Qualis Granskningsrapport S:t Petri skola Malmö Granskning genomförd i november 2014 av Viveca Serder och Pia Alkefelt Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning S:t Petri skola är en kommunal gymnasieskola i Malmö. Skolan har 880 elever på samhällsvetenskapligt (SA) och naturvetenskapligt (NA) program. Skolan har också två språkintroduktionsklasser med relativt nyanlända ungdomar, som har som mål att gå vidare till skolans nationella program. Eleverna på skolan kommer från 66 olika grundskolor, både fristående och kommunala och spridda i Malmös alla stadsdelar, men också i kringliggande kommuner. Skolledningen består av rektor Eva Daun samt de biträdande rektorerna Rita Winberg och Christina Wehtje, som har ansvar för var sitt nationellt program samt vardera en av de två språkintroduktionsklasserna. 100 procent av eleverna på samhällsvetenskapligt program nådde i årskurs 3 grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier vårterminen 2013. 99 procent av eleverna på det naturvetenskapliga programmet nådde grundläggande behörighet. Arbetet med Qualis startade år 2013. Denna granskning i november 2014 är S:t Petri skolas första Qualisgranskning. Skolan uppnår vid denna gransking 72 poäng och S:t Petri skola blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Tre ord nämns många gånger och präglar vårt besök på S:t Petri skola och dessa ord är engagemang, trygghet och ansvar. Skolans starkaste områden är Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel samt Elevernas ansvar för eget lärande. Grunden till att dessa områden är starka är att elever, föräldrar, personal och skolledning är engagerade och vill ta ansvar för utbildningen och för trivseln på skolan. Att eleverna kommer från många skolor och har olika bakgrund, men ändå känner att de kan vara sig själva, bidrar till skolans goda anda. Den har funnits länge, men har utvecklats ytterligare under senare år genom skolans ökade mångfald. Skolan har ett pågående utvecklingsarbete, bland annat genom forskningscirklar i samarbete med Malmö högskola. De handlar till exempel om formativ bedömning och inflytande. S:t Petri är en av övningsskolorna till Malmö högskolas lärarutbildning. Eleverna efterfrågar mer återkoppling under kursernas gång liksom deras föräldrar. Forskningscirklarna kommer att vara en viktig del i utvecklingen av området Delaktighet. Klasserna är stora och ibland är det mycket trångt i klassrummen. Hur stora klasserna kan och bör vara i olika ämnen och sammanhang behöver dikuteras i samband med skolans resursfördelning. Vidare behöver organisationen med rektor och biträdande rektorer förtydligas med delegation enligt skollagen. En kort presentation S:t Petri skola S:t Petri skola är en kommunal gymnasieskola i Malmö. Skolan har 880 elever på samhällsvetenskapligt (SA) och naturvetenskapligt (NA) program. Antalet elever på de två programmen är ungefär lika stort. Inriktningarna på SA är samhällsvetenskap respektive beteendevetenskap. På NA är profilerna klassisk och science. Den senare profilen skiljer sig främst genom att scienceeleverna i årskurs 3 gör studiebesök i Cern i Schweiz. Skolan har också två språkintroduktions- 1
klasser med relativt nyanlända ungdomar, som har som mål att gå vidare till skolans nationella program. Skolan byggdes kring förrförra sekelskiftet och är pampig och smakfullt renoverad, men har kvar sin planering från starten. Skolgården har flera grönytor, många träd och bänkar att sitta på. Utöver gymnastikbyggnaden finns skolan i en enda som har en tydlig struktur och är mycket lätt att hitta i. Det finns en del stora klassrum och även en del mindre, men skolan saknar i princip grupprum. Den gamla musiksalen har slagits ihop med biblioteket och bildar nu ett stort bibliotek i kärnan av skolan. Eleverna har ett uppehållsrum i anslutning till skolans matsal utöver andra gemensamma utrymmen. Många klasser har upp till 32 elever, vilket innebär att det är trångt i en del mindre klassrum. Eleverna på skolan kommer från 66 olika grundskolor både fristående och kommunala och spridda i Malmös alla stadsdelar men också i kringliggande kommuner. Skolledningen består av rektor Eva Daun och de biträdande rektorerna Rita Winberg och Christina Wehtje, som har ansvar för var sitt nationellt program samt vardera en av de två språkintroduktionsklasserna. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 880 elever har 420 svarat (48 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 135 föräldrar av totalt 880 vilket innebär 15 procents svarsfrekvens. Av skolans 85 personal, varav ungefär 60 är lärare, har 61 svarat (72 procent). Enkäterna har skickats per mejl med länk till enkäten. Vid flera av de möten vi har, hör vi att många inte har observerat att de fått detta mejl, varför de inte svarat på enkäten. Vi noterar att svarsandelen är liten främst i föräldragruppen men även i elevgruppen. Detta innebär att vi inte kan ta lika stor hänsyn till enkätsvaren i våra bedömningar som vi skulle gjort om större andel svarat. Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 14 lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning, personal, fackliga företrädare, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2
Tabell 1A: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Självvärdering arbetslag SPR Självvärdering arbetslag NAA Självvärdering arbetslag NACD Självvärdering arbetslag NABE A. Kunskaper och färdigheter 4 4 5 4 B. Trygghet och trivsel 4 7 6 6 C. Elevernas ansvar för eget lärande 2 7 2 3 D. Arbetssätt och lärarroll 4 3 2 3 E. Delaktighet 3 5 2 5 F. Organisation 4 5 1 4 G. Styrning och ledarskap 4 1 5 2 H. Kommunikation 5 7 3 5 I. Kompetens 3 3 3 4 J. Resursutnyttjande 3 2 2 6 K. Image 3 7 3 7 3
