Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Råsslaskolan Norrköping Granskning genomförd i april 2015 av Philip Olsson & Anne-Maj Kihlstrand

2 Sammanfattning Råsslaskolan är en kommunal skola i Norrköpings Kommun. Skolan är belägen i Krokek ca två mil från tätorten Norrköping. Råsslaskolan ligger högt med utsikt över Bråviken och med en fantastisk natur inpå knutarna som kan användas som pedagogiskt uterum. I Krokek utgörs bebyggelsen i huvudsak av villaområden. Många av eleverna kommer från omgivande landsort och mindre samhällen i närområdet. På skolan finns 418 elever i årskurserna ,3 procent av eleverna i årskurs 9 nådde lägst målen i samtliga ämnen vårterminen Arbetet med Qualis startade år Detta är skolans första granskning och poängen uppgår till 62. Trots att Råsslaskolan når 62 poäng är man inte certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem eftersom skolan inte uppnår steg 3 inom alla kvalitetsområden. Skolans styrkor ligger bl.a. inom områdena Trygghet och trivsel och Organisation. Inom området Trygghet och trivsel anger eleverna att de trivs bra på skolan. Samma svar får vi från den personal som vi talar med. Det är liten omsättning av personal och det råder stor trivsel. Det är lätt även som utomstående att känna sig som en i gänget. Ett värdegrundsarbete som är väl förankrat hos alla genomsyrar verksamheten, och vi kan se att det råder en ömsesidig respekt mellan vuxna och elever. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att aktivt och medvetet klargöra vilka rättigheter och skyldigheter som råder i skolan. Varje läsår utförs två trygghets- och trivselenkäter och vid ett tillfälle görs en trygghetskarta över vilka områden på skolan eleverna tycker behöver förändras för att bli tryggare. Inom området Organisation får vi beskrivet att den följs upp internt årligen och vid behov görs förändringar och anpassningar. Personalen har ett stort eget ansvar för att utföra sina uppdrag men de lyfter samtidigt fram att man hjälps åt. Beslutssystemet är tydligt och väl fungerande med dokumenterade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Dessa nivåer är skolledning, arbetslag, ämneslag, klasslärare/mentor, trygghetsråd, kulturråd etc. Arbetslagen är duktiga på att fördela arbetsuppgifterna som t.ex. representation i olika grupper. De förbättringsområden som vi vill lyfta är Elevernas ansvar för eget lärande, Resursutnyttjande samt Image. Elevernas ansvar för eget lärande placeras på steg 2. Skälet till den låga placeringen är att vi granskare inte har kunnat verifiera att eleverna känner till och förstår målen i de aktuella ämnesområdena och att de också är frågande till att arbeta i demokratiska arbetsformer. Det senare kan vi se att det görs även om inte eleverna förstår det. Att på ett mer systematiskt sätt använda Qualis som verktyg i undervisningen bör leda till att stegen 3-5 ganska snabbt kan uppnås. Området Resursutnyttjande stannar på steg 1 eftersom skolan inte har en ekonomi i balans. Vi kan utifrån den information vi har konstatera att det är ett besvärligt ekonomiskt läge där Råsslaskolan har en totalkostnad per elev som ligger under genomsnittet både för riket och för kommunen. På sikt behöver personalen bli mer insatt i budgetarbetet. Image är också ett förbättringsområde där vi ser att möjligheter finns att relativt snabbt ta sig flera steg framåt. Mycket positivt har hänt på skolan de senaste åren och image är ett område som inte har prioriterats. Vi hoppas att det blir tid att arbeta mer med området då vi ser att skolan har många fördelar för eleverna och att det borde bli mer känt vilken bra verksamhet som pågår i Råsslaskolan. Styrkorna att bygga imagen på är naturnära lokalisering, ett socialt omhändertagande och ett förhållningssätt som gynnar eleverna, kunnig personal, goda 1

3 betygsresultat, en lugn och trygg miljö samt en engagerad skolledning. Skolan har ett oförtjänt dåligt rykte som ett systematiskt imagearbete skulle kunna förbättra. En kort presentation Råsslaskolan Råsslaskolan är en kommunal grundskola i Krokek, Norrköpings kommun. Skolan erbjuder undervisning från årskurs 4 till och med årskurs 9 och är indelad i två skolenheter, årskurs 4-5 och årskurs 6-9, med varsin rektor. För närvarande går 418 elever på Råsslaskolan. Skolan har ett kontinuerligt ökande elevunderlag och kommer att inom tre år ha fyra parallellklasser i årskurs 4-9. Skolan ligger vackert belägen i Krokeks samhälle, Kolmården, med närhet till naturen och sporthall med bad. Omgivningen består huvudsakligen av villabebyggelse och mindre bostadshus. I Kolmården är samverkan mellan förskolor, skola F-3 samt 4-9 viktiga för ett perspektiv 0-16 år med barnet i fokus. Samverkan sker regelbundet i olika forum t.ex. Kraftledning Kolmården. Råsslaskolan leds sedan hösten 2014 av två rektorer, Sophie Battel och Peter Brangö, med ansvar för varsin skolenhet. Peter Brangö, rektor för skolenhet 6-9, är även resultatenhetschef med uppdrag från huvudmannen att ansvara för arbetsmiljö och budget. Skolan är organiserad i årskursvisa arbetslag, årskurs 4, 5, 6/9, 7, och 8 med ansvar för undervisning och uppföljning av sina respektive elever. Praktiskestetiska ämnen utgör ett eget arbetslag som möter de flesta av skolans elever i undervisningen i sina respektive ämnen. Stabsarbetslaget är de personer som utgör övrigt stöd på skolan: kurator, servicetekniker, SYV och skolsköterska. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och skolassistent utgör skolans lagledarråd. Skolan består av fem byggnader som hålls samman av en gemensam skolgård och omgivningar med inslag av ängar, skogsdungar samt en idrottsanläggning. Den första av skolans byggnader är uppförd i slutet av 1950-talet och skolan har successivt byggts till och renoverats fram till nutid. Skolan står inför en ombyggnad och anpassning av lokaler som kommer att påbörjas sommaren 2015 efter månader av förberedelser. Samverkan med Råssla fritidsgård, som är belägen i källarplanet till idrottshallen, har under senaste åren utvecklats kontinuerligt och omfattar den dagliga verksamheten och specifikt friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter. Personal från fritidsgården finns även med i skolans trygghetsteam. I direkt anslutning till skolan ligger Krokeks bibliotek, en filial till stadsbiblioteket, som elever och lärare har samverkan med. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 418 elever har 392 svarat (94 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 217 föräldrar av totalt 418 vilket innebär 52 procents svarsfrekvens. Av 2

