PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Relevanta dokument
Money talks Ekonomisk lönsamhet som argument för hållbart resande PASTA-projektet

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

OM FLER GÅR OCH CYKLAR SPARAS 44 LIV VARJE ÅR BARA I ÖREBRO!

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Hälsoeffekter av cykling

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Cyklingens värde för folkhälsan

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Stillasittande & ohälsa

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Varför ett fotgängarprogram?

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Hållbar planering varför det?

Fråga 1: Övergångsställen

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

HUR BYGGER VI DELADE MOBILITETSTJÄNSTER SOM INKLUDERAR FLER?

Folkhälsoarbete i Östersund

MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Det goda livet TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

Folkhälsoaspekter av cykling

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Trafikbuller och hälsa

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Oskyddade Trafikanter

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Stadens sociala samband

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen En kunskapssammanställning

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha?

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

ö AB fic or Traf Trivect

Samverkan för säker cykling

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

DELADE MOBILITETSTJÄNSTER I UTSATTA OMRÅDEN FÖR EN MER JÄMLIK TILLGÄNGLIGHET

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Hållbart resande i praktiken

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

31/01/2019 VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDSSPANING 2019 VART ÄR VI PÅ VÄG? VÄRLDENS MODERNASTE LAND STÖRSTA FÖRÄNDRINGEN I TRANSPORTSYSTEMET BÖRJAR NU -

Planering i tidiga skeden

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Friluftsliv och naturupplevelser

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Transkript:

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa Tekn. Dr. Annika Nilsson, Trivector annika.nilsson@trivector.se (Fil. Dr. Erik Stigell och Tekn. Dr. Anna Clark) Trivector (www.trivector.se) Projektet har fått finansiering från EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration enligt avtal nr 602624-2 och av Trafikverket @EUPASTA #EUPASTA

Trivector Traffic

Upplägg - Något om hälsa och transport - Vad är PASTA projektet? - Resultat från PASTA projektet - Hälsokonsekvensverktyg Footer 3

Vad är hälsa och vad har det med transport att göra? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet WHO. (1946). 4

Mer fysisk aktivitet ger bättre hälsa Hälsoeffekter Inaktiv Aktiv vardag/ Lätt motion Motion Träning Fysisk aktivitet 5 5

Fysisk aktivitet är så bra att det finns rekommendationer för det 1. Vuxna: minst 150 min måttligt aktiv fysisk aktivitet per vecka 2. Barn och unga i åldern 5 17 år behöver minst 60 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet om dagen. 3. Fysisk aktivitet utöver det ger ytterligare hälsovinster. 6

Om man klarar rekommendationen, får man sin belöning Fysisk aktivitet minskar risken för: diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, tjocktarmscancer, fetma, depression mm Och förbättrar våra förmågor: immunförsvar, kondition muskelstyrka v Haskell, W., I. Lee, et al. (2007). "Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine." Circulation 116(9): 1081-1093.

Hur mycket minskar risken då?

Hälsoeffekter av aktiv mobilitet Footer 9

Få vuxna klarar rekommendationerna! (World Health Organisation Europe, 2006)

30 min cykling/gång, fungerar det i Örebro? 1 2 3 4 km 11

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa Fyra år 16 partners 12 000 studiedeltagare 6,6 miljoner Euro Projektet har fått finansiering från EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration enligt avtal nr 602624-2 och av Trafikverket @EUPASTA #EUPASTA

PASTAs bidrag - Den hittills största studien om stad, trafik och hälsa - Ett ramverk av faktorer som påverkar aktiv mobilitet - Goda exempel och rekommendationer för policy - Hälsoeffekter av elcyklar - Risk för krock/crash vid gång och cykel - Uppdaterat HEAT @EUPASTA #EUPASTA

Syftet med PASTA Hur får vi mer aktiv mobilitet? Vad är det värt? Hur kan vi integrera hälsa i trafikplaneringen? 14

15

De sju PASTA-städerna 12% Örebro 54% 25% 9% Gång Cykling Kollektivtrafik Privat motortrafik London / Newham 31% 24% 42% 3% Zurich 20% 41% 23% 16% Antwerp 36% 26% 4% 34% 29% 28% 37% 6% Vienna Barcelona 35% 46% 54% 16% 1% 29% Rome 18% 1% Footer 16

Projektdesign - metod Litteraturstudie Workshops & intervjuer Nyckelaktörer inom trafik och hälsa Longitudinell studie 2 000 deltagare i varje stad HEAT Hälsokonsekvens -bedömning 17

Litteraturstudie: Faktorer som påverkar aktiv mobilitet 18

Breda insatser krävs för ökad aktiv mobilitet Footer 19

Resultat: Workshops och intervjuer i de 7 PASTA-städerna Det saknas etablerat samarbete mellan transport- och hälsosektorn Kopplingen mellan hälsa och transporter uppmärksammas inte; transportfrågorna prioriterades inte i stadens hälsoarbete och vice versa Hälsoargument behöver lyftas fram i policys och planer för stadsutveckling 20

Workshops och intervjuer i de 7 PASTA-städerna 21

Resultat från den longitudinella studien 22

Longitudinell webbenkät i de sju PASTA-städerna Före/efter, trender Aktiv mobilitet och fysisk aktivitet över tid Omfattande frågebatteri Participant burden Baseline Q Socio-d. Commute route Health status GPAQ Mobility scale Travel D Psychology Top measure FU short Mobility scale PA single item Crash-q Crash Q (only in case of crash or near-miss) FU short FU long GPAQ Travel-D Crash-q FU short FU short

Hälsoeffekter av elcyklar Elcyklister cyklar längre sträckor Elcyklister får samma dos av fysisk aktivitet, jämfört med vanliga cyklister Distance covered by e-bikes vs. non-electric bikes 20.4 Elcykar bidrar med hälsofrämjande fysisk aktivitet, särskilt för grupper där fysisk aktivitet är extra viktigt såsom äldre 12.2 5.1 9.3 Distance per day (km) Distance per trip (km) Non-electric bike E-bike

Ett axplock från enkätstudien 77% anser att cykeln sparar tid 23% ser cykeln som ett säkert färdsätt med avseende på trafikolyckor Cyklister väger i snitt 4kg mindre än vanebilister 25

Förhållandet mellan aktiv mobilitet och fysisk aktivitet Innebär ökad aktiv mobilitet mer fysisk aktivitet? JA: aktiv mobilitet bidrar till högre nivåer av fysisk aktivitet

Crash Add-on i den longitudinella enkätdesignen: 27

Krock/krasch-risk vid gång och cykling Krascher