgst Minimintl veckotimmr i gemensmm dmnen 9-1 I- J- 1- n 70 20

sprik. Undervisningen i teckensprik ges under de timmr som reserverts for modersmilet och ndr Om en elev som hr intgits eller 6verfbrts till specilundervisning som vses i 17 E 2 mom. lgen om grundllggnde utbildning (628/1998) underviss enbrt i ett friimmnde sprik eller i det ndr inhemsk spriket, iir timntlet f6r sprflkundervisningen minst fyr (30.12.1998/1198). Under de timmr som reserverts fdr idrott underviss dven i hiilsofosffn. Det frtimmnde sprik sompibodts som frivilligt iimne pi lflgstdiet underviss som vlfritt limne pi hogstdiet, och l?irokursen i det skll motsvr den llirokurs som piib6rjts pi ligstdiet. Om det frivillig 2imne som pibdrjts pi ligstdiet iir det ndr inhemsk spriket, kn undervisningen i dett fortszitt pi hdgstdiet ntingen enligt den liirokurs som pflbtirjts pi ligstdiet eller enligt den som piborjts pi hdgstdiet. For undervisningen i ett sprik som pibtirjts pi ligstdiet skll reservers timmr sfl, tt den motsvrr de liirokurser som vses oyn. N?ir undervisningen i ett frivilligt sprik som piborjts pi ligstdiet ordns som vlfritt dmne, kn det timntl som nvlinds till undervisning i vlfri dmnen enligt I mom. vr hdgst 26 timmr. (7.1.1994163I) Som vlfritt iimne kn undervisning ges i fdrdjupde eller tillempde studier i de l?iroiimnen som fdreskrivs i I mom., helheter som bilds v fler ldrodmnen, friimmnde sprik smt rimnen som nsluter sig till informtionsteknik. Nmnen pi de vlfri liiro?imnen bestzims i lliroplnen. I skolor med elever som bor pi smerns hembygdsomride skll ett vlfritt imne vr smisk. I skolor d?ir elever med smisk, rommni eller ett frlirnmnde sprik som modersmil fir modersmilsundervisning i sitt eget modersmil, skll ett vlfritt dmne vr svensk eller finsk. (30.12.1998/1 198) 2 $. (30.12.1998/1198) I specilundervisning enligt l7 $ 2 mom. lgen om grundliiggnde utbildning kn sprikundervisningen med wikelse frn 1 och 2 $ ordns si tt undervisningen ntingen br i det ndr inhemsk spriket eller i ett fr2immnde sprik ges som gemensmt Uimne. I stiillet fdr sprikundervisning ges di undervisning i ndr?imnen som htrr till liiroplnen. Undervisningen v de elever som vses i25 S 2 mom. lgen om grundliiggnde utbildning kn med wikelse frn 1 och 2 $ ordns si tt undervisning i det ndr inhemsk spriket eller ett friimmnde sprik inte ges som gemensmt iimne. I stiillet ges undervisning i ndr liiroiimnen som hdr till lliroplnen. Amnen kn kombiners till limnesblock enligt vd som best?ims i liiroplnen. Undervisningen v de mycket gnvt utvechingsst6rd elevern ordns med vvikelse frin 1 och 2 $ enligt verksmhetsomriden i st?illet fdr indelningen i llirolimnen, enligt vd som bestlims i liiroplnen. 3 $. F6rutom lektioner ges elevern ocksi nnn hndledning inomrmen fdr elevhndledningen. 3 $. (30.12.1998/1198) Om en studernde med smisk, rommni eller ett friimmnde sprik som modersmil fir undervisning i sitt eget modersmil i modersmilsundervisningen enligt 1,2 $ lgen om grundl2iggnde utbildning, kn minimintlet veckotirrun:u i modersmfllet och de dvrig spriken smt de gemensmm dmnen som vsesi2$lmom.vrmindrezinvdsomfdreskrivsiloch2$.smtidigtknmximintletveckotimmride vlfri limnen vr storre iin vd som f6reskrivs i 2 $ L mom. Elever som vses i dett moment underviss i det ndr inhemsk spriket i finsk eller svensk. Om elever med ett frlimmnde sprik som modersmil underviss i finsk enligt en siirskild llirokurs vsedd ftir invndrre, fir timmrn i modersmilet och det ndr inhemsk spriket dels i undervisning i niimnd iimnen si som utbildningsnordnren beslutr. 4 $. Dett beslut trzider i krft den 1 oktober 1993. L?iroplnen som utrbets enligt dett beslut kn ts i bruk vid ingngen v l?isiret 1994-95. Lliroplner som utrbetts enligt sttsridets tidigre beslut om timftlrdelningen i grundskoln, kn fdljs niir dett beslut triider i krft, tills kommunen tr i bruk en liiropln enligt dett beslut. Utbildningsstyrelsen konstterr tt viss liiroiimnen i den lg om grundliiggnde utbildning (62811998) som triidde i lft frin och med btirjn v ir 1999 hr getts ny nrnn. I den svensk terminologin giiller det modersmilet och littertur, sl6jd smt bildkonst.

BILAGA 3 Sttsridets beslut om timfdrdelningen i gymnsiet 23.9.19931835 Sttsridet hr i dg vid foredrgning frin undervisningsministeriet och med stdd v 20 $ 1 mom. gymnsielgen sidnt det lyder i lg v den 3 ugusti 1992 (708192) beslutt: 1 $. Studiern i gymnsiet indels i tre delr: obligtorisk, fbrdjupde och tillzimpde kurser. De f6rdjupde kursern iir huwdskligen fortsiittningskurser som direkt nsluter sig till de obligtorisk kursern. Skoln skll erbjud dem som vlfri fdr eleven. De tilliimpde kursern iir integrerde kurser, som innehiller stoff frin olik limnen, metodkurser, ndr skolvis kurser eller kurser som ts vid ndr liironstlter. Gymnsiets huwdmn bestiimmer om tt inneftt de tilliimpde kursern i lziroplnen. De tillimpde kursem iir vlfri for eleven. Amne eller temomride Modersmilet Sprik sprik som pibdrjs p& grundskolns ligstdium (A-sprket) sprik som piborjs pi grundskolns hdgstdium (B -sprket) 6wig sprik Mtemtik kort llirokurs ling liirokurs Milj och nturvetenskper Biologi Geogrfi Fysik Kemi LivsiskidningsZimnen Religion/livs iskidningskunskp Filosofi Obligtorisk 6 6 10 2 2 1 1 1 Minimintl kurser i form v fdrdupde kurser l " 1 Psykologi Hi stori, smhlill sllir 5 5- J- Konstlimnen Musik Teckning Idrott, hiilsokunskp Elevhndledning Obligtorisk kurser Fbrdjupde kurser minimum Tilllmpde kurser J L-2 r-2 3 I 4549 10 Smmnlgt minst 75

2 S. Q0.I2.19981II99) Om en studernde med smisk, rommni eller ett friimmnde sprik som modersmil fir undervisning i sitt eget modersmil i modersmilsundervisningen enligt 8 $ gymnsielgen (6291L998), kn det smmnlgd ntlet obligtorisk kurser i modersmilet och de dvrig spriken smt det totl ntlet obligtorisk kurser fdr studernden vr mindre iin vd som bestlims i 2 $. Studernde som vses i dett moment underviss i det ndr inhemsk spriket i finsk eller svensk. Ett vlfritt limne skll vr svensk eller finsk. Om en studernde med ett friimmnde sprik som modersmil fir undervisning i finsk enligt en siirskild llirokurs fdr invndrre, fir timmrn i modersmilet och det ndr inhemsk spriket dels i undervisning i niimnd iimnen sfl som utbildningsnordnren beslutr. 3 $. (30.12.199811199) FOr en studernde som hr inlett sin gymnsiestudier sedn hn fyllt 18 6r iir, med wikelse frinz $, ntlet obligtorisk kurser 3943. 4 $. Dett beslut triider i lft den 1 oktober 1993. Liiroplner som utrbets enligt dett beslut kn ts i bruk vid ingingen v l[siret t994-95. Liiroplner som utrbetts enligt sttsridets tidigre beslut om timfordelningen i gymnsiet kn ftiljs nlir dett beslut triider i krft tills huvudmnnen f6r gymnsiet tr i bruk en liiropln enligt dett beslut. Utbildningsstyrelsen konstterr tt viss lziroiimnen i den gymnsielg och fdrordning som ffdde i krft fr.o.m. bdrjn v fu 1999 hr getts ny nmn. I den svensk terminologin giiller det modersmilet och littertur, studiehndledning, gymnstik och hlilsokunskp smt bildkonst.