Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan.

Relevanta dokument
Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Vår lokala Likabehandlingsplan Albäcksskolan

Våga Visa kultur- och musikskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ

Företagande mot sporten

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Bilaga till likabehandlingsplanen LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Kursutvärderingsformulär

Elevenkät år

Likabehandlingsplanen

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Protokoll Skolrådsmöte

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Rödebyområdets elevhälsa

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handbok för LEDARSAMTAL

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Vad tycker du om sfi?

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallboda sid 1. Gabriel Pousette (GP) pratar om IKT satsningen som görs i kommunen på alla

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

Likabehandlingsplan

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning. Förskola

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Västerås Idrottsgymnasium

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Dagordning Vi hänger upp en mobilnummer listan i hallen. Vi kommer att lägga upp kvällens minnesanteckningar på hemsidan.

Ölyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling


Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Transkript:

Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare år 7) Margaretha Kristianssen (skolsköterska) Erika Landén (kurator) Liselotte Lundell (No-lärare år5) samt Johanna Råvik (språklärare år 8) Från början innehöll teamet 8 personer, men två har hoppat av under terminens gång. Hjortsjöskolans team riktade in sig på följande saker: ÖVERGRIPANDE MÅL 1. Få igång det naturliga samtalet om frågor kring sex och samlevnad. 2. Få med kollegerna. 3. Få en röd tråd från år F--9 4. Sex/Samlevnadsveckan år 8. 5. Se över hur vi gör för att även våra invandrarelever ska få en bra och relevant sex/samlevnadsundervisning? DELMÅL: 1. Göra en utvärdering av vad som redan görs. 2. Få upp en sex-/samlevnadshörna på skolan. 3. Använda veckans snackis som startuppgift på mentorstiden. 4. Informera kollegerna och ge dem uppgifter.. 5. Börja prata om en röd tråd. 6. Genomföra temaveckan. 7. Öppna en diskussion om invandrarelevernas sexualkunskapsundervisning. Bakgrund: På Hjortsjöskolan år 6-9 går ca 240 elever. I år 5 finns ca 50 elever. Då vi som är med i teamet jobbar i dessa årskurser är det dessa elever som kommer att beröras av förändringarna. För att hitta förbättringsområden gjorde vi två saker. Dels satte vi upp en väggplansch i personalrummet för att se hur mycket som redan gjordes inom området, dels pratade vi ihop oss i teamet och kom fram till vilka saker vi ville koncentrera oss på. I år 4-5 fick samordnarna uppdraget att sammanställa vad som gjorts samt presentera hemsidan för arbetslagen. Det vi såg på väggplanschen var att mycket av arbetet kring sex och samlevnad låg koncentrerat i år 8. Detta eftersom vår samlevandsvecka av tradition legat i år 8 och att man då haft fördjupning i många ämnen just kring detta tema. Dock berördes ämnet i alla årskurser 6-9. Vi kom i teamet kom fram till var att vi ville jobba med att få igång det naturliga samtalet kring frågor som rör sex

och samlevnad. Dessutom ville vi bli bättre på att måna om våra invandrarelever och se vad de behöver/får. Vi såg även att det vore bra att ha en röd tråd från år F-9 och funderade på hur vi skulle lösa detta.. Förändringar. APT-information. Teamet informerar i januari på APTn om teamets roll, syfte och vad det är vi ska göra under våren. Vi informerar även om landstingets hemsida och lyfter att i princip alla ämnen har en del i sex-samlevnadsundervisningen och att all personal har det på sin lott att prata om dessa frågor. Vi ber även alla lärare att skriva i vad man redan gör på en väggplansch i personalrummet. På APT v 16 informerar teamet om att utvärdering ska göras samt berättar om hörnan. Utvärderingen blir enkel. Personalen får sätta två kryss på ett utvärderingspapper som sitter på dörren i personalrummet. Två frågeställningar att svara ja eller nej på. I år 5 (F-5) tar samordnarna upp lj.se/sexochsamlevnad med sina medarbetare och vi utvärderar v 20 om så skett. Veckans snackis. Från v8 Alla i teamet har skrivit ner 10 frågeställningar och dessa har mailats till teamets mail-konferens. Teamet skickar ut en av dessa frågor via mail-konferensen varje vecka, samma frågeställning till alla klasser. Klasserna har sedan, under sin mentorstid, fått diskutera två och två eller i grupp. När eleverna diskuterat klart har en mätning gjorts. Eleverna har fått lägga ner sitt huvud på bänken och har sedan räckt upp handen till det alternativ de tyckte stämde på följande påståenden: * Jag tycker frågan var bra. * Jag tycker frågan var ok * Jag tycker frågan var tråkig.. Resultatet mailar mentorerna sedan till teamet som sammanställer både hur många klasser som svarat samt resultatet av elevernas handuppräckning. V 15 kom teamet på att vi behöver utöka mätningarna med följande påstående: * Jag hade mycket att säga. Sex-/samlevnadshörna. Teamet använder anslagstavlan utanför biblioteket för att skapa en hörna. Där kommer en brevlåda att finnas med instruktionen att eleverna kan lägga sin anonyma fråga där i. Teamet ska sedan svara på någon fråga med jämna mellanrum. Detta anonyma svar kommer att sättas upp på anslagstavlan. Mätning är hur många frågor som kommer in varje vecka. På anslagstavlan finns även intressanta och bra länkar, boktips samt en regnbågsflagga med information. Dessutom kom ett kollage med bilder som representerar heterosexualitet upp på hörnans vägg eftersom vi ville visa att väggen är till för alla, oavsett läggning. Hörnans utvärdering ska göras enkel genom handuppräckning på mentorstiden.