Tabell 1B: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Självvärdering arbetslag Sabet Självvärdering arbetslag Sasam Självvärdering rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter 5 4 6 5 B. Trygghet och trivsel 5 5 6 5 C. Elevernas ansvar för eget lärande 5 5 5 4 D. Arbetssätt och lärarroll 3 3 5 4 E. Delaktighet 3 3 3 3 F. Organisation 3 3 4 3 G. Styrning och ledarskap 3 4 4 3 H. Kommunikation 3 4 5 3 I. Kompetens 3 3 4 4 J. Resursutnyttjande 3 4 3 3 K. Image 3 3 7 6 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skolan följer upp elevernas individuella resultat främst på den digitala plattformen Dexter. Malmö kommun har tagit fram en egen version av Google Applications. Eleverna använder detta senare verktyg för att skicka in arbeten till sina lärare, som bedömer resultaten och ger kommentarer. Skolan har således rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1). Rektor skriver i sin redovisning När en lärare upptäcker att elev riskerar att inte nå målen meddelar han/hon det till ansvarig skolledare. En pedagogisk kartläggning startas om skolledaren bedömer att det krävs. Om det krävs särskilt stöd skrivs ett åtgärdsprogram. Att så sker bekräftar elevhälsoteamet. När skolledningen får en indikation som kräver kartläggning, skickar en av skolsekreterarna ett dokument med ett antal olika frågor till mentor och berörda lärare, som ett led i kartläggningen. Därmed har skolan rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av särskilt stöd (steg 1). Skolan använder åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (steg 1). 4
På enkätfrågan I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet i sitt lärande instämmer 68 procent av personalen helt eller till stor del. Vid intervjun med eleverna hör vi att lärarna använder många olika metoder för att följa upp elevernas kunskapsutveckling, som traditionella skrivningar och muntliga redovisningar. Eleverna skickar också in arbeten digitalt och får dessa kommenterade och bedömda på samma sätt. Vid våra lektionsbesök ser vi elever redovisa områden i till exempel samhällskunskap, där det sker en bra dialog med klasskamraterna och lärarens uppgift under redovisningen är att dokumentera. Skolan använder varierade metoder för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter (steg 2). S:t Petri skola har höga intagningspoäng och elever med höga ambitioner. Många elever känner stress inför att få de höga betyg de eftersträvar. Skolledningen och elevhälsoteamet tar detta på stort allvar. Alla elever får hälsosamtal och speciallärarna besöker alla klasser för att diskutera studieplanering. Skolledningen har samtal med både föräldrar och elever bland annat om vikten av att ha minst en dag i veckan, då eleverna inte gör något skolarbete alls. Vi ser att skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen (steg 2). Skolan har en tillsvidareanställd specialpedagog och en som är visstidsanställd (steg 2). I klasskonferenser, arbetslag och ämneslag analyserar lärare och skolledning elevernas resultat. Ett exempel är när lärarna har satt betyg går de i ämneslagen igenom betygen och jämför sedan betyg i olika ämnen. De ser även resultaten i närliggande ämnen där eleverna har olika lärare och analyserar varför betygen eventuellt varierar. En lärare vi intervjuar hade i en utbildning läraren deltar i, diskuterat hur betygen på de nationella proven relaterar till slutbetygen och skillnader mellan pojkar och flickor. Skolans samverkansgrupp och elevskyddsombud deltar tillsammans med politiker och tjänstemän från Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt utbildningsdirektören i en kvalitetsdialog i syfte att förbättra skolans resultat utifrån uppföljningar och analyser på individ-, grupp och skolnivå (steg 3). Enligt rektor söker sig elever med goda studieresultat men med specifika behov av stöd gärna till S:t Petri skola, eftersom skolan har en miljö som stimulerar dessa elever. Vi hör specialpedagogen berätta om ett gott arbete där de två speciallärarna enskilt eller tillsammans med lärarna stimulerar och handleder elever med behov av särskilt stöd. Vi hör också lärare som beskriver hur de dels har allmänt stöd i till exempel matematik, dels hur de ger riktat och individuellt stöd i olika ämnen exempelvis fysik. Därmed bedömer vi att skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant (steg 3). Som framgår av skolledningens skriftliga redovisning har skolan betygskonferenser, gemensamma bedömningsmatriser i de flesta ämnen och diskussioner i ämnesgrupperna om gemensamma kunskapskrav. Lärarna beskriver hur de gemensamt bedömer de nationella prov som de anser det som särskilt viktigt att bedöma tillsammans. Det är ämnen som svenska, där eleverna har många fria svar och som kan tolkas olika, men även i matematik gör lärarna bedömningar tillsammans. Vi hör lärare som tillsammans med eleverna går igenom vilka krav som gäller för en viss kurs och även vilka förmågor som ett visst avsnitt ska träna. Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4). S:t Petri skola har mycket höga kunskapsresultat i förhållande till riket och ligger 2013 högst av de kommunala gymnasierna i Malmö. Trots dessa goda resultat in- 5
