Slutrapport The Bridge



Relevanta dokument
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Målkatalog för projekt ArbetSam

Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Mall för slutrapport förprojektering

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, Rapport 2014:9

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Slutrapport genomförande

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Fördjupad Projektbeskrivning

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Presentation av Björkängens förskola

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning Nyköping

Akvarellens förskola Helsingborg

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Förändringsarbete hur och av vem?

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan för Hökåsens förskolor

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Förarbete, planering och förankring

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

En 4-R analys av Navigator

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

SpråkSam - en nyckel till utveckling

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Internationellt program för Karlshamns kommun

Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa

Bedömning för lärande. Sundsvall

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Att driva förändring med kommunikation

Verksamhetsplan

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

För brukarna i tiden

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Transkript:

Slutrapport The Bridge Genomförande Sammanfattning The Bridge, en av tre delprojekt under storstadsintegrationsprojektet, har likt de övriga projekten varit en del i det urbana utvecklingsarbetet under de gemensamma målområdena arbete, utbildning, tillväxt och trygghet. Fokuset i detta utvecklingsarbete är riktade specifikt mot ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. I The Bridge projektbeskrivning har målet varit att rusta medarbetare för att öka deras kunskaper inom integration, inkluderande bemötande, samverkan mellan myndigheter och utifrån ett transnationellt perspektiv inspireras till nya idéer och utvecklingsområden inom respektive verksamheter, som har anknytning emot rehabilitering, arbetsmarknad och sysselsättning samt upphandling. Deltagarna i The Bridge, som i sitt vardagsarbete möter individer i behov av stöd till ett självständigt liv, är medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Göteborgs Stad och stadsdelarna Angered, Östra Göteborg och Norra Hisingen. Under hela projektperioden, genom upplevelsebaserad kunskapsutveckling och återkommande studieresor till London, har deltagarna fått nyförvärvade kunskaper, ökad samverkan och kännedom om varandras uppdrag. Samsyn mellan deltagande verksamheter har skapats och nya idéer och metoder har redovisats för fortsatt utvecklingsarbete på individ och gruppnivå men även på strategisk nivå. Projektets resultat Övergripande syfte för Storstadsintegration är att stärka deltagande organisationers förutsättningar för samverkan, att gemensamma insatser leder till en effektiv resursanvändning och därmed ökad måluppfyllelse för integration och urban utveckling. Alla ska få vara med och bygga framtiden. I visionen finns inte främlingsrädsla, diskriminering och segregation alla behövs. Den grundläggande målbeskrivningen har varit att hitta nya effektiva, kvalitativa arbetssätt och metoder samt att Kunskaper ska spridas och erfarenheter bytas. Projektet har sin bakgrund i en önskan om att rusta medarbetare, inom ovan nämnda verksamheter med kunskap om integration, samarbete mellan offentligverksamhet och tredje sektor samt utifrån en annan kontext, England, ge perspektiv och idéer till utvecklingsområden inom deltagarnas verksamheter. Arbetet inleds genom en samverkan över stadsdelsgränser och dess olika kulturer, men även samverkan mellan kommunal och statlig myndighetskulturer. Ett framgångsrikt integrationsarbete motverkar segregation och ger positiva återverkningar för både individ och samhälle. Fler människor når egen försörjning och får ökade möjligheter till självständigt liv. Osynliga kompetenser blir synliga, helheterna framträder och samverkansgraden ökar. Ett framgångsrikt integrationsarbete inverkar positivt såväl på organisationerna som helhet som på personalens situation och arbetstillfredsställelse. Det goda samhället, finner olikheter som en tillgång och erbjuder förutsättningar för ökad delaktighet och deltagande i både samhälls- och arbetsliv. Ökad tolerans och förståelse för olika etniciteter, kulturer, trosuppfattningar och livsåskådningar ger ett tryggare samhälle med färre våldsyttringar och minskad fysisk skadegörelse. Ovan citerade stycke är hämtat ur ett förstudiedokument inför ansökan i utlysningen till Storstadsintegration, 2009, som visar på en tydligt syfte på projektets mål och ambitioner att göra bättre. 1