Resultat: Utvärdering veckans Snackis Veckans Snackis utvärderades och det vi såg då var att allt fler lärare använde sig av startuppgiften och det blev fler och fler inrapporteringar ju längre tiden gick. Dessutom såg vi att hur eleverna uppfattar frågan är mycket beroende på hur frågan är ställd och vilket ämne frågan rör. Serie 1: Antal lärare som använder veckans snackis under en period på 6 veckor och rapporterar elevernas uppfattning. Serie 2: Antal elever i medelvärde som uppfattar frågorna som intressanta Att vi tagit tag i Veckans Snackis har absolut gjort att frågorna kring tonårskunskap och värderingar utifrån likabehandlingsplanen har aktualiserats. Dessutom har det fått många att se sig själva som aktiva deltagare i dessa frågor. Veckans Snackis frågorna under mentorstiden har gett ett engagemang och nytändning kring ibland kontroversiella frågor.

Utvärdering personalen. Den utvärdering som sattes upp i personalrummet på år 6-9 innehöll följande frågeställningar: 1. Har du varit inne på hemsidan. (Ja/Nej) 2. Har du ändrat åsikt i någon sakfråga eller i implementering av sex/samlevnadsundervisningen under våren. (Ja/Nej). Resultatet visade att 7 stycken varit inne på Lj.se/sexochsamlevnad, 12 stycken har inte varit inne på lj.se/sexochsamlevnad. Dessutom visade utvärderingen att 10 stycken ändrat åsikt i någon av sakfrågorna eller hur ämnet ska implementeras medan 8 inte ändrat åsikt alls. 14 12 10 8 6 Serie1 4 2 0 1 2 3 4 1. Har varit inne på lj.se/sexochsamlevnad 2. Har inte varit inne på lj.se/sexochsamlevnad 3. Har ändrat åsikt i någon sakfråga eller i tankesätt om hur ämnet ska in i undervisningen. 4. Har inte ändrat åsikt i någon sakfråga eller i tankesätt om hur ämnet ska in i undervisningen. Utvärderingen av hur många av samordnarna inom år F-5 som visat hemsidan gav följande resultat: Alla enheter utom 1 har informerats om hemsidan via samordnarna. Utvärdering av sex/samlevnadshörnan. Vecka 19 gjordes en mycket enkel utvärdering av hur många som besökt hörnan och läst på den uppsatta informationen. Mätningen gjordes mycket enkelt med en handuppräckning på mentorstiden. Resultatet visade att av 162 svarande elever hade 55 elever varit där och last. 83 elever visste att hörnan finns, medan 24 elever svarade att de inte visste att hörnan existerar.. Vi har inte fått in så många frågor i vår hemliga brevlåda ännu, men vår hörna har sakta blivit en del av skolan och eleverna ser den nu som ett forum att ställa frågor, men också ett sätt att visa tillit till oss vuxna i skolan.

Summering: Vi har kommit en bra bit på vägen i vårt arbete med sex- och samlevnad på skolan. Vi har påbörjat ett arbete som gör att sex- och samlevnadsfrågor blir ett naturligt inslag i elevernas vardag, dels genom veckans snackis men också genom att de kan får ställa frågor genom vår brevlåda. Vi har också börjat få våra kollegor mer uppmärksamma på ämnet sex- och samlevnad, och framför allt har vi lärt oss mycket, det som vi från början trodde var jättebra har vi nu insett att det går att förändra och göra ännu bättre. Vi har även påbörjat andra projekt. Ett är att vi ska sätta upp flaggor som eleverna målat i matsalen. Detta för att få igång samarbetet F-9 och för att visa alla elever att vi alla går på Hjortsjöskolan Dessutom har vi påbörjat den diskussion som ska mynna ut i någon sorts förhållningssätt till hur vi kan möta elever som av någon anledning inte kan eller får delta i sex- och samlevnadsundervisningen. Nästa steg: En stor utmaning blir att efter denna kurs se till att sex- och samlevnadshörnan blir levande och att snackisen fortsätter att komma ut varje vecka. Vi är inte heller färdiga med vårt projekt att få upp flaggor (också regnbågsflaggan) i matsalen. Diskussionen kring hur vi kan möta elever som inte kan eller får delta i sex- och samlevnadsundervisningen har som sagt bara börjat och den måste fortsätta. Vi har önskat att få tid till detta de sista studiedagarna innan sommarlovet, men har inte fått ett definitivt besked än av rektorerna. I arbetet mot en "röd tråd" F-9 behöver vi få igång ett bättre samarbete. Vi behöver få tid att sitta ner och kunna planera samarbetet F-9 och även lärarna på F-5 behöver få hjälp med att få igång arbetet med sex och samlevnad. FOTON FRÅN HJORTSJÖSKOLANS SEX/SAMLEVANDSTEAMS ARBETE.

..