4 skolans 49 personal har 35 svarat (71 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 13 lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde A-lag 4 A-lag 5 A-lag 6 och 9 A-lag 7 A-lag 8 A-lag PrEst STAB Ledning Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll ? E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Kunskaper och färdigheter Kunskapsresultaten följs upp på individnivå i de olika skolämnena genom en bedömning av elevresultat baserade på skriftliga och muntliga resultat, gruppredovisningar och i de praktiska ämnena en bedömning av t.ex. en idrottsprestation eller tillverkning. Vi kan genom samtal och observationer se att skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1). Då elever uppvisar svårigheter i studie- och/eller skolsituationen görs en utredning av skolans 3

5 elevhälsa. Vi har tillgång till de skriftliga rutiner som finns och kan vid samtal med elevhälsans personal få bekräftat att skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd (steg 1). De beslut som sedan fattas kan vid behov leda till att åtgärdsprogram upprättas. Därmed bekräftas att åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd (steg 1). Som ovan beskrivits får eleverna varierade möjligheter att visa sina kunskaper. En del lärare använder sig av dokument med enkla frågor där eleverna får göra en självvärdering av sina insatser. Lärarna dokumenterar både skriftligt i anteckningsböcker och i en omdömesmodul i datorerna. Att varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter får vi även bekräftat när vi besöker olika lektioner och kan ställa frågan till undervisande lärare och elever (steg 2). I elevhälsoteamet finns specialpedagog, skolsköterska, kurator och en socialpedagog. Allas specialitet är viktig för att stödja eleven. Socialpedagogen t.ex. har en viktig roll i att stödja både elever och hela familjer för att förebygga och främja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsoteamet uttrycker att de är duktiga på att hitta barn som ej mår bra. Alla arbetar utifrån att det är en skola men allas elever. Vi får därmed bekräftat att skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen (steg 2). Skolan har tillgång till specialpedagog som fungerar som bollplank till övriga lärare. De elever som behöver får kompensatoriska hjälpmedel som är individuellt utprövade. Flera av lärarna uttrycker att behovet av fler specialpedagoger/lärare är stort. Vi kan trots det verifiera att skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). I arbetslag och ämneslag förs diskussioner om hur förbättringar av utbildningen kan ske utifrån exempelvis individuella resultat, resultat av nationella prov, klassresultat och skolan som helhet. Detta framkommer både vid våra verksamhetsbesök och i intervju med lärargruppen. Vi verifierar därmed att skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen (steg 3). När vi besöker klassrummen ser vi exempel på elever som arbetar med datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. Elever som har behov av en tystare miljö får sitta i angränsande grupprum där sådana finns. När elever arbetar enskilt eller i grupp går lärare och i viss mån elevassistenter runt och handleder eleverna. Vi ser en god arbetsmiljö med goda relationer mellan elever och vuxna, eleverna vågar ställa frågor och svarar gärna på frågor. Vi bekräftar därmed att skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd (steg 3). Bedömning diskuteras i ämneslagen och sambedömning sker också i hög utsträckning. Vi anser därmed att skolan har, utifrån de nationella styrdokumenten, utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4). Skolan har goda kunskapsresultat. I samtliga ämnen som går att jämföra med kommunens genomsnitt ligger Råsslaskolan högre och i t.ex. matematik ligger man t.o.m. betydligt högre. Resultaten är mycket goda även i jämförelse med riket. 83 procent av eleverna anser i enkäten helt eller till stor del att deras lärare är kunniga. 71 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att skolan ger deras barn goda kunskaper och färdigheter. Utifrån tillgänglig statistik kan vi bekräfta att kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket (steg 4), se tabell 2. 4

6 Tabell 2: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan läsåret 2013/2014 Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Råsslaskolan år 2014 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt Skolverket Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 6 92,8 92,3 95,5 Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 6 76,3 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 9 91,3 82,5 90,9 89,9 87,4 94,3 96,3 94,7 96,4 Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 9 78,5 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 9 Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 9 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen, åk 9 92, ,5 98,1 95,8 96,8 87,3 73,7 77,4 Modellberäknat värde enligt SALSA (1) Meritvärde åk 9 (2) 217,8/226,3 202,8 214,8/222,1 Andel behöriga till minst ett nationellt gymnasieprogram 90, ,9 (1) Resultatet räknas fram genom att den faktiska måluppfyllelsen sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. (2) Genomsnittliga meritvärden baserade på 16 respektive 17 ämnen. De elever som har studiesvårigheter erbjuds i förekommande fall stöd eller särskilt stöd i de ämnen där eleven uppvisar svårigheter. Stödet kan ske genom anpassningar i lektionssammanhang och genom att eleven ges extra tid. Elevhälsoteamet och arbetslagen utgör också stöd och resurser för de elever som riskerar att misslyckas. De goda betygsresultaten blir ett kvitto på att elever får hjälp med att lyckas med skolarbetet. Vi bedömer att skolan har förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9 (steg 4). 5

7 Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, ett arbetslag på steg 2, två arbetslag på steg 3, två arbetslag på steg 4 och ett arbetslag på steg 5. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi granskare placerar också skolan på steg 4. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande (steg 5) men skolan behöver arbeta vidare med olika perspektiv på hållbar utveckling och med metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven som också krävs för steg 5. När detta är uppnått klarar skolan även steg 6 som handlar om att skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. B. Trygghet och trivsel Råsslaskolan har en reviderad handlingsplan för närvaro/frånvaro som implementerats i verksamheten under november Alla elever och personal har tillgång till aktuellt schema. Verksamheten startar enligt schema och närvaro följs upp vid lektionsstart. Vid klassbesök ser vi granskare att verksamheten startar på avtalad tid (steg 1). Råsslaskolan använder Dexter för att registrera och följa upp närvaro. Vid oro kontaktar skolan elevens vårdnadshavare. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro (steg 1). I Dexter gör skolledningen kvittenskontroller av elevernas frånvaro. Detta finns med som underlag vid avstämningskonferenser och vid elevhälsoteamets (EHT) möten. Skolan har arbetat fram rutiner för Mottagande av nya elever. I denna beskrivs processen hur själva mottagandet i skolan/klassen går till, vilken information som ska inhämtas, vilken information som ska gås igenom med elev och vårdnadshavare och hur uppföljning ska ske. Det finns också en särskild plan för övergångar mellan årskurs 3-4 och årskurs 6-7. Skolan har således förankrade rutiner för mottagande av nya elever (steg 1). I enkätsvaren har området arbetsro låga resultat. 52 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får den arbetsro de behöver. 46 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att det råder arbetsro när de arbetar i skolan. 51 procent svarar att detta stämmer till viss del. Vid våra 13 lektionsbesök i ämnen som svenska, engelska, biologi, SO, matematik, hemoch konsumentkunskap, textilslöjd, idrott, moderna språk och NO upplever vi granskare att det råder ett fint arbetsklimat på Råsslaskolan. Skolan har tydliga regler och rutiner på lektionerna. Vi ser att det finns ett medvetet arbete i att träna eleverna till samspel med varandra, gemensamt ansvarstagande och respekt för varandra. Vid intervju med elever och personal framkommer att vår närvaro vid lektionerna kan ha haft en positiv inverkan på arbetsklimatet. Eleverna framför vid intervju att arbetsron är lite olika beroende på vilken lärare man har. Skolledningen följer upp att det råder arbetsro genom verksamhetsbesök och trivselenkäter. Elever får lyfta sina upplevelser i klassråd, elevråd, vid elevskyddsombudsträffar samt direkt med mentor eller med rektor. Utifrån det vi ser råder det arbetsro på Råsslaskolan (steg 2). Eleverna är delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler, plan mot diskriminering och kränkande behandling och värdegrund varje läsår. Inom skolans arbetslag pågår ständigt ett arbete för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende genom att bemöta eleverna med respekt samt att förvänta respekt tillbaka. 83 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i enkäten att de följer skolans ordningsregler. 80 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolan har enats om gemensamma normer. 91 procent instämmer helt eller till stor del i att vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra 6

8 vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott (steg 2). Råsslaskolan har en handlingsplan mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som beskriver rutiner för utredning av händelser, åtgärder och uppföljning av åtgärder. Om konflikter uppstår ansvarar rektor och kurator för att fakta kring den aktuella händelsen samlas in. Ärendet fördelas inom skolans trygghetsteam. Mentor lyfter även frågan om trivsel och trygghet på elevers utvecklingssamtal. Kontinuerliga trivselenkäter genomförs på skolan. 71 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att om de skulle bli mobbade eller trakasserade så vet de var de får hjälp av vuxna i skolan. 80 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolan har enats om gemensamma normer. I december och i maj genomförs trygghets- och trivselenkäter på skolan. I samband med enkäten i maj genomförs även trygghetskartan som försöker ringa in de platser på Råsslaskolans område som känns trygga respektive mindre trygga. Skolan har således ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Vid våra intervjuer med elever framkommer att de trivs bra på Råsslaskolan. Även personalen säger att det finns en fin sammanhållning i personalgruppen och att arbetslagen är toppen och att det är högt till tak på skolan. Både elever och personal talar om att det råder en god och trevlig stämning på skolan. Vid våra lektionsbesök ser vi att det finns både engagemang, arbetsglädje och trivsel (steg 3). I enkäterna framkommer att 76 procent av eleverna känner sig trygga i skolan och 72 procent säger att de trivs i skolan. 66 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att deras barn trivs i skolan. Av personalen säger 86 procent att de trivs på sin arbetsplats. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp både arbetsglädje och trivsel med årliga trivselenkäter och Qualisenkäterna (steg 3). 89 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidigt respekt. Råsslaskolan har ett vänligt och positivt bemötande både inom personalgruppen, elevgruppen och mellan elev-personal. Vi ser vid lektionsbesök att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Skolan består av fem byggnader som hålls samman av en gemensam skolgård och omgivningar med inslag av ängar, skogsdungar samt idrottsanläggningar. Eleverna upplever dock den asfalterade skolgården som tråkig. Matsalen är ljus och rymlig. Lektionssalarna är rymliga och eftersom klasserna inte är så stora finns det gott om utrymme för verksamheten. 50 procent av eleverna instämmer i enkäten helt eller till stor del i att utomhusmiljön är stimulerande och att miljön inomhus i skolan är trivsam. När det gäller städning av skolan och skolmaten ger elever och föräldrar skolan lågt betyg. Vi granskare ser också att underhållet av fastigheterna skulle kunna vara bättre. Dock anser vi att elevernas arbetsmiljö, skolmaten och städningen av skolan är tillfredsställande. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel (steg 4). För att skapa god sammanhållning genomförs olika temaveckor. Skolan har ett kulturråd 7-9 med ett specifikt uppdrag att bevaka, prova samt demokratiskt välja ut det kulturutbud som erbjuds eleverna i årskurs 7-9. Skolan ansöker årligen om medel för Skapande skola. Skolans kulturråd är delaktigt i detta arbete. Eftersom de flesta eleverna kommer från området är det en medveten strategi från skolan att göra många utflykter och studiebesök till andra områden. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Råsslaskolan har en inflytandeplan som innehåller skolans sammanfattade tankar kring elev- och föräldrainflytande. Denna plan finns tillgänglig på hemsidan och synliggörs i olika sammanhang. Skolan strävar efter att varje elev utvecklar sin förmåga att förstå demokratiska principer och att ha inflytande över och ta ansvar 7

