Moxa är en metod att värma punkter på kroppen, akupunkturpunkter, ömma punkter eller områden.

²²» ; Moxa - livgivande värme 4 Moxa är en viktig del av den traditionella kinesiska medicinen. I den här artikeln går Bo Engborg igenom hur den kan användas. Makrobiotik - från teori till praktik 17 Steven Acuff skriver om makrobiotik. Fortsättning från föregående nummer. Recept 27 Recept som är exempel på makrobiotisk kost. Maca - andernas livgivande rot 33 Maca är en hälsosam rot som använts av indianerna i anderna under årtusenden. Nu är den även ett inslag i den västerländska örtmedicinen. л²«³» ±² Tidskriften distribueras till medlemmarna i Naturmedicinska Föreningen. Du blir medlem genom att sätta in 150 kr på postgiro 100 66 85-0, Naturmedicinska Föreningen б ½ Policy: Artikelförfattarna står själva för fakta och åsikter i respektive artikel. Alla artiklar skyddas av copyright, det innebär att lagen om upphovsrätt gäller. Det är inte tillåtet att kopiera, trycka, eller sprida materialet via Internet eller på annat sätt utan redaktionens skriftliga medgivande. Citera gärna artiklar från NaturMedicin & Hälsa, men ange alltid källan (tidskriftens namn, nummer och författarens namn). Publiceras av NaturMedicinska Föreningen Ängsnäsvägen 4 141 46 HUDDINGE Tel 08-711 01 55, Fax: 08-556 401 77 E-post bo@sujok.nu, naturmedfor@hotmail.com Redaktion Bo Engborg, Gunnel Cernerud Ansvarig utgivare Bo Engborg Omslagsfoto Bo Engborg Ë ¹ ª»² îððë 3

Moxa är en metod att värma punkter på kroppen, akupunkturpunkter, ömma punkter eller områden. Moxa tillverkas av örter av artemisiasläktet, som långsamt glöder och avger värme. Moxa är en viktig del av den traditionella kinesiska medicinen och har använts i tusentals år bland annat för att behandla energibrist, förkylningar, sömnbesvär, frusenhet och trötthet. Den ger yang-energi (värme, aktivitet etc, se NaturMedicin & Hälsa nr 2). Moxa är särskilt bra att använda för sjukdomar som uppstår i ett kallt klimat, svaga och trötta personer samt mot värk, särskilt kronisk och molande värk. I allmänhet kan moxa användas för att öka energin hos en person eller för att behandla specifika sjukdomar eller områden med värk. Enligt traditionen uppfanns metoden att använda moxa under kejsaren Huang Di (2697-2597 f Ó± Ô ª¹ ª ²¼» ª< ³» kr), som i Kina anses vara läkekonstens fader. De äldsta skriftliga källorna om moxa är ungefär tretusen år gamla. För ungefär 1500 år sedan började flera böcker om moxa att tryckas där, olika metoder att behandla med moxa beskrivs och vid vilka olika besvär de används. I västerlandet tänker man mest på nålar när man hör ordet akupunktur men i den traditionella kinesiska medicinen är moxa minst lika viktig. På kinesiska används ordet Zhenjiu som betyder nål och moxa, det visar vilkem viktig del av akupunkturen som moxa är. Ordet akupunktur kommer från latinets Acus som betyder nål och punctum som betyder att punktera. Förutom av akupunktörer används moxa av bland annat vissa shiatsuterapeuter, akupressörer och av Su Jok-terapeuter. 4

