Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun



Relevanta dokument
Språkutvecklingsprogram

Flerspråkiga barn i förskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Reviderad februari 2015

Verksamhetsplan. Järnboås förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Vår vision. Syfte. Mål

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Individuella utvecklingsplaner IUP

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Skolledarskap i mångfald

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Lärande & utveckling.

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Läroplan för förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Barn- och elevhälsoplan

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Brännans förskoleområde

Samhälle, samverkan & övergång

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsplan för förskolan

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport 2014

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

EXAMENSARBETE. Modersmålsstöd. Hur ser flerspråkiga barns rätt till modersmålsstöd ut i förskolan? Veronica Öhrvall

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Handlingsplan. Hägneskolan

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

Bedömningsunderlag förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Transkript:

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram

2

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram vänder sig till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas av övriga verksamma som möter barn i Vingåker samt föräldrar. Föräldrar barn ska mötas av ett gemensamt förhållningssätt hos all personal när det gäller synen på språkutveckling och flerspråkighet, så att detta löper som en röd tråd genom barnens uppväxt i Vingåker. 3

Syftet med språkutvecklingsprogrammet är att främja alla barns språkutveckling. Målgrupperna för arbetet är, förutom personalen själv, barn och deras föräldrar. Modersmål I alla kulturer runt om i världen, lär sig barnen sitt modersmål automatiskt under barndomen. Lärandet sker i nära samspel med familjemedlemmar och personer i barnets närmiljö och det omgivande samhället. Modersmålet är starkt knutet till känslor och upplevelser. Samtidigt som barnet lär sig sitt modersmål, får barnet del av sin kultur och lär sig regler för samvaro och språkanvändning. Redan före skolåldern når varje enskilt barn en viss nivå vad gäller basordförråd, uttal och grammatik i sitt modersmål. För att barn ska fortsätta att utveckla sitt modersmål krävs kontinuitet. Modersmålets ställning i familjen varierar beroende på om föräldrarna är födda i Sverige eller i annat land. Modersmål behövs i interaktion med föräldrar, släktingar och medlemmar av den egna språkgruppen. Modersmålet är en viktig faktor för föräldrarnas möjlighet att vidmakthålla sin roll som fostrare. Modersmålet behövs för att få tillgång till det egna kulturarvet och för att utveckla en stark identitet, så att individen kan utveckla en dubbel kulturtillhörighet i Sverige. En viktig förutsättning för att utveckla en dubbel kulturtillhörighet är ett välfungerande modersmål. 4

Modersmålet är en tillgång. Det är grunden för en positiv identitetsutveckling och för utvecklingen av ett andraspråk. Med ett välfungerande modersmål ges våra barn och ungdomar möjlighet att uppnå den trygghet, kunskap och framtidstro de har rätt att få. För detta arbete behövs tydliga mål och riktlinjer, ett välplanerat språkutvecklingsarbete på alla nivåer samt stöd till föräldrarna. Språkutvecklingsprogrammet är framtaget för att skapa bra förutsättningar för barn och unga till en god kunskapsutveckling under barnets uppväxt, oavsett modersmål. Majoritetssamhällets och den nära omgivningens attityder har stor betydelse för minoritetsbarnens motivation och möjlighet att utveckla en flerspråkig och flerkulturell identitet. Ett interkulturellt förhållningssätt hos all personal måste därför prägla allt arbete. Språkutvecklande arbetssätt bör utvecklas i alla verksamheter för att främja barnens språkutveckling och lärande. De flesta människor i världen är två- eller flerspråkiga. Två- och flerspråkighet är en resurs om är värdefull både för den enskilda människan och samhället. Barn lär genom att ny erfarenhet läggs till de kunskaper och erfarenheter de redan har utvecklat och ny kunskap uppstår. Personalen måste därför utgå från de erfarenheter och kunskaper som barnen bär med sig. Ref: Flera språk- flera möjligheter, Skolverkets Rapport 228. 5