9 för sitt lärande och verksamheten. Vi granskare ser att skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Råsslaskolans har arbetat fram en likabehandlingsplan som är en årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I likabehandlingsplanen finns både det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivet. Det finns ett stort elevinflytande i det främjande och förebyggande arbetet. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter (steg 5). Skolans trygghetsteam bildades 2013 och träffas regelbundet och ansvarar för att kontinuerligt genomföra värdegrundsarbetet på enheten, sammanfatta uppkomna händelser, kartlägga trivsel och trygghet samt utreda och följa upp inrapporterade kränkningar. Personal ur trygghetsteamet besöker alla klasser regelbundet. Klassråd och elevråd lyfter frågor om trivsel, trygghet och arbetsmiljö vid varje möte. I årskurs 7 och 8 finns elevskyddsombud som kontinuerligt träffar skolans huvudskyddsombud och rektor. Två gånger per år får elever genomföra trivselenkäter som sedan tillsammans med Qualisenkäterna ligger till grund för skolans fortsatta trygghetsarbete. Skolan har metoder för att hantera konflikter, förhindra diskriminering och kränkande behandling och utvärdering sker kontinuerligt (steg 5). Råsslaskolans värdegrund beskriver värdeorden som ska känneteckna verksamheten: Trygghet, lärande, glädje, hjälpsamhet, respekt och delaktighet. Vid våra intervjuer med personal och elever återkommer ordet hjälpsamhet som ett signum. På Råsslaskolan känner man sig aldrig ensam utan alla hjälps åt. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). I arbetslagens självvärdering av Råsslaskolan har ett arbetslag värderat skolan till steg 1, två lag till steg 3, två till steg 6, två till steg 7 och ledningen har värderat skolan till steg 5. Vi granskare menar att skolan når steg 6. För att komma vidare till steg 7 behöver skolan bedriva ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. C. Elevernas ansvar för eget lärande Årskurs 4 och 5 har en individuell utvecklingsplan som finns i skolans digitala system (steg 1). Eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. 85 procent av lärarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande i förhållande till ålder och mognad. Detta sker exempelvis genom att eleverna får fylla i en blankett i ett specifikt ämne, där de beskriver hur väl ett arbete har fungerat. De får ange om de är nöjda med resultatet eller om de hade kunnat göra ett bättre arbete. Blanketten används i samtal med läraren och det blir tydligt för eleverna att se hur de kan utmana sig själva och därmed ta ett större ansvar för sitt lärande. 62 procent av eleverna instämmer i enkäten helt eller till stor del i att de får formulera egna mål för sitt lärande (steg 2). 8

10 De flesta elever som vi talar med känner till och förstår målen i de aktuella ämnena/arbetsområdena medan vissa inte förstår frågan. Efter lite resonerande och förklaringar är de med på vad det handlar om (steg 3). Likadant är det med att arbeta i demokratiska former, där förklaringar krävs för att eleverna ska förstå vad det är och en del av eleverna, särskilt de yngre, ser trots förklaringar och resonemang väldigt frågande ut. Vi ser därför att eleverna behöver tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former och framför allt förstå innebörden av begreppen för att andra kriteriet på steg 3 ska uppnås. Att systematiskt arbeta med begreppen medför säkert att skolan ganska snart kan uppnå steg 3 och då också relativt snabbt ta sig vidare i stegen till både steg 4 och steg 5. De lärare vi möter i årskurs 4 och 5 verifierar att kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen (årskurs 4-5) styr uppläggningen av elevens lärande. Eftersom vi gör bedömningen att eleverna behöver bli mer medvetna om kriterierna på steg 3 uppnås inte steg 4 vid den här granskningen. I hem- och konsumentkunskapen ser vi ett dokument som eleverna får fylla i efter vissa arbetsmoment. Utifrån det kan vi se att eleverna stimuleras att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Vi kan dock inte se att hela verksamheten tydligt genomsyras av självbedömning och reflektion över lärande men att arbetet är på god väg. Två arbetslag placerar skolan på steg 2, ett på steg 4, tre på steg 5 och ett på steg 6. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi granskare placerar skolan på steg 2. För att komma vidare behöver skolan arbeta mera för att eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Vi ser det på vissa ställen men vi bedömer att det för närvarande inte har fått fullt genomslag i verksamheten, vilket också självvärderingarna bekräftar. D. Arbetssätt och lärarroll Råsslaskolan har smartboard eller projektorer i de flesta lektionssalar. Biblioteket är välutrustat och datasalen är tillgänglig för alla elever. Varje klass har några datorer som är kopplade till klassen eller till enskild elev. Surfplattor används i viss utsträckning för elever i behov av särskilt stöd. Vi ser vid lektionsbesök hur lärarna använder sig av både böcker, skrivmaterial, datorer och interaktiva tavlor. Eleverna har god tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Varierade arbetsformer används och synliggörs bl.a. i lärarnas lokala planeringar. Vid våra lektionsbesök ser vi hur lärarna varierar sina arbetssätt. Det finns kreativa, kritiskt granskande och problemlösande inslag i undervisningen. 78 procent av eleverna i Råsslaskolan instämmer helt eller till stor del i att de får arbeta på många olika sätt i skolan, t.ex. själv, i grupp eller under lärares ledning. Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Vid lektionsbesök ser vi att skapande och kreativitet finns med som naturliga inslag i elevernas lärande. Varje år söks medel för samverkan med professionella konstnärer inom ramen för Skapande skola. På väg till matsalen möts alla av ett konstverk som är format av skolans elever tillsammans med en bildkonstnär. Skolan genomför temaveckor med både kreativa och skapande inslag (steg 2). 71 procent av eleverna i Råsslaskolan instämmer i enkäten helt eller till stor del i att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2). Vid intervju med lärare framkommer att de oftast gör planering av undervisningen tillsammans med kollegor. Arbetssätt och arbetsformer omprövas kontinuerligt och utgår från elevernas behov. 9

11 Utvärderingar av arbetssätt och arbetsformer sker dels tillsammans med eleverna men även i arbetslag och i ämnesgrupper. Vid medarbetarsamtal lyfts frågan hur lärarna dokumenterar och omprövar sina arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Utgångspunkten för undervisningen är de nationella målen, prioriterade mål från Norrköpings Barn- och ungdomsnämnd och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. I skolans arbetsplan finns målen formulerade. Alla lärare skriver pedagogiska planeringar i Dexter och publicerar dessa så att alla lärare på skolan kan ta del av dem. Elevers intresse och utvecklingsbehov finns alltid med som en viktig faktor i den pedagogiska planeringen. Varje vecka finns det schemalagd tid avsatt för IUP-arbete i samtliga årskurser. Alla lärare tillhör en ämnesgrupp utifrån behörighet och kompetens. Ämnesgrupperna gör ämnesövergripande planeringar och planer inom ämnet med en tydlig progression årskurs 4-9. Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingsplaner (årskurs 1-5) (steg 3). När vi granskare besöker en lektion i teknik får eleverna i uppgift att konstruera ett fordon som klarar av att transportera gem. Utmaningen är att fordonet, utöver transport av gem, även ska vara miljöeffektivt och återvinningsbart. Läraren går runt bland eleverna när de bygger sina fordon och diskuterar elevernas tankar och lösningar kring uppgiften. Eleverna löser uppgiften på olika sätt. Vi granskare upplever att det är ett genuint engagemang och en stor glädje i uppgiften hos elever och lärare. Problemlösning och kritiskt granskande är således naturliga inslag i lärandet (steg 3). Utvärderingar av arbetsformer och arbetssätt tillsammans med elever sker genom samtal i klassen. Hur detta genomförs ser olika ut beroende på elevernas ålder och mognad. Råsslaskolan använder sig även av skriftliga eller muntliga lektionsutvärderingar/dagsutvärderingar. 61 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i enkäten att de utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna. 29 procent instämmer till viss del. 62 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att deras arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. 24 procent instämmer till viss del. Av svaren framgår att utvärdering görs tillsammans med elever men att ambitionen och formerna för detta kan utvecklas. Vi bedömer dock att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3). I arbetslagens självvärdering av detta område finns det stor spridning. Ett arbetslag värderar skolan till steg 1, två till steg 2, ett till steg 3, ett till steg 4, ett till steg 7 och slutligen har ett inte lämnat någon värdering. Ledningen har värderat skolan till steg 4. Vi granskare menar att skolan når steg 3. För att komma vidare till de högre stegen behöver Råsslaskolan utveckla arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära och ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen. E. Delaktighet Genom att skolan t.ex. tar hänsyn till resultatet av Qualisenkäten har eleverna och föräldrarna möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). Skolledning och personal har ett öppet och välkomnande klimat internt. Det får vi bevis på i samtal med främst personal men även med skolledningen. Vi ser även vid våra klassrumsbesök dialoger mellan vuxna och elever som 10