stämmer 64 procent av eleverna helt eller till stor del i att de når bra skolresultat, medan 91 procent av de föräldrar som svarat instämmer helt eller till stor del. Betygspoängen för Naturvetenskapsprogrammet (NV) låg 2013 på 16,3 och för Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) på 16,5. Andelen elever som nådde lägst kunskapskraven för betyget G i alla ämnen var 86,3 respektive 89,6 procent. Se vidare i tabell 2. Kunskapsresultaten är följaktligen goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket (steg 4). Tabell 2: Resultat på kursprov, betygspoäng, lägst G i samtliga kurser och högskolebehörighet vt 2013 och 2014 Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter S:t Petriskola år 2013 och 2014 Genomsnitt i riket år 2013 och 2014 enligt Skolverket Andel elever godkända på nationellt prov, Sv 1 (2014) SA 97,5 % NA 97,3 % SA 97,0 NA 98,7 Andel elever godkända på nationellt prov, Ma 3C NA (2014) Ma 2B SA Andel elever godkända på nationellt prov, En 6 (2014) NA 98,5% SA 90,5 % SA 99,1 % NA 100 % 90,4 % 67,2 % 98,5 % 99,5 % Betygspoäng SP (2013) 16,5 14,7 Betygspoäng NV (2013) 16,3 16,1 Andel elever med minst G i alla ämnen SP (2013) Andel elever med minst G i alla ämnen NV (2013) Andel elever med högskolebehörighet NV (2013) Andel elever med högskolebehörighet SP (2013) 89,6 67,9 86,3 82,3 99 95 100 92 Som vi beskriver ovan, ser vi många olika sätt på vilka lärare och skolledning följer upp elevernas resultat. Vi hör också om hur ämneslagen diskuterar beprövad erfarenhet och att lärarna deltar i flera cirklar kring kollegialt lärande och formativ bedömning för att bland annat utveckla dessa arbetssätt ytterligare. För att öka elevernas möjligheter att nå de nationella målen har skolan tagit fram ett dokument för de biträdande rektorernas klassrumsbesök. Dokumentet innehåller rubrikerna Kunskaper och färdigheter, Inflytande, Relationer i klassrummet, Relation till eleverna och Lektionens uppläggning. Varje rubrik har underrubriker och i samtalet som den biträdande rektorn har med läraren efter besöket finns ytterligare punkter som Samarbete med kolleger. Vi ser att lärare och skolledning har många metoder för att kontinuerligt följa upp att eleverna 6
inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande (steg 5). Under en lektion i biologi har eleverna redovisning av ett projekt som rör livscykelanalys hos olika produkter som de valt att anlysera. Eleverna konstaterar att ingen av produkterna har en tillfredsställande livscykel, när de ser på hela kedjan. Vi hör även diskussioner på samhällskunskapslektioner som berör den globala utvecklingen. Återvinningskärl finns på många ställen på skolan. Vi ser inga cigarettfimpar och heller inga rökande elever under vårt besök. Rektor skriver att genom att det tas upp i olika skolämnen och ämnesövergripande projekt. Sopsortering, inköp av miljövänliga produkter, minskat användande av pappersutskrifter, och vi gör därmed bedömningen att skolan arbetar på ett sådant sätt att skolans verksamhet och undervisning ska präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling (steg 5). Fyra av skolans arbetslag lägger skolan på steg 4 vad avser området Kunskaper och färdigheter, två bedömer att skolan når steg 5 och rektor steg 6. Vi granskare gör bedömningen att skolan når steg 5. Skolan har mycket goda resultat och dessa har höjts något under de senaste åren. S:t Petri skola är på god väg mot att nå både steg 6 och 7. De cirklar, som lärare deltar i, är bra medel för att utveckla utbildningen. Som framgår under andra kvalitetsområden behöver främst återkopplingen till eleverna på deras utveckling ske mer systematiskt och kontinuerligt och av alla lärare. Skolan behöver också analysera sambanden mellan elevernas resultat på de nationella proven och slutbetygen i kurserna. De nationella proven innehåller inte alla moment som finns i kurserna, varför resultaten på provet och slutbetyget inte behöver vara detsamma, men det finns en liten trend att flickorna får högre slutbetyg än resultatet på de nationella proven jämfört med pojkarna. Trygghet och trivsel De lektioner vi ser startar enligt schemat (steg 1). På skolan finns rutiner för att följa upp närvaro och frånvaro som skrivs in i Dexter. Skolledningen och elevhälsoteamet diskuterar de elever som har stor frånvaro en gång i månaden. Skolan följer CSNs riktlinjer vad gäller frånvaro och har goda rutiner att rapportera detta (steg 1). Eleverna i årskurs 1 har introduktionsdagar i början av höstterminen, som har som främsta syfte att lära känna varandra och visa på allas lika värde. Skolan har även dokumenterade rutiner för mottagande av nya elever, som kommer vid andra tider än i början av årskurs 1 (steg 1). När vi besöker klasserna ser vi att eleverna arbetar flitigt och att det råder arbetsro. 79 procent av eleverna och 74 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att de får den arbetsro de behöver (steg 2). Vid varje skolstart har skolan en introduktionsvecka för att elever i årskurs 1 ska lära känna varandra och på så sätt få en tryggare miljö. Skolan har en likabehandlingsplan och eleverna har ofta teman på mentorstid som handlar om värdegrundsfrågor. Mentorn arbetar tillsammans med eleverna med likabehandlingsplanen så att den blir levande både för elever och för deras föräldrar. 70 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 95 procent av eleverna instämmer i att de följer skolans ordningsregler. 92 procent av personalen instämmer helt eller 7
till stor del i att de reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Vi bedömer därmed att skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott (steg 2) samt att skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). 88 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de trivs på skolan och 92 procent av de föräldrar som svarat på enkäten, anser att deras barn trivs på skolan. På motsvarande fråga instämmer 89 procent av personalen. Eleverna säger att det bästa med skolan är gemenskapen, bra kompisar och att de får vara olika. I intervjun med personalen talar de om att det bästa med deras arbetsplats är trygghet och goda kolleger. Vi ser också att det råder ett öppet och tryggt klimat samt att arbetsglädje och trivsel präglar skolan (steg 3). Skolan erbjuder hälsobesök i årskurs 1. Skolan genomför och följer upp en attitydenkät i årskurs 2 varje år. Elevskyddsombuden på skolan träffar skolledningen och skolsköterskan en gång i månaden. Malmö kommun genomför en medarbetarenkät vartannat år, som redovisas på APT samt följs upp i olika grupper på skolan. Med dessa metoder samt med Qualisenkäter mäter skolan och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel (steg 3). I intervjun med eleverna säger de att de trivs och känner sig trygga på sin skola och att mentorskapet är bra. Personalen säger också att det finns stort engagemang och att det finns arbetsglädje och arbetsro. Personalen säger vidare att eleverna på S:t Petri är ärliga och ordentliga. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas alltså av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Skolan har renoverade lokaler, stora utrymmen för samvaro utanför klassrummen och ett luftigt och modernt bibliotek finns centralt i byggnaden. I anslutning till matsalen finns lokaler för eleverna att umgås i. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel (steg 4). 98 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. S:t Petri skola har en engagerad skolledning. Det finns en engagerad elevkår med ett antal utskott som har sociala arrangemang som spex men också arrangerar rugby, har kontakter på andra sidan Öresund och något utskott engagerar sig politiskt. Personalen berättar för oss att det bästa med deras skola är tryggheten och arbetsglädjen. Det råder en så kallad Petrianda och elever och personal är stolta över sin skola. Skolan skapar härmed en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Skolledningen träffar regelbundet elevskyddsombud och elevkårens styrelse. Klassråden är schemalagda på lektionstid och utvalda elever i avgångsklasserna gör en resa till Auschwitz. Det finns ett samarbete med skolor i andra länder och i undervisningen finns rollspel om FN och EU. Skolan arbetar aktivt och medvetet på många olika sätt för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Skolledningen arbetar aktivt med elevskyddsombuden och har möten regelbundet. Elevskyddsombuden deltar i samverkansgruppen och deltar i likabehandlingsarbetet. Skolan tar upp alla tillbud i samverkansgruppen och de utvärderas och diarieförs. Det finns ett nytt elevutskott som arbetar med att öka elevinflytandet i olika frågor. En elevgrupp har tillsammans med en lärare tagit fram en Handbok för ökat elevinflytande för lärarna i ett arbetslag. Projektet ska nu utvidgas till hela skolan. Det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konfliketer (steg 5). Alla elevskyddsombud får utbildning i elevskyddsfrågor. Skol- 8
ledningen besöker alla klasser och diskuterar skolans arbetsmiljö. Skolan gör en medveten satsning på mentorskapet, och flera mentorer ingår i ett mentorsprojekt. Som leds av skolans kurator, för att utveckla mentorskapet ytterligare. I arbetet med likabehandlingsplanen gör årskurs 2 varje vår en enkät för att utvärdera årets arbete. Skolan har följaktligen metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling och skolan utvärderar dessa kontinuerligt (steg 5). Ett av arbetslagen lägger skolan på steg 4, två på steg 5 och två på steg 6 samt ett på steg 7. Rektor gör bedömningen att skolan ligger på steg 6. Vår bedömning är att S:t Petri skola uppfyller kriterierna för steg 5. Vi ser att skolan kan nå mycket långt inom detta område, men för att gå vidare till steg 6 behöver skolan arbeta vidare med bland annat en del gemensamma klassrumsregler, som en del i att det finns en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. En tydlighet i vad som gäller i klassrummen skulle gynna undervisningen och elevernas studiero. Skolan är på god väg dit då en av lärarna har detta som en del av sitt uppdrag. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever på S:t Petri skola har en individuell studieplan som finns i informationssystemet Dexter (steg 1). Skolan tränar eleverna i arbeta kring öppna laborationer och tematiskt arbete. Lärarna låter eleverna välja arbetsätt och arbetsform och ibland examinationsform. 60 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får vara med och planera sitt arbete i skolan och 33 procent instämmer till viss del. 83 procent av lärarana instämmer helt eller till stor del i att Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. Vi ser vid våra besök i klassrummen att examensmålen finns uppsatta på väggarna som en viktig del av elevernas vardag. Vid samtalen med eleverna förstår vi att deras ansvar tar sig olika uttryck på olika lektioner, men sammantaget ser vi att skolan tränar dem i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande (steg 2). 73 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Examensmålen och utvecklingssamtalen styr uppläggningen av lärandet, medan 40 procent av eleverna instämmer på motsvarande sätt på Programmålen/examensmålen styr tillsammans med utvecklingssamtalet mitt arbete. 33 procent av eleverna skriver att de inte vet. Vid intervjun med eleverna hör vi att de är helt införstådda med kursmålen och betygskriterierna, men att ordet examensmål skapar viss förvirring. Vi hör vid vårt besök vid flera tillfällen lärare som förklarar målen för ett visst avsnitt eller inför en examination. Vi bedömer därmed att eleverna känner till och förstår examensmålen och målen i aktuella ämnen och kurser (steg 3). Vi ser många exempel vid våra lektionsbesök, som i svenska, samhällskunskap, historia och naturkunskap, där eleverna tränas i att arbeta i demokratiska former genom elevledda diskussioner och redovisningar eller genom lärares sätt att ställa frågor och fånga upp och föra vidare inpass från eleverna. Vi ser också att eleverna tränas i att argumentera och dra egna slutsatser utifrån sina arbetsområden (steg 3). 9