Ó± ² *» Moxa kan tillverkas av vanlig gråbo (Artemisia Vulgaris) eller andra besläktade växter till exempel Artemisia Sinensis. Örten torkas traditionellt i tre år innan den används. Artemisiasläktet är ett av jordens vanligaste växtsläkter och växer vilt över större delen av världen. Många av dessa växter används ofta inom örtmedicinen. ²» ¾ Õ ² I stora delar av världen har moxa och andra metoder använts för att värma punkter. I ett bälte från Kina via Mongoliet, Ryssland och ända upp till norra Norge har man känt till moxa. Samerna använde sig av tunder (fnöske, som tillverkas av svampen Fnöskticka, Fomes fomentarius). Av fnösket gjorde man små koner som fick brinna ner på punkten och som gav små brännsår, samma metod och ofta samma punkter, användes också i Kina. Carl von Linné omtalar det som moxabränning i sin bok om resan till Lappland. Det visar också att den kinesiska metoden redan var känd i Sverige på 1700- talet. Även i vissa delar av Afrika har man använt liknande metoder men med andra örter. Ñ µ ±» ³± Det finns många olika sorters moxa. Den äldsta varianten är att man använder moxa i lösvikt, det ser ut ungefär som bomull. Man tar lite av moxan och formar en liten kon, stor som ett risgryn. Man sätter moxakonen på den punkt som ska behandlas och antänder den med en tunn rökelsepinne. Man kan sedan låta moxan brinna ner och ge ett brännsår eller slå bort moxan precis när den börjar bränna till så att det inte blir något brännsår. Det kräver mycket träning för att man ska kunna behärska den metoden. Bland experterna diskuteras vil- 5

ken av de båda metoderna som är den effektivaste, men med tanke på det obehag brännsår ger brukar de flesta akupunktörer idag undvika att låta moxan brinna ner. Det går också att sätta en moxakon på en tunn skiva med till exempel vitlök eller ingefära. På det viset drar man nytta av dessa örters medicinska egenskaper. En av de vanligaste metoderna idag är att använda en moxastav. Den består av finmald sammanpressad moxa och ser ut ungefär som en cigarr. Man tänder moxastaven, enklast är att göra det med ett stearinljus, låter moxastaven glöda och håller den på en eller två centimeters avstånd från punkten. När punkten är varm lyfter man moxan och täcker punkten med ett finger. Man upprepar proceduren tills man känner en stabil värme i punkten. Då och då får man slå av askan i ett askfat så att inte askan faller ner på den man behandlar. Var försiktig så att inte hela glöden lossnar. Att behandla med en moxastav är en säker och enkel metod som även passar bra att använda av lekmän. Nackdelen med metoden är att man inte får nytta av den olja som utsöndras när moxan brinner. Det finns många varianter på moxastavar, i flera av dem används kombinationer av olika örter för att Ó± ó Ê< ³»ô ²º * «ô *µ ±½ ± Modern forskning ger stöd till flera av de upptäckter som forntidens läkare har gjort. Glödande moxa ger ifrån sig värme i form av infraröd strålning inom intervallet 1-5,5 mikrometer. Temperaturen i glöden kan komma upp till 825 grader. Röken har en antibakteriell effekt mot flera sjukdomsframkallande mikroorganismer. Oljan från den glödande moxan stimulerar immunförsvaret. Det finns olika sätt att ersätta moxa, till exempel med apparater som har infrarött ljus. Detta ger dock inte hela den effekt som man får från riktig moxa. 6

stärka den medicinska effekten. En stor fördel med moxastavar är att man enkelt kan värma större områden med dem, till exempel fotsulorna. V a n l i g a moxastavar ger ifrån sig en hel del rök. När man använt dem kan man räkna med att det luktar moxa om gardinerna i flera dagar efteråt. En del personer gillar lukten av moxa och tycker att den har en avslappnande effekt. Det finns också rökfria moxastavar. Dessa ger ifrån sig betydligt mindre rök och passar bättre för inomhusbruk. De flesta som behandlas med en moxastav tycker att behandlingen är mycket behaglig, man slappnar av blodcirkulationen ökar och smärtor lättar. För att man ska kunna dra nytta av moxans olja utan att riskera att skada huden finns det flera olika tekniska lösningar, se bilderna på nästa sida. När man bränt dem har man en brun fläck kvar på huden, det är oljan. Dessa är inte rökfria så att de osar en del. Dock inte lika mycket som vanliga moxastavar eftersom de är så mycket mindre. 7