Programkriterierna för hela Storstadsintegrationsprojektet har varit samverkan och strategisk påverkan och i The Bridge projektarbete har intuitionen varit att även titta på närmare på kriterier som lärande miljöer och innovation. Det främsta målområdet har varit att kompetensutveckla deltagarna i The Bridge. Genom att besöka London i liknande stadsdelar och verksamheter har deltagarna getts möjlighet utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter jämföra med ett annat lands system och regelverk. Målet har varit att genom nya upplevelser, i nya miljöer, hitta kunskaper som kan ge nya infallsvinklar till hur man i sitt ordinarie arbete kan arbete med utsatta grupper i ett mångkulturellt samhälle. Detta har resulterat i rapporter, idéskisser och förslag på utvecklande metoder från The Bridge olika grupper och respektive teman. Ett tydligt delresultat av detta är den beskrivning av stödfunktion som kan komma att hjälpa till att stödja staden och stadens leverantörer gällande att skapa sysselsättning utifrån social hänsyn i offentlig upphandling. För att sammanfatta deltagarnas kompetensutveckling utifrån programkriterierna, strategisk påverkan och samverkan, kan följande citat spegla deltagarnas upplevelsebaserade kunskapsutveckling på individ, grupp- och organisationsnivå: Jag har fått mer perspektiv på vad som fungerar bra och vad som är dåligt Jag vågar pröva nya metoder. Jag kan sätta ord på mina kunskaper Jag har lärt mig att reflektera över saker och väga för och nackdelar samt också att ibland kunna se saker från en neutral sida. Vilken bred kunskap jag fått och vilken utmaning jag gått igenom. Känns helt otroligt när man reflekterar över detta. Utifrån ett Grupperspektiv ser deltagarna att det har varit bra att få göra fyra resor över tid och att tiden mellan resorna har fyllt sin funktion väl då grupperna har hunnit förbereda och omorientera sig för att sedan återvända med nya frågor och idéer. Att få genomföra dessa resor till London har varit en förutsättning för att hitta nya vägar och idéer. På organisations och verksamhetsnivå är erfarenheten av att befinna sig och vistas i tredje sektorns London som något nytt och okänt för alla inblandade. Den transnationella aspekten, att upptäcka i nya lärande miljöer, har varit den största innovativa faktorn. Synen på individen har förändrats till att se hela individen i sitt sammanhang, en helhetssyn, och i relation till hur de lagar och regelverk som styr våra organisationer och uppdrag i vårt dagliga arbete. Deltagarna upplever att de har fått en annan syn på Sverige, ur ett annat perspektiv. Den breda samverkansaspekten och att få lära av varandras organisationer och verksamheter under projektperioden ses som en viktig faktor inför det fortsatta arbetet och samverkan kring gemensamma ärenden i vardagen även efter projektavslutet. Att mötas är att bryta barriärer - Även den intuitionen att jobba mot kriterierna, lärande miljöer och innovation, har satt sin prägel hos deltagarna. De uppkomna idéskisser och förslag som redovisats av respektive grupp finns dokumenterat både i text och power point bilder och grundar sig utifrån de handlingsplaner som upprättas under projektperioden. Likt den gemensamma kompetensutvecklingen så visar de olika gruppresultaten en sammanhängande röd tråd där samverkan, inkluderande bemötande och förhållningssätt har varit de faktorer som varit basen för processarbetet inför de slutliga dokumenterade idéförslagen. Med fokus på det inkluderande mötet med i individen i centrum både på individ, grupp eller organisationsnivå återkommer begreppet av Big Society - För varje individ det finns en plats i samhället och till samhällsutvecklingen bidrar alla. Meningsfull Sysselsättning, Rehabilitering, Nya Inkomstformer och Upphandling fokus Sociala 2

