Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Munspelets fritidshem Ansvarig: Eva Persson, rektor
LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2014-15 Vår vision: Vi ger våra barn och elever trygghet så att de genom sin nyfikenhet utvecklas och lyckas nu och i framtiden. Mål: Att skapa trygghet Delmål: Eleverna känner tillit till sig själva och andra. Eleverna ska uppnå god självkänsla och känna sig trygga i sin person oavsett prestation. Åtgärder för läsåret 2014-15 Elevenkäter Samarbets- och trygghetsövningar Tydlig struktur med tydliga instruktioner inför förändringar Arbeta för att två klasser ska känna sig som en fritidshemsavdelning Gruppindelning görs av vuxna Massage enligt devisen den man rör, retar och slår man inte Lyfta fram positiva egenskaper och händelser Ge varandra komplimanger Värderingsövningar Föreläsning om genus för pedagoger Fortbildning av fritidshemmets förändrade uppdrag Resultat av detta arbete Utifrån det mål vi satte upp för läsåret valde vi olika aktiviteter för att uppnå det. Flera aktiviteter finns inskrivna i vårt årshjul. (se bilaga) Sociala aktiviteter Vi har arbetat med många olika sociala aktiviteter för att ge barnen trygghet genom att ge dem möjlighet att lära känna alla barn på fritidshemmet inte bara på sin avdelning. Barnen från olika avdelningar har haft möjlighet att gå till biblioteket för gemensam sagostund under Kura skymning, vilket pågick ända fram till. Dessutom var biblioteket alltid tillgängligt på torsdagar efter mellanmålet och det utnyttjade många barn för egen läsning och bara ta det lugnt.
En annan mycket uppskattad aktivitet var gemensam grillning som mellanmål i oktober på vår egen grillplats. Under läsåret har barnen erbjudits valbara aktiviteter över fritidshemsgränserna till exempel Lugna rummet med massage och Mandalas. Många barn ville få och ge massage. Kura skymning blev så populärt att det fortsatte vi med ända fram till sportlovet. Ritskola var också en aktivitet som många av barnen tyckte om och fick möjlighet att anmäla sig till. I atriumgårdarna tog vi fram pingisbord och fotbollsspel och de användes flitigt av barn från alla avdelningar. Under sportlovet var 3:an och 1:an tillsammans hela sportlovet. De hade bland annat disco. Skolgårdsregler Vi upprättade gemensamma skolgårdsregler för att barnen skulle känna sig trygga i att alla barn och vuxna visste vad som gällde när man var ute. Tre dagar i veckan har vi haft rastverksamhet organiserad av fritidspersonal: måndagslek, onsdagskul och fredagsfest. Vi har haft allsång när hela fritidshemmet sjunger tillsammans. Fritidhemmets dag Fritidshemmets dag firade vi med lektivoli. Vi hade gemensam uppstart därefter fick barnen fritt gå runt till olika stationer. Vi hade också gemensamt mellanmål med pannkakor och sylt. Eftermiddagen avslutades med allsång och glass. Idépärm För att vi i personalen ska kunna dela med oss till varandra har vi skapat en idépärm med tips och idéer för inspiration till skapande. Vi har även försökt besöka varandra på de olika fritidshemsavsdelningarna, så att de kan jobba för en samsyn. Trygghetsenkät och vandring Trygghetsenkäten har genomförts av vängruppen. De platser som nämnts i enkäten har tagits upp under en vandring. Några fritidsavdelningar har gjort trygghetsvandringar. Analys av detta arbete Sociala aktiviteter Under läsåret har flertal gemensamma aktiviteter genomfört. Vi ser en ökad trygghet genom att man är mer orädd i deltagandet av de aktiviteter vi genomfört. Barnen upplevs positiva i mötet med andra barn och vuxna genom att de gärna vill vara med. De äldre barnen har varit hjälpsamma gentemot de yngre. Man har vågat prova olika typer av aktiviteter, både styrda och valbara. Allsången har varit positiv och en åldersöverskridande aktivitet, som har varit mycket uppskattad och skapat stort glädje bland barnen. Det gör att vi kommer att fortsätta med den som ett återkommande inslag en gång i månaden. Skoldiscot för 1.or och 3:or på sportlovet var uppskattat och fungerade bra. Till höstterminen försöker vi ordna ett disco oftare, gemensamt för alla barn, utomhus eller i matsalen. Tyvärr blev inte Kabaré Vad Du Vill av. För att se till att det blir av nästa år läggs den in på bestämt datum i verksamhetshjulet.