Alla barn som kommer till förskolan har redan ett språk. All aktuell forskning visar entydigt på att ett välutvecklat modersmål också underlättar för barn att lära sig flera språk. Språkutvecklingsprogrammet överensstämmer väl med de mål och riktlinjer som anges i våra styrdokument: Barnkonventionen Läroplan Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Allmänna råd för fritidshem 6

Strävans mål Att stödja utvecklingen av en positiv självbild hos alla barn Att öka föräldrar engagemang och förståelse för barns språkutveckling och lärande Att verksamheten i förskolan utvecklar barnens språkliga medvetenhet och förmåga, oavsett modersmål. Att stärka flerspråkiga barns förmåga att framgångsrikt röra sig mellan sina olika kulturella världar och sina olika språk. Effektmål De resultat som förväntas komma med detta språkutvecklingsprogram Att ge alla barn stöd i deras modersmål i förskolan. Att öka personalens kompetens inom barns språkutveckling och lärande. 7

Teoretisk bakgrund Allmänna bakgrundskunskaper Vi lär oss bättre om kunskap förmedlas på det språk vi behärskar. Vi kan bättre ge uttryck för vår identitet om vi behärskar det språk som används i interaktion. Vårt språk måste användas för att hållas vid liv och utvecklas. Språkinlärning är en kontinuerlig process som pågår hela livet, men ingen inlärningsperiod är så intensiv både intellektuellt och språkligt som de tidiga åren. Därför är det viktigt att undervisning i modersmålet inte avbryts under den mest aktiva inlärningen. Modersmålet utgör en resurs. Ett välutvecklat modersmål underlättar inlärningen av svenska och övrig kunskapsinhämtning. Användningen av två språk parallellt är språkligt, kreativt och intellektuellt utvecklande. Andraspråksinlärning att lära sig svenska Alla ska ha rätt och möjlighet att lära sig svenska samt bibehålla och utveckla sitt modersmål. Detta bygger på tankar om demokrati och likaberättigande samt på vetskapen att två- och flerspråkighet innebär fördelar för individen och för samhället. Barn kan lära sig svenska efter att först ha lärt sig sitt modersmål eller lära sig flera språk parallellt. 8

Det tar längre tid för barn som är flerspråkiga att behärska språken, en tidsförskjutning på ett till två år är normalt. Ref: Den mångkulturella skolan, kapitel 5. Svenska som andra språk, Lärobok 2 Svenska som andraspråk, Myndigheten för skolutveckling 9

Flerspråkighet Flerspråkigheten har positiva effekter på barns språk- och kunskapsinhämtning. Både modersmålet och andraspråket kan utvecklas parallellt och till och med stödja varandra. Språken konkurrerar inte med varandra, utan man kan lära sig två eller fler språk i alla åldrar. Forskningen visar att barn som kommer i kontakt med ett andraspråk innan tio till tolv års ålder, har goda förutsättningar att utveckla tvåspråkighet. Interkulturellt förhållningssätt Majoritetssamhällets och den nära omgivningens attityder har stor betydelse för minoritetsbarnens vilja och möjlighet att utveckla en flerspråkig och flerkulturell identitet. Flera forskare påtalar att mänskliga relationer är nyckeln till lärandet. Det förhållningssätt och bemötande som äger rum i förskolan mellan pedagoger och barn är mycket mer avgörande än någon specifik undervisningsmetod. Pedagogen ska ta hänsyn till barn språk, kultur och erfarenheter i förhållningssätt och bemötande så barnen gynnas från början. Verksamheterna måste utgå från och bygga på de kunskaper som barnen redan har när de kommer till förskolan. Barn behöver bekräftas. Olika språk, religion, familjernas seder och bruk ska ses som en tillgång. När alla får använda sina erfarenheter ger det ökat självförtroende. Individen blir stärkt och ökar sina möjligheter att påverka sitt eget liv och sin sociala situation. Det interkulturella förhållningssättet innebär att förskolan ser alla språk och kulturella perspektiv som likvärdiga. 10

Förhållningssättet ska präglas av tolerans, acceptans och respekt gentemot personer med en etnisk bakgrund som inte överensstämmer med den egna. Interkulturell verksamhet är att skapa miljöer och möten, där dialog tillåts och olika meningar är accepterade. Detta förhållningssätt främjar en kultur där minoritetsspråken upplevs likvärdiga med majoritetsspråket. Det interkulturella förhållningssättet innebär bland annat att vi inom förskolan: Bejakar och aktivt stödjer barn och ungdomars flerspråkiga och flerkulturella utveckling genom att till exempel uppmuntra dem att tala sitt förstaspråk med varandra och med flerspråkig personal Utgår från den språkliga och kulturella mångfalden i vårt pedagogiska arbete 11

Strategier Alla förskolor ska - i samband med utvecklingssamtalet med föräldrarna - fokusera på barnets språkutveckling och på föräldrarnas syn på språk och flerspråkighet, kultur samt föräldraroll. Varje förskola ska, under ledning av rektor/förskolechef utveckla arbete med flerspråkighet i enlighet med målen. Ledning och personal inom förskola sak årligen se över barngruppernas sammansättning i syfte att utöka flerspråkig verksamhet och undervisning. Ledningen inom förskola bör aktivt rekrytera flerspråkiga lärare och flerspråkig personal. Det bör därför utvecklas ett samarbete med lärarutbildningarna, för att framöver kunna rekrytera utbildad, flerspråkig personal. Språkpiloter ska utses på alla förskolor, det vill säga, förskollärare som är intresserade av att aktivt representera verksamheten, utveckla den egna kompetensen när det gäller språk, sprida information och ny kunskap, samt tillsammans med kollegor hjälpa till att förverkliga och vidareutveckla lokala språkplanerna. Språkpiloterna inom spåren ska bilda nätverk som träffas regelbundet för att diskutera erfarenheter, ny kunskap, förslag och åtgärder för att genomföra lokala språkplanen. 12

På alla förskolor ska det finnas gott om litteratur till barnen på svenska och andra språk som finns representerade. Föräldrar ska kunna låna hem barnböcker på förskolan. Språkutvecklingen ska vara en viktig del i kvalitetsarbetet. Tecken som stöd Barn som har stora svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling ska erbjudas andra vägar utöver talet för att kommunikation ska bli möjlig. De ska erbjudas TAKK= Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation. De ska få vistas i en tecknande miljö där både personal och barn använder tecken som stöd. Tecknande miljö finns i dagsläget på Grändens förskola, Ålands förskola och Baggetorps förskola. 13

Faser i språkutvecklingsarbetet Utvecklingsarbetet är långsiktigt och genomgår olika faser. Kompetensutveckling med inriktning på språkutveckling för all personal är en viktig del i arbetet. Förankrings- och motivationsfas Implementering sker på respektive rektorsområde av ledningspersonal med rektor/förskolechef som huvudansvarig för detta arbete. Språk Genomförandet är en process som sker dels genom gemensamma åtgärder, dels inom respektive rektorsområde och verksamhet. Gemensamma åtgärder Språkpiloter utses i varje förskola. Ett språkligt nätverk bildas bestående av språkpiloter från förskolorna. Nätverket ansvara för att serva förskolor med modeller och underlag för utvecklingssamtal med föräldrar. Utvärdering/Reflektion Arbetet med programmet och de olika åtgärderna sker löpande under en längre tidsperiod och måste kontinuerligt utvärderas. Det sker dels i den lokala språkplanen och dels utifrån ett förvaltningsövergripande perspektiv. Detta är första upplagan av språkutvecklingsprogrammet som sedan revideras regelbundet. 14

15

Barn- och utbildningsförvaltningen 643 80 Vingåker Besöksadress: Parkvägen 8 Tfn: 0151-191 00 Vingåker 17 maj 2011 16