12 uppvisar både ett respektfullt och öppet klimat. Dessutom är föräldrar välkomna att ta kontakt med skolan och om de så önskar besöka den. Vi kan därmed verifiera att skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet (steg 1). Råsslaskolan har föräldraråd och föräldramöten och vi kan efter intervju med föräldragruppen bekräfta att skolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 1). Vid samtal med föräldragruppen framkommer det att föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet. Detta kan ske genom deltagande i föräldrarådet, föräldramöten och för den enskilda eleven i de årliga utvecklingssamtalen. 53 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Elevråd, klassråd och matråd är skolans system för formellt inflytande för eleverna. Eleverna verifierar att de formella systemen finns. Synpunkter som kommer fram från elevgruppen är att de blir lyssnade till men att det sedan inte händer så mycket. En tydlig återkoppling till eleverna om vad de faktiskt får igenom av sina önskemål skulle med säkerhet stärka känslan av att det faktiskt händer något. Eleverna har t.ex. önskat förändringar i matsalen som har genomdrivits (steg 2). Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet genom att de förutom de formella kanalerna för inflytande också svarar på Qualisenkäten. Vi granskare kan verifiera att det sker då vi vid samtal med elever i olika årskurser och i intervju med elevgruppen hör att eleverna väl känner till enkäten (steg 2). Ledningen deltar vid elevrådsmöten och kan då tillsammans med eleverna diskutera deras möjligheter att vara med och påverka skolans planeringsprocesser. De lärare vi möter berättar att eleverna har möjlighet att vara med och diskutera arbetsinnehåll och upplägg inom de olika ämnena. Utvärderingar och självvärderingar i grupp eller enskilt ger också en vägledning till hur eleverna vill ha sin undervisning. Vi bedömer därmed att Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser. 52 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får vara med och planera sitt arbete i skolan (steg 3). Föräldrarnas möjligheter att delta i kvalitetsarbetet är främst genom Qualisenkäten men även vid deltagande i föräldraråd och på föräldramöten. De föräldrar som vi träffar tycker att informationen från skolan är god men på individnivå finns önskemål om t.ex. tydligare återkoppling till elever om läget i ämnena. Utifrån våra intervjuer anser vi att föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 39 procent av föräldrarna anser att de helt eller till stor del har möjlighet att vara delaktiga i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten (steg 3). Vid vårt samtal med föräldrarna framkommer det dock att få föräldrar tar tillfället i akt att delta vid föräldraråd och andra aktiviteter som skolan ordnar. Qualisenkäter är det instrument som används då skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. För elevernas del används också en trygghets- och trivselenkät samt trygghetskartan då eleverna är delaktiga i att peka ut områden som de upplever som mindre trygga. Utifrån det vidtas lämpliga åtgärder. Vi bedömer att skolan har instrument för att mäta och följa upp elevernas och föräldrarnas delaktighet (steg 3). Två arbetslag värderar skolan till steg 2, ett till steg 4, ett till steg 5 och tre till steg 6. Skolledningen värdering är steg 6. Vår värdering är steg 3. Vi föreslår att de metoder som finns för delaktighet utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra elever och föräldrar mer delaktiga. När så sker är det möjligt att arbeta vidare med att involvera elever och föräldrar i utveckling och förbättring av verksamheten. Vi ser att skolan är på god väg inom många av 11

13 Qualis områden och bör därför kunna klättra vidare i Qualistrappan om ett ökat fokus läggs på Qualis som metod för kvalitetsförbättring. F. Organisation Råsslaskolan är en kommunal grundskola i Krokek. Skolan erbjuder undervisning från årskurs 4 till och med årskurs 9 och är indelad i två skolenheter och leds sedan hösten 2014 av två rektorer, Sophie Battel årskurs 4-5 och Peter Brangö årskurs 6-9 som även är resultatenhetschef med uppdrag från huvudmannen att ansvara för arbetsmiljö och budget. Skolan är organiserad i årskursvisa arbetslag, årskurs 4, 5, 6/9, 7, och 8, med ansvar för undervisning och uppföljning av en grupp elever (steg 2). Praktiskestetiska ämnen utgör ett eget arbetslag som möter de flesta av skolans elever i undervisningen i sina respektive ämnen. Stabsarbetslaget är de personer som utgör övrigt stöd på skolan: kurator, servicetekniker, SYV och skolsköterska. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och skolassistent utgör skolan lagledarråd. Samverkan med Råssla fritidsgård omfattar den dagliga verksamheten och specifikt friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter. Personal från fritidsgården finns även med i skolans trygghetsteam. Skolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Råsslaskolan har en sjukfrånvaro på drygt 4 procent, vilket är mer än Norrköpings kommun men lägre än genomsnittet i riket. Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Råsslaskolan år 2013 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 4,40 % 3,10 % 5,9 % *Sveriges kommuner och Landsting Tabell 4: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Råsslaskolan år 2013 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 11,5 11,6 12,7 Antalet elever per lärare ligger i paritet med Norrköpings kommun men under genomsnittet i riket. Organisationen utvärderas kontinuerligt med hjälp av årliga interna utvärderingar. Dessa utvärderingar sker i organisationens alla arbetslag och uppföljningar sker vid varje terminslut. Lagledarrådet har planeringsdagar med uppföljningar under läsårets gång. Skolledningen har medarbetarsamtal och lönesamtal med samtlig personal och inför nytt läsår finns en blankett Inför kommande organisation. Vi bedömer att skolans rektorer har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). 12

