Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogslyckans förskola På våra kommunala förskolor växer kreativa och demokratiska barn med framtidstro som leker och lär tillsammans. Verksamhetsformer som omfattas av planen Kommunal förskola för barn i ålder 1-6 år. Ansvariga för planen Förskolechef och samtlig personal vid Skogslyckans förskola Planen gäller från: 2015-05-26 Planen gäller till: 2016-05-26 1
Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning..sid 2 Juridiska begrepp..sid 3-5 Delaktighet.sid 6 Utvärdering... sid 7 Främjande insatser.sid 8-9 Kartläggning.. sid 10 Förebyggande åtgärder...sid 11 Rutiner för akuta åtgärder..sid 12-19 2
Juridiska begrepp Diskrimineringslagen och skollagen I 2 kap. 7 i diskrimineringslagen (2008:567) står det att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Motsvarande skyldigheter för kränkande behandling återfinns i 6 kap. 10 i skollagen (2010:800). I regeringens proposition 2005/06:38 står det att en likabehandlingsplan dels skall ta sikte på ingripande i akuta situationer, dels avse både förebyggande och uppföljande verksamhet. Den skall innehålla rutiner för hur personalen i verksamheten skall agera, ansvarfördelning samt hur händelser och åtgärder skall dokumenteras m.m. I propositionen 2007/08:95 betonas vikten att utbildningsanordnaren har en policy som klargör att trakasserier och sexuella trakasserier inte tolereras. Diskriminering De lagskyddade diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen är Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder. Förskolor är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på alla grunder förutom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att förskolor arbetar förebyggande även när det gäller dessa grunder och att ta med dem i planen. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 3
Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den akutella förskolan. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Både skolpersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller egenskaper kopplat till olika folkgrupper.. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. 4
Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Konflikter Konflikter mellan barn är inte mobbing. Konflikten känns igen av att de inblandade eleverna är relativt jämbördiga. Tillrättavisning En befogad tillrättavisning som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever räknas inte som en kränkande behandling. 5
Delaktighet Barnens delaktighet Pedagogerna och modersmålslärarna samtalar kontinuerligt tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis. Barnen får själva vara med och välja vad de vill göra under dagen, det är viktigt att vi pedagoger tar tillvara barnens tankar och idéer. Barns delaktighet är viktigt för att förebygga utanförskap. Att få möjlighet att lyssna och bli lyssnade på ökar barns delaktighet. Barnen får tillgång till tecken som stöd för att uttrycka sig och förstå. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har tillsammans med barnens vårdnadshavare diskuterat/ reflekterat genom: Dagliga samtal Utvecklingssamtal Föräldramöte Föräldraråd Vi skall översätta Planen mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan på våra största språk (arabiska, albanska, engelska). Personalens delaktighet Vi har arbetat med revidering av planen i alla arbetslag. Planen har också lyfts på arbetsplatsträff. Samtlig personal har läst materialet "Lika rättigheter i förskolan" Förankring av planen Personal: Arbetsplatsträff Vårdnadshavare: Utvecklingssamtal samt via hemsida och mail till samtliga vårdnadshavare, i tamburen och i föräldrarådet. Barnen: Genom samtal, lek och med hjälp av sagor. 6
Utvärdering Planen har utvärderats i arbetsgrupp mars 2015 och på arbetsplatsträff i april 2015. Samtliga har läst materialet Lika rättigheter i förskolan Vi har jämfört den nya mallen för Planen mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan med vår nuvarande och sett vad som saknats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger och förskolechef: I arbetslag, i arbetsgrupper och på arbetsplatsträff. Vårdnadshavare: Föräldraråd och samtal. Barnen: Genom närvaro i barnens lek och samtal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Den är enkel att läsa men är inte tillräckligt tydlig Planen för åtgärder: Pedagogerna måste lita mer på barnens förmåga att själva finna lösningar och därigenom få mer inflytande över sin vardag. Pedagogerna ökar sin närvaro i och vid barnens lek. Årets plan ska utvärderas senast: 2016-05-26 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtlig personal läser och förbereder frågor/synpunker till arbetsplatsträff. Inför utvärderingen samtalar pedagoger med barnen om exempelvis hur man är en bra kompis, om man är rädd för något, var man tycker om att leka på gården. I samtal och på föräldraråd informerar pedagoger om planen och var den finns. Pedagoger och förskolechef dokumenterar kontinuerligt vad som ev. behöver revideras i planen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef vid Skogslyckans förskola 7
Främjande insatser Lika möjligheter för alla barn oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Språk Mål FN: s Barnkonvention Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Läroplan för förskolan Lpfö98/10: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskolans lokala mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.. utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. 8
Utvärdering Arbetet ska kontinuerligt utvärderas på arbetsplatsträff, i arbetslagen och i arbetsgruppen Röda gruppen där pedagoger och modersmålslärare ingår. Insats Vi läser, dramatiserar och skapar kring en gemensam bok där barn, pedagoger, modersmålslärare och föräldrar har varit delaktiga. Boken finns på svenska samt på flera av våra andra modersmål. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig på sitt/sina modersmål. Språket förstärks med hjälp av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart 2016-05-26 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Leken utomhus Mål FN: S Barnkonvention Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Läroplan för förskolan 98/10: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Insats Pedagogerna är närvarande i barnens lek och skapar förutsättningar för att barnen själva skall klara av olika utmaningar. Vid utelek behöver pedagogerna öka delaktigheten i barnens lek. Pedagogerna fördelar sig på gården efter barnens behov och i olika zoner, för att hjälpa barnen att utveckla goda kamratrelationer. 9
Uppföljning Varje arbetslag ansvarar för att kartlägga var pedagoger och barn befinner sig. Utvärdering Vi gör kontinuerligt analyser av kartläggningen. Ansvarig: Pedagogerna på respektive avdelning och blå grupp. Datum när det ska vara klart: 2016-05-26, kontinuerlig uppföljning 10
Kartläggning Kartläggningsmetoder: Pedagogerna i blå grupp, där en representant från varje arbetslag ingår, ansvarar för att det genomförs kontinuerliga observationer av avdelningen respektive gården. Detta för att se vilka barn som leker tillsammans och vilka barn som eventuellt inte är delaktiga i någon gemensam lek. Utifrån observationerna görs en analys över vart de vuxna befinner sig i förhållande till barnen och barnens delaktighet i gemensamma lekar. Frågor som analyseras runt: Är det något barn som inte är delaktig i gemensam lek? Är de vuxna nära barnen och vid behov delaktiga i barnens lek? Vilka sorts lekar leker barnen? Deltar samtliga barn på lika villkor i leken? Utifrån analys beslutas om fortsatta åtgärder. Regelbundna samtal med barnen om vem/vilka de gärna leker med. Viktigt att pedagogerna är observanta och arbetar för att höja statusen i gruppen för de barn som ev. behöver detta. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, språk Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn: samtal Vårdnadshavare: Föräldraråd Utvecklingssamtal: Vem pratar ditt barn om hemma? Berättar ditt barn ngt om förskolan hemma? Vilka riskområden ser vårdnadshavarna? 11
Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslaget Blå grupp Arbetsplatsträff Dels genom planering men även vid analys med åtgärder Resultat och analys Pedagogernas närvaro i leken skapar en mer trygg, utmanande och lugn lek. Barnen vet att det finns någon vuxen i närheten som stöd Vi har sett att pedagogerna behöver vara mer delaktiga i barnens lek. Pedagogerna behöver också placera sig efter var barnen befinner sig, både i inom- och utomhusmiljön. Förebyggande åtgärder Delaktighet i lek Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning, Språk Mål: Samtliga barn ska må bra på förskolan och kunna utveckla en god självkänsla. De ska kunna känna samhörighet och trygghet med kamrater och pedagoger. Uppföljning: Pedagogerna skall vara fördelade såväl inne-som utomhus och vid behov vara mer närvarande i barnens lek Dagligen Arbetslagsplanering (en gång per vecka) Arbetsplatsträff (en gång per månad) 12
Alla barn är allas ansvar. Det innebär t.ex. en skyldighet att ingripa när man ser någon som kränker eller blir kränkt. Alla barn och vuxna skall mötas med respekt och visa respekt. Vi vuxna är förebilder för barnen och vi skall prata positivt om varandra, barn och föräldrar. Åtgärd: Fortlöpande kartläggning och reflektion i arbetslaget och på arbetsplatsträff. Motivera åtgärd: Kartläggning är en metod för att synliggöra olika riskområden samt för att se pedagogernas placering i förhållande till barnen. Forskning visar på vikten av att pedagogerna är mer delaktiga i barnens lek, dels för att vidareutveckla leken, men också för att de barn som vill vara delaktiga i leken skall bjudas in. Ansvariga: Pedagogerna Datum när det ska vara klart: Fortlöpande och kontinuerligt 13
Rutiner för akuta situationer Policy/Förskolans mål På förskolan arbetar vi förebyggande genom en social värdegrund som baseras på människors lika värde. Vi vill främja goda relationer mellan alla i förskolan, förebygga mobbning och kränkande behandling. Vi skall förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. (Lpfö98/10) Alla skall känna trygghet och ingen skall behöva känna rädsla för att bli utsatt för kränkande behandling. Alla som arbetar i förskolan skall medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan. Vi skall arbeta för att barnen ska få tillgång till såväl sitt/sina modersmål som det svenska språket. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Kontinuerliga observationer (sociogram) och kartläggningar (inom-och utomhusmiljön) Närvarande pedagoger Förskolan skall föra en kontinuerlig dialog med föräldrarna och barnen om barnens trivsel och förhållningssätt mot varandra. När så behövs används tolk vid samtalen. Modersmålslärare finns också vid förskolan som talar flera utav barnens -och vårdnadshavarnas modersmål. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Avdelningens pedagog eller pedagog som barn och vårdnadshavare har förtroende för. Förskolechef Verksamhetschef 14
Rutiner - rektor och förskolechefs skyldighet att anmäla till huvudmannen när barn eller elev anser sig kränkt (6:10 skollagen) Lagstiftning I 6 kap skollagen finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. De kan sammanfattas enligt följande: Inom ramen för varje särskild verksamhet ska det bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 ). Det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (7 ). Varje år ska upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (8 ). En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (10 ). Ansvaret för att utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar samt vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden är delegerat från nämnden till förvaltningschef. Vidaredelegation har skett till rektor och förskolechef. När förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska bifogade blankett fyllas i omgående och skickas med post (ej mail) till barn och utbildningsnämndens ordförande. En redogörelse ska lämnas över vidtagna åtgärder när ärendet anses avslutat. Vid allvarliga kränkningar ska förskolechef/rektor, utöver bifogade blankett, lämna en redogörelse för hela nämnden på närmast kommande sammanträde. Övriga anmälda ärenden föredras av ordföranden alternativt tjänsteman på närmast kommande sammanträde efter det att ordföranden mottagit anmälan. 15
Anmälan enligt 6 kap 10 till huvudmannen barn/elev som känner sig kränkt Enhet: Förskolechef/rektor: Namn på barn/elev: Beskrivning av den upplevda kränkningen: Enhetens uppfattning om den upplevda kränkningen: Enhetens omedelbara åtgärder: Enhetens åtgårder på längre sikt: Anmälan avsänd till huvudmannen (datum): Planerad återrapport till huvudmannen (när och hur): Underskrift 16
Original hos förskolechef/rektor Kopia i elevakt eller motsvarande Kopia till Barn och utbildningsnämndens ordförande, barn och utbildningsförvaltningen, Stadshuset, 451 81 Uddevalla 17
Diarienummer Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling Datum då anmälan gjordes till förskolechefen Datum då förskolechefen anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning Ansvarig förskollärare Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef 18
Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan Har det drabbade barnet varit utsatt tidigare(kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen 19
Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets situation och eventuellt barnets egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn 20
Sammanfattning av förskolans samlade kunskap/information i frågan Åtgärdsförlag Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder (och eventuellt barnets egna förslag) Förskolechefens förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder 21
Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ans varig Övrigt Datum Plats Ärendet avslutat datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2 22
23