Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?



Relevanta dokument
Skall barn ha andra antibiotika än vuxna?

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Lite nytt om antibiotika

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Farmakadynamik för antibiotika

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i blododlingar

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Antibiotikaresistens i blododlingar

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Kommentarer till resistensläget 2012

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Rationell antibiotikaanvändning

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Urinvägsinfektioner hos barn

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Urinvägsinfektioner hos äldre

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken

Strama för sjuksköterskor

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens i Region Skåne

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

MRB Multiresistenta bakterier

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Transkript:

Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010 Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ maria.bjorkqvist@orebroll.se

Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Dagis- förskolebarn > 6 mån

Nej, men kanske på annat sätt Annan ekologisk miljö Snuvålder Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m) Andra indikationer Pneumoni UVI Andra doseringar Dåligt underlag kinetik/dynamik Variabel resorption Andra beredningar Smalt utbud! Andra biverkningar Tål trim-sulfa bra Ej tetracykliner < 8 år Ciproxin? Selexid?

Nu har hon feber igen. Det måste vara något fel

Immunförsvaret minikurs Medfött (innate) Första linjens försvar Fysiska barriärer; huden, slemhinnor, magsaft Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider fagocyter; granulocyter och makrofager inflammation I(II)

Immunförsvaret minikurs Medfött (innate) Första linjens försvar Fysiska barriärer; huden, slemhinnor, magsaft Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider fagocyter; granulocyter och makrofager inflammation I(II) Adaptivt Interaktion Andra linjens försvar lymfocyter hög specificitet Minne (Tlymfocyter) klonal selektion/expansio n (B-lymfocyter)

Immunglobuliner i olika åldrar- % av vuxennivåer 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Nyfödd6 mån1 år 2 år 8 år 16 årvuxen IgG IgM IgA Hong et al Clin Immunobiol 1976

Varför snuvålder 1-3 år? Flera faktorer: Låga nivåer av IgG, IgM och IgA Specifikt dålig förmåga svara på polysacharid-antigen (hem infl, pne) Cellförmedlat försvar -? m.m Atopiker, föräldrar-rökning, Dagis

Genomsnitt småbarnsgrupp Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Luftvägsinfekterad 40% av årets dagar

Pneumoni?

Pneumoni hos barn Incidens, I-land < 5 års ålder: 36-40 episoder/1000 barn o år > 5 års ålder: 11-16 episoder/1000 barn o år Murphy et al 81. Jokinen et al 93, öppenvård

Antibiotika eller inte?

Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10%

Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10% Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS 20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika. Mykoplasma ovanlig. Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar TWAR ovanlig under 10 års ålder

Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10% Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS 20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika. Mykoplasma ovanlig. Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar TWAR ovanlig under 10 års ålder Infektion Javisst!

120 Etiologi pneumoni öppenvård Heiskanen-Kosma et al Pediatr Infect Dis J 1998;17:986-91 105 100 80 60 40 20 0 25 1715 0-4 år 5-9 år 10-14 år Mönstrad del = blandad infektion 7 3 1 3 5 14 25 pne hem infl morax mykopl pne RS Övr virus Totalt 6 6 17 32 10 1 7 1 47 49

Etiologi? Obstruktiv bronkit alltid virus Ålder < 2år, smygande insjuknande, rinnsnuva talar för virus CRP > 50mg/ml talar för bakteriell genes Riktigt höga CRP o kraftig leukocytos stödjer pneumokockmisstanke Skolbarn, ej riktigt svårt sjuka: Mykoplasma

Klinik Bakteriell småbarns-pneumoni Bakteriell pneumoni Typisk bronkopneumoni ; ej bakteremisk 6 mån 2 år: Bleka, gruntande, näsvingespel, tachypné Dörr-diagnos Magont Kräkningar, ev lätt nackstyv Lätt dehydrerade

Klinik Bakteriell småbarns-pneumoni Bakteriell pneumoni Typisk bronkopneumoni ; ej bakteremisk 6 mån 2 år: Bleka, gruntande, näsvingespel, tachypné Dörr-diagnos Magont Kräkningar, ev lätt nackstyv Lätt dehydrerade Auskultation värdelös för diagnos!

Tänk om det är RS!