14 Varje lärare är väl förtrogen med sitt uppdrag och vad det innebär. I detta uppdrag finns ett stort eget ansvar där varje lärare fattar beslut om hur arbetet ska gå till för att uppnå de förväntade målen. Detta gäller såväl planering, genomförande, efterarbete, kontakt med vårdnadshavare, bedömning som betygsättning. Samtidigt lyfter personalen fram vid intervju att ingen arbetar ensam utan att man hjälps åt. I personalenkäten framgår att 86 procent instämmer helt eller till stor del i att skolan har en väl fungerande organisation. 71 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolan har en bra mötesstruktur. 79 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att deras arbetslag fungerar väl. Skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). 91 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att man är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Skolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Råsslaskolan har utformade, dokumenterade och förankrade uppdrag på skolledningsnivå, arbetslagsnivå, ämnesgruppsnivå, klasslärare/mentorsnivå och även inom andra områden som trygghetsråd och skolans kulturråd. Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Som vi beskriver ovan har skolan en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4) och rektorerna och lagledarråd gör årligen återkommande utvärdering av både skolans organisation och mötesstruktur (steg 4). Alla elever på Råsslaskolan har en mentor som de träffar regelbundet och som stödjer eleven i dennes lärande och utveckling. Mentor har även kontakt med vårdnadshavare och följer kontinuerligt upp elevens resultat och frånvaro. Elevers lärande och utveckling diskuteras och analyseras i både arbetslag och i ämnesgrupper. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling (steg 5). Arbetslagen fördelar olika typer av arbetsuppgifter och hur de ska vara representerade i skolans olika grupper och råd. I personalenkäten instämmer 82 procent helt eller till stor del i att arbetslaget prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). I självvärderingen har ett arbetslag värderat skolan till steg 2, ett till steg 4, tre till steg 5, två till steg 7 och ledningen till steg 6. Vår bedömning är att skolan ligger på steg 5 men har goda möjligheter att nå de högre stegen om organisationen fullt ut stödjer utveckling och som utvecklas med uppdraget och att alla delar i organisationen samverkar i ännu högre utsträckning för att successivt öka måluppfyllelsen och genomförandet av det nationella uppdraget. G. Styrning och ledarskap I Råsslaskolans Arbetsplan 2014/15 finns prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). Arbetsplanen är diskuterad i facklig samverkan och all personal är införstådd med målen som utgår från nationella styrdokument, Norrköpings kommuns mål samt utvärderingar och analys av den egna verksamheten. Vi kan efter samtal med lärare verifiera att personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1). Skolan har med Qualis som kvalitetsverktyg påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). När vi besöker klasser och frågar elever om kursplanemålen vet de flesta vi talar med att dessa styr upplägget av lektionsinnehållet. De säger sig också känna till att skolan har egna prioriterade 13

15 mål även om säkerheten där inte är lika stor som när det gäller kursplanemålen. Vi granskare anser att vi har fått bekräftat att eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. 65 procent av eleverna säger också i enkäten att de helt eller till stor del känner till vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (steg 2). För varje prioriterat mål finns en plan för hur arbetet ska utföras, att det ska dokumenteras och att det ska utvärderas. Det finns någon eller några som är uttalat ansvariga för att driva arbetet med målen och den personal som vi talar med är införstådd med arbetet. Vi bedömer därmed att skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. 80 procent av lärarna instämmer helt eller till stor del i påståendet I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga (steg 2). Vi ser överallt en öppen dialog mellan lärare och elever, lärare och lärare, lärare, övrig personal och skolledning. I klassrummen t.ex. kan vi se att elever får utrymme att fråga, ha synpunkter etc. men vi ser också att läraren är ledare i klassrummet. Skolledningen är mån om att finnas till hands. I intervjugrupperna med föräldrar, elever och lärare uttrycker samtliga att det är lätt att få kontakt med rektorerna och om den egna rektorn inte finns på plats kan man lika gärna gå till den andra. Vi bekräftar att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. 69 procent av lärarna instämmer i att skolan helt eller till stor del har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Nuvarande skolledning har funnits på skolan sedan hösten Under den korta tiden fram till nu har ett omfattande arbete med att skapa rutiner och strukturer pågått. Vi hör i samtal med personal att det finns en stor nöjdhet med skolledningens arbete som också innefattar att delegera till andra såsom exempelvis till lagledare och EHT. I arbetslagen sker den pedagogiska utvecklingen med ett ökat kollegialt samarbete, tydlighet och ledarskap i klassrummet. Vi bedömer att skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att utgå från nationella styrdokument och övriga mål. Analyser av gjorda insatser utgör grunden för utveckling av utbildningen. Detta kan verifieras efter samtal med personal och skolledning (steg 3). I klassrummet finns kursplanemål och sociala mål. I många klassrum kan vi på väggarna se de gemensamma värdegrundsmålen som är väl förankrade hos eleverna. Arbetslagen och EHT har sina specifika mål att arbeta med utifrån arbetsplanen och även i det vardagliga arbetet med eleverna. Vi bedömer att det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Utifrån det ovan beskrivna med bl.a. mål och tydlig ansvarsfördelning menar vi att ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. 91 procent av lärarna instämmer i påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten (steg 4). Tidigare har det saknats ämnesgrupper men de har kommit igång men det är några ämnen som saknar ämneslag p.g.a. att det finns endast en lärare i ämnet. Pedagogiska samtal vid rättning nationella prov är infört och det medger omfattande och utvecklande diskussioner som uppskattas av lärarna. Skolledningen uppmuntrar också till att lärarna ska arbeta mer med LPP:er och formativ bedömning. Vi anser därmed att rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. 84 procent instämmer också helt eller till stor del i att skolledningen aktivt driver skolans utveckling (steg 4). 14

16 I självvärderingarna ser vi stor variation. Tre arbetslag placerar skolan på steg 1, ett på steg 2, två på steg 5 och ett på steg 6. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi granskare placerar också skolan på steg 4. Vi kan inte bekräfta ett påbörjat arbete på steg 5, men utifrån den dokumentation som vi har tagit del av och i de intervjuer som vi har utfört kan vi utgå från att steg 5 och 6 finns inom räckhåll. I det fortsatta förbättringsarbetet behöver rektorerna stimulera till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Detta kan då leda till nästa steg, att all personal blir väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. H. Kommunikation Skolan har utarbetat en krisplan som väl beskriver hur olika händelser ska hanteras. Akuta händelser inkommer till skolans mejl eller via kontaktvägar som finns beskrivna på skolans hemsida. För att informationen ska komma alla tillhanda sprids den från skolans expedition ut till lagledare/mentor beroende av innehåll. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). På hemsidan finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten enligt riktlinjer från huvudmannen. Det finns också möjlighet att vända sig direkt till skolan via mejl eller telefon. Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Råsslaskolan strävar efter att alla vårdnadshavare kontinuerligt har tillgång till information om verksamheten samt har en öppen dialog för samverkan kring det som rör verksamheten generellt och deras barn specifikt. På hemsidan finns relevant och aktuell information med kontaktuppgifter till ledning, arbetslag och elevhälsopersonal. Där finns även arbetslagens bloggar med information kring respektive årskurs arbete och även elevuppgifter åtkomliga. På sidan finns även alla skolans planer, bilder från verksamheten, rutiner för frånvaro och klagomålshantering. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). I Kolmården är samverkan mellan förskolor, skola F-3 samt skola 4-9 viktiga för ett perspektiv 0-16 år med barnet i fokus. Samverkan sker regelbundet i olika forum t.ex. Kraftledning Kolmården. De allra flesta elever som går i årskurs 3 på Uttersberg kommer till Råsslaskolan i årskurs 4. Team Kolmården har tillsammans gjort en handlingsplan och ett kalendarium som beskriver hur övergången samt inskolningen för dessa elever går till. Skolan har etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor (steg 2). I utvecklingssamtal, enskilda möten och föräldramöten följer skolan upp att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Av föräldraenkäten framgår att 69 procent instämmer helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 24 procent instämmer till viss del. Vid vår intervju med föräldragruppen uttrycker de stor nöjdhet med informationen från skolan. Det gäller hemsidan, veckobrev, information om läxor och informationen kring deras eget barn. De uttrycker att skolans information är riklig (steg 3). 88 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. Vid lektionsbesök, i våra intervjuer och i möten med skolans elever, personal och föräldrar ser vi att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). 15

17 All information som är möjlig att kommunicera digitalt sker via skolans hemsida, bloggar eller via mejl. Skolans personal har en gemensam kommunikationsplats i First Class. Dexter används för skolans närvaro och frånvarohantering. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Som vi nämnt ovan finns det en samverkan genom Kraftledning Kolmården där alla chefer inom barn och ungdom Kolmården möts. Det har formats gemensamma övergångsplaner för området med perspektivet 0-16 år. Rosslaskolan har ett mycket nära samarbete med Uttersbergsskolan. Sophie Battel var Uttersbergsskolans rektor innan hon rekryterades som rektor till Rosslaskolan. För att säkerställa en smidig övergång från årskurs 3 på Uttersbergsskolan till årskurs 4 på Råsslaskolan har skolorna en plan som årligen utvärderas och revideras. Utöver samverkan inom Kolmården erbjuder Norrköping kommungemensamma studiedagar och nätverksträffar för olika ämnen. Norrköpings rektorer inbjuds till gemensamma möten. Det har även skapats en kommungemensam mottagningsgrupp inför antagning till gymnasieskolan. Vi ser att skolan gör goda ansatser till en fungerande pedagogisk samverkan med andra verksamheter och bedömer med en viss tvekan att kriteriet är uppfyllt (steg 4). Här behövs ett fortsatt arbete. Krokek är ett litet samhälle och vid intervjuer med personal och föräldrar framkommer att det som händer i Krokek påverkar Råsslaskolan och vice versa. Skolledningen menar att det finns en bra och öppen kommunikation mellan skolan, socialtjänsten och andra myndigheter. 39 procent av personalen instämmer till stor del i enkäten i att skolan har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 52 procent instämmer till viss del. Vi tolkar detta som att det finns en etablerad kommunikation, men att den kan utvecklas. Genom studiebesök, temaarbeten och PRAO i årskurs 8 och 9 har skolan en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5). I arbetslagens självvärdering av detta område värderar ett arbetslag skolan till steg 2, två till steg 6, ett till steg 7 och tre arbetslag tillsammans med ledningen värderar skolan till steg 5. Vi menar att skolan når steg 5 fullt ut. För att komma vidare till de högre stegen behöver Råsslaskolan utveckla metoder för att stödja och samla resultat av omvärldsbevakningen och utveckla samarbete med externa nätverk och högskolor/universitet. I. Kompetens Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Råsslaskolan år 2013 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 90,7 % 86,4 % 86,0 % 90,7 procent av Råsslaskolans lärare har lärarexamen. Det är ett högre värde än genomsnittet både i Norrköpings kommun där 86,4 procent har lärarexamen och genomsnittet för riket som är 86 procent. Därmed verifieras att skolan har en hög andel lärare med lärarexamen (steg 1). Skolan har en plan för introduktion av nyanställda. Vi tar del av den skriftliga planen som är 16

18 tydlig och erbjuder bl.a. ett antal samtal under den nyanställdes första halvår på skolan. Att planen används verifieras i samtal med skolans rektorer (steg 1). Gemensam kompetensutveckling i bl.a. Det goda samtalet har genomförts. Individuell fortbildning kan erhållas om den svarar upp mot verksamhetens behov och om ekonomin tillåter. Vi bedömer därmed att kompetensutveckling utgår från verksamhetens och från individuella behov. Av personalen instämmer 42 procent helt eller till stor del i att kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov (steg 2). Att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner instämmer endast 24 procent av personalen i helt eller till stor del. Vid våra intervjuer framkommer det att många inte uppfattar att en individuell kompetensutvecklingsplan finns. Vi kan bekräfta att en sådan finns i det underlag som används vid medarbetarsamtal och som de flesta vi har möjlighet att tala med känner till. Förtydligande om vad olika begrepp innebär kan medföra att fler blir införstådda med att det finns någon form av individuell kompetensutvecklingsplan (steg 3). Mer kompetensutveckling önskas men vi ser i dokument och hör i samtal att skolan har ett budgetunderskott och att önskemålen därför inte kan uppfyllas. Vi kan p.g.a. det ekonomiska läget inte verifiera att skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Vi uppfattar att viljan finns och att möjligheterna kommer att öka med en budget i balans. Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, tre på steg 2, två på steg 3 och ett på steg 4. Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi granskare placerar skolan på steg 2. En förbättrad ekonomi är en förutsättning för att komma vidare i arbetet med kompetens. När personalen upplever att goda resurser avsätts för kompetensutveckling bör arbetet med att följa upp kompetensutvecklingsinsatser regelbundet påbörjas. Ett annat utvecklingsområde som vi ser är att kompetensutvecklingen behöver ha sin grund i utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga mål. 17

19 J. Resursutnyttjande Tabell 6: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande Råsslaskolan år 2013 Genomsnitt i Norrköpings kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Totalkostnad per elev kr kr kr Kostnad per elev för undervisning kr kr kr Totalkostnad per elev exklusive lokaler kr 66023kr kr Kostnad per elev för läromedel 1789 kr 2814 kr Nettoresultat vid senaste bokslut - 635,8 tkr Lokalkostnad per elev 1125 kr 1906 kr kr Skolans rektor har uppföljande möten med verksamhetschef och ekonom på utbildningskontoret tre till fyra gånger per år samt vid behov. Kvartalsrapporter tas i skolans ledning. Ämneslagen och arbetslagen tilldelas budget som följs upp kontinuerligt. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Råsslaskolans ekonomiska resultat de senaste åren har varit ett minusresultat var det -635 tkr och tkr och för 2015 förväntas också ett underskott. Rektor kommenterar utfallet med att det är svårt att fylla klasserna på en ort som Krokek, vilket gör att ekonomin inte räcker till. I redovisade kostnader för 2013 kan man se att totalkostnad per elev ligger kraftigt under både genomsnittet i Norrköpings kommun och i riket. Samma gäller för lokalkostnaden. Totalkostnad per elev exklusive lokaler ligger under genomsnittet i Norrköpings kommun och genomsnittet i riket. Skolans rektor för en dialog med förvaltningen om skolans tilldelning. När skolans budget lämnas till förvaltningen finns det redan ett budgeterat underskott. Skolledningen menar att när elevunderlaget successivt ökar från årskurs 4, med fyra klasser per årskurs, ser de en ljusning i den ekonomiska situationen. Skolan når inte en ekonomi i balans, som är ett kriterium för steg 2, trots att skolan har låga kostnader per elev. 54 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att de känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. 39 procent instämmer till viss del. Skolan gör dock prognoser i relation till budget och utfall (steg 2) samt anpassar resursfördelningen till elevernas behov av utveckling och stöd (steg 3). I arbetslagens självvärdering värderas skolan till steg 1. Ledningen värderar skolan till steg 7. Vi menar att eftersom skolan inte har en ekonomi i balans kommer den inte vidare till de högre stegen. Skolledningen ser trots allt hoppfullt på framtiden. Enligt plan kommer Rosslaskolan de kommande åren få ta emot fyra paralleller i årskurs 4. Detta betyder en utökning med två klasser hösten Om tre år räknar ledningen med fyra paralleller i alla årskurser. Ämneslag och arbetslag tilldelas budget som kontinuerligt följs upp. På huvudmannanivå har en ny ekonomisk struktur och uppföljningsmodell införts som bl.a. kräver att det finns certifierade inköpare på enheterna. Flera på Råsslaskolan har genomgått denna utbildning. Dock ser vi att skolledningen 18

20 inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver utveckla personalens delaktighet i hur skolan utnyttjar sina resurser. K. Image En styrka som framförs av personal är den fysiska, naturnära, lokaliseringen där det är enkelt och lättillgängligt att använda naturen som pedagogiskt rum. Närheten till naturen och de möjligheter som det ger används för att påverka imagen. Endast 27 procent av föräldrarna instämmer dock helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte. När vi rör oss runt på skolan möts vi av en verksamhet som tycks ha oförtjänt dåligt rykte. 60 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet Totalt sett är jag nöjd med min skola. 61 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte. Vi kan verifiera att skolan gör försök att påverka sin image (steg 1). Vi ser exempel på hur skolans olika verksamheter bidrar till dess image (steg 2). Skolans närhet till naturen är ett exempel, andra är arbetet med att se alla elever och att tidigt fånga upp dem som behöver stöd såväl pedagogiskt som socialt. Vi kan också se ett värdegrundsarbete som är implementerat både hos elever och hos personal. Allt detta inklusive de goda betygsresultaten bidrar till skolans image. Vi har däremot inte kunnat verifiera att skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna som krävs för steg 2. Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, ett på steg 2, fem på steg 3 och skolledningen på steg 6. Vi granskare placerar skolan på steg 1. Vid samtal och intervjuer framkommer det att arbetet med image inte har varit prioriterat. Utifrån det vi ser av verksamheten är dock flera steg inom räckhåll. Det arbete som kommer att ta längst tid är att förändra föräldrars och närsamhällets inställning till skolans rykte som t.ex. inte står i paritet med skolans goda resultat. Skolan behöver arbeta med att informera om sin verksamhet men framför allt att marknadsföra sig utifrån t.ex. lokalisering och goda betygsresultat. Därutöver ser vi att metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra imagen är något som behöver utvecklas. Slutomdöme Råsslaskolan i Norrköpings kommun är en skola där trygghet och trivsel råder. Både elever och personal beskriver hur man trivs på skolan, att det är högt i tak och att eleverna alltid har någon kompis att vara med. Vi kan också konstatera att det råder ett respektfullt förhållande mellan personal och elever. Vi som är utomstående och på besök under två dagar mottas på ett positivt sätt av alla som vi möter. Eleverna är trygga och tillitsfulla och tar gärna kontakt med oss och ställer frågor. De vill också gärna visa vad de gör på sina lektioner. Vi ser många goda exempel på hur eleverna får lösa uppgifter som fångar deras uppmärksamhet och där diskussionerna går höga över vilket tillvägagångssätt som ska användas. Vi ser också goda exempel på hur eleverna görs delaktiga i sitt lärande genom att de får utvärdera sina arbetssätt. Råsslaskolan har mycket goda betygsresultat och det får tillskrivas en lärarkår med en hög andel behöriga lärare, de arbetsformer man använder, en lugn och trygg skola och ett elevhälsoteam som är duktigt på att 19