Skolgårdsregler Med goda intentioner upprättade vi gemensamma skolgårdsregler men det visade sig dock att en del av dessa uppfattades som komplicerade då de även innefattade regler för bollsport. Det kunde därför ibland uppstå konfliker. Reglerna behöver revideras och förenklas, så att barn och personal lättare kan följa dem, eftersom personalen inte har varit konsekvent med reglerna Regler för bollsporter kommer särskiljas från de allmänna skolgårdsreglerna. Vid skolstart skall personal och barn spela olika bollsporter tillsammans för att lära sig ett schysst spel. Rastverksamheten, som har utökats från att ha varit en dag i veckan till tre har gjort att fler barn skapat en möjlighet för barnen att välja en vuxenstyrd aktivitet själv eller tillsammans med kompis. På rastverksamheten ska vi ha större personalspridning så att alla vuxna får en relation till eleverna och vice versa. Pedagogiskt samarbete Vi ska fortsätta i samma anda, bjuda in personal från andra arbetslag för att bjuda på sin kompetens. Vi kommer skapa aktiviteter för hela skolan, både stora och små. På fritidshemsmötet kommer vi delge kunskaper och kreativa idéer. Detta sker även genom vår skapandepärm. En del aktiviteter vi har genomfört kommer att föras in i vårt verksamhetshjul, så att dessa blir återkommande. Fritidshemmets dag På fritidshemmets dag var det bra med löshästar. Det är en förutsättning för att uppnå målet med trygghet. Barnen uppskattade valfriheten. Dock var det lång kö till tatueringen Till nästa år kan vi förslagsvis ha ytterligare en aktivitet med stort deltagandet. Eftersom det ösregnade ställde vädret till det lite, men som tur var har vi stora atriumgårdar och därför valde vi att vara i en av dem. HELHETSANALYS Pedagogisk utveckling Munspelets fritidspersonal är engagerade och insatta i Lgr11 och strävar hela tiden efter att hitta bra sätt som utvecklar barnens lärande. Under läsåret har de fortbildat sig bland annat genom att delta på Birgit Anderssons förläsningen Kvar i skuggan av skolan eller ut i ljuset om fritidspedagogernas förändrade roll i skolan. På skolan har diskussioner förts kring uppdraget och de känner sig mer förtrogna med uppdraget än tidigare. Det är inget avslutat arbete utan detta är ett ständigt pågående arbete i deras yrkesutveckling. De var också på Olof Jonssons föreläsning Det händer på rasten om hur rasterna kan göras mer lockande för barnen. Det gjorde att fritidspedagogerna ville utöka den vuxenstyrda rastverksamheten med ytterligar två tillfällen i veckan. Verksamhetshjulet Det har varit positivt att förbättra det befintliga verksamhetshjulet. Man har fått en större samhörighet i personalgruppen och man har samtidigt fått syn på vad man faktiskt gör och varför. Även den gemensamma idépärmen och verksamhetsbesök hos varandra har givit alla större möjligheter till utbyte av pedagogiska planeringar.