Epidemiologi, RS 50% får RS under första levnadsåret 100% haft RS vid 3 års ålder Hög frekvens re-infektion Vanligaste orsaken till pneumoni < 2 års ålder Vanligaste orsaken till sjukhusvård < 1 års ålder i USA» A. Mejias J Ped Inf Dis 2005;24(11):S189

Respiratory syncytial virus - RS Syncytium = sammanslaget

Riskpatienter för allvarlig RS Prematurfödda, särskilt om lungsjukdom (Bronkopulmonell dysplasi = BPD) o ffa första infektionssäsongen Fullgångna spädbarn ffa < 6-8 v ålder

Resistensläge 2008 Pneumkocker luftvägsodlingar 2008 (alla) Sverige andel R (c:a3000 isolat) Örebro andel R (c:a100 isolat) Penicillin (I+R) 6.1% 2.5% Erytromycin 5.9% 2.5% Trim-sulfa 9.2% 5.5% Tetracyklin 5.8% 5.5% Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

Cellvägg, Grampositiv bakterie Kapsel Peptidoglykan Cytoplasmamembran Fosfolipid Proteiner: - strukturella - enzymatiska STRAMA-sjukhus ÖLL

Två viktiga resistensmekanismer V pc V M pc a) Förändring i penicillinbindande proteiner MRSA, pne med nedsatt pckänslighet, H. infl kromosomal resistens

Två viktiga resistensmekanismer V pc V M N O pc N b)enzymer som bryter ned antibiotika. Viktigast: β- laktamaser - ex. S. aureus, H. infl Specialfall: ESBL = extended spectrum betalactamases, ger multiresistens, plasmidbunden, kan smitta mellan tarmbakterier ex: enterobacter, klebsiella

Resistensläge 2008 Hem. infl, luftvägsodlingar 2008 (alla) Sverige andel R (c:a 3000 isolat) Örebro andel R (c:a100 isolat) β-laktamas-producerande 20.2% 19.3% Kromosomal resistens β-laktamer 3.7% 1.0% Trim-sulfa 20.3% 18% Tetracyklin 0% 0% Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

Resistensutveckling H. infl i Sverige Andel resistenta isolat (%) 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006 2008 Betalaktamas-pos Trim-sulfa R Kromosomal R År Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

Antibiotikaval Pneumoni < 2 år: Amoxicillin alt Spektramox om behandlingssvikt» Trim-sulfa» Zinnat Äldre barn: PcV» Erytromycin» Cefadroxil (Cefamox)» Klindamycin (Dalacin) Skolbarn, ej svårt sjuka: Erytromycin» Doxycyklin

Resistensläge 2008 E-coli urinodlingar 2008 Örebro, barn % R (139 isolat) Örebro, alla % R (256 isolat) Trimetoprim 34 % 23 % Nitrofurantoin 3 % 0.7 % Cefotaxime 0.8 % 3 % Kinoloner 7 % 6 % Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ

Dosering? Resorption/metabolisering/utsöndring, T½ Tidsberoende eller koncentrationsberoende avdödning Proteinbundet eller fritt? Serumnivå ej = infektionshärd

Konc Cmax PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

Tidsberoende, långsam avdödning: ßß-laktam-ab vancomycin, teicoplanin erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: kinoloner aminoglykosider

Tidsberoende, långsam avdödning: ß-laktam-ab erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: aminoglykosider vancomycin tetracykliner kinoloner

Konc PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen MIC

Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg MIC Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256

Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne S MIC 0.03 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256

Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne nedsatt MIC 0,5 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256

Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne R MIC 2,0 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256

Hur tätt ska penicilliner doseras? T >MIC bör täcka 50% av doseringsintervallet Spelar roll?

Tid över MIC (serum) av p.o. amoxicillin till småbarn med pneumoni (median 13 mån, n = 30+30) Tid över MIC i relation till nästa dos MIC (mg/l) Dos Medelv Range p 0,5 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 75,5 % 88,7 % 40,3 100 57,2-100 0,057 1,0 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 65,1% 78,9 % 36,8 100% 49,2 100% 0,009 2,0 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 50,7 % 62,2% 11,7 100% 13,0 100% 0,06 Fonesca et al Antimicrob Agents Chemother. 2003;47:997-1001

Hur relevant är serum-koncentrationen? Proteinbindning ß-laktamer:» Hög» Varierar med ålder

Hur relevant är serum-koncentrationen? Proteinbindning ß-laktamer:» Hög» Varierar med ålder Småbarn ofta svåråtkomligt infektionsfokus» Bronsekret» Mellanöra» Sällan bakteremi

PcV 25 mg/kg toppkonc (6 mån 10 år n = 61) Serum 2 mg/l 1 mg/l Mellanöra 0,5 mg/l d 2 d 3 d 4 d 5 Ingvarsson et al Ann Otol Rhinol Laryngol Suppl 1980;89:275-257

Complience?