hänsyn i upphandling är vid projektavslutet inte längre fyra olika delade teman utan en sammanhängande kedja av resultat för fokusgrupperna- ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. Syfte och mål med projektet Syftet med projektet har varit att kompetensutveckla personal inom Göteborgs Stad, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassan genom erfarenhetsutbyten av liknande verksamheter i London med stöd av NGO organisationer i London. Personal ska bli bättre rustade till att verka för inkludering av personer med utländsk bakgrund såväl i arbetslivet så som i samhällslivet i övrigt och i områden där personalen i sitt dagliga arbete möter brukare med utländsk bakgrund. Projektets mål handlar om att väcka deltagarnas nyfikenhet och kreativitet i förhållande till sina kunskaper och erfarenheter inom de egna verksamheterna men också att lära sig av andra myndigheters arbete och uppdrag. Genom skuggning av kollegor i annan eller liknande verksamheter i London ges deltagarna möjligheter att upptäcka nya miljöer, möjligheter av nya innovativa lösningar i det komplexa arbetet kring integration och delaktighet för alla. Genom dessa erfarenhetsutbyten är målet att inspireras och hitta nya metoder, verktyg till att stödja personer att komma ut i, eller närma sig, självförsörjning genom arbete och studier. Projektet The Bridge har haft som mål att genom programkriterierna Lärande miljöer och Innovativ verksamhet kompetensutveckla personal för att uppnå god samverkan och strategiska påverkan både på hemmaplan men även genom det transnationella fokuset att lära av andra i andra miljöer. Ett delresultat har varit att närmare undersöka hur man i London arbetar med att ställa krav på social hänsyn i offentlig upphandling. Målbilden gällande denna fråga har förändrats under projektets gång. Under projektets senare del har målet varit att lägga fram en beskrivning av och förslag på en arbetsmodell för Göteborgs Stad, som kan ligga till grund till att nå bättre resultat gällande social hänsyn i offentlig upphandling. Detta delresultat blev också den signal och underlag till en ändringsansökan med fråganställning om möjlighet till förlängning av Storstadsintegrationsprojektet med tre månader. En förlängningsperiod med syftet att ge en fördjupad beskrivning av den engelska modellen och belysa modellen utifrån en svensk kontext. Som en återkommande röd tråd är deltagarnas reflektioner och erfarenheter av det upplevda Bemötandet som fångades upp vid studieresorna och hur detta har påverkat The Bridge i sin helhet men även deltagarna i olika sammanhang I Storstadsintegrationsprojektets arbete att skapa ett verktyg kring bemötande har deltagare i The Bridge varit delaktiga och delat med sig av sina erfarenheter. Ett ytterligare reslutat i samband med detta är de uppkomna korsbefruktningarna mellan delprojekten inom Storstadsintegrationsprojektet. Arbetssätt I The Bridge har en grupp på 16 medarbetare inom ramen för projektbeskrivningen getts möjlighet att träffas regelbundet 2ggr/månad för att på hemmaplan arbeta i grupp inför de gemensamma gruppresorna till London där de har skuggat kollegor inom olika arbetsfält. Grupperna har varit indelade i fyra arbetsgrupper med var sitt tema; Meningsfull sysselsättning, Rehabilitering, Nya inkomstformer och Upphandling. I de tre första nämnda grupperna har deltagarna varit blandade både utifrån upptagningsområde, verksamhet och olika myndigheter. Under projektperioden planerades fyra resor med hela arbetsveckor i Londons norra förorter som likt de involverade stadsdelarnas har en mångkulturell och mångreligiös population. Resornas innehåll och upplägg förändrades över tid beroende gruppernas olika arbetsfokus 3