Som framgår av beskrivningarna och analysen av steg 3 ser vi att examensmålen styr tillsammans med den individuella studieplanen uppläggningen av lärandet (steg 4). Vid två tillfällen per läsår i årskurserna 1 och 2 får föräldrarna möjlighet att träffa mentorer men också få kontakt med ämneslärare. Vi ser vid ett flertal tillfällen under vårt besök lärare sitta tillsammans med elever på bänkarna i korridorerna och ha individuella samtal. Vi hör också lärare och elever berätta om utvecklingssamtal under kursernas gång. Om än eleverna gärna skulle se betydligt fler samtal av denna typ, styrs skolans uppläggning av elevens lärande av examensmålen och de dokumenterade utvecklingssamtalen (steg 4). Två av skolans arbetslag anser att skolan ligger på steg 2, ett placerar skolan på steg 3, ett på steg 7, medan två arbetslag och rektor bedömer att skolan ligger på steg 5. Vi gör bedömningen att skolan ligger på steg 4. Att eleverna har ett stort eget ansvar för sitt lärande på S:t Petri skola kommer upp många gånger under vårt besök från elever, föräldrar och personal. För att nå högre steg behöver skolan arbeta med vad detta ansvar, som alla talar om, verkligen innebär. Skolledningen behöver få en jämnare kvalitet i och mindre variation mellan lärare och arbetslag. Skolan behöver arbeta vidare med hur återkopplingen sker av elevernas utveckling under kursernas gång, då det ser mycket olika ut och sker i olika stor omfattning, även om det naturligtvis ska se ut på olika sätt för olika lärare, ämnen och klasser. Att skolan har stora klasser med ofta 32 elever, gör arbetsbördan större för lärarna, men vikten av denna återkoppling blir inte mindre för eleverna. Ett av skolans utvecklingsområden är formativ bedömning och skolan har studiecirklar kring detta, varför skolan är på god väg i sin utveckling inom detta område. Arbetssätt och lärarroll Sedan tre år har varje elev en egen dator, varför datorn är en viktig kunskapskälla för eleverna. Vi ser också att eleverna använder andra media som aktuella läroböcker och dagstidningar. Skolan har ett nyligen renoverat bibliotek, som används av många elever. Vi ser att eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Enligt rektors redovisning använder skolan laborativt arbetssätt, tematiskt arbete, rollspel, problembaserat arbetssätt, storyline, casemetod, flipped classroom och IKT. Flera av dessa arbetssätt ser vi exempel på vid våra lektionsbesök, varför vi anser att arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Under flera av våra besök i klassrummen hör vi diskussioner som kräver ett flexibelt tänkande. Vi ser elever som spelar spel i naturkunskap, i syfte att fundera över hållbara och inte hållbara energisystem. Under en annan naturkunskapslektion gör eleverna livscykelanalyser för olika produkter. På en lektion i svenska hör vi en intressant diskussion som inledning till ett arbete där eleverna ska göra en jämförelse mellan några romaner från 1800-talet, som de nyligen läst, och en artikelserie om självmord, som finns i ortens dagstidning. 84 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får arbeta på många olika sätt i skolan, till exempel själv, i grupp eller under lärarens ledning. Vi bedömer att både kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande (steg 2) och att lärarna överlag tillämpar arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2). I ämneslagen men också i arbetslagen 10
omprövar och dokumenterar lärarna regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Även klassrumsbesök enligt tidigare beskriven dokumentation är en del i detta arbete (steg 2). Vid intervjuer med eleverna beskriver de hur lärarna går igenom de nationella målen för de olika ämnena och de olika arbetsområdena. Vi hör också hur lärare förklarar målen för eleverna under vårt besök. Målen för skolan framgår av arbetsplanen. I korthet kan de uttyckas som att undervisningen ska utveckla förmågor och kunskaper, ta vara på elevernas olika resurser, ha ett vetenskapligt förhållningssätt, präglas av demokrati och inflytande samt vara intressant och relevant för eleverna. Vid våra samtal med personalen och även utifrån det vi ser vid lektionsbesöken, kan vi utgå ifrån att skolans verksamhetsmål är väl kända. Vi ser flera exempel på arbetsområden där eleverna får möjlighet att göra val utefter intresse och behov. Lärarna planerar och genomför följaktligen undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella studieplaner (steg 3). Som vi beskriver ovan är problemlösning och kritiskt granskande naturliga inslag i lärandet (steg 3). 72 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna och 64 procent instämmer på samma sätt i Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt. Eleverna berättar att de efter alla kurser har en digital utvärdering. En hel del lärare har också utvärderingar under kursens gång, vilket uppskattas av eleverna och de vill gärna ha mer av detta. Vi ser därmed att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3). Som vi beskrivit tidigare får vi ta del av många lektioner där arbetssätt och arbetsformer ger eleverna ett stort mått av utmaningar. Vi hör också att olika ämnen samarbetar och att ämnesövergripande projekt förekommer kontinuerligt för att skapa ett helhetsperspektiv för eleverna (steg 4). 72 procent av lärarna instämmer helt eller till stor del i att Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. Också eleverna instämmer i att lärarna överlag tillämpar arbetssätt och arbetssätt som stimulerar deras lust att lära (steg 4). Eftersom varje elev har en egen dator och alla klassrum är utrustade med videoprojektor använder skolan modern teknik som en integrerad del i undervisning och lärande (steg 4). Ett arbetslag bedömer att skolan ligger på steg 2, fyra arbetslag anser att steg 3 är uppfyllt, ett steg 4 och rektor steg 5. Vi granskare gör bedömningen att skolan uppnår steg 4. För att nå högre steg behöver skolan ytterligare utveckla sin utvärdering med eleverna och att det finns en samsyn kring kunskapsbegreppet och kunskapsutveckling. Spretigheten i självvärderingarna tyder på att det är en ojämn kvalitet och att eleverna hade gynnats av ett mer gemensamt arbetsätt. Vi uppfattar och ser många goda exempel på gott lärande men vi förstår vid intervjuer med elever och föräldrar att det finns stora variationer på skolan. Delaktighet På skolan finns en föräldraförening som har regelbundna träffar med rektor och som främst diskuterar trivselfrågor. I årskurs 1 träffar rektor och mentorer alla nya föräldrar på ett föräldramöte. 11
