Sörgårdsskolan Likabehandlingsplan Augusti 2014 Vi skall främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi skall förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vi på Sörgårdsskolan accepterar ingen form av diskriminering, kränkande behandling eller mobbning Sörgårdsskolans plan består av följande delar: 1. Bakgrund till Likabehandlingsplanen 1.1 Ansvar 1.2 Omfattning av lagen 1.2.1 Kränkande behandling 1.2.2 Direkt diskriminering 1.2.3 Indirekt diskriminering 1.2.4 Trakasserier 1.2.5 Sexuella trakasserier 1.2.6 Annan kränkande behandling 1.3 Om att inte använda repressalier 1.4 Mobbning och utsatthet 2. Erfarenheter /utvärdering 2009/2010 Åtgärder inför 2010 / 2011 2.1 Erfarenheter och utvärdering 2.2 Åtgärder inför 2010 / 2011 3. Erfarenheter/utvärdering 2010 / 2011- Åtgärder inför 2011 / 2012 3.1 Erfarenheter / utvärdering 2010 / 2011 3.2 Åtgärder inför 2011 / 2012 4. Erfarenheter / utvärdering 2011/ 2012 4.1 Erfarenheter 4.2 Utvärdering 4.3 Utvärdering av våren 2012 4.4. Åtgärder inför 2012 / 2013 45. Erfarenheter / utvärdering 2013 5. Sörgårdsskolans lokala plan 5.1 Rutiner för att förebygga 5.2 Rutiner för att upptäcka 5.3 Rutiner för att dokumentera, utreda och åtgärda 5.4 Förankring av planen 5.4.1 Elever 5.4.2 Föräldrar 5.4.3 Personal / lärare 5.5 Utvärdering 1
1. Bakgrund till Likabehandlingsplanen 1.1 Ansvar All personal och alla elever samt deras föräldrar har ett ansvar att arbeta mot diskriminering, trakasserier, annan kränkande behandling och/eller mobbning. Rektor har det yttersta ansvaret att denna plan upprättas och efterlevs. 1.2 Lagen omfattar följande: 1.2.1 Kränkande behandling: Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inkl trakasserier som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. När vi i denna plan skriver om de fem diskrimineringsgrunderna menar vi alltså kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. 1.2.2 Direkt diskriminering: En elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Gäller för skolan i förhållande till enskild elev eller en grupp av elev. 1.2.3 Indirekt diskriminering: En elev missgynnas genom att skolan, dess ledning eller annan personal, tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar en elev enligt de fem diskrimineringsgrunderna.. Gäller för skolan i förhållande till enskild elev eller en grupp av elever. 1.2.4 Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. 1.2.5 Sexuella trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elev värdighet och som är av sexuell natur. 1.2.6 Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska att t ex bli utsatt för slag, knuffar, kränkande kroppsspråk i form av blickar, suckar och pekningar. verbala att t ex bli hotad eller kallad kränkande ord psykosociala att t ex bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text och bildburna att t ex bli utsatt för klotter, lappar, e-post, chatt-påhopp, sms 1.2.7 Repressalier: En elev får inte utsättas för repressalier på grund av att eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med lagen eller om eleven har medverkat i en utredning enligt lagen. 2
1.2.8 Mobbning/ utsatthet: Med mobbning menas att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen samt att det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. 2. Erfarenheter / utvärdering från 2009/2010 2.1 Erfarenheter / utvärdering från 2009 / 2010 1. Under läsåret utredde skolan 2 slagsmål som polisanmäldes vara av ett gick till rättegång 2. Under läsåret utredde skolan tre fall av allvarlig mobbning 3. I slutet av vårterminen informerades föräldrar och elever om att skolan behöver arbeta med att motverka vanemässigt taskiga kommentarer som framförallt bredde ut sig i två sjundeklassare 2.1 Åtgärder inför läsåret 2010 / 2011 Kamratstödjarna togs bort. Lärare och elever som arbetade i gruppen sågs för sällan för att kunna vara ett vardagligt stöd. Det fanns ett inslag av att eleverna som ingick i gruppen fick ett för svårt uppdrag. EHT-teamet bildade tillika mobbingteam. Rektor deltar aktivt i samtal och utredning kring mobbning. Kartläggning av utsatta platser i skolan påbörjades. När och var finns risk för utsatthet. 