men även för hela projektgruppen i sin helhet. Vid de två första resorna reste grupperna var för sig och var mer av orienterande art men även frustrerande utifrån att hitta sig själv i en ny arbetsmiljö som inte stämde överens med ramarna i hemorganisationer eller svenska regelverk. Resa tre genomfördes med alla grupper samtidigt vilket gjorde det enklare att göra studiebesök på respektive arbetsplats eller korsbefrukta sig med en annan grupp för att frågeställningarna i respektive handlingsplan tangerade varandra. Utöver den vanliga arbetsveckan genomfördes två gemensamma gruppmöten för att på plats reflektera och återkoppla sina erfarenheter och tankar. Det som sedan blev resa fyra för grupperna utföll till att bli avslutande kunskapsinsamling för gruppen Nya Inkomstformer, en gemensam spridningsresa för två grupper och en strategisk för guppen Upphandling enligt målbeskrivningen av den förlängda projektplanen. Den tredje resan blev ett viktigt utgångsläge inför sista resa för alla parter och lade grunden till fortsatt partsamverkan och strategisk påverkan på flera nivåer. Deltagare i två grupper, Meningsfull Sysselsättning och Rehabilitering, har haft fasta placeringar på respektive arbetsplats eller organisation där man har skuggat de engelska kollegorna i deras verksamheter. Med utgångspunk i en fast förankring och återkommande vistelser har nya frågeställningar formats mellan resorna vilket har lett till nya inplanerade studiebesök inom sitt arbetsområde vilket också har skapat nya kontakter och större närverk. Nya inkomstformer med frågeställningar kring alternativa vägar till försörjning, social ekonomi och utforskandet av sociala företag har på sina resor genomfört otalet studiebesök. Detta är den grupp som har fått lägga tid till att hitta rätt ingång utifrån sina handlingsplaner, via The Bridge transnationella kontaktnät och (NGO) Groundwork, för att få svar på sina frågeställningar och därigenom hitta nya kontakter och nätverk. Deltagarna har arbetat med att dokumentera sina intryck och sitt lärande genom att skriva lärande loggar vid varje resa. Mallen för detta stod de externa utvärderarna Malmeken för och deltagarna uppmanades att skriva sina loggar löpande vid och efter varje resa. I detta dokument redogjordes vad man har lärt sig och sett, metoder och idéer som man ansåg vara viktig att sprida vidare och till vem som kunde vara möjlig mottagare. I lärandeloggen fanns även möjlighet att i ett mer personligt perspektiv reflektioner över sitt eget lärande. Väl hemma igen har dessa lärandeloggar legat till grund till att utveckla gruppernas handlingsplaner med nya frågeställningar och aktiviteter. Vid upp- och omstarten av The Bridge i januari/februari 2012 hölls en Works Shop för att ta fasta på gruppernas tidigare inhämtade erfarenheter och tankar om nya metoder. Workshopen gav stöd till att sätta mätbara mål inför kommande slutresultat genom tydligare handlingsplaner. För att stödja grupperna att hitta en struktur i sitt målarbete och sätta ny kurs inför resa tre, gavs grupperna möjlighet till eget processtöd till att forma och utveckla gruppernas handlingsplaner. Under projektperioden har The Bridge haft gemensamma och återkommande informationsoch planeringsträffar för att återkoppla från projektledningsgruppens arbete och information från övriga styrstrukturer. På agendan fanns löpande information om kommande spridningstillfällen utifrån Styrgruppens tagna kommunikationsplan, där dialogen är grunden till alla form av spridning och på alla nivåer. Under de gemensamma mötena avsattes även tid för gemensamma planeringsmöten grupperna emellan. Dessa träffar utökades under 2012 i samband med förstärkningen av projektledning. När det gäller arbetet med social hänsyn i offentlig upphandling har arbetet bedrivits genom att två deltagare, medarbetare från Upphandlingsbolaget, getts möjlighet att fördjupa sig i frågan i Sverige. De har därefter presenterat en handlingsplan på hur vi kan undersöka detta i den engelska kontexten. Denna handlingsplan har reviderats löpande. Under resorna till England har deltagarna skapat ett kontaktnät med hjälp av den NGO (Groundwork) som var vår initiala kontakt med London. Kollegor vid Groundwork har presenterat deltagarna för engelska tjänstmän som arbetar med denna fråga i England. Kontaktnätet har vuxit succesivt 4