Rektor berättar då bland annat om trygghet och trivselfrågor. Skolan har, som vi nämner under tidigare områden, elevkår, utskott till elevkår, klassråd och elevskyddsombud. Både eleverna och föräldrarna på S:t Petri skola har därmed möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). Som framgår i denna rapport finns ett engagemang och en vilja till utveckling hos elever och personal. Detta borgar för att det finns ett klimat som inbjuder till delaktighet (steg 1). I årskurs 2 bjuder skolan in föräldrarna för att träffa rektor och SYV med syftet är att göra föräldrarna delaktiga i elevernas framtidsval. Elever och föräldrar får delta i olika enkäter, bland annat i Qualisenkäter. Både bland elever och föräldrar var svarsfrekvensen låg på den senare enkäten, då endast 421 elever av drygt 800 svarade och 135 av föräldrarna. Enligt flera av de elever och föräldrar vi intervjuar har de missat länken till enkäten och ingen påminnelse har skett. På webben har föräldrar tillgång till elevernas schema och de kan se närvaro och frånvaro i informationssystemet Dexter. Många föräldrar är engagerade i föräldraföreningen och också i föreningen S:t Petris vänner. Skolledningen betonar att många elever är myndiga och att det inte är lätt att då få en delaktighet bland föräldrarna. Trots detta bedömer vi att föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Alla klasser har klassråd, och ett elevskyddsombud från varje klass träffar skolledningen regelbundet. Elevskyddsombuden träffar samverkansgruppen regelbundet. Skolan har således ett system för formellt inflytande för eleverna (steg 2). Genom de metoder vi nämner samt genom olika enkäter medverkar eleverna i kvalitetsarbetet (steg 2). Skolan har flera elevutskott och ett arbetar med att öka elevinflytandet, bland annat har eleverna gjort en handbok för ett bättre elevinflytande med en checklista för all personal. Det finns en forskningscirkel som fokuserar på elevinflytande. 55 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att eleverna är med i skolans planeringsprocesser. Vid intervjun med eleverna hör vi om det mycket uppskattade arbetet med handboken, men vi hör också att mycket av elevinflytandet rör redovisningsformer och om tider för skrivningar. Några elever har gjort ett delat dokument för att lärarna ska kunna fylla i skrivningstider. Vi uppfattar också att elvinflytandet är olika stort och naturligtvis ser olika ut hos olika lärare. Med de olika metoder som skolan nu utvecklar anser vi att ledning och personal har ambitionen att systematiskt ha med eleverna i skolans planeringsprocesser (steg 3). Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal två gånger per läsår upp till dess att eleven fyllt 18 år. Föräldrarna har möjlighet att se resultat i Dexter, har möjlighet att delta i föräldramöten och föräldraförening och får därigenom möjlighet att delta i skolans kvalitetsarbete (steg 3). Genom olika enkäter mäter skolan och följer därefter upp och analyserar elevernas och föräldrarnas delaktighet (steg 3). Ett arbetslag bedömer att skolan ligger på steg 2, två gör bedömningen steg 5 och tre arbetslag samt rektor placerar skolan på steg 3. Detta är en bedömning som vi delar. S:t Petri har i många stycken kommit långt och är ett föredöme när det gäller elevdelaktighet. Det gäller skolledningens arbete med elevskyddsombuden och deras medverkan i skolans samverkansgrupp. Det gäller också handboken för elevinflytande som eleverna utvecklat med stöd av en lärare och de cirklar som flera lärare deltar i, men det återstår arbete för att detta ska genomsyra hela skolans arbete med elevernas delaktighet. Det vi ser att skolan behöver arbeta vidare med är att öka föräldradelaktigheten. Föräldrarna efterlyser till exempel bättre kontinuerlig information i Dexter om elevernas utveckling innan betygen har satts. 12
Organisation Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation S:t Petri skola år 2013 Genomsnitt i Malmö kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år (procent) 4,4 12,3 5,9 *Sveriges Kommuner och Landsting Skolan har en tydlig struktur med rektor, två biträdande rektorer, ämneslag och arbetslag. Skolan har ett samverkansavtal och har därmed samverkansgrupp, arbetsplatsträffar med all personal och medarbetarsamtal. Sjukfrånvaron på skolan ligger på 4,4 procent, vilket är betydligt under Malmö kommun, men också under riket (steg 1). Skolan är organiserad i sex arbetslag med ansvar för varje profil/inriktning av de program som skolan bedriver (steg 2). Rektor följer upp sin organisation främst genom sitt nära samarbete med de två biträdande rektorerna, som har ansvar för var sitt program. De biträdande rektorerna deltar i arbetslagsmötena och även kontinuerligt på ämneslagsmötena. Skolledningen gör klassrumsbesök och dokumenterar dessa utifrån en fastställd mall. Rektor följer med dessa metoder upp sin organisation (steg 2). 84 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Biträdande rektor har det pedagogiska ansvaret för sina respektive program och rektor fattar alla beslut som rör ekonomi. Att skolledningen är ett team framgår tydligt både av deras egen berättelse och vid samtalen med personalen. Sammantaget ser vi att skolan har ett väl fungerande beslutssystem och att det är förankrat bland personalen vilka uppdrag respektive person i skolledningen har. Det finns en dokumenterad beskrivning av de uppgifter en arbetslagsledare ansvarar för (steg 3). 77 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att det finns en bra mötesstruktur på skolan. Lärarna beskriver arbetet i ämneslagen, arbetslagen och på de gemenesamma arbetsplatsträffarna och ger en bild av att det finns ett gott samarbete på dessa möten, varför vi gör bedömningen att skolan har en god mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Arbetslagens bedömning av vilket steg skolan ligger på inom området Organisation varierar mycket. Ett anser att skolan ligger på steg 1, två på steg 3, ett på steg 5 och två arbetslag och rektor placerar skolan på steg 4. Vi gör bedömningen att skolan ligger på steg 3. Skolan behöver förtydliga sin organisation med en tydligare delegation till de biträdande rektorerna. Den formella delegation som finns nu gäller arbetsmiljöuppgifter och är relativt odetaljerad samt en delegation av beslut om åtgärdsprogram. Utbildningsförvaltningen i Malmö kommun arbetar med att ta fram en mall för hur varje rektor ska kunna delegera uppgifter i enlighet med skollagen. Vid intervjuerna med elever, föräldrar och personal råder viss oklarhet om begreppen rektor och biträdande rektor och vem som bestämmer vad. Deltagarna i arbetslagen arbetar med elever i andra 13
arbetslag. Vi ser att eleverna hade gynnats av att arbetslagen har en helhetssyn utifrån att man har en grupp lärare som arbetar med en grupp elever. Det finns också en önskan hos elevvårsteamet och bibliotekarierna att arbeta närmare lärarna. Styrning och ledarskap De prioriterade verksamhetsmålen för skolan framgår av arbetsplanen. De kan uttyckas som att undervisningen ska utveckla förmågor och kunskaper, ta vara på elevernas olika resurser, ha ett vetenskapligt förhållningssätt, präglas av demokrati och inflytande samt vara intressant och relevant för eleverna. Målen utgår från de nationella målen (steg 1). Vid intervjuerna med personalen och med skolans kvalitets- och utvecklingsgrupp hör vi att verksamhetsmålen är kända. Utöver skolans ledning består gruppen av arbetslagsledarna, skolans tre förstelärare och skolans lektor (steg 1). Skolan använder Qualis som ett av sina verktyg i kvalitetsarbetet. Ett annat är den kvalitetsdialog som varje skolledning kontinuerligt för med ledningen för Utbildningsförvaltningen i Malmö kommun. Skolan bedriver ett tydligt kvalitetsarbete (steg 1). I de flesta klassrum finns examensmålen uppsatta. 67 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 28 procent instämmer delvis. Av de föräldrar som svarat på enkäten känner 69 procent till skolans mål helt eller till stor del. Vi uppfattar vid samtalen med eleverna att de utöver examensmålen känner till skolans prioriterade mål (steg 2). Den viktigaste metoden som skolan har för att dokumentera och utvärdera att eleverna känner till de nationella målen och skolans egna verksamhetsmål är genom den stora enkät som varje år görs i årskurs 2 (steg 2). 87 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap och 76 procent ser sig sedd och bekräftad av ledningen. Som vi också beskriver under området Organisation har skolan ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer, som skapar förståelse och delaktighet (steg 2 och 3). 88 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolledningen deltar aktivt i utvecklingen av skolan och 72 procent av personalen känner sig själv delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Tillsammans med sina biträdande rektorer ser rektor till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). Liksom inom området Organisation är meningarna delade om var skolan ska placeras inom området Styrning och ledarskap. Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, ett annat arbetslag bedömer att skolan ligger på steg 2, ett på steg 3, ett på steg 5 och två arbetslag och rektor lägger skolan på steg 4. Vi bedömer att skolan ligger på steg 3. För att nå högre steg behöver skolan liksom inom området Organisation arbeta med att tydligare beskriva olika befattningshavares arbetsuppgifter samt involvera övriga medarbetare ännu tydligare i arbetet med elevernas lärande. 14
Kommunikation Skolan har väl utvecklade rutiner för olika typer av allvarliga händelser och har en krisplan. Vid intervjun med föräldrarna uppfattar vi att de får information vid inträffade händelser och vid uppkomna behov. En del information får föräldrarna via mejl (steg 1). Skolan har skriftliga rutiner och en plan för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Skolan har schema på webben och har två hemsidor, en egen och en officiell för Malmö kommun. S:t Petri skola ingår i många nätverk för skolledarna och för personalen. Skolan har ämneslag och arbetslag, som är informationskanaler både inom lagen och inom skolan på till exempel på arbetsplatsträffar. Malmö stad har gemensamma studiedagar och det finns nätverk för studieoch yrkesvägledare och olika övergripande ämneskonferenser bland annat i syfte att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Skolan har elever från 66 grundskolor. Det innebär att det inte finns möjlighet att ha etablerade rutiner för samverkan med alla berörda grundskolor, men det finns rutiner för information från SYV till grundskolorna och för öppet hus (steg 2). Rektor träffar föräldraföreningen regelbundet främst för att diskutera trygghets- och trivselfrågor. Föräldramöte anordnas i årskurs 1 och årskurs 2. Föräldrar har tillgång till schema och närvaro och frånvaro på nätet, via hemsidan och informationssystemet Dexter. Föräldrarna har möjlighet att träffa mentorerna för utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns också möjlighet att boka träffar med respektive ämneslärare. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar (steg 3). 55 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 70 procent instämmer i att Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. Vi bedömer att både det interna och det externa samtalsklimatet är mycket bra, vilket framgår av alla våra samtal och intervjuer (steg 3). Två av skolans arbetslag gör bedömningen att skolan ligger på steg 3, ett på steg 4, ett på steg 7 och två arbetslag samt rektor placerar skolan på steg 5. Vi bedömer att skolan ligger på steg 3. Skolan behöver förbättra sin kommunikation med föräldrarna. När vi i intervjun med föräldrarna ställer frågan om föräldrarna tycker de får god och kontinuerlig information svarar de enhälligt nej på frågan. Vi bedömer att skolan har förmåga att nå högre steg inom detta område, men för att göra detta måste skolan involvera föräldrarna så att de får den information de behöver om sina barn och att informationen är lätt tillgänglig. Från föräldrarna finns också en önskan att utvecklingssamtalen även kan ske på kvällstid för de föräldrar som har svårt att komma till skolan på dagtid och inte bara en dag, då några hade svårt att komma just den aktuella dagen. 15
Kompetens Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens S:t Petriskola år 2013 Genomsnitt i Malmö kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 99,8 % 86,3 % 78,5 % Skolledningen har en strategi att endast anställa lärare med lärarlegitimation och att använda dem i ämnen de har legitimation i. S:t Petri skola har 99,8 procent lärare med lärarexamen i jämförelse med rikets 78 procent, alltså en hög andel (steg 1). På skolan finns en plan för introduktion av nyanställda (steg 1). Skolan har kompetensutveckling på flera nivåer. Skolledningen beslutar en del av kompetensutvecklingen och ämneslagen en del. Skolan avsätter goda resurser till kompetensutveckling. Vid intervjuerna med personalen, de fackliga företrädarna och med skolledningen får vi en bild av att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Kompetensutvecklingen är tydligt koppad till de utvecklingsområden som står i den lokala arbetsplanen. Lärarna diskuterar sina behov i ämneslagen och ibland i arbetslagen. Skolledningen diskuterar individernas kompentensutveckling på medarbetarsamtalen. 69 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola och 73 procent instämmer i att Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. Vid intervjuerna är alla överens om att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3) och att alla i princip får den kompetensutveckling de behöver och efterfrågar, vilket innebär att skolan sammantaget avsätter goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling (steg 3). Skolledningen genomför medarbetarsamtal regelbundet enligt den plan Malmö kommun har och ledningen gör uppföljningar och analyser. Personalen redovisar kompetensutvecklingsinsatser bland annat vid onsdagens fruktstund för samtlig personal eller vid någon arbetsplatsträff, utöver vad personalen redovisar i sina ämnes- och arbetslag. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs därmed regelbundet (steg 4). Personalen berättar att S:t Petri har en god personalpolitik, gällande tjänster och tjänstgöringsgrad. Personal söker sig till skolan, vilket också bidrar till en god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Fem arbetslag placerar skolan på steg 3 medan ett arbetslag och rektor bedömer att skolan ligger på steg 5. Vi anser att skolan uppfyller kriterierna för steg 4. Trots att personalen anser att kompetensutvecklingen är kopplad till både individuella och övergripande behov instämmer endast 43 procent i att Det finns en plan för min kompetensutveckling. För att uppnå högre steg behöver de individuella planerna utvecklas och den kompetensutvecklig som ämneslagen själv råder över kan ibland bli något "ad hoc", och kommer då inte organisationen så mycket till nytta som den skulle kunna. 16
Resursutnyttjande Tabell 4: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande S:t Petri skola år 2013 (kr) Riksprislistan år 2013 enligt Skolverket (kr) Totalkostnad per elev 71 500 NA 80 100 SA 75 400 Kostnad per elev för undervisning 45 800 - Totalkostnad per elev exklusive lokaler 62 900 - Nettoresultat vid senaste bokslut 141 000 - Lokalkostnad per elev 8 600 - Rektor går igenom skolans ekonomi med skolans ekonom en gång per månad, vilket innebär att skolan gör ekonomisk uppföljning av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Skolan har de senaste åren haft en ekonomi i balans och haft ett mindre överskott.. Se tabell 4 (steg 2). Även för 2014 prognosticeras ett positivt resultat. Prognoser gör rektor och ekonom en gång per månad i relation till budget och utfall (steg 2). Budget och utfall redovisar rektor i samverkansgruppen. Ämnesansvariga, skolsköterska, bibliotek och vaktmästare har egna budgetar. Detta innebär att skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). Skolan har två speciallärare och även i en del lärares tjänstefördelning finns tid för utveckling och stöd enskilt eller i grupp, varför skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd (steg 3). Rektor har som vi nämner tidigare i rapporten, en kvalitets- och utvecklingsgrupp till skolledningens förfogande. Lärarna har vid två tillfällen gjort självvärderingar enligt Qualismodellen och utifrån dessa formulerat mål för arbetslagen. Dessutom avsätter skolan två så kallade kvalitetsdagar årligen. Därmed säkerställer rektor att det finns stöd och resurser för det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3). Två arbetslag placerar skolan på steg 2, ett på steg 4, ett på steg 6 och två arbetslag samt rektor bedömer att skolan når steg 3. Detta är en bedömning som vi delar. Om än vi gör denna bedömning, i vilken ingår att resursfördelningen är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd hör vi många gånger från elever och lärare att klasserna borde vara mindre för att nå de nationella målen i ännu högre grad. Avhoppen på skolan är mycket få, varför det också i de högre årskurserna ofta är 32 elever i klasserna och inte så sällan i för små klassrum. I tabell 5 nedan ser vi att antalet elever per lärare är betydligt högre än genomsnittet i Malmö kommun och i riket. I tabell 4 ser vi också att kostnaderna per elev är låga, vilket naturligtvis hänger samman med lärartätheten. Även på en skola med höga resultat finns elever som skulle kunna få större uppmärksamhet och troligen bättre måluppfyllelse om klasserna vore mindre. 17