Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda eller kommenterade. Den finansiella slutrapporten, redovisad i en särskild excelmall, ska bifogas samtidigt. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Uppgifter om projektet EF-nummer E Projektets namn MIRA Projektets hemsida Projektägare Organisation Huddinge Kommun Redovisningen gäller perioden Kontaktperson Kambiz Asadollahi Underskrift Härmed intygas att uppgifterna i denna redovisning är fullständiga och korrekta. Huddinge Kambiz Asadollahi Behörig firmatecknare eller motsvarande 1

2 1. Genomförd projektverksamhet Under projektperioden har följande aktiviteter genomförts: Åtta kursomgångar har genomförts under året (nio sammanlagt under hela projektet). Varje kursomgång har varit 3 sammanhängande veckor lång, där vi träffats varje vardag. Sammanlagt under hela projektet har 104 unga-vuxna nyanlända flyktingar deltagit i kursverksamheten. Genom informationsmöten har vi spridit kunskap om MIRA till olika kommuner och andra intressenter som kunnat skicka deltagare till kurserna. De kommuner förutom Huddinge som skickat deltagare till MIRA har varit: Nacka, Salem, Sollentuna och Södertälje. Etapputvärdering genomfördes av studenter på Södertörns Högskola. Denna utvärdering gav oss möjlighet att analysera innehållet i våra kurser och utveckla metoderna vidare. Utvärderingen är bifogad denna slutrapport. För att understryka vikten av delaktighet av våra deltagare, anställde introduktionsenheten en instegsjobbare (en av våra tidigare deltagare i MIRA kursomgång 1) som nu skulle jobba hos oss som projektassistent på heltid och stötta oss i vår verksamhet. Senare anställdes en person även som ungdomsanställd i 6 månader på samma position. Alla dessa anställda har varit MIRA deltagare som visat vilja att lära sig mer om ledarskap, och därför fått möjligheten att efter avklarad kursomgång vara med och utforma framtida program. Vi har även på samma sätt haft praktikanter och volontärer inom projektet som själva har varit med som deltagare i MIRA. På detta sätt ville vi garantera deltagarnas egna perspektiv i utformandet av metoderna. Genom utvärderingar och dokumentation har vi tagit fram metoder som berör många olika aspekter av etableringen i det svenska samhället. Icke-formellt lärande har legat till grund för dessa metoder. Vi har även utvecklat ett normkritiskt perspektiv som underlättar och effektiviserar arbetet med integrationsfrågor. Vi har även representerat Sveriges och MIRAs synpunkt på Europarådets möte Consultative Meeting: What Future for the Work with Young Refugees, IDPs and Asylum Seekers? i Strasbourg, 2-4 Mars Ett annat liknande samarbete vi har haft med Europarådet under projektperioden, var när vi tillsammans med VYRE (Voices of Young Refugees in Europe) organiserade en så kallad Study Session i Strasbourg i februari Titeln var: Enhanced Access to Social Rights VYRE s contribution and role in young refugees integration. Förutom projektledaren Amir Hashemi-Nik s medverkan som en av organisatörerna bakom evenemanget, skickades även 2 unga-vuxna deltagare från 2

3 MIRA, samt en volontär och en partnerorganisation till MIRA som representanter från Sverige. Vi har också hållit i en spridningskonferens som ägde rum på Länsstyrelsen i samarbete med Tema Nyanlända, i februari 2011, där vi bjöd in representanter för olika myndigheter och kommuner, samt representanter från frivilligverksamhet och Stockholms kulturliv. Efter att ha presenterat MIRA och dess resultat, fick konferensdeltagare träffa en panel med deltagare och volontärer från olika MIRA kurser. Vi diskuterade även MIRA s framtid och hur metoderna kan överföras till skolans värld. Vi hade även en stor avslutningsfest för deltagare, samarbetsparter, volontärer och myndighetspersoner. En metodhandbok har utvecklats, där vi tar upp erfarenheter från MIRA och ger praktiska tips om hur man kan jobba med målgruppen i olika sammanhang. Handboken bifogas slutrapporten. En slututvärdering har genomförts av studenter på Södertörns Högskola. Denna utvärdering skickas in till fondenheten som komplettering när den är klar. Framgångar och svårigheter under kontraktsperioden Under hela projektperioden har många kommuner och även deltagare visat ett stort intresse och behov av sociala insatser, såsom projekt MIRA erbjudit. Deltagare i kurserna är generellt mycket positiva till kursens innehåll, vilket underlättat rekrytering av nya deltagare. I utvärderingar och informella sammanhang säger många deltagare att de till en början var mycket misstänksamma och trodde att kursen skulle vara som alla andra insatser och kurser de deltagit på, alltså tråkiga. Men efter ett par dagar i kursen märkte de att detta var annorlunda, roligt och gav dem något. Vi har genom våra 9 kursomgångar på ett lyckat sätt tagit fram metoder tillsammans med deltagare. En viktig aspekt som vi utvecklat under projektperioden har varit det normkritiska perspektivet. Läs mer om detta i MIRA handboken som finns bifogad. De svårigheter vi har stött på under projektperioden är främst bristen på tid när det gäller att ha uppföljningsmöten 8 veckor efter kursslut, som vi hade planerat från början. Eftersom vi hade höga mål med antalet kursomgångar och en snabb takt, hann vi inte med att ha uppföljningsmöten med deltagare som vi hade önskat. Därför prioriterade vi antalet personer som gick igenom kurser istället för att fokusera på uppföljning av de kurser vi anordnat. Feedback och uppföljning skedde i stället genom utvärderingar och kontinuerliga kontakter med deltagare efter kursperiodernas slut. Vissa deltagare kom tillbaka till kurser som volontärer och praktikanter. En annan svårighet som hade med tidsbrist att göra, har varit att få med representanter från andra kommuner i vår styrgrupp som har i uppgift att styra och leda projektet mot uppsatta mål. Detta har främst berott på 3

4 omställningen inför nya direktiv kring flyktingmottagandet. Samt att vi inte har hunnit lägga ner tid på detta. Vi försökte få med oss en referensgrupp under projekttiden, men lyckades inte heller där att få med många aktörer. En annan svårighet som vi stötte på under projektperioden var att Etableringsreformen som trädde i kraft i december 2010, gjorde implementering av framtagna metoder svårt i kommuners introduktionsverksamhet för den målgrupp vi riktade oss till. Därför riktar vi oss idag till ensamkommande barn och unga i kommunernas verksamhet i regionen. Vi har påbörjat arbetet med att implementera MIRA metoder inom gymnasieskolor. 2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat Vi har sammanställt MIRA metoder och erfarenheter i en handbok som bifogas denna slutrapport. Denna handbok är resultaten av våra erfarenheter och ett bra verktyg för spridning. Kursprogrammen har genomförts enligt plan, där 104 deltagare har gått igenom projektet. Vi lyckades uppnå våra mål genom att hålla sammanlagt 9 kursomgångar i stället för de 10 som vi från början hade trott att vi behöver. Över hundra handlingsplaner har upprättats under hela projektet. 67 volontärer har deltagit i projektet sedan starten och varit aktiva i olika omgångar. 21 olika verksamheter/föreningar/kulturinstitutioner inom Storstockholm har varit med i kurserna på olika sätt. En lista av dessa föreningar finns i MIRA handboken. De kvalitativa målen redovisas närmare i de utvärderingar som kommer att genomföras av studenter på Södertörns Högskola. Dessa utvärderingar kompletterar slutrapporten och skickas in i slutet på maj Uppföljning och utvärdering Som sagts tidigare i rapporten, kan inte MIRA metoderna implementeras inom introduktionsverksamheten i regionen på grund av Etableringsreformen som innefattar målgruppen nyanlända Därför jobbar vi idag med att föra över metoderna till en yngre målgrupp i regionen. Specifikt genom att anpassa MIRA metoder i den nya gymnasieskolan. Målgruppen är ensamkommande unga och de elever som går på gymnasieskolornas språkintroduktionsprogram. Detta sker inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Slututvärderingen är klar i slutet på maj månad 2011 och skickas in omgående. 4. Erfarenheter En viktig del i arbetet med MIRA har varit att blanda lekfulla aktiviteter med innehåll som berör viktiga frågor och att hjälpa deltagarna att hitta 4

5 ett meningsfullt socialt sammanhang. MIRA har erbjudit deltagarna att i en trygg miljö ställa sina frågor och samtidigt få nya perspektiv från andra deltagare och volontärer. Mycket av diskussionerna och aktiviteterna har haft som målsättning att med ett normkritiskt förhållningssätt utmana deltagarnas världsbild. Resultaten från utvärderingarna har visat att deltagarna inte bara lärt sig att förstå Sverige utan att de också har lärt sig mycket om/av de andra deltagarna, deras livsöden och kulturer. Under många kursomgångar har det förts diskussioner om religioners och etniciteters olikheter och likheter. Denna nya kunskap har varit viktig då det ofta finns fördomar och förutfattade meningar om andra invandrargrupper och etniciteter. En annan viktig nyckeltanke i projektet har varit deltagarnas egen delaktighet inte bara i samhället utan också i kursen. Exempelvis har deltagarna efter avslutad kursomgång fått möjlighet att själva fortsätta delta i kommande kursomgångar genom att praktisera, volontärarbeta eller fått en ungdomsanställning inom projektet. Alla kursomgångar har avslutats med att deltagarna har fått skriva en individuell handlingsplan om hur de skulle vilja vara delaktig i samhället. I handlinsplanerna har allt från att starta en MIRA-förening (som ska stötta nyanlända unga som kommer till Sverige framöver) tagits upp, till att börja träna på gym. Utöver dessa positiva resultat har kursen utvecklat deltagarnas språkkunskaper och ökat deras självförtroende när det gäller att använda språket. Rädslan för att göra misstag och säga fel när man pratar har minskat. Här är några citat från deltagare som medverkat under året: Jag har aldrig tidigare fått vara barn, så nu fick jag leka, måla, skratta och dansa och samtidigt lära mig var jag står och hur jag kan påverka min omgivning. Efter kursen vågade jag för första gången gå på bio i Sverige Jag har lärt mig om sexualitet och normer. 5. Implementering i ordinarie verksamhet Se punkt 3 för mer information om implementering. 6. Spridning av erfarenheter och resultat En spridningskonferens hölls under februari 2011 på Länsstyrelsen i Stockholm. Där kommuner, kulturaktörer och andra intresserade individer bjöds in för att få information om hur projektet har gått och hur vi kommer att jobba vidare med metoderna. En panel av MIRA deltagare deltog, de fick svara på frågor om MIRA. Intresset för konferensen var stort och kommuner har hört av sig efter konferensen och vill få handboken för att själva anpassa metoder till sin lokala verklighet. 5

6 MIRA handboken är ett annat verktyg som förenklat spridningen av erfarenheter, metoder och resultat. 6