och deltagarna har getts möjlighet att ha återkommande och fördjupande samtal med ett flertal olika Bourghs i London samt även med ett flertal privata aktörer samt NGO:s som är verksamma inom denna arena. Frågan om social hänsyn i offentlig upphandling är mycket komplex och möjligheten att återvända till England med fördjupade frågeställningar har varit grunden till att möjliggöra ett resultat i from av en modell för Göteborg. Detta delresultatblev också den signal och underlag till en ändringsansökan med fråganställning om möjlighet till förlängning av Storstadsintegrationsprojektet med tre månader. En förlängningsperiod med syftet att ge en fördjupad beskrivning av den engelska modellen och belysa modellen utifrån en svensk kontext. Förlängningen av projektet innebar även en större tidsfrist för övriga grupper i The Bridge att kunna genomföra och planera de sista resorna utan konkurens av de Olympiska spelen och Paralympics hösten 2012. Deltagande aktörer i projektet I projektet har deltagarna varit personal från de tre av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar Angered, Östra Göteborg och Norra Hisingen och deras Socialtjänst Individ och Familj/funktionshinder, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan i samma upptagningsområde samt Göteborgs Stads Social Resursförvaltning och Upphandlingsbolag. De deltagande aktörerna har bidragit med personal som har varit deltagare i projektet. De deltagande förvaltningarna har stått för lönekostnader samt traktamenten för respektive deltagande personal. Man har också från alla aktörer försett referensgrupp och styrgrupp med beslutsfattare från lämplig nivå för att vara behjälpliga i att ge projektet legitimitet samt verka för en implementering av reslutat och spridningstillfällen. Styrgruppen för hela storstadsintegrationsprojektet har representerats från respektive myndighet så som Göteborgs Stad i form av stadsdelar och fackförvaltning, Samordningsförbund, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Polismyndighet har styrt projektet under genomförandet. Dialog mellan styrgrupp och projektledningsgrupp har skett bland annat vid gemensamma möten under projektperioden för att närmare följa delprojektens fortlöpande arbete och resultat. Projektets referensgrupp har följt The Bridge arbete med regelbundna och återkommande möten och som representerats av deltagarnas chefer från respektive myndighet. Då deltagarnas chefer har funnits i referensgruppen har detta gett grupperna legitimitet att arbeta ihop men också för att återkoppla och sprida uppkomna resultat till respektive och varandras förvaltningar och myndigheter. Referensgruppen har utifrån uppkomna slutresultat blivit mottagare av The Bridge slutresultat och idéskisser för fortsatt strategisk påverkan. Projektledargruppen som bestått av samordnande projektledare och samtliga projektledare i respektive delprojekt samt projektekonom har varit stommen för hela storstadsintegrations projektet med dess fasta struktur och form med regelbundna träffar med angiven agenda. Under The Bridge projektperiod har projektledarskapet förstärkts under 2012 och fram till projektavslutat, mycket beroende på att den projektledaren som var med vid starten utöver projektledarskapet erbjöds en chefsbefattning under hösten 2011 som tog mer tid i anspråk än planerat. Projektledningen och projektägaren jobbade vid årsskiftet 2011-2012 med olika lösningar på att hitta projektledare, då turerna var lika många om vem och hur projektledarskapet skulle formas och se ut. Projektledningen hade då kommit till en lösning att tillfråga deltagare inom The Bridge, och anställda inom staden, om ett delat projektledarskap och kom till slut till ett resultat. Med en deltagare som projektledare innebar att tidigare arbete, historik och innehåll redan var känt för alla involverade och ingen ny behövdes sätta sig in i det som redan var fast förankrat. Detta ledningsarbeta innebar att Social resursförvaltning blev en mer aktiv part i projektet The Bridge, dock inte som ny projektledarpart men väl som processtöd för deltagarna i de olika 5

grupperna till att skapa målinriktade handlings och aktivitetsplaner. Då även en deltagare i The Bridge avslutade sin tjänst inom Göteborgs Stad kunde Social resursförvaltning komplettera med deltagare som till vardags arbetade nära av Nya Inkomstformers temaarbete kring socialekonomi och socialtföretagande. Social resursförvaltning har därmed tagit plats i referensgruppen, varit ett komplement till gruppen Upphandling - och den strategiska gruppen kring beskrivningen av mottagarorganisationen. Social Resursförvaltning är också den part som oavsett deltagande i The Bridge eller inte står som en viktig part i att överta processägandet av många av The Bridge idéskisser och metodresultat. I samband med process- och deltagarförstärkningen från Social resursförvaltning erbjöds deltagarna föreläsningar kring hur arbete kring socialekonomi bedrivs inom Göteborgs Stad med koppling till sociala företag. Inte bara deltagarna i de The Bridge gavs möjlighet till stöd under omstarten 2012. Projektägaren och samordnande projektledare till de två nygamla projektledarna träffades regelbundet för att hitta ramar och arbetsformer projektledarna emellan men också för att hitta metoder till att driva The Bridge in i en fungerande projektstruktur under resterande projektperioden. I samband med denna omstart träffade projektledarna i The Bridge och projektsamordnare Storstadsintegrationsprojektets ESF-handläggare för uppföljning och utvärdering av delprojektet The Bridge. Genom den ändringsansökan om projektförlängningen av Storstadsintegrationsprojektet och The Bridge utökades projektet med tre månader. Då förlängningen gällde inom ramen för befintlig budget, delade de tre deltagande stadsdelarna på lönekostnaderna för att kunna behålla de två befintlig projektledare med samma tid och struktur på 75%. Jämställdhetsintegrering Utifrån det transnationella integrations perspektiv har Jämställdhet varit närvarade och en drivande aspekt i de olika temagruppera men har underställts definitionen av Jämställdhet manligt kvinnligt då Individen, i samhället, där alla är inkluderade, har stått i fokus. I The Bridge resor till London har skillnaders märkts utifrån var och med vem besluten tas. Ex. En återkommande mötesplats, som traditionen bjuder på i England, är Puben, ett informellt nav i många sammanhang men där inte alla har möjlighet att närvara både utifrån ett jämställdhets- eller etniskt perspektiv. Däremot har The Bridge engelska kollegor varit nyfikan på den svenska jämställdhetsmodellen och hur den fungerar i Sverige. Projektledarna i de olika delprojekten har erbjudits deltagande i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I projektgenomförandet har ett normkritiskt förhållningssätt antagit vilket har inneburit stöd i att analysera vad jämställdhetsintegrering innebär i ett projektgenomförande. I projektledningsgruppsmöten har perspektivet belysts gemensamt genom att det funnits med som en fast punkt i alla dagordningar. Vid planering, upplägg och genomförande av kompetensutbildningsinsatser har kursarrangörerna fått i uppdrag att belysa jämställdhet och genusperspektiv i sina föredrag. I samband med erfarenhetsutbyte mellan medverkande myndigheter har policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras och hur man arbetar med detta perspektiv i det dagliga arbetet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning De fyra tillgänglighetsperspektiven Fysisk tillgänglighet, Tillgänglig verksamhet, kommunikativ och informativ tillgänglighet har under projektperioden även de fått nya infallsvinklar och innebörd utifrån det transnationella perspektivet och att vara i nya lärande miljöer. Genom The Bridge och deltagarnas möjlighet att skugga sina engelska kolleger i deras verksamheter och organisationer har det gett nya perspektiv på tillgänglighet. Genom att jämföra 6