En metod att använda moxa för att få in värmen på djupet i kroppen är att först sätta en nål i en akupunkturpunkt och sedan värma den. Det är naturligtvis en metod för specialister. Det finns en typ av moxa som kallas trådmoxa eller mikromoxa och som man kan sätta på huden ß ³<²»ºº»µ»»µ» ª ³± Moxa ger en starkare effekt på kroppens biokemi än vad nålar gör. Man har till exempel visat att moxa ökar produktionen av vita blodkroppar, vilket är bra för immunförsvaret. En undersökning visade att antalet vita blodkroppar ökade när man moxade för att nå ett maximum 8 timmar senare. Nivån var förhöjd i 5 dagar efter behandlingen. När man moxade regelbundet i sex veckor höll effekten i sig i 3 månader efteråt. Moxa ökar också produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin. Undersökningen visade också att personer med en hemoglobionnivå på 78% efter åtta veckor hade fått upp nivån till 90%. Inte förrän 22 veckor senare var nivån nere i det ursprungliga värdet. Även följande blodvärden var förhöjda: antalet blodplättar, blodets koagulationshastighet, blodets kalciumhalt, glukosvärdet och förmågan att producera antikroppar. Moxa ökar cirkulationen av blod och lymfa. Det är inte bara en lokal effekt utan den upplevs i hela kroppen, tillsammans med en känsla av avslappning. Tack vare de starka effekterna på blodets kemi anses det vara effektivare mot inre kroniska sjukdomar än akupunktur. 8

Ó» ¼ ²» ±½ «²µ» I den traditionella kinesiska medicinen spelar läran om meridianer och punkter en stor roll. En meridian är ett flöde av livsenergi (qi eller ki). I hela kroppen finns det meridianer som förknippas med olika inre organ eller funktioner. Meridianerna går symmetriskt på höger och vänster sida av kroppen. Man räknar med tolv huvudsakliga meridianer i kroppen. De är uppkallade efter det organ eller den funktion som de främst påverkar. En meridian påverkar det område som den passerar och de områden och organ den är förbunden med via inre flöden. En punkt (tsubo på japanska) kallas de platser på meridianerna eller utanför meridianerna där energin är mer koncentrerad. Punkterna har en något högre elektrisk ledningsförmåga och temperatur än kringliggande hud, så de går att hitta med känslig apparatur. Om man tränar upp sin känslighet kan man även hitta punkterna med fingrarna. Traditionellt räknar man med 365 punkter, men idag känner man till åtminstone 2 000 punkter. Ʊ²» ±½ ³¾ ²¼ «²µ» I bland annat zonterapi och Su Jok använder man sig av andra typer av punkter som kallas reflexologizoner eller sambandspunkter. Dessa fungerar inte efter samma principer som meridianerna. Läs mer om det i artikeln om Su Jok i NaturMedicin & Hälsa nr 1 ungefär som en nål. Det ger en stark effekt på en liten yta. Þ» ²¼ ²¹ Det finns många punkter och områden i kroppen som passar bra att behandla med moxa. Här är exempel på behandlingar som man kan göra själv. Exemplen på be- 9

Æ«Í ² Ô St 36 kallas på kinesiska för Zu San Li, benets tremilapunkt. Det har tolkats som en punkt att behandla när man har gått en lång sträcka. Men man tror även att tecknet Li har kanske valts för att det låter likadant som ordet för att reglera, korrigera. I så fall kan den inledande trean vara en förkortning för Trippelvärmaren, en meridian som har en viktig reglarande funktion för kroppens energiflöde. handlingarna är hämtade från akupunktur och från Su Jok (se NaturMedicin & Hälsa nr 1). Enklast är att göra behandlingarna med moxastavar men om man har tillgång till någon annan typ av moxa så kan man använda den. Û ;²¹ ª ³»¼ Í Í íê En klassisk behandling för att förebygga sjukdomar och förlänga livet är ett moxa på magsäckens meridian, punkt 36 (St 36, Zu San Li). Den japanske munken Kenko Yoshida skrev 1330 att personer över 40 år absolut bör moxa St 36. Det har speciellt ansetts att man ska moxa den här punkten dagligen i åtta dagar efter varje nymåne. M o d e r n forskning visar att när man moxar den här punkten snabbar man på återhämtningen från trötthet. Mycket tyder också på att moxa på den här punkten ökar den maximala syreupptagningsförmågan. St 36 ligger på benet och den är effektiv mot trötthet i benen om man har gått eller sprungit långt. Via meridiansystemet påverkar den hela kroppen. Ô;¹»²» ¹ ô *» ±½ ³< ² ±¾»³ Moxa är utmärkt att använda om man lider av låg energi, kronisk trötthet, dåligt immunförsvar och allmäna problem. Med hjälp av moxa tillför man kroppen mer energi, särskilt om man upprepar behandlingen ofta. I Su Jok används några punkter på händer och fötter som kallas för grundläggande energipunkter. Att behandla dem med moxa är ett av de snabbaste sätten att åter- 10

ställa kroppens energibalans. Moxa dem en eller flera gånger tills det blir en jämn och stabil värme i punkterna. I kroppen finns det två energetiska trianglar som det är bra att moxa vid trötthet och diffusa besvär. Den övre triangeln består av mitten på höger och vänster handflata samt naveln. Den nedre triangeln består av mitten på höger och vänster fotsula samt naveln. På händer och fötter moxar man Ø» ¹ «Punkt 4 på tjocktarmens meridian, Li 4, kallas för Hegu på kinesiska. Det är en av kroppens viktigaste akupunkturpunkter och brukar användas mot en rad olika problem, till exempel huvudvärk, förkylning, snuva, halsont, feber, tandvärk, förstoppning, diarré och ansiktsförlamning. Den kallas även för den stora utrensaren för att den hjälper oss att rensa ut både sådant som belastar organismen, både fysiskt och mentalt. tills man känner en intensiv värme. För att moxa naveln använder man salt, se avsnittet om diarré. Man kan välja den övre energetiska triangeln om man har mer problem ovanför diafragman och den nedre triangeln om man har 11

de zoner på handen som kan vara bra att moxa vid förkylning. Det är zoner som hör till luftvägarna från näsan till lungorna. Tryck på zonerna och känn var det ömmar och moxa extra på dessa punkter eller moxa hela området. Vid bihåleinflammation är det effektivt att moxa St 3 (magsäcksmeridianens punkt nr 3) som ligger under kindbenet i en rak linje nedanför ögonen. Vid kroniska besvär kan man behöva moxa den här punkten 10-15 minuter på var sida. I ansiktet används bara mer problem nedanför diafragman. Punkterna St 36 och punkt 4 på tjocktarmens meridian, Li 4 (Hegu, se separat ruta) är också mycket bra att använda vid allmänna besvär och trötthet eftersom de är allmänt stärkande. Ú* µ ² ²¹ Det finns flera olika punkter som är bra att behandla med moxa vid förkylning. Den mest kända är Li 4 (hegu) men även St 36, Zu San Li, är bra att använda vid förkylning. Man kan också moxa på olika zoner. På ovanstående bild syns 12

moxastav så att man undviker brännsår. Hegu är också en bra punkt att använda vid olika symptom på förkylning, t ex halsont, snuva och feber. Ѳ ¹¹»² Ryggont kan bero på flera olika orsaker men i många fall går det att lindra med hjälp av moxa. Särskilt kroniska problem är effektiva att behandla med moxa men även vid akuta ryggskott är moxa användbart. Börja med att leta efter ömma punkter i Su Jok-zonerna på fingrarna som har samband med det onda stället i ryggen. Se bilden på nästa sida. Urinblåsans meridian löper på båda sidor om ryggraden. Några punkter på den meridianen som är extra bra att moxa vid ryggont är Bl 23, Bl 25, Bl 40 och Bl 57. Även njurens meridian är ofta inblandad vid ryggbesvär, moxa Kd 3, punkt nr 3 på njurens meridian. Fortsätt med att behandla direkt på ryggen i det område som värker. Om man brukar ha ont i ryggen kan man behandla den i förebyg- gande syfte med det metoder som beskrivits här.. Ü 7 Vid diarré är de effektivt att moxa på naveln. Huden där är känslig och ett brännsår kan sprida infektion till inälvorna. För att skydda inälvorna och sprida värmen på ett mjukt sätt lägger man först en bit tyg (till exempel en näsduk) och sedan en hög med salt (cirka 2 matskedar) i naveln. Värm saltet med en moxastav tills det blir en jämn och behaglig värme. Den här behandlingen är ofta mycket effektiv. 13

Yttersta falangen med nageln Yttersta leden Skallen Nacken Mittenfalangen Mellanleden Innersta falangen De åtta översta bröstkotorna De fyra nedersta bröstkotorna Ländryggen Korsryggen Innersta leden, knogen Svanskotorna 14

Moxa särskilt på första punkten på njurarnas meridian Kd 1. Moxa även zonerna som hör till njurarna på händernasom framgår av bilden. Om sömnen störs av problem ovanför diafragman (t ex andningssvårigheter eller hjärtklappning) Í* ³ ² ª; ¹»» Sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Moxa ger energi och man behöver energi för att sömnen ska vara god. De flesta har nog upplevt tillfällen när man har varit för trött för att sova. I dessa fall kan man få bra effekt av att moxa de grundläggande energipunkterna. Ofta kan sömnproblemen ha samband med njurarna, i dessa fall brukar man behöva gå upp och kissa på natten. Då är det effektivt att moxa hålfoten med en moxastav. Dra den långsamt tills hela hålfoten har en behaglig värme. Ò< µ ³ ² ²» ³± á Om man använder moxa med sunt förnuft och allmän försiktighet så är det inte farligt utan en utmärkt behandling att göra hemma. På g ravida ska man inte moxa bukhålan, inte heller Li 4 (se rutan på sidan 11). När personen har hög feber ska man inte moxa, inte heller vid akuta blödningar. Var försiktig vid högt blodtryck. Undvik områden på huden som är röda och svullna. Moxa inte direkt över hjärtat. Var försiktig vid moxa på huvudet så att inte håret fattar eld. Små barn bör man inte moxa eftersom de kan rycka till okontrollerat och då bränna sig på moxan. 15

kan man moxa den övre energetiska triangeln. Om sömnen störs av problem nedanför diafragman (t ex magknip eller kalla fötter) kan moxa den nedre energetiska triangeln (se sidan 11). Det är viktigt att moxa regelbundet under en tid för att man ska få bestående resultat. kroppen känns varm. Börja med att moxa handflator och fotsulor genom att långsamt dra moxan fram och tillbaka över områdena. Moxa därefter sambandspunkterna till njurarna på händerna. Moxa även naveln (se avsnittet om diarré). Ú ²» När man är frusen är det behagligt att använda moxa, den ökade blodcirkulationen gör snabbt att Ô» «Bota dig själv med Su Jok, Park Jae Woo, Su Jok Academy, 2005 The Shiatsu Handbook, Shizuko Yamamoto & Patrick McCarty, Turning Point Publications, 1989, ISBN: 0934947015 Tidskriften Onnuri Medicine nr 2, 1999, artikeln Moxibustion in the Traditional Chinese Medicine and Onnuri Medicine av Y A Ryabova Läkemedels Världen, nr 5, 2002, artikeln Tror på magins krafter, Fredrik Hed ²» ²»» Det finns många bra sidor om kinesisk medicin och moxa, här är ett par exempel. www.jcrows.com/moxaarticles.html www.holisticmasters.com/moxibustion.htm 16

Ó µ ±¾ ± µ Ú ;²»± µ µ När man har förstått den teoretiska bakgrunden, då behövs praktiska kunskaper om maten och tillagningen för att man verkligen ska kunna uppleva makrobiotiken. Här följer en presentation av de vanligaste livsmedlen i den makrobiotiska kosten. Även om riktlinjerna varierar från person till person så finns det gemensamma element. Lyckas bäst gör man om man börjar med några enkla råd och sedan går in på detaljer. Eftersom min egen uppfattning av hälsosam kost har utvecklats genom åren skiljer sig de följande rekommendationerna från den konventionella makrobiotiken. Den inkluderar även insikterna från andra duktiga pionjärer inom hälsosam näringslära, som till exempel Dr. Weston A. Price. Î;»»» <¼ ³; ¼» Ekologiskt oraffinerat råris eller hel säd bör ingå i varje mål. På grund av den höga kaliumhalten är hel säd inte syrabildande, vilket är den vanliga föreställningen. Förutom de vanligaste sädesslagen vete, råg och korn finns havre, hirs, quinoa, amaranth. Bovete är också omtyckt men är egentligen inte ett sädesslag. Korn har inte mycket smak men stödjer levern med utrensningen av gifter. Många föredrar att koka det tillsammans med råris för att få b ä t t r e s m a k. Krossad majs eller polenta äts vanligen som gröt eller i majsbröd, men liksom med vetet bör de som är allergiska ta det försiktigt. Blötläggning av sädesslagen gör dessa mer lättsmälta. Bovete behöver inte blötläggas för att vara lättsmält, det räcker med en snabb sköljning i uppkokt vatten. Optimalt lägger man säden i blöt i tjugofyra timmar i rikligt med vatten samt med lite vätska från syrade grönsaker eller citronsaft, men det behövs minst åtta timmar, för att ta bort fytinsyran som 17

blockerar upptaget av mineraler. Ordentlig tuggning av fiberrik säd (30-50 gånger) gynnar också matsmältningen. Även en liten portion råris eller hel säd kan räcka för att ge måltiden balans. Ù *² ¹» ³;²¹ ²<ó ²¹ <³²»² Grönsaker är också viktiga med sina många näringsämnen och alkalinitet. Gröna bladgrönsaker ger en balanserad yin-energi och de kan ätas råa, syrade eller ångkokas. Rotgrönsaker och pumpa ger en tyngre värmande yang-kvalitet när de steks eller bakas med kokosfett (se NaturMedicin & Hälsa nr 8). Tunt skivad maskrosrot som steks med lök ger en stark yang-kraft. Surkål, syrad gurka eller andra enzymrika syrade grönsaker bör ätas dagligen. Deras yinsura friskhet rundar av en måltid på ett bra sätt och minskar behovet av en yin-dessert. Alla behöver mycket grönsaker, men det gäller att avgöra vilken yin- eller yang-grönsaksblandning som passar för årstiden. Det är bra att äta till exempel mycket gröna (blad)grönsaker när de skördas på sommaren och tidigt på hösten. I allmänhet borde man äta mer sallader och ångkokta grönsaker på sommaren och stuvningar på vintern. Rotgrönsaker och pumpa kan lagras länge. Brist på grönsaker med balanserat yin kan leda till begär efter obalanserat yin som sötsaker. Nattskatteväxter bör inte ätas regelbundet bland annat på grund av att de innehåller gifter som solanin och chakonin. Till dessa r ä k n a s potatis, tomater, papr ika och aubergin e (äggplanta). Även t o b a k tillhör familjen nattskatteväxter, och nikotin är besläktat med solanin. Många människor har svårt att sluta äta potatis och tomater, men efter några dagars abstinens brukar de flesta komma över det. Man bör dessutom undvika spenat och mangold som innehåller mycket oxalsyra, vilket är en kraftfull kalciumtjuv. 18

Ø< ± ³³ ±» ²ó µ< ± Bönor, kikärtor och linser är goda proteinkällor och bra alternativ till animaliskt protein. Då bönor också innehåller en hel del kolhydrater, kan man ta lite animaliskt protein till en måltid med bönor, vilket ger en större mättnad. De vanligaste bönorna är aduki-bönor (azuki), blackeyebönor, svarta och vita bönor. Alla baljväxter ska blötläggas i minst åtta timmar, sköljas och kokas upp. Det skummiga vattnet hälls sedan bort. Bönorna kokas sedan i nytt vatten, gärna tillsammans med lite alger (ej salt), i en t i m m e eller mer tills de är m j u k a. Passar bra i soppa och gör den mycket kraftfull. Bönor är kända för att ge gaser och uppblåst mage, men de flesta människor får inte problem vid rätt tillagning. De är mer lättsmälta vid frukost eller lunch än till kvällen. Bönor som först har groddats och sedan kokats blir ännu lättare att smälta. Ingenting skapar så mycket debatt inom makrobiotiska kretsar som ämnet animaliskt protein. Vissa äter ägg och/eller fisk, en del inkluderar fågel och kött. Andra föredrar den nästan veganska kosten och förlitar sig på sojabaserat protein som tofu och sojamjölk. Men dessa ickefermenterade sojaprodukter innehåller mycket fytinsyra, som blockerar upptaget av nödvändiga mineraler som kalcium och zink. Fytoöstrogenerna i soja försvagar också sköldkörtelns funktion och kan störa hormonbalansen. Ofermenterad soja stör också proteinspjälkningen, men idag erbjuds ibland hälsosammare fermenterad tofu. Tempeh är en sojaprodukt som är acceptabel eftersom sojabönorna har fermenterats under ett dygn. Men den ovanliga lukten och smaken hos tempeh gör att den inte är allas favorit. Tempeh smakar bra marinerad och stekt i kokosfett. Koncentrerad vetegluten (seitan) ger ytterligare en proteinkälla, men allt fler människor lider av känslighet mot vetegluten och mår bättre av att helt undvika vete. Erfarenheten visar att många mår bättre av ett bredare urval av animaliskt protein istället för att begränsa sig till den riskabla veg- 19

ankosten. Ekologiska ägg är en bra början. Vegetarianer kan lättare acceptera ägg än djurens kött och i motsats till rådande uppfattning är ägg faktiskt hälsosamma. Med dagens kunskap vet man nu att det är hälsosamt att äta mättat fett och kolesterol. Äggen innehåller lika mycket enkelomättat fett (som också finns i olivolja) som mättat fett. Õ<²¼ ±½» ± µ ± µ µ ¼¼± Den vanligaste dagliga kryddan i det makrobiotiska köket är naturligt tillverkad tamari och shoyu (båda är sojasåser). Tamari innehåller bara sojabönor och har en ganska fyllig smak jämfört med den mildare shoyun, som är gjord av sojabönor och vete. Miso (sojabönspasta) är lika användbar och ingår bland annat i misosoppan, den makrobiotiska klassikern. Dessa delikata sojakryddor tillverkas genom två till tre års traditionell fermentering, som gör att sojabönans störande antinäringsämnen bryts ner. Det finns nästan oändliga möjligheter med dessa populära smaksättare exempelvis i soppor, grönsaksrätter och till bönor. Traditionella japanska kryddor ger makrobiotisk mat en unik dimension men kan till en börja verka främmande. Umeboshi är en inlagd aprikos (vanligen kallad plommon) med en delikat blandning av sur och salt smak. Umeboshi gynnar matsmältningen och neutraliserar också en del av det extrema yin som sötsaker och alkohol ger. Även vanliga kryddor som vitlök, pepparrot, senap, ingefära och citron används flitigt inom makrobiotiken. Trädgårdsörter som exempelvis dill, basilika och timjan kompletterar dessa kryddor. Alla älskar smaken av gomasio, en blandning av rostade sesamfrön och havssalt som strös över maten vid bordet. Proportionerna mellan sesamfrön och havssalt varierar. Ursprunglig japansk gomasio är mycket salt, men en hälsosammare variant är att blanda en del salt med ca tjugo delar sesamfrön. Gomasio säljs färdig i hälsokostaffärer men smakar mycket bättre när den är färskmald. För det behövs en japansk 20

mortel som kallas suribachi, en investering som lönar sig. Tekka är en krydda med en intensiv smak. Den innehåller torkad miso med lite ingefära och passar bra till råris, grönsaker och i soppor. Det räcker med en knivsudd för att få smaken. Tekka ger en stark yang-effekt som motverkar det vanliga frosseriet av extrem yin-mat. Ú*»¾ ¹¹ ²¼» º º» De flesta näringsexperterna håller med om att fisk med den numera berömda fettsyran omega 3 stärker hälsan. Oljan i fisken förebygger flera sjukdomar som cancer och Alzheimer. Men man måste vara försiktig för i stora delar av världen finns det höga halter av miljögifter varav kvicksilver, som kommer från de många kolkraftverken, är det farligaste. Gifterna lagras speciellt i vissa fiskar speciellt i stora fiskar som tonfisk. Därför bör man endast undantagsvis äta dem. Dessutom är många fiskarter utrotningshotade. Sardiner på burk saknar i allmänhet tungmetallbelastning och är praktiskt när annat protein inte är tillgängligt. Vildfångad lax från Stilla Havet (Alaska) finns ofta att köpa fryst. För konventionella makrobiotiker ska båda dessa fiskar undvikas eftersom de inte har vitt kött. Naturligt ekologiskt uppfödd fågel är ytterligare en hälsosam proteinkälla. Det ingår i mattraditionen över hela världen att äta kycklingsoppa för att få värme och styrka, särskilt vid sjukdom eller svaghet. Kalkon är också mycket populär och gynnar serotoninbildningen i hjärnan. Neurotransmittoren serotonin bidrar till en känsla av välbehag och förhindrar depression. I Norden är ekologisk kalkon inte så lätt att få tag på, men försök få tag i den bästa möjliga. Ekologiskt kött som lamm, nöt och vilt är hälsosamt protein för en del människor men svårsmält för andra. Köttet är kraftigt yang och det krävs mycket grönsaker, sallader och naturligt fermenterade grönsaker för att balansera dess tyngd. Det finns tillräckligt med proteinkällor utan kött om man inte vill äta det. Att äta protein till varje måltid, vare sig det är från animaliska 21