Även Fritishemmets dag ökade samhörigheten både bland personalen och eleverna, eftersom den planerades av all personal tillsammans oavsett avdelning. Den var oerhört uppskattad och lyckad, vilket märktes genom att barnen nästa Överhuvudtaget ökade gemenskapen på fritidshemmet av alla gemensamma valbara aktiviteter och barnen kan välja att leka med barn från andra avdelningar. Om man jämför med för två år sedan är det stor skillnad. Pedagogerna har ett nära samarbete med lärarna och kompletterar med fritidsverksamheten på ett bra sätt, vilket gör att vi har en god helhetsyn på barnen. Jämlikhetsarbetet Vad vi inte har arbetat systematiskt med är jämlikhetsarbetet. Vi hade goda föresatser men varje fritidshemsavdelning har arbetat med det lite till mans och det har inte varit något genomgående tema. Det behöver vi arbeta vidare med. Trivselenkät Under läsåret har eleverna fått svara på trivselenkäter på fritidshemmets olika avdelningar. Frågorna ställdes muntligt till eleverna. De fick svara på följande frågor: Hur trivs du? Vad vill du göra på fritids? Vad lär du dig? Cirka 90% trivs bra medan 10% trivs mindre bra. På fritidshemmet har eleverna inflytande över vad de vill göra genom dagliga samlingar samt fritidshemsråd, för att alla ska känna att deras fritidshemstid är värdefull och angelägen. Vad det beror på att vissa trivs mindre bra, tycks vara att de har orealistiska förslag på vad de skulle vilja göra. De vill bland annat åka till Tivoli, bygga en skateboardbana och en klättervägg. När det inte låter sig göras uttrycks ett visst missnöje. Detta skulle kunna undvikas om pedagogerna är tydligare med inom vilken ram eleverna kan önska olika aktiviteter. När det gäller frågan om vad de lär sig tyckte eleverna inledningsvis att det var svårt att svara på. Men efter diskussion kom de fram till att de lär sig socialt samspel i lekar, även om det inte var deras exakta ordalydelse så var det innebörden av deras svar. Vi är inte nöjda med våra resultat och väljer därför att fortsätta att arbeta med trygghet och trivsel. Elevhälsan Både elevhälsan och Vängruppen är betydelsefulla för att skapa trygghet för våra elever. Delar av den personal som ingår i elevhälsan finns också med i Vängruppen. Om det skulle visa sig att någon elev utsätts för mobbing anmäler personal direkt till Vängruppen som sedan arbetar denna enligt den arbetsgång som är beskriven i vår Likabehandlingsplan. Organisation Fritidspersonalen har fått större medvetenhet för sitt uppdrag genom arbetet att nå målet har varit att få våra barn att känna sig trygga, finns det en tillit till varandra, mellan såväl vuxna som barn.
Digitalisering I varje klassrum finns 1-2 fasta datorer och på varje avdelning finns en bärbar dator. De har tillgång till datorvagnen med 13 datorer samt 40 Ipaddar per avdelning, som kan användas både under fritidshemstid och skoltid. Alla klassrum, matsalen samt konferensrum är utrustade med projektorer, vilket också underlättar den digitala användningen. I och med F-3-satsningen 1Ipad/2 barn har vi kunnat utöka vårt förråd av digitala verktyg. Tanken är att alla pedagoger ska känna sig förtrogna med dessa. Vi vill gärna fortsätt investera i fler pedagog-, elevdatorer och Ipaddar med syftet att de ska användas pedagogiskt. Det kan dock bli svårt då vi inte heller nästa år kompenseras tillräckligt för ökade kostnader. NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2015-16 Mål: Att skapa trygghet med fokus på mångfald Att utveckla elevernas språkanvändning Delmål: Eleverna känner tillit till sig själva och andra Eleverna ska uppnå god självkänsla och känna sig trygga i sin person oavsett prestation och kön. Eleverna ska utveckla sätt att uttrycka sig och få insikt i att det finns flera olika sätt att göra sig förstådd. Effekter vi vill uppnå Vi vill att eleverna ska känna att de duger de vågar misslyckas de är bra på att leka de är bra på samarbeta de kan använda sitt språk på många olika sätt för att göra sig förstådda Kännetecken på dessa effekter Alla eller de flesta elever är med i lekar och i olika samarbetsövningar. Eleverna känner sig sedda och att de duger vilket bland annat kan utläsas i de enkäter som elever får göra men också genom observationer på fritidshem och på raster. Att eleverna använder språket varierat för att t e x förklara, reda ut missförstånd och stötta dem som inte har svenska som modersmål