exempelvis byggnorm, fysisk standard, arbetsmiljö men även upptäcka andra lösningar på anpassningar, blir de svenska förhållande och regelverk automatisk mer synliga. Då deltagarna i The Bridge även mött personer både med både fysisk, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar har nya erfarenheter på tillgängliga verksamheter uppmärksammats med fokus på inkluderande bemötande, fokus på individens resurser och möjligheter till ett självständigt liv. Genom det transnationella mötet och att prata ett främmande språk, är i sig ett sätt att öva sig både på kommunikativ och informativ tillgänglighet utan märkbara synliga funktionsnedsättningar men väl ett sätt uppleva utanförskap. Detta medvetandegör det egna lärande inför inkluderande bemötande men också inför egna framföranden inför nya åhörare. Dessa begrepp har även tagits i beaktning inför varje grupp- och mötestillfälle och var en viktig faktor i samband med planeringen och genomförandet av både fördjupnings- och spridningsresan november 2012 med nytillkomna och inbjudna medresenärer. Ur Göteborgs stads vägledning mot diskriminering och annan kränkande särbehandling framgår inledningsvis att staden ska vara en bra stad att leva i, där alla invånare ska ha lika möjligheter att ta del av Göteborgssamhället. Projektledningen har deltagit i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I val av utbildningslokaler har Handisams checklistor varit vägledande. I inbjudan har det visats på att om det finns speciella behov så kan dessa lyftas till kursarrangören för att hitta lösning som säkerställer att man inte exkluderas från kompetensutvecklingsinsatsen. I kommunikationsplanering och utformning har Handisams vägledning om kommunikativ tillgänglighet funnits med som ett viktigt referensdokument. I projektgenomförandet har projektet fått förmånen att ha ett riktat stöd kring tillgänglighet I resonemang med processtöd Gert Månsson har mänskliga rättighetskopplingar tagits upp och som väl stöder ett projekt som arbetar med integrationsanknutna frågor. Det riktade processtödet ihop med projektledare och kommunikatör har bidragit med stöd till det kommunövergripande arbetet med utvärdering av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan i Göteborgs Stad. I projektledningsgruppen har även detta perspektiv funnits som en fast punkt på dagordning som fortlöpande diskuteras. Flera av de nyaste verktygen och filmer som Handisam produceras har projektet fått tips om av processtödet Gert Månsson och bara detta stöd har lyft och vidgat den gemensamma synen i projektet. Även här har ett projekt som baseras på myndighetssamverkan gett möjlighet att se hur andra ser och arbetar med perspektivet i det dagliga. Möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan medverkande myndigheters där också policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras. Regionala prioriteringar The Bridge har likt den regionala prioriteringen i Västsverige haft fokus på: Arbetslösa (inklusive unga) med utländsk bakgrund, Arbetslösa personer (inklusive unga) utan tidigare svensk arbetslivserfarenhet, Arbetslösa med sjukdom (inklusive unga), Arbetslösa med funktionsnedsättning (inklusive unga) det vill säga ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. Spridning och påverkansarbete Utgångspunkten till samtliga spridningsaktiviteter i The Bridge har utgått från Styrgruppens kommunikationsplan med fokus på spridning genom dialog. Deltagarna i The Bridge har under resornas gång återkopplat sina erfarenheter och resultat på respektive arbetsplats eller för andra medaktörer inom organisationen. 7

Två resor under november 2012 genomfördes med syfta att både fördjupa och sprida deltagarnas erfarenheter på plats i London. Till dessa resor har både den strategiska gruppen för Upphandling medverkat och för spridningsresan chefer från respektive deltagande organisation(referensgruppen) eller chefer med nära kopplingar till uppkomna reslutat och idéförslag. Ett syfte med detta var att hitta mottagare till The Bridge slutresultat för fortsatt spridning och påverkansarbete efter projektperiodens slut. En slutredovisning av The Bridge genomfördes av deltagarna i januari 2013 för respektive chefer, referensgrupp, delar av styrgrupp och chefer kopplade till specifika och direkta slutresultat. Här kan nämnas Enhetschef för stadens aktivitetshus under socialresursförvaltning och GFC, Göteborgs föreningscentrum med det riktade uppdraget kring stadens volontärarbete The Bridge har även gjort externa nedslag. Bland annat har projektledningen deltagit i en EUfrukost, en paneldebatt om fördelarna med att ingå i ett transnationellt ESF-projekt. Vid det tillfället deltog även Stockholmsprojektet Transnet, ett projekt som tidigare varit inbjuden till Storstadsintegrationsprojektet för gemensam Work Shop för att utbyta transnationella erfarenheter men även om storstädernas arbete kring arbetslösa ungdomar. Redan vid Kvalitetsmässan 2011, deltog alla delprojekt och projektledare inom Storstadsintegrationsprojektet, där de med andra projekt finansieras med EU-medel, kunde visa på hur projekt kan bidra till utveckling inom olika verksamhetsområden inom Göteborgs Stad. Under MR-dagarna, Göteborg 2012, deltog deltagare från The Bridge, i bred samverkan, i ett miniseminarium om det Multikulturella London och om hur myndigheters bemötande kan öka samhällsgemenskapen. The Bridge med övriga delprojekt deltog även i Spridningskonferens 2012. Under projektperioden har 3 nyhetsbrev om The Bridge skickats ut till deltagande organisationer och myndigheter kopplat till hela Storstadsintegrationsprojektet Ett sammanfattande nyhetsbrev översattes till engelska och skickades till The Bridge kontakter i London som en förberedelse inför de inplanerade studiebesöken under spridningsresan 2012. Extern utvärdering Malmeken har genomfört dialogmöten, med deltagarna och ofta i samband med genomförda studieresor till London, som utvärderingsmetod. Lärandeloggarna som ursprungligen introducerades av Malmeken har varit ett instrument och metod att utvärdera och reflektera över det egna lärandet men också ett stöd inför att sammanfatta The Bridge slutresultat. Under 2012 har Malmeken genom telefonintervju utvärderat både projektet i sig och projektledarna i det tudelade ansvarområde. Detta har gjorts genom regelbundna telefon och utvärderande samtal både enskilt och båda projektledarna tillsammans. Malmeken har efter spridnings- och fördjupningsresan i november 2011 telefonintervjuat personer kopplade både till styrgrupp, referensgrupp och deltagare i den strategiska gruppen. Egenutvärdering Minnesanteckningar från The Bridges olika möten har skrivits och spridits för information och reflektion. Lärandeloggarna har varit ett reflekterande stöd vid varje resa men också underlag inför utvärderingarna både internt med projektledningen och externt med Malmeken. De upprättade handlingsplanerna har också varit ett stöd i gruppernas egna utvärderingar utifrån satta mål. - Blev det som vi trodde och kunde vi genomföra det som vi hade planerat? Vid projektavslutet och The Bridge sista gruppträff återkopplades och dokumenterades reflektioner kring deltagarnas syn på kompetensutveckling utifrån 8

programkriterierna Lärande Miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan, Strategisk påverkan ur ett Transnationellt perspektiv. Kommentarer och tips Under projekttiden har Göteborgs Stad genomfört en mycket omfattande omorganisation. När det gäller The Bridge fick detta konsekvenser utifrån att samtliga organisationer och strukturer förändrades med den konsekvensen att många av deltagarna i The Bridge fick nya ledningsturkturer och arbetskamrater vilket försvårade den spontana återkopplings och dialogprocessen på individ och arbetsplatsnivå. Referensgruppens sammansättning har varit det legitima stöder och en viktig faktor för dialog och fortsatt spridning. I ett projekt med programkriterier samverkan och strategiska påverkan i nya lärande miljöer och innovativ verksamhet i ett transnationellt perspektiv, är den fasta strukturen i projektledningen/projektledare, ett ledande perspektiv för att sätt ramen för projektets helhetsbild. Att vara tillgänglig, lyhörd, återkoppla och föra dialoger på alla nivåerna är viktiga faktorer. För att våga vara innovativ är balansgången mellan att leda eller förleda, styra eller att stödja i lärandeprocesserna hårfina. Att vara innovativ är att vara i en lärandemiljö i sig och kan vara nog så påfrestande på det personliga planet. En fast ledningsstruktur över tid är en framgångsfaktor i sig och en förutsättning för att tänka nytt Outside the Box. De innovativa förhållningssätten har vuxit efterhand, och för The Bridge del, har det transnationella fokuset varit dess styrka: att på okänd plats och utanför den vanliga vardagen eller organisation mötas i samverkan, hitta nya metoder och infallsvinklar i det gemensamma urbana utvecklingsarbetet. - Att mötas är att bryta barriärer - Kontaktpersoner Farid Basill farid.basill@angered.goteborg.se projektägare för delprojektet The Bridge, SDF Angered Monica Fäldt delprojektledare The Bridge, SDF Östra Göteborg mailto:monica.faldt@ostra.goteborg.se Ann Enesten ann.enesten@angered.goteborg.se projektekonom Karin Särka delprojektledare The Bridge, numera anställd i Kungsbacka kommun. Storstadsintegration Projektet syftar till att stödja integrationsarbetet i Göteborg. Genom nya kunskaper, nya förhållningssätt och arbetsmetoder ska personal inom stat och kommun bli bättre på att stötta utlandsfödda till att bli mer delaktiga i samhället. Medverkande myndigheter: Göteborgs Stad, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbunden. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Läs mer på www.bit.ly/gbgstorstad 9