Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Relevanta dokument
Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

" e n och Newtons 2:a lag

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Mer Friktion jämviktsvillkor

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Inre krafters resultanter

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Mekanik FK2002m. Repetition

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Repetition Mekanik, grundkurs

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Lösningar till problemtentamen

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Tid läge och accelera.on

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

m 1 + m 2 v 2 m 1 m 2 v 1 Mekanik mk, SG1102, Problemtentamen , kl KTH Mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Mekanik F, del 2 (FFM521)

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Arbete och effekt vid rotation

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Svar och anvisningar

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Andra EP-laborationen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Arnaud Ferrari, Glenn Wouda och Lennart Selander

Basala kunskapsmål i Mekanik

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: dt = kv2. Vi separerar variablerna: v 2 = kdt

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Svar och anvisningar

Mekanik Föreläsning 8

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: Vi separerar variablerna: Vi kan nu integrera båda leden: Z dv

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Transkript:

1) m M Problemlösningar µ α α Lösning: Frilägg massorna: T N N F µ T Mg mg Jämvikt för M kräver T Mgsin α = 0 (1) a) Gränsfall F µ = µ N men jämvikt för m kräver: N mg cosα = 0 (2) T µ N mgsinα = 0 (3) Lös M ur (1), (2) och (3): ( cos sin ) Mmax m µ α + = α sinα Mmax = m (1+ µ cot α) b) Gränsfall F µ = µ N men jämvikt för m kräver: N mg cosα = 0 (2) T + µ N mgsinα = 0 (3') Lös M ur (1), (2) och (3') ( cos sin ) Mmin m µ α + = α 0 sinα Mmin = m (1 µ cot α) 0 Får ej vara mindre än noll!! ----------------------

2a) I hylsans rörelse kommer hela tyngdkraftens potentiella energi att överföras till den konservativa fjäderkraftens potentiella energi: 1 2 kd 2 = mgr Den maximala deformationen blir alltså: D = 2mgR. k N mg B 2b) Friläggning av hylsan strax före B: Energin ger farten i rörelsen vid B: 1 2 mv 2 = mgr. Newtons 2:a lag i naturlig uppdelning ger m v 2 R = N mg. Normalkraften i B blir härut: N = mg + m v 2 R = 3mg. -------------------------------

m a M 3 Lösning: a) För cirkelbanan är Newtons 2:a lag: m v 2 a = GmM a 2 tillsammans med energin E = m v2 2 GmM a tillräckligt för att bestämma radien i banan: Eliminering av farten ger: E = GmM a = GmM 2a 2E. b) För en slutna banor bestämmer storaxeln (2a) hela energin. E = GmM 2a. Ellipsen tangerar jordytan Uppdelning av energin ger E = 1 2 mv 2 GmM R. Dvs: v = 2GM R + 2E m.

4 v 0 m M k jämviktsläge x a) Krafter: Fjäder: F k = kx, där x = 0 ger kraftlös fjäder. Dessutom ömsesidiga stötkrafter under mycket kort tid. Innan det börja röra sig har vi en stöt: Totala rörelsemängden bevaras: mv 0 = (m + M)v 1, dvs v 1 = mv 0 m + M. Sedan påbörjas svängningen: (m + M) Ý x = kx Newtons 2:a lag: om ger svängningsekvationen: Ý x + ω n 2 x = 0. med ωn 2 = k m + M. b) Den allmänna lösningen är x(t) = B cosω n t + Csincosω n t. I vårt fall börjar rörelsen i origo, dvs B = 0. Hastigheten skall vara v 1 i början, dvs ω n C = v 1. Vår speciella lösning i detta problem blir alltså: x(t) = v 1 sinω ω n t. n

Teoridelen 5a) Svar: M w = M A e w. N b) Definitionen M A = ([r j r A ] F j ). j=1 Enligt sambandsformeln för kraftmoment gäller M B = M A + ( r A r B ) R. Skalärmultiplikation med R ger sedan R M A = R M B, eftersom R [( r A r B ) R]= 0. 6a) -Lag- Arbete-kinetisk energi Från Newtons 2:a lag (dvs kraftekvationen) för partikel: m a = F multiplicera skalärt med hastighetsvektorn: m a v = F v Integrera över tiden: t 1 m a vdt = F vdt t 0 t 1 t 0 och använd adt = d v, vdt = d r så att r 1 1 2 m( v v) 1 1 2 m ( v v) 0 = F dr r 0 dvs ändring av kinetisk energi är lika stor som krafternas arbete T 1 T 0 = U 0 1 Alla verkliga krafter. t 1. b) I = Fdt t 0

7a) Definition rörelsemängdsmoment: H O = r G, Def. Rörelsemängd G = mv. Härledning: N2: G Ý = F ger r G Ý = r F ger H Ý O = M O ty, d( r G) = v G + r G Ý = r G Ý. Obs: v och G är parallella vektorer. dt b) Enligt definitionen av potentiell energi: r V()= r ( kx ( )e x ) dr = k 2 ( x )2 +konst. fix 8a) Om de kolliderande kropparnas masscentra ligger på kontaktytans normallinje (stötnormal) sägs stöten vara central. RAK (DIREKT) STÖT: före N s vid stöten Om kropparna inte roterar och deras hastigheter är parallella med stötnormalen är stöten rak. 8b) Svängningsekvationen för dämpad svängning: 2 x Ý + 2ςω n x Ý +ω n x = 0. Stark dämpning, ζ >1 Kritisk dämpning, ζ = 1 Svag dämpning, 0< ζ <1 Sätt in x(t) = exp( ω n t) ( A + Bt) tillsammans med x Ý (t) = [ ω n ( A + Bt)+ B]exp( ω n t) x Ý (t) = ( ω n [ ω n ( A + Bt)+ B] ω n B)exp( ω n t ) i x Ý + 2ω n x Ý 2 + ω n x = 0. Det blir då 0=0. /KET

5C1103 Mekanik Bedömningar OBS: Alla ekvationer skall motiveras!! Följande brister i redovisning av uppgifter 1-8 ligger till grund för poängavdrag. En viss tolerans gällande bristerna M, B och S finns. Helhetsbedömningen av skrivningen kan innebära att ett poängavdrag (gällande M, B och S) drabbar bara ett av flera bristfälliga svarsredovisningar. M : Otydliga motiveringar, motsägelsefulla ekvationer, odefinierade symboler, felaktiga definitioner, missuppfattning. -1p B : Vilseledande, ologiska beteckningar. Komposanter i stället för komponenter etc. -1p S : Ofullständigt svar, ''införda beteckningar'' kvar i svaret, innehåller obestämda storheter etc. -1p L : Ologiska matematiska operationer. -1p K : Bristfällig kraftanalys eller kinematisk analys. -1p D : Dimensionsfel i svar eller viktiga ekvationer. -1p