Verksamhetsberättelse Ekebyhovskolan- grundsärskola 2011 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Ekebyhovskolan Grundsärskola Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson 1
Verksamhetsberättelse 2011 Enhet: Ekebyhovskolan, grundsärskola Enhetschef: Inga-Lill Håkansson 14/2 2012 Titel: Rektor Bitr.rektor: Carina Nilsson-Graf -------------------------------------------------------------------------------------------- 1. Uppdrag och omfattning Ekebyhovsgrundsärskola erbjuder grundläggande utbildning till barn och ungdomar mellan 6 och 16 år som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapsmål beroende på att de har en utvecklingsstörning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada. Utbildningen ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Grundsärskolan omfattas precis som grundskolan av skolplikt för årskurserna 1-9 och skall ligga till grund för fortsatt utbildning. De grundläggande bestämmelserna om grundsärskolan finns i skollagen och i särskoleförordningen. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan har en egen samlad läroplan, LGR 11, som anger de grundläggande värden som ska prägla skolans verksamhet, och de mål och riktlinjer som ska gälla för skolans arbete. Läroplanen kompletteras med kursplaner och kunskapskrav. I grundsärskolan läser eleverna i stort sett samma ämnen som i grundskolan, men undervisningen anpassas till elevens egna förutsättningar. Grundsärskolan hade i oktober 2011 28 elever, varav 8 flickor och 20 pojkar. 5 av eleverna tillhör träningsklassen. Upptagningsområdet är hela Ekerö kommun. Antalet anställda på grundsärskolan var i oktober 2011 cirka 22, inklusive biträdande rektor. Vi erbjuder skolbarnsomsorg för elever till och med år 10 läsåret 2011-12. I enlighet med LGR 11 blir det sedan till och med år 9. Fritidshemsverksamheten är integrerad i skolverksamheten. På skolan finns en så kallad samundervisningsklass för långsam inlärning. I klassen finns såväl elever från grundskolan som från grundsärskolan. Fritidshemmen är uppdelade i tre arbetslag: Disa och Ansgar i Ekebyhovsskolans lokaler och Rike som ligger i en paviljong i anslutning till skolan. Dessa lokaler är också skollokaler för de yngre barnen F-3 på grundsärskolan. Fritidshemspersonalen finns oftast med barnen under hela dagen. Grundsärskolan har en utvecklingsledare som är en del av skolans ledningsgrupp och har som uppdrag att tillsammans med biträdande rektor leda utvecklingen i lärararbetslaget. Arbetslagen träffas var för sig varje vecka för planering och utveckling. Särskolan anlitar en extern SYV, studie- och yrkesvägledare, för utveckling av studie och yrkesorienteringen inom särskolans verksamhet. 2
Grundsärskolans personal ingår i flera samarbetsgrupper på skolan, såsom psykosocial arbetsmiljögrupp, krisgrupp, biblioteksgrupp, IT-grupp, likabehandlingsgrupp. Alla har regelbundna träffar under läsåret. Alla klasser har kontinuerliga klassråd. Målsättningen är att vi skall ha representanter i grundskolans elevråd så långt det går. 2. Verksamhetsuppföljning Under hösten deltog Ekebyhovskolan i Våga Visa, ett observationssamarbete mellan sex olika kommuner. Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skolan. Vi hade besök av tre observatörer under två veckor. De besökte lektioner, talade med elever, personal och skolledning. De områden man tittade på var normer och värden, utveckling och lärande/kunskaper, ansvar och inflytande för elever, bedömning och betyg och rektors ansvar. Skolan bedömdes i skalan 1-4, varav 4 var det högsta betyget. Vi hamnade på snittet 3,58, vilket är ett mycket bra resultat. Ingen bedömning låg under 3,4. Det man nämner som starka områden är bland annat att det finns en utbredd utvecklingskultur som driver skolan framåt pedagogiskt. Man upplever arbetsro på samtliga stadier och personal och elever bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Kompetensutveckling uppmuntras av skolledningen. Elevernas utveckling och resultat är väl dokumenterade och pedagogerna har ett aktivt arbete för att rättssäkra betyg och bedömningar. Elevaktiva arbetssätt genomsyrar skolan och styrdokumenten inklusive likabehandlingsplanen är väl förankrade bland personal och elever. Samverkan grundskola och grundsärskolan kan dock utvecklas ytterligare. Höstterminen började med introduktionsdagar för hela skolan där vi hade en välkomstfest för alla elever. Under dessa dagar träffade de yngre eleverna sina faddrar i de äldre åren. Som vanligt höll vi på våra traditioner såsom nobelfest i högstadieklassen, melodifestival med alla föräldrar inbjudna, lucia för alla elever i Vikingahallen och också vårt eget Luciatåg där alla föräldrar är inbjudna. Dessutom hade vi julbord för alla på grundsärskolan, elever och personal där tomten kom och hälsade på. Vi deltog i idrottsspelen på Sätra IP där våra elever fick ett antal medaljer i juni 2011. Under 2011 har vi arbetat med att förtydliga Ekebyhovskolans vision: Alla elever ska lyckas i den bästa av skolor. Vi har ytterligare fokuserat skolans kunskapsfokus genom att i vår pedagogiska idé och värdegrund lägga till begreppet Kunskap är coolt (se bilaga 2) och arbeta med innebörden i detta tillsammans med eleverna så att det blir deras eget uttryck och känsla. På grundsärskolan tycker eleverna att detta är självklart att, kunskap är coolt. Vår kvalitetsidé är att vi strävar efter att vara en skola som ska ge eleverna de allra bästa förutsättningarna för framtida studier, möjligheter och liv. Därför arbetar vi individuellt utifrån varje elevs förutsättningar. Vi har fortsatt att utveckla det professionella språket i bl a IUP (Individuell utvecklingsplan) och åtgärdsprogram och med att få en tydligare ansvarsfördelning och tydligare koppling till de nationella målen för skolan. 3
Lokalbristen på skolan har försvårat för oss att utveckla samarbetet klasser emellan. Detta eftersom del av verksamheten ligger på sidan av skolans egna lokaler. Vad gäller likabehandlingsarbetet har vi genomfört vår trygghetsundersökning Huset, se vidare sidan 7 Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling har koncentrerats kring den nya skollagen och nya läroplanen Lgr11. Tillsammans med övriga lärare och skolledare i Ekerö kommun har Ekebyhovskolan deltagit i ett utvecklingsarbete tillsammans med Helena Moreau kring pedagogiska planeringar, ny läroplan och nya kursplaner. Ett projekt som fortsätter under våren 2012. Satsningen på Offensiva fritidshem har gjorts för fritidspersonalens i såväl grundskola som särskola. IT-satsning 2011 Vi har activeboard i nästan alla klassrum och arbetar med att utveckla vårt arbete med dessa via kompetensutveckling och att delge varandra tips och idéer. För projektmedel från BUN för högre måluppfyllelse, har vi köpt in sex Ipad till högstadieklassen. Dessa har använts av eleverna som bland informationssökningsoch dokumenteringsverktyg i matematik, teknik och musik. Eftersom denna satsning slagit väl ut funderar vi på att köpa fler under 2012. Övriga satsningar Ekebyhovs grundsärskola har liksom grundskolan läsprojekt med lästemavecka, öronmärkta tider för läsning och läsutveckling i alla år. Lässtipendium delas ut varje år. De medel skolan har använt för att främja läsutveckling har gett tydliga resultat även 2011. Vi har fortsatt med Bornholmsmodellen i förskoleklassen och i årskurs 1. Modellen är en metod för att träna elevernas språkliga medvetenhet och språkliga utveckling. Vi tror starkt på god läsförmåga som grund för allt lärande. Läsåret 2011-2012 fortsätter vi med två resursdagar per termin för lärarna, för att ge dem mer sammanhållen tid för egna frågor och för verksamhetsutveckling. Detta har varit värdefull tid för att i lugn och ro diskutera policyfrågor, utvecklingsfrågor och egna frågor i arbetslagen. 4
3. Måluppfyllelse / Kvalitetsredovisning Vi har arbetat utifrån grundsärskolans mål där alla elever skall nå målen utifrån sina förutsättningar. Varje elevs mål har dokumenterats i deras individuella studieplan (IUP) För träningsskolans elever skrivs IUP men med stort fokus på kommunikation och alternativ kommunikation liksom träning i olika vardagsaktiviteter. 3.1 Förbättrad måluppfyllelse med avseende på elevers resultat Alla elever som gick vidare till gymnasiesärskolan juni 2011 hade nått sina mål. 3 elever gick till individuella programmet 1 elev till nationella 1 elev skrevs ut (ny utredning efter anmodan från lärare) och började på IV - programmet Nämndens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Andelen pedagoger med högskoleexamen ska öka. 2010 78,6 behöriga 2011 oförändrat Två av våra lärare påbörjade HT-11 en -I lärararbetslaget göra en tidsplan vidareutbildning i engelska respektive för vidareutbildningen. matematik. I övrigt är det oförändrat. -Undersöka om möjligheter till Vi står dock inför ett gediget arbete vad utbildningen speciallärare mot gäller att planera för vidare utbildning av utvecklingsstörning finns i våra lärare så att alla har full behörighet Stockholm. inför 2015 och får lärarlegitimation. Stämmer delvis 5
Nämndens mål 1. Mål Arbetssätten ska genomsyra verksamheten och vara synliga i arbetet. 2. Resultat Bedömning Vi använder oss av Demings cirkel för vårt Stämmer till kvalitetsarbete, vilket innebär systematik stor del enligt modellen: sätta mål-genomförautvärdera-förbättra. När vi sätter mål, oavsett mål eller verksamhet, utgår vi från att sätta SMARTA mål, dvs specifika, mätbara, accepterade, relevanta, tidssatta och aktivitetsskapande. Vi arbetar med tydliga mål för aktiviteter, ämnen och lektioner, sk strukturerade lektioner enligt modellen Quadriceps. Vi har fasta avstämningspunkter för resultat och följer systematiskt upp och utvärderar elevernas resultat, något som kännetecknar framgångsrika skolor. Detta kan vi dock utveckla ytterligare. Vi möter varje elev individuellt och har en tydlig pedagogik så att eleverna förstår sammanhang och får en helhet. Strukturpedagogik förtydligar, förenklar och visualiserar! Den svarar på frågor om vad, när, hur länge och med vem saker och ting skall ske.(berit Åstrand) I alla ämnen använder vi oss av: - Strukturpedagogik - Lösningsinriktad pedagogik - Temainriktad pedagogik - Teckenkommunikation för de elever som har behov. - Bildstöd - Sociala berättelser - Bornholmsmodellen - Kognitivbeteende terapi - Tekniska hjälpmedel t.ex active board, datorer, IPAD, Daisy spelare, step by step. ögonmuspekare, talsyntes, timstock m.m. De metoder som beskrivs i resultat -Titta på forskning särskilt inom genomsyrar skolan och är metoder vi lässtrategier och matematik använder oss av. - Kompetensutveckla lärarna i Dock måste vi vidareutveckla dessa så att de lösningsinriktad pedagogik. blir mer aktivt synliga i arbetet genom att - Göra studiebesök på andra skolor bland annat kommunicera innehåll och - Göra kollegieobservationer begrepp mer effektivt pedagoger emellan.. 6
Produktionens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Till 2014 har vi utvecklat strategier och förhållningssätt så att alla barn och elever känner trygghet och når målen. Vi har genomfört vår enkätundersökning Huset, där eleverna svarat på frågor hur de upplever olika platser på skolan. Av 28 elever har 21 svarat. Trygghet De flesta elever upplever en stor trygghet på skolan. 1. Stämmer till stor del Nå målen Vi har god måluppfyllelse i alla klasser. 2. Stämmer helt Trygghet Eleverna upplever en stor trygghet på skolan enligt enkäten. Några har synpunkter på att det är för hög ljudnivå i matsalen och att toaletterna är otrevliga. Biblioteket tyckte samtliga var en lugn och trygg plats. Den stora vuxentätheten möjliggör att elevernas trygghet kan vara optimal. Nå målen Vi har god måluppfyllelse i alla klasser. En av anledningarna kan vara att vi förbättrat vårt kunskapsfokus och arbetar mer resultatinriktat. Trygghet: -Utveckla vårt arbete med att komma närmare grundskolan, via till exempel gemensam skolgård. Nå målen: - Verka för att ha ett större kunskapsfokus och på så sätt förbättra resultaten. - Göra ännu tydligare och mer konkreta åtgärdsprogram. - Använda flexibla arbetssätt för att eleverna ska få möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor. - Göra en översyn av timplanen Produktionens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Till 2014 ska vi ha utvecklat arbetssätt och metoder i undervisningen som leder till god måluppfyllelse för barn, elever och verksamhet. Vi har arbetssätt och metoder som vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Se under nämndens två mål. Vi har hög måluppfyllelse. 2. Stämmer till stor del 7
Arbetet i klasserna har gett goda resultat eleverna har alla nått sina mål. Vi har under året arbetat mer kunskapsinriktat utifrån varje elevs förutsättningar. Vi har provat olika metoder, hjälpmedel och på så sätt kunna vidareutveckla lärandet. Vi står nu inför nya LGR 11, det kommer att innebära att vi behöver arbeta mot en större samsyn, ett utökat samarbete och ha stort fokus på lärandet. - Arbeta mer med kollegieobservation - Arbeta mer systematiskt med elevernas lärstilar och dokumentation av dessa. - Ytterligare utveckla modellen från Quardriceps med strukturerade lektioner med tydliga mål. - Högre förväntningar på eleverna - Förbättra vår lösningsinriktade pedagogik - Utveckla lärandet i förskoleklassen - Förbättra samarbetet pedagoger emellan. Enhetens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Det professionella språket i lokala pedagogiska planeringar, IUP, åtgärdsprogram ska utvecklas med tydligt fokus på vad skolan ska göra för att eleverna ska nå sina kunskapsmål och sociala mål. Eleverna har utifrån sin förmåga varit väl Stämmer till insatta i mål och kriterier för sin egen stor del kunskapsutveckling. De äldre eleverna skriver tillsammans med lärare och föräldrar sina egna mål. I elevenkäten uppger alla elever att de har mål som de förstår och ska jobba mot. Vi har hög måluppfyllelse enligt både -Fortsätta använda konkreta exempel för elever och personal i de intervjuer och samsyn i uttryckssätt och innehåll i våra enkäter vi haft. Det beror förmodligen på dokument. att vi arbetat mycket med att uttrycka oss -Avsätta tydliga tider för fortlöpande professionellt och konkret. Vi har även arbete tillsammans med eleverna och kommunicerat IUP:ernas funktion med deras IUP så att de hålls levande. eleverna bättre. -Arbetslagen har systematiska tidsatta Våra styrdokument är väl förankrade i uppföljningar av IUP och åtgärdsorganisationen. Vi har utarbetat lathundar program. med exempel för personalen och diskuterat exempel för samsyn för hur vi till exempel skriver åtgärdsprogram och IUP: er. Dessutom har Infomentors ordlistor varit till hjälp liksom arbetet med tillsammans med Helena Moreau. 8
Enhetens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Arbetsron ska förbättras som viktig grund för lärandet Arbetsron på grundsärskolan är bra. Alla elever trivs bra och tycker oftast att det Vi fortsätter som nu. är roligt att lära sig. Vi har också en stor vuxentäthet. Det gör att vi kan, om någon elev inte orkar jobba mer, ta hand om eleven utan att de andra störs. Stämmer helt Enhetens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Det gemensamma förhållningssättet med eleven i centrum ska fördjupas Det har förekommit att elever bemöts olika av olika vuxna på skolan, vilket för elever med funktionshinder kan vara svårt att tolka och förstå. Stämmer till stor del Vi har inte haft tillräckligt många forum för - Vi behöver bli bättre på att att diskutera gemensamt förhållningssätt. kommunicera det dagliga arbetet. Eftersom våra elever har olika Vi ska skapa forum för pedagogiska funktionshinder, är det viktigt att vi alla diskussioner för all personal. har ett gemensamt förhållningssätt i mötet - Vi ska efter behov kompetensutveckla med eleven. Att vi är tydliga, konsekventa personalen i olika funktionshinder. och väl insatta. 9
3.2 Redovisning av nationella prov år 3, år 5 och år 9 Grundsärskolan har inga nationella prov men vi har förbättringsområden inom motsvarande ämnen: Förbättrings- och utvecklingsförslag till : Matematik - Kompetensutveckla lärarna i matematik ytterligare, bland annat problemlösning. - Oftare verklighetsanknyta uppgifterna i matematik, öva huvudräkning och grundkunskaper via olika metoder. - Hitta strategier till eleverna för att öka förståelsen och på så sätt få ett bättre resultat. Svenska - Arbeta mer medvetet med lässtrategier och ordförståelse - Förbättra vårt arbete med att skapa pedagogiska och didaktiska sammanhang som använder sig av elevernas förutsättningar, kunskaper, erfarenheter och resurser och utmana dem i olika former av samlärande.(kommunikation) - Mer systematiskt följa upp och utvärdera elevernas läsutveckling/språkutveckling och diskutera resultat. Engelska - Sätta ytterligare fokus på att utvärdera och att följa upp elevernas kunskapsutveckling för att se hur vi kan utveckla ämnet. 10
3.3 Likabehandlingsplan Enhetens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Alla eleverna på Ekebyhovskolan ska uppleva skolan som en trygg plats utan kränkningar och trakasserier. Andelen som ska uppleva detta ska ha höjs jämfört med året tidigare Resultat trygghetsenkät Skolans Huset - enkät visar att eleverna i stor utsträckning är trygga på skolan. Det är svårt att närmare göra en beräkning på om det blivit bättre eller ej. Det ligger runt 96% Stämmer till stor del Vi yror att stora vuxentätheten på grundsärskolan gör att elevernas skolmiljö blir trygg. Det som ytterligare framkommer i enkäten är: * Det är ibland för hög ljudmiljö i matsalen. * Biblioteket är en lugn och skön plats Eleverna i F-3 har idag lokaler som ligger åtskilda från övrig verksamhet. Ett staket har satts upp för att säkerhetsställa transporter till bredvidliggande förskola. Detta har medfört en isolering från skolan i övrigt. Träningen i att själva få gå till matsal, idrott och övriga skolan är idag inte heller möjlig. Det kan innebära en risk för barnen att behöva passera en parkering för att komma vidare. Därför måste personal finnas med vid alla övergångar. - Utveckla barnens utemiljö och sociala samvaro genom att om möjligt ha en gemensam skolgård med grundskolan Detta tror vi också gynnar grundskolans elever i syftet att få förståelse för olikheter. - Utreda möjligheten att låta grundsärskolans alla lokaler ligger i anslutning till varandra. Men även att ligga nära grundskolans klassrum. 11
Enhetens mål 1. Mål 2. Resultat Bedömning Eleverna ska känna att de får vara som de är I enkäten uttrycker eleverna att ingen har utan att utsättas för diskriminering blivit utsatt för kränkande behandling. Ingen av våra elever har uttryckt att någon på vare sig grundskolan eller grundsärskolan skulle ha gjort något som sårat eller kränkt dem. Vi äter i samma matsal som grundskolans elever och vistas i gemensamma korridorer. En del av våra elever har något eller några ämnen med grundskoleklass. - För att förbättra förståelsen ännu mer och öppna upp tror vi att en gemensam skolgård ytterligare skulle förstärka gemenskapen eleverna emellan. - En önskan finns också från vår högstadieklass att få flytta ut i en lokal i anslutning till de andra högstadieeleverna på grundskolans högstadium. Stämmer till stor del Ekebyhovskolan har under 2011 ytterligare förbättrat skolans likabehandlingsplan som nu även kompletterats med en plan för skolans livskunskapsarbete kopplat till skolans olika ämnen. Likabehandlingsplanen bygger på utvärderingar och behov som finns i skolan. Personalen har fått konkreta genomgångar av planen och i samband med det olika konkreta undervisningstips. Det har skett vid flera tillfällen, bla APT (arbetsplatsträffar) med all personal närvarande. Med eleverna tar vi upp planen i sin helhet minst en gång per termin och däremellan olika delar efter behov. Vi har genomfört introduktionsdagar med ett fastlagt innehåll för att öka gemenskapen på skolan och förebygga otrygghet och utsatthet. Introduktionsdagarna innehåller diskussioner kring den årliga planen/likabehandlingsplanen och vad det innebär i vardagen. I likabehandlingsgruppen har vi under året arbetat förebyggande genom att ta upp olika teman på träffarna som vi sedan kunnat föra ut i a-lagen. Skolans kurator har vid flera tillfällen deltagit i gruppens diskussioner. 4. Årets ekonomiska resultat Utfall grundsärskola + 234 tkr Det positiva totala utfallet beror till stor del på en minskad semesterlöneskuld på ca +200 tkr. Men även på att särskolan fått nya elever, vilket inte var inräknat i budget. De interna driftsersättningarna hamnar på + 589 tkr jämfört med budget. Dessa extra intäkter har under hösten använts till bland annat vikarier och extra personal på grund av nya elever. Minusresultatet inom köp av stödverksamhet på -189 tkr handlar mest om att extra städning satts in och att extra vaktmästartjänster har först här i stället för under personalkostnader. För BUN:s satsning på IT för högre måluppfyllelse har vi använt ca 20 tkr för inköp av Ipads till eleverna, vilket har varit en lyckad satsning. De har använts av eleverna som bland informationssöknings- och dokumenteringsverktyg i matematik, teknik och musik. 12
5. Sammanfattande analys och prioriterade aktiviteter Det observationen Våga Visa nämner som starka områden på Ekebyhovskolan är bland annat att det finns en utbredd utvecklingskultur som driver skolan framåt pedagogiskt. Under detta år kommer vi att satsa mycket på att skapa ett gemensamt förhållningssätt i mötet med eleven. Men också titta närmare på vår organisation, genom att granska förbättringsområden och se till att den kompetens, kunskap och erfarenhet som finns inom skolan utnyttjas på bästa sätt. Allt för att få en så optimal organisation som möjligt. Vi ska satsa ytterligare på läs- och skriv inlärning och grundläggande matematik i de yngre åldrarna. Vi har under lång tid arbetat med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete och ha tydliga dokument och rutiner för detta. Att vi lyckats med det bekräftas bland annat av skolinspektionen och Våga Visa. Det är en bra grund att stå på. Vi har varit tydliga med att klargöra mål och kriterier för eleverna och deras kunskapsutveckling. Våra högstadieelever skriver själva sin IUP tillsammans med lärare och föräldrar. Målsättningen är att även de yngre barnen skall kunna det utifrån sina förutsättningar. Vi arbetar aktivt med arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, men måste utveckla detta ytterligare. Det kan vi göra bland annat genom utvärdering av det vi redan gör och vidarestudium av forskningsrön och diskussioner kring dem för att omsätta de nya kunskaperna i praktiken. Arbetet med LGr 11 har tagit mycket tid och kraft under 2011 och gjort att andra delar tillfälligt har fått stå tillbaka. För att få undervisa på grundsärskolan skall man i enlighet med de nya behörighetskraven ha speciallärarutbildning inriktning mot utvecklingsstörning och dessutom en lärarutbildning antingen för åren F-3 eller 4-6. Den aktuella speciallärarutbildningen har inte erbjudits de senaste 15 åren. På grund av detta saknar de flesta denna utbildning. Vi delar detta med övriga Sveriges grundsärskolor. Vi kommer inom snar framtid att förhoppningsvis ha en klar plan för hur,vem och när vi skall kompetensutveckla personalen. Detta kommer att påverka verksamheten då lärare under ett antal år framöver kommer att studera på hel- eller halvtid. 6. Framåtblick Det största arbetet vi har framför oss är att fortsättningsvis implementera den nya läroplanen och kursplanerna i LGr11. Arbetet måste prioriteras vid sidan om ovan nämnda åtgärder och stå i centrum parallellt med arbetet med att förbättra elevernas kunskapsglädje och resultat. Ett stort arbete med att se över våra pedagogers behörighet och eventuell nödvändig vidareutbildning för lärarlegitimation måste göras. Vi kommer att ytterligare utveckla vårt arbete kring BUN:s mål kring forsknings- och vetenskapsbaserade pedagogiska metoder/arbetssätt som ett led i att höja våra resultat 13
Vi planerar ytterligare satsning på IT som pedagogiskt hjälpmedel och inköp av fler elevdatorer och bildplattor som IPADS för att utveckla lärandet. Elever och barn i grundsärskolan är i behov av lokalmässig närhet till varandra men även till grundskolan för att möjliggöra samverkan och samarbete över verksamhetsgränserna. Det skall vara naturligt med spontana möten. En gemensam skolgård för grundsärskolan och de yngre eleverna i grundskolan är ett sätt att möjliggöra detta just för att utveckla förståelsen och få en naturlig integration Utökade lokaler inom tre år är ett stort behov. Stor betydelse för framtiden är även huruvida vi får en permanent musiksal och en totalrenoverad eller en helt ny idrottshall. Ekebyhovskolan är mycket trångbodd och det försvårar avsevärt vår flexibilitet och därmed även chansen till att arbeta integrerat. 14
Bilaga: Ekonomiska bokslutet för 2011, sammanfattat. Ekebyhovskolans Grundsärskola Rrad Utfall Budget Avvikelse Årsbudget 2011 310 Externa intäkter -118 0-118 0 320 Driftersättning -13 935-13 346-589 -13 346 330 Övriga interna intäkter -7 0-7 0 INTÄKTER -14 060-13 346-714 -13 346 410 Perskostn. + PO 10 919 10 814 105 10 814 440 Lokalhyra intern 1 436 1 436 0 1 436 450 Köp av stödvrk 464x 501 312 189 312 460 Övriga ext kostn 517 429 88 429 480 Övriga int kostn 278 253 25 253 490 Livsmedel 11 0 11 0 500 Köp av verksamh 463x 127 65 62 65 510 Avskrivning 79xx 33 33 0 33 520 Internränta 4 5 0 5 KOSTNADER 13 826 13 346 480 13 346 RESULTAT Total -234 0-234 0 15
EKEBYHOVSKOLANS PEDAGOGISKA IDÉ OCH VÄRDEGRUND Vision Alla våra elever ska lyckas i den bästa av skolor Kunskap är coolt! Mål Alla våra elever ska nå målen efter sina förutsättningar Kvalitetsidé Vi ger varje elev de allra bästa förutsättningar för framtida studier, arbete, möjligheter och liv Honnörsord Kunskapsglädje Trygghet Stolthet Eleven i centrum Vi tycker om dem, berömmer dem, lär dem och lär dem att lära Pedagogiska metoder Dåtid möter nutid, möter framtid. Forskning möter vardag. Vi utgår från elevernas intressen och behov Höga förväntningar och kunskapsfokus Du vill Du kan Du duger. Tillsammans tar vi ansvar och skapar utmanande möten Ordning och reda Strukturerade lektioner och aktiviteter. Tydliga regler med konsekvenser. Systematisk uppföljning av elevresultat 16