SIGNERAD 2015-04-08 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-08 Vår referens Syna Ouattara Utredare syna.ouattara@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund STK-2015-434 Sammanfattning Föreliggande ärende innehåller slutrapporten av uppdraget (Dnr STK-2014-485) från 2014: att utreda och ta fram förslag på hur Malmö stad på bästa sätt ska förebygga och motverka afrofobi, diskriminering samt hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund. Utredningen har resulterat i ett antal förslag på konkreta insatser inom ramen för offentlig verksamhet med syfte att bygga upp en långsiktig och hållbar struktur med fokus på afrosvenskar bosatta i kommunen. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen föreslår Folkhälso- och jämställdhetsutskottet besluta att godkänna förstudien, samt att ur folkhälso- och jämställdhetsutskottets budget för 2015 inom ramen för arbetet med antidiskriminering anslå 600 tkr att användas i enlighet med vad som föreslås i ärendet, samt att ge stadskontoret i uppdrag att återrapportera arbetsgruppens resultat till kommunstyrelsen senast i december 2015 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Förstudie om Malmö Stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund Slutrapporten Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14 Folkhälso- och jämställdhetsutskottet 2015-04-14 Ärendet För att hitta långsiktigt hållbara lösningar för att effektivt motverka afrofobi i Malmö, föreslog Kommunstyrelsen att arbetet inleds 2014 i form av en förstudie med syftet att: (1) ta fram djupare kunskap om afrosvenskarnas erfarenheter- och upplevelser av diskriminering och utsatthet
för hatbrott i kommunen; (2) utreda hur Malmö Stad på bästa sätt ska stödja afrosvenskarna och (3) ta fram förslag på aktiva åtgärder för att upptäcka, förebygga och motverka afrofobi, diskriminering, stigmatisering samt hatbrott mot afrosvenskar i kommunen. 2 (5) I föreliggande text görs en beskrivning av ett inledande steg i en flerstegsprocess för att utveckla ett långsiktigt, hållbart och mätbara arbetsmetoder och strukturer för att förebygga och motverka afrofobi, diskriminering samt hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund. Åtgärder som föreslås skall bidra till att förverkliga visionen om Malmö stad som en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen. Afrosvenskar i Malmö skall ges lika rättigheter och möjligheter att ta del av den service och de tjänster som kommunen erbjuder. Kategorin afrosvenskar är en demografisk kategori som inkluderar alla invånare i Sverige med någon form av afrikanskt ursprung. I gruppen räknas alla personer som har påbrå från subsahariska Afrika via en eller två föräldrar, inklusive de som invandrat till Sverige från Nord- och Sydamerika inklusive Asien, Karibien, Oceanien, liksom från andra länder i Europa, inklusive deras barn och efterkommande. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att afrosvenskar är en mycket heterogen grupp. På grund av bristen på jämlikhetsdata råder det stor okunskap rörande afrosvenskarnas situation i förhållande till olika rättighetsrelaterade områden i landet och i kommunen. Det är till exempel inte heller möjligt att utläsa i SCB:s offentliga befolkningsstatistik hur hela gruppen afrosvenskars situation ser ut då främst de som är födda i Afrika alternativt de som är födda i subsahariska Afrika återspeglas. Inrikes födda med två föräldrar födda i Afrika liksom adopterade och barn till en afrosvensk och en icke-afrosvensk förälder är till exempel inte synliga i statistiken. Detta har medfört att brister och problem som berör hela gruppen, oavsett bakgrund, inte kan synliggöras och följas av konkreta åtgärder för förbättring. BRÅs statistik 2012 rörande hatbrott gav en bild av en oroväckande ökning av hatbrott med afrofobiska motiv på 24 % sedan 2008. Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott innebär brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bekämpandet av sådana yttringar är en nödvändig del i arbetet för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Begreppet afrofobi syftar på negativa fördomar, fientlighet eller hat mot människor som har sitt ursprung, eller uppfattas ha sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Fientligheten kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp. Fördomar kan få uttryck i alltifrån skämt och stereotypa bilder till rasdiskriminering. Om motivet bakom ett brott är att kränka någon utifrån etnisk, nationell härkomst, hudfärg, trosuppfattning eller sexuell läggning så är det ett hatbrott. Kränkande brott som riktas mot personer av afrikanskt ursprung benämns som afrofobiska. I december 2014 genomförde FN:s expertgrupp rörande personer med afrikanskt ursprung ett besök i Sverige och Malmö. De träffade då bland annat nyckelaktörer inom kommunen och representanter från afrosvenska föreningar. Vid besökets slut presenterade expertgruppen ett uttalande baserat på de första intrycken av situationen för afrosvenskar i Sverige. I uttalandet erkänns bland annat Malmö Stads Strategiska utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering
som ett positivt steg för att motverka afrofobi, samtidigt som flera exempel på förbättringsområden också nämns. (http://www.ohchr.org/en/newsevents/pages/displaynews.aspx?newsid=15388&langid =E) Förslagen i den föreliggande rapporten är också i linje med flera av dessa rekommendationer. 3 (5) Förstudiens genomförande Förstudien har genomförts med kvalitativa metoder, exempelvis, fokusgrupper och djupintervjuer av informanter som fångar upp afrosvenskars erfarenheter och upplevelser av diskriminering och hinder gällande bland annat arbetsliv, utbildning, skola, hälsovård, omsorg, socialtjänst, kultur och fritid. Totalt har 60 personer intervjuats, 29 kvinnor och 31 män. Ytterligare 6 personer har deltagit med synpunkter genom en enkät. Ett återkopplingsmöte med 20 personer från målgrupen organiserades den 4 mars. Syftet med återkopplingsmöte var att presentera och diskutera preliminära resultat från förstudien. Förstudien är främst skriven för att ligga till grund för politiska beslut om att ta fram förslag på aktiva åtgärder för att upptäcka, förebygga och motverka afrofobi, diskriminering, stigmatisering samt hatbrott mot afrosvenskar i kommunen. Resultatet/kartläggningen av afrosvenskarnas erfarenheter och upplevelser av diskriminering och utsatthet för hatbrott Kartläggningen visar att Malmö som geografisk plats inte alltid upplevs som trygg och säker. Inte heller Malmö stad som myndighet upplevs alltid som en säker och respektfull instans att vända sig till. Rapporten ger flera beskrivningar av barriärer (till exempel gruppstigma), misstro och dåligt bemötande från samhällsinstanser. Många respondenter berättar om bristande förtroende för rättsväsendets institutioner samt för föreningar, organisationer och myndigheter som jobbar med mänskliga rättigheter- och antidiskrimineringsfrågor. I förstudien återger en majoritet av de intervjuade personerna att de upplever diskriminering och afrofobi som vanliga inslag i deras vardagsliv. De flesta respondenter pratar om en vardagsrasism, såväl inom privata som offentliga sfärer. Kartläggningen visar att ett flertal av intervjupersonerna har erfarenheter av olaga hot och misshandel med afrofobiska motiv. De flesta respondenterna kopplar afrofobi och diskriminering av afrosvenskar till hudfärg. Vidare finns indikationer i studien om att människor som står i nära relation till afrosvenskar oftare utsätts för kränkningar och trakasserier än de som inte gör det. Utifrån utredningens intervjumaterial framgår att de flesta afrofobiska hatbrotten äger rum på allmän plats, som affärer, arbetsplatser, bostadsområden, idrottsplatser, skolor, offentliga transporter, krogar, medier och internet. En konsekvens av detta är en oro för att bli utsatt för afrofobiska hatbrott. Denna oro leder inte sällan till undvikande av vissa platser och människor i det offentliga rummet. Många afrosvenskar som blir utsatta för brott eller våld vet inte vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Vidare visar utredningen även att kränkande bemötande i kontakt med myndigheter gör att många afrosvenskar drar sig för, eller helt undviker, att uppsöka samma eller liknande verksamhet igen av rädsla för upprepade kränkningar. Förstudien ger också indikationer på att det bland afrosvenskar finns en stor vilja att skapa möjligheter för att leva ett gott liv i öppenhet och trygghet, att känna sig respekterad och inkluderad