I föräldraenkäten och på föräldramöten, utvecklingssamtal och skolkonferenser kan vi också märka hur föräldrarna upplever om tryggheten är stor och måluppfyllelsen hög Planerade åtgärder Att skapa trygghet och utveckla elevernas språkanvändning Delmål: Eleverna känner tillit till sig själva och andra Eleverna ska uppnå god självkänsla och känna sig trygga i sin person oavsett prestation och kön Eleverna ska utveckla sätt att uttrycka sig och få insikt i att det finns flera olika sätt att göra sig förstådd. Elevenkäter Samarbets- och trygghetsövningar Tydlig struktur Gruppindelning görs av vuxna Massage enligt devisen den man rör, retar och slår man inte Lyfta fram positiva egenskaper och händelser Ge varandra komplimanger Värderingsövningar Föreläsning om genus för pedagoger Kollegialt lärande kring språkutveckling på bland annat pedagogiska kvällar och andra pedagogiska forum Arbeta för att alla fritidhemsavdelningar känner att Munspelet är ett fritidshem Plan för systematiskt kvalitetsarbete Munspelets fritidshem har satt upp målen Trygghet och Språkutveckling Arbetsgång All pedagogisk personal diskuterar vilka mål man vill arbeta med under läsåret utifrån tidigare resultat. Målen kopplas till Lgr11 och kommunala mål Fritidshemmet har ett kvalitetskort där mål samt vilka aktiviteter man valt att arbeta med för att nå målen skrivs in Målen i kvalitetskortet följs upp fyra gånger under läsåret. I slutet av läsåret görs en helhetsanalys och nya mål sätts upp för det därpå följande läsåret. Det skrivs också in på i kvalitetskortet. Under utvecklingsdagarna i juni och augusti skrivs kvalitetsrapporten där även åtgärdsarbetet utifrån resultat och analys beskrivs.
Alla kvalitetarbeten ska finnas tillgängligt för all personal på skolan, så att man kan följa varandras arbete och dra lärdom av varandra. Uppföljningarna läggs in kontinuerligt på It s learning. Elever och föräldrars delaktighet Skolområdets vision och verksamhetens mål ska finnas presenterade på hemsidan. Dessa presenteras även på skolkonferensen. När det gäller skolområdets vision är den under bearbetning eftersom vi har två skolområden har blivit ett, LTÖ. Förutom skolkonferenser är föräldramöten, utvecklingssamtal och enkäter sätt att göra föräldrar delaktiga. På hemsidan kan varje klass publicera vad de gör i skolbarnomsorgen och på vilket sätt det är kopplat till målen. Elever är delaktiga genom klassråd, elevråd, fritidhemsråd och trivselenkäter, där Vängruppen(Likabehandlingsråd) har utarbetat frågorna. Personalens delaktighet Målen för 2014/2015 sattes tillsammans med rektor. Arbetet utvärderades på fritidshemsmötet. De tittade på de uppställda målen, vilka åtgärder man satt in och resultaten av dem. Därefter analyserades resultaten och mål för nästa verksamhet ställdes upp. En sammanställning av deras resonemang är sammanställt i denna redovisning. Se planen för systematiskt kvalitetsarbete för läsåret 2015/2016 Elevers och föräldrars delaktighet Verksamhetens mål finns presenterade på hemsidan och så småningom kommer även skolområdets vision presenteras. Den är just nu under omarbetning eftersom Linero/Östratorns skolområde har slagits ihop med Tunas skolområde. Mål och visioner kommer att presenteras på skolkonferensen. Förutom skolkonferenser är föräldramöten, utvecklingssamtal och enkäter sätt att göra föräldrar delaktiga. På hemsidan kan varje klass publicera vad de gör på fritidshemmet och på vilket sätt det är kopplat till målen. Elever är delaktiga genom fritidhemsråd och trivselenkäter. Bilaga