3. Erfarenheter / utvärdering från 2010 / 2011 3.1 Erfarenheter / utvärdering från 2010/2011 Vanemässigt taskiga kommentarer förekommer i mindre utsträckning. Det beror på att klassledarskapet har fungerat bättre / väl. Eleverna och ibland även deras föräldrar har blivit vana vid tydlig återkoppling när oegentligheter sker både från elevhälsa, lärare och skolvärdinna. Föräldrarna på Sörgårdsskolan informeras kontinuerligt via nyhetsbrev om bl.a. trubbel på skolan. Trubbel har minskat. Fem nyhetsbrev har skickats. Vi har under läsåret jobbat med ett allvarligt fall av utsatthet. Vi har haft tre samtal med den utsatte. Vi har haft många samtal med de elever som utsatt och några tillsammans med elev och föräldrar. Situationen är under kontroll men inte helt stabil. Klassläraren och skolvärdinnan har daglig kontakt med eleven. Kurator från EHT-teamet följer eleven. Eleverna går i åttan och ska börja år nio. Vi har kartlagt att den korta rasten innan språkvalet (tre gånger i veckan) är en situation där elever har känt sig utsatta. Åtgärd: Lärarna kommer i god tid till lektionen så att elever kan dropa in under rasten. Vi har två grupper i det engelska språkvalet för år 8 vilket också förbättrat tryggheten. Kuratorns och skolsköterskan har jobbat med samtal i grupp med tjejer i syfte att stärka deras självförtroende och 3.2 Åtgärder inför läsåret 2011 / 2012 Noggrann schemaläggning för att motverka utsatthet har gjorts av rektor. Skolans lilla ägg kan vara en plats där man känner otrygghet. Undervisande lärare i klassrummen intill har ett ansvar att eleverna inte uppehåller sig där i onödan och också öppna klassrummet i god tid innan lektionen startar. Nyhetsbrevet till föräldrar fortsätter. Samtalen fortsätter med de eventuella elever som framhärdar med vanemässigt taskiga kommentarer. En enkät har genomförts i regionen som bl.a. tar upp frågor om trivsel. EHT-Teamet får till uppgift att fördjupa förståelsen för enkätresultatet. Metod: Enskilda samtal och samtal i mindre gruppering. 4 Erfarenheter / utvärdering från 2011 /2012 4.1 Samtalston mellan elever för det mesta OK. Viss oro kring en elev i sjuan. Utökad rastvaktschema från och med vårterminen 2012 för att förstärka tryggheten med inslag av att punktmarkera elev. Det ingår att besöka lilla ägget och uppehållsrummet. 4.2 På alla utvecklingssamtal ställer man fråga trivs du i skolan. Klassläraren rapporter eventuell otrygghet till t.ex. a-lag, rektor eller EHT-team för att åtgärda på bästa sätt. 4.3 Utvärdering av våren 2012 Det utökande rastvaktsschemat våren 2012 fick god effekt av ökad trygghet i korridorerna. Eleverna uppskattar också småmöten med rastvaktande lärare och passar också på att ställa frågor om olika saker. 3
4.4. Åtgärder inför läsåret 2012/2013 Vi kommer att flytta uppehållsrummet från lilla ägget till stora ägget. Motiv: kring uppehållsrummet rör sig fler elever. När det ligger i anslutning till stora ägget förbättras tillsynen. Fler vuxna rör sig i och omkring stora ägget. Vi kommer att införa en skriftlig enkät kring trygghetsfrågor i december 2012. 