Uppdaterade rekommendationer från RAF ang perorala pc (maxdos = vuxen) Alltid tre-dos vid allvarliga infektioner, t.ex. erysipelas och pneumokockpneumoni Tonsillit (grp A streptokock) pcv 12.5 mg/kg x 3 Pneumoni pcv 20 mg/kg x 3 7 dgr alt amoxicillin Otit 25 mg/kg x 3 (åtminstone så länge barnet är hemma från dagis etc) 5 dgr för isoxazolylpenicillinerna (dicloxacillin/flukloxacillin) rekommenderas alltid dos motsv 1 g x 3 RAF = referensgruppen för antibiotikafrågor Cefadroxil alt Spektramox vid staf. infektion hos små barn/mari

Konc Cmax AUC= Ytan under konc. kurvan PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

Tids- eller koncentrationsberoende avdödning? Tidsberoende, långsam avdödning: ß-laktam-ab erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: aminoglykosider vancomycin tetracykliner kinoloner

Urinvägsinfektioner hos barn

I vågskålen vid UVI hos barn Missa inte pyelonefrit Risk för skada på växande njure ALLTID Urinodling (två om småbarn) Nivåbestämning Undvik över-diagnostik! Omfattande uppföljning vid pyelonefrit! Ospecifik uretrit vanlig Kritisk bedömning av odlingsfynd signifikans?

Nivådiagnostik Hög UVI Feber CRP Ev kräkningar ABU Asymptomatisk bakteriuri Nedre UVI Sveda - trängningar Ej feber/crp

Symptom pyelonefrit Alltid feber (undantag: Spädbarn!) Ofta kräkningar Sällan/aldrig trängningar/sveda Aldrig dunköm Alltid CRP-stegring efter 12-24 tim

Vanliga symptom som ofta misstolkas som UVI Mikroskopisk hematuri o leukocyturi vid feber Sveda hos småflickor Uretrit, stjärtsnuva Småskvättande eller enures Balanit hos småkillar Magont Springmask

Diagnostik Urinsticka Temp CRP Inspektera genitalia! Vaginit? Fimosis? Skicka odling!

UVI < 3 års ålder samråd barnläkare Svårt få korrekta prov flera påsprov eller blåspunktat Risk njurskada om felbehandlad pyelonefrit Hög andel anatomiska avvikelser(35%) 1.5% av alla barn har UVI före två års ålder

Urinodling Barn Urinpåse byts efter 2 tim Signifikant växt = 10 4-10 5 renkultur Signifikant patogen: E-coli, enterokock, klebsiella, GBS Spädbarn: även S aureus (hematogen spridning), GBS Signalerar urinvägsmissbildning: Konstig patogen t.ex pseudomonas

Behandlingsindikation Pyelonefrit: Hög feber + CRP + patologisk urinsticka (pos nitrit o/el leukocyturi). Rådgör gärna med barnjouren Cystit: Typiska symptom och pos nitrit o/el leukocyturi.

Resistensläge 2008 E-coli urinodlingar 2008 Örebro, barn % R (139 isolat) Örebro, alla % R (256 isolat) Trimetoprim 34 % 23 % Nitrofurantoin 3 % 0.7 % Cefotaxime 0.8 % 3 % Kinoloner 7 % 6 % Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ

Behandling Pyelonefrit: 1:a hand: Cedax (ej enterokock) 2:a hand:eusaprim + överväg aminoglykosid-stöt; gentamicin (Garamycin) 5 mg/kg x 1, tobramycin (Nebcina) 8 mg/kg x 1 3:e hand: Ciproxin 10-15 mg/kg x 2 Behandlingstid 10 dgr Cystit: Furadantin eller Trimetoprim i FASS-dos > 5 år även Selexid Behandlingstid 5 dgr Ej korttidsbeh på barn (Keren et al Pediatrics 2002;109(5):e70

Upprepad UVI Verifiera infektioner Kissråd + behandla ev obstipation Remiss barnklin om detta ej hjälper

Barn o antibiotika - biverkningar Min erfarenhet: Mindre tarmbekymmer jfrt vuxna Clostr diff tveksamt patogen < 2 års ålder Urticaria är ofta infektionsutlöst Exantem ofta kombination virus + antibiotika Blöjdermatit

Snabb restitution av tarmflora efter p.o antibiotika (10 mån 12 år n = 44) Sakata H et al Antimicrobiol Agents Chemother 1986;29:225-229

men störd gramnegativ flora

Spridning av resistensmekanismer A. Klonal spridning Kromosom Plasmid Transposon B. Plasmidöverföring C. Spridning av plasmid och transposon D. Resistensgen från plasmid till kromosom STRAMA-sjukhus ÖLL

Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010 Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ maria.bjorkqvist@orebroll.se

Ja, på rätt sätt Vårda ekologin Tarmflora Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m) Rätt indikationer Pneumoni UVI Rätt doseringar Täta dosintervall β -laktam (pc alltid x 3) Betänk resorption o penetrans Aminoglykosid x 1 Rätt beredningar Tabl tidigare än man tror Rätt tolkning av ev biverkningar Tål trim-sulfa bra Tetracykliner OK > 8 år Infektionsutlösta hudreaktioner

Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Barn ska ha samma tillgång till adekvat antibiotikabehandling som vuxna!