eller vegetabiliska källor, ger en större mättnad. Protein hjälper till att ge en stabil blodsockernivå efter en måltid och förhindrar suget efter sötsaker. Med egen erfarenhet lär man sig vad som är lagom. För mycket protein belastar njurarna och orsakar syraöverskott, medan för lite protein till exempel kan orsaka sug efter kaffe, vilket anhängare av den makrobiotika standardkosten är välkända för. Deras konsumtion av inte bara koffein utan också nikotin (båda nervgifter) skadar trovärdigheten och missgynnar idén med makrobiotiken. Ø ª ¹ *² µ» ó ±» < ó ¹ Havsgrönsaker (alger) är väl värda att titta närmare på. De kan verka exotiska och främmande i den västerländska matkulturen, men dessa mineralrika havsväxter har ätits av Europas kustbefolkningar samt vikingarna i århundraden. Behovet av alger är särskilt stort på grund av dagens utbredda mineralbrist. Den orsakas främst av det sjunkande mineralinnehållet i våra matvaror. Immunförsvaret använder mineralförrådet för att effektivt ta bort miljögifter som vi dagligen exponeras för. Förutom makrobiotiker har endast få människor insett algernas betydelse för hälsan. De fungerar som ekologiskt toppkvalitativt mineraltillskott, som lätt tas upp i kroppen. En majoritet av befolkningen har brist på några av de viktigaste mineralerna som kalcium, magnesium, selen och zink. Det orsakar störningar i exempelvis immunförsvaret och nervsystemet. Små mängder havsalger ger ett brett spektrum av mineraler och spårelement. Algernas rika mineralinnehåll ger också välbehövlig alkalinitet som buffert mot syraöverskottets skadliga effekt. Här behövs en ständig balans för att upprätthålla hälsan. Ingen annan kost kan jämföras i alkalinitet som den med havsgrönsaker. Översyrlighet har blivit ett vanligt problem i det moderna samhället och nästan alla behöver mer basbildande kost. Det uppskattas att minst 40 procent av befolkningen i det västerländska samhället har störning- 22

ar i sköldkörtelfunktionen. Delvis beror detta på brist på jod, delvis på den förödande effekten av miljögifter och fel mat. Det finns inget annat livsmedel som kommer i närheten av havsgrönsaker när det gäller halten av jod. Detta gynnar de flesta som har en underfunktion i sköldkörteln. Länder med en hög konsumtion av alger som Japan och Korea har mycket mindre sköldkörtelproblem. En minoritet i väst har en överaktiv sköldkörtel och bör därför vara försiktiga med att konsumera alger. Algerna utgör bara en liten del av makrobiotisk kost (det räcker med några matskedar dagligen) men de har en stor inv e r k a n på hälsan. Algsmaken kan minskas om man tillsätter starka kryddor som senap, pepparrot och vitlök som smakförstärkare. Alger kan även användas i soppor, grytor och bönrätter för att mildra smaken. Wakame och dulse i soppa och nori till sushi passar bra att börja med. På grund av förorenade hav är en del oroliga för miljöbelastning- en i alger. Prover som tagits på alger från hälsokostaffärer innehåller nivåer av föroreningar i höjd med de som finns i grönsaker som växer på land. Det är logiskt att växter påverkas av föroreningar både på land och i havet. Ü ³³ «¹» ¹ º» Havsalger ger en stor fördel framför landväxter. De innehåller natriumalginat som binder giftiga tungmetaller och till och med radioaktiva partiklar. I samband med natriumalginat tas inte dessa farliga ämnen upp av kroppen, eftersom de inte frigörs under matsmältningsprocessen, utan bara passerar genom tarmen. Algerna fungerar även som en dammsugare för skadliga ämnen som redan finns i matsmältningssafterna, genom att de binder gifterna och sedan rensar ut dem. Jag hade möjlighet att bekräfta denna rening personligen när jag gjorde en hårmineralanalys efter att under tjugo års tid ätit alger regelbundet. Terapeuten hade arbetat i många år med hårmineralanalyser och berättade för mig att han aldrig hade sett så låga nivåer av tungmetaller i hår tidigare. Jag var särskilt glad att höra det efter- 23