4.5. Erfarenheter / utvärdering 2013 Hösten 2013 började det sextio sexor på Sörgårdsskolan. De har hemrum i A-korridoren. Eleverna uppger till samtal med skolsköterskan och via enkät att de trivs och de känner trygghet. Uppehållsrummet finns nu i stora ägget. Vuxna passerar stora ägget regelbundet på väg till och från lektioner och personalrum. Elever blir sedda i vardagslag och har också möjlighet att kontakta passerande eller rastvaktande lärare. Elevenkät kring trivsel och trygghet genomfördes i december 2013. Eleverna känner sig trygga och de har någon vuxen att vända sig till om de behöver. Psykisk och fysisk skyddsrond genomfördes i december 2013 med elevskyddsombuden. Två händelser med kränkningar på nätet har kommit till skolans kännedom och utredds med berörda elever av rektor och kurator. Två tjejgrupper har haft DISA-undervisning. DISA=din inre styrka aktiveras. 4.6 Åtgärder 2014 Elevernas kontakter via t.ex. facebook och instagram ska uppmärksammas både via klassråd och föräldramöten. Vi tror att det är viktigt att skolan informerar om nätetik. Rutiner vid utredning av påstådd vuxenkränkning ska ändras inom Skolförvaltningen. 5. Sörgårdsskolans lokala plan 5.1 Rutiner för att förebygga på Sörgårdsskolan Skolan har en Likabehandlingsplan. Sörgårdsskolan har små klasser. I den dagliga dialogen med eleverna är vi lyhörda för stämningar och inbördes Vi har spontana kontakter med föräldrar. Elevvårdsteamet finns till för att lyssna på eleverna Rektor informerar via nyhetsbrev föräldrar och elever om arbetet med trygghet och trivsel. Skolvärdinnan finns till hands under hela skoldagen. Vi har utvecklingssamtal där bl.a. värdegrunds- och trivselfrågor frågor tas upp På Sörgårdsskolan arbetar vi efter mottot att alla elever är allas elever. Vi lär eleverna att vara källkritiska, inte minst vad det gäller Internet. Gemensamma aktiviteter genomförs för att skapa bra relationer mellan elever Vi har klassens dagar. Vi har mentorstid varje vecka. Vi har fortlöpande diskussioner om förhållningssätt till varandra. Vi har klassråd där trivselfrågor diskuteras. Vi har temadagar / lektioner om livskvalité, kärlek, samlevnad, demokrati, nynazism och förintelse. I arbetslagen arbetar vi ständigt med elevärenden av olika slag. 5.2 Rutiner för att upptäcka I den dagliga dialogen med eleverna är vi lyhörda för stämningar och inbördes Vi agerar skyndsamt om EHT-teamet får kännedom om någon som känner sig utsatt. 4
Vi har spontana kontakter med föräldrar. Elevvårdsteamet finns till för att lyssna på eleverna Skolvärdinnan finns till hands under hela skoldagen. Vi har utvecklingssamtal där värdegrunds- och trivselfrågor frågor tas upp Skolan har ett trygghetsteam som består av pedagoger, elevvårdspersonal och elever. Vi har mentorstid varje vecka då mentorn samtalar med eleverna. Alla personal ansvarar för att tillsyn utövas på raster. 5.3 Rutiner för att dokumentera, utreda och åtgärda Vi agerar skyndsamt om EHT-teamet får kännedom om någon som känner sig utsatt. De i EHT-teamet som samtalar med inblandade elever dokumenterar. Rektor föreslår åtgärder t.ex. ökad tillsyn i berörd elevgrupp, ändringar i rastvaktande, schemaändringar, ändringar av grupperingar m.m. Vid anmälan av kränkande behandling då vuxna är inblandade kallar rektor eller den rektor utser de berörda till samtal för att utreda. Rektor dokumenterar och beslutar om åtgärder. 5.4 Förankringsprocessen 5.4.1 Elever Eleverna får tillgång till denna plan via skolans hemsida. Klasserna informeras av klasföreståndaren om likabehandlingsplanen. 5.4.2 Föräldrar Föräldrarna får tillgång till denna plan via skolans hemsida. På föräldramöten under september informeras kort om lagen om kränkande behandling och om Likabehandlingsplanen. På brukarrådet informerar rektor. Brukarrådsrepresentanterna tar emot synpunkter och förslag till ändringar från skolans föräldrar samt sammanställer dessa och skickar till rektor. 5.4.2 Personal Lärarna på Sörgårdsskolan är väl kända med lagstiftning och vår likabehandlingsplan. Aktualiseras alltid i arbetslaget vid pågående ärenden. 5.4.3 Revidering Revidering sker nästa gång i januari 2015. 5