i Malmö. Det finns en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla. Samtidigt framgår det att långt ifrån alla kan leva i fullständig öppenhet, fria från afrofobi, våld, diskriminering, hat och trakasserier. 4 (5) Kartläggningen lyfter fram att respondenterna efterfrågar rättighetsbaserade utbildningsinsatser (för att förbättra kunskapen) om afrofobi och metoder för att aktivt motverka diskriminering för nyckelpersoner inom offentliga verksamheter och myndigheter. Till exempel genom att erbjuda kompetenshöjande utbildningar om afrofobi inom socialtjänsten, vården och skolan, arbetsförmedlingen, migrationsverket och rättsväsendets institutioner, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Rapporten indikerar att det finns skäl att tro att när viktiga instanser, inom till exempel rättsväsendet och vården, inte lyckas med ett icke-diskriminerande bemötande, kan det leda till att afrosvenskar drar sig för att uppsöka dem, eller känner stress och oro inför sådana kontakter och besök. Vidare indikerar utredningen att den atmosfär av afrofobi, diskriminering som de flesta intervjuerna vittnar om, påverkar informanterna negativt i deras vardag och sprider en osäkerhet som befäster den förtroendeklyfta som finns mellan majoritetssamhället och den afrosvenska gruppen. Förstudiens resultat visar att det bland de intervjuade personerna råder konsensus om att kommunen tar tydligare ansvar för att stödja och förstärka den afrosvenska målgruppens möjligheter och rätt till likabehandling, utveckling och samverkan i Malmö. Stadskontorets slutsatser Diskriminering, främlingsfientlighet, ohälsa, och hatbrott baserad på afrofobi påverkar människors självbild och deras förutsättningar att delta i samhället på lika villkor. Behovet av konkreta insatser för att motverka afrofobi, diskriminering, samt hatbrott mot afrosvenskar har visat sig vara stort. Det krävs uthållighet och långsiktighet för att målsättningen för afrosvensk inkludering ska kunna uppnås. För att förankra en struktur för ett hållbart, långsiktigt och mätbart förändringsarbete rekommenderas en uppbyggnad i flera steg. Stadskontoret bedömer att ett första steg i en sådan process skall bestå av inrättandet av en arbetsgrupp med stark förankring i den afrosvenska gruppen. Arbetsgruppen ska utveckla det långsiktiga strategiarbetet vidare i nära samarbete med afrosvenska föreningar och representanter, samt relevanta aktörer inom Malmö Stad och andra offentliga myndigheter i regionen. Gruppen ska undersöka förutsättningarna för hur en fysisk plats kan etableras och var den i så fall kan placeras organisatoriskt. Gruppens sammansättning ska i största möjliga mån reflektera olikheterna inom den afrosvenska befolkningen. Insatserna bör inledningsvis fokusera på: (1) Utvecklingsarbete och resursmobilisering; (2) Utveckling av datainsamlingsmetoder och insamling av jämlikhetsdata; (3) Juridisk rådgivning och individstöd; och (4) Kunskapsbyggande och framtagande av pedagogiskt material (för mer detaljer om dessa fyra punkter se rapporten sid. 28-30). Tidsplan För att kunna bygga upp en stabil verksamhet som kan arbeta långsiktigt föreslås här en stegvis uppbyggnad. Strategin och strukturens omfattning och antalet samarbetspartners kan skifta un-
der en fyraårsperiod, 2015-2018. 5 (5) 2015-2016 arbetsgruppen påbörjar utvecklingsarbetet för att ta fram en långsiktig strategi och struktur. I den inledande fasen ska formen för samfinansiering med relevanta aktörer utvecklas. Det ska exempel ske genom samarbeten med andra myndigheter så som Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Region Skåne, Försäkringskassan etc. Det kan även innebära att stöd medel från FINSAM eller andra relevanta statliga aktörer och olika fonder, exempelvis Europeiska socialfonden, samt bör möjligheter för samarbete med Malmö Högskola prioriteras. Förutsättningarna för hur en fysisk plats kan etableras och var den i så fall kan placeras organisatoriskt bör undersökas vidare under perioden. 2017 - Utöka verksamheten till fler områden. Eventuellt ansöka om regional, national, EUprojekt. 2018 - Vara i gång med arbetet mot afrofobi i full skala. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör