Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Relevanta dokument
Systematisk kvalitetsarbete

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Systematiskt kvalitetsarbete

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Systematiskt kvalitetsarbete

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning 2010

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Bokhultets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Friluftsförskolor Sundsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Kvalitetsredovisning. Förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Årsberättelse 2013/2014

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

L J U S p å k v a l i t e t

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Transkript:

1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1

2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det blir ett utvecklande arbetsmaterial för elever, pedagoger och föräldrar. Färdigställa den lokala ämnensplanen i bild. Medvetandegöra eleverna om sitt eget lärande för att de ska förstå var de befinner sig i förhållande till målen. Fortsätta med Att skriva sig till läsning inför läsinlärningen. Fortsätta med att utveckla utepedagogik med utedagar för Förskoleklass åk 3 och använda utepedagogiken som kompelement även i åk 4-6 samt förberedelseklass. Skolbarnomsorg: Att verksamheten skall vara rolig, trygg, lärorik och stimulerande. Öka barnens sociala kompetens. Utveckla barnens entreprenörskap (kreativitet, nyfikenhet, självförtroende, prova nya idéer, förmåga att lösa problem, initiativförmåga, förmåga att ta ansvar, förmåga att arbeta självständigt, förmåga att arbeta tillsammans med andra). Öka medvetenheten och förmågan om solidaritet inför varandra och omvärlden. Ha ett gott samarbete mellan fritidshem och hem. Åtgärder för läsåret 2012-13 Ge pedagogerna tid och stöd för arbetet med UNIKUM. Undervisande pedagoger i ämnet bild färdigställer den lokala ämnesplanen. Under konferenstid diskutera kring hur återkoppling och elevernas egna reflektioner och insatser kan utvecklas när det gäller att medvetengöra eleverna kring det egna lärandet. Föreläsning för pedagoger i åk 1-3 i att skriva sig till läsning och gemensamma diskussioner samt erfarenhetsutbyte med Järnåkraskolan F-3 och Vegaskolan. Befästa arbetet med LPP:er och tydliggöra mål, arbetssätt och grunderna för bedömning. Pedagogerna utarbetar lektionsupplägg i utepedagogik och använder dessa främst i ämnena som matematik, svenska, no och so. Skolbarnomsorg: På fritidshemstid kommer pedagogerna att fokusera på: Utemiljö Förändra skolgården med planteringslådor och sittytor. Gruppstärkande aktiviteter Styrda grupplekar. Information till föräldrar samt synliggöra fritidshemmens verksamhet och mål - Alla fritidshem skapar en gemensam blogg. Innemiljö-Uppmärksamma barnens behov av lugn och ro och skapa möjlighet för detta. 2

3(10) Resultat av detta arbete Pedagogerna har blivit säkrare på att använda UNIKUM för omdömen och mål. Pedagogerna har utvecklat de skriftliga bedömningarna i UNIKUM. Efter diskussioner i ämnesgrupperna har man klargjort hur bedömningar ska se ut. För att medvetengöra eleverna om sitt eget lärande delger man eleverna målen inför varje arbetsområde. Under arbetets gång för man en kontinuerlig diskussion hur eleverna ligger till i förhållande till målen. Eleverna ges möjlighet till återkoppling och reflektion via samtal och sammanfattningar kring vad de har lärt sig under en lektion, ett arbetsområde eller under senaste terminen. Årskurs 3 har haft måltimme där eleverna har jobbat med sina IUP-mål. Att skriva sig till läsning: Pedagogerna har tillsammans med eleverna använt datorer och ipad s för att skriva berättelser, självbiografiska texter, skriva i bloggen, m.m. F-klass har regelbundet haft utedagar både i och utanför närmiljön. Årskurs 1 har haft lektioner i svenska och matematik utomhus utifrån Naturskolans fortbildning. Pedagogerna har även haft en del temaarbeten där man arbetat utomhus vilket även har bidraget till att sammansvetsa gruppen. Årskurs 2 och 3 har lagt temapass med NO/SO på utedagarna. Årskurs 3 har haft utematematik med olika övningar som även involverat naturen. Årskurs 4-6 har inte påbörjat det utepedagogiska arbetet med eleverna. Skolbarnomsorg: Pedagogerna upplever att man har en rolig, trygg, lärorik och stimulerande verksamhet. Vissa aktiviteter är återkommande men flera aktiviteter ändras varje vecka för att få en varierad verksamhet där något skal passa alla. Olika aktiviteter sker i olika konstellationer av barn vilket ökar den sociala kompetensen. På ett av fritidshemmen skapades klubb Östan på initiativ av några elever för att få med ännu fler barn i aktiviteterna och skapa en ännu bättre gruppgemenskap och socialkompetens. Barnens entreprenörskap utvecklas genom att pedagogerna tar tillvara på barnens idéer och önskemål och barnen får leda och planera en del aktiviteter. Kontinuerlig information till föräldrarna om aktiviteterna och övrig fritidshemsinformation via e-post och nya aktiviteter anslås och tydliggörs för eleverna. Analys av detta arbete Ett flertal föräldrar använder UNIKUM för att läsa sina barns omdömen och kommentera. En del föräldrar läser inte omdömena. Det kan bero på bristande språkeller datorkunskaper. I de lägre årskurserna är det svårt för eleverna att själva föra en dialog på UNIKUM. Tekniskt sätt fungerar verktyget bra och många av pedagogerna börjar känna sig säkra på hur det fungerar. I de olika ämnesgrupperna har man utbytt 3

4(10) erfarenheter och diskuterat hur man skall formulera sig i omdömen och mål. Det som kan utvecklas är att det ska finnas en röd tråd i språket och att alla använder samma typ av formuleringar. Pedagogerna anser att de har fått gott om tid att diskutera i ämnesgrupperna. Arbetet med gemensamma matriser och ett gemensamt språk i bedömningarna är inte helt färdigt. Flertalet pedagoger anser att verktyget UNIKUM inte är användarvänligt och att det tar tid från undervisningsplaneringen. Flertalet förändringarna av verktyget har gjort det svårt att navigera. Att befästa arbetet med LPP är på gång och går framåt. Pedagogerna har blivit bättre på att tydliggöra mål och arbetsätt och att skriva ner vad man faktiskt bedömer. Pedagogerna arbetar också med för att få en samsyn på hur man bedömer eleverna. Man behöver tid på schemat för att återkoppla målen med eleverna. Genom att använda ipad s, Smartboard s och datorer får eleverna ett varierande arbetssätt för att nå målen. Utepedagogikdagarna har varit givande men gemensamma lektionsupplägg och material har inte blivit färdiga. Skolbarnomsorg: Med bra information och ett bra bemötande vid hämtning och lämning där föräldrarna ges chans att diskutera verksamheten främjar det goda samarbetet med föräldrarna. HELHETSANALYS Resultatet av LUNKEN i åk 5: Helhetsresultatet gav en positiv bild av elevernas åsikter. I pedagogernas sammanfattning ser man dessa resultat som förbättringsområden: Dåliga på att använda It s learning 33 % säger att de inte vill påverka läxor 45 % säger att de inte kan påverka sina läxor Tre elever har känt sig mobbade detta läsår Nationella prov i åk 3: Nationella proven har gett ett positivt resultat. Många har nått godkänt med god marginal. Det ligger i linje med det som pedagogerna förväntade sig. Två elever har ej nått målen med anledning av funktionsnersättning och ej tillräckliga kunskaper. Nationella prov i åk 6 och betyg: De nationella proven i åk 6 genomfördes under vårterminen i ämnena Ma, Sv, Eng, Hi samt Fy. Proven tog mycket tid i anspråk för lärare och elever, både när det gällde förarbete, genomförande och efterarbete. Resultat och betyg på proven skilde sig i några ämnen från resultaten på övriga prov och arbeten. Undervisande lärare tycker 4

5(10) ändå att de nationella proven överlag gav en bra vägledning när det gällde betygssättningen. I skolområdet påbörjades ett utvecklingsarbete kring språklig medvetenhet från förskola-f-klass kring Bornholmsmodellen. Pedagogerna har deltagit i fortbildning med Gunilla Texell. Detta har gett pedagogerna i förskoleklassen möjlighet att arbeta mer strukturerat med språket med utgångspunkt från Bornholmsmodellen. De ämnesövergripande Ma/No och Sv/So grupperna med L.Järnåkraskolan och Vegaskolan F- 3 har upplevts positivt med erfarenhetsutbyte och pedagogiska idéer. Bedömning för lärande har påbörjats i kommunen genom en föreläsning av Dylan Wiliams: Syfte Professionsutveckling Högre läroplansuppfyllelse Utvecklad undervisningspraktik Mål Förändring av din undervisning så att den -kommer dina elever till nytta, -fokuserar något du redan är bra på och -kopplas till minst en nyckelstrategi. Tre samtalsledare är utsedda på skolan som tillsammans med rektor deltagit i samtalsledareutbildning för att kunna leda den pedagogiska personalen på enheten. Klostergårdsskolans AntiMobbinggrupp, KAM, har påbörjat en revidering av Likabehandlingsplanen med utgångspunkt från Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Förberedelseklass: På Klostergårdsskolan finns en förberedelseklass för nyanlända elever som startades hösten 2009. Sedan juni 2011 arbetar man efter Skolintroduktionsplan för nyanlända elever i Lunds Kommun. Under läsåret har tio elever i åldrarna 7-13år undervisats i gruppen. Under läsåret har man sett över rutinerna för överlämning till mottagande klass. Man har bjudit in nya klassen till förberedelseklassen. Då har förberedelseklasseleverna berättat om hur de arbetat, man har sjungit tillsammans och pratat om hur det kan vara att komma till ett nytt land. Nytt för läsåret var betygsättningen vilket i förberedelseklassen medförde många frågor eftersom eleven som skulle betygssättas ej deltagit i alla ämnen. För att medvetandegöra eleverna om sitt eget lärande gås målen för varje tema igenom med hjälp av modersmålslärare. Målen synliggörs med uppsatta illustrationer och text. Individuella mål dokumenteras i särskild blankett. 5

6(10) Utvecklingsbehov för förberedelseklassen är att starta upp arbetet med att använda UNIKUM samt följa Klostergårdsskolans IKT plan. Skolbarnomsorg: Föräldrar och barn delger sina synpunkter i en enkät som rör trivsel, delaktighet, miljö till pedagogerna varje läsår. Det som har framkommit i en del av utvärderingarna är att fritidshemmens mål inte är kända för alla vårdnadshavare och behövs förankras och synliggöras på annat sätt. En del föräldrar har haft synpunkter på utemiljön som är befogade och bör åtgärdas. Många av barnen känner att de inte kan hitta en plats för lugn och ro. På ett av fritidshem har man lyssnat på barnen och gjort ett av klassrummen till lugna rummet men trots detta visar inte enkätsvaren något förändrat resultat. Pedagogerna försöker hitta andra vägar. Ett annat fritidhem planerar förändring genom att ha ett rum avsatt för lugna aktiviteter som läsning och vissa spel. På ett av fritidshemmen får man lågt resultat på Jag får vara med och bestämma om det vi gör. Pedagogerna tror att barnen blandar ihop förskoleklasstiden med fritidshemstiden då det inte finns styrda aktiviteter i samma utsträckning. 6

7(10) NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2013-14 SPRÅK Fortsätta med Att skriva sig till läsning inför läsinlärning BEDÖMNING FÖR LÄRANDE Fortsätta med att utveckla utepedagogik med utedagar för Förskoleklass åk 3 och använda utepedagogiken som kompelement även i åk 4-6 Färdigställa bedömningsunderlag för alla ämnen. Medvetengöra eleverna om sitt eget lärande för att de skall förstå vad de befinner sig i förhållande till målen. Samtalsgrupper för alla pedagoger kring Bedömning för lärande. VÄRDEGRUND Arbeta med värdegrundsfrågor Likabehandlingsplanen- KAM grupp IKT Utveckla den digitala kompetensen genom att följa skolans IKT plan använda smartboard och ipad s i undervisningen. Alla klasser skall ha en egen blogg. 7

8(10) 8

9(10) Effekter vi vill uppnå Kontinuerlig feedback till eleverna samt tydliga mål vilket ger en ökad kunskapsinsikt och måluppfyllelse för eleverna. (Mentorskap) Arbetet med att ta fram LPP ger pedagogerna ett gemensamt språk och synsätt vilket ger en samsyn på hur vi bedömer eleverna. Harmoni Lika värde Delaktighet Kännetecken på dessa effekter Planerade åtgärder Åtgärder : Kompetenutveckling inom IKT. Livskunskap för eleverna för att ge modeller för social träning genom att bl. a lyssna, reflektera och våga uttrycka sig. Kännetecken: Eleverna ökar sin språkliga medvetenhet genom en samsyn mellan förskola skola där man ser att barnen har bättre språkliga förutsättningar. Eleverna blir mer medvetna om sitt lärande genom att få effektiv feedback, kamratbedömning och självbedömning. 9

10(10) Trygga barn med harmoni och glädje. Plan för systematiskt kvalitetsarbete I läsårsplan finns återkommande tillfällen för det systematiska kvalitetsarbetet genom diskussion, uppföljning, utvärdering och dokumentation. Kontinuerligt under året utvärderas och dokumenters verksamheten vid arbetslagsplanering, enskild dokumentation, konferenser, utvecklingsdagar och i ämnesgrupper. KOMMENTERA Personalens delaktighet Pedagogerna är delaktiga enligt planen för systematiskt kvalitetsarbete genom att under läsåret följa uppsatt mål och utvärdera dessa. Elevers och föräldrars delaktighet Genom klassråd, elevråd, föräldramöte, skolkonferens och hemsidan ges möjlighet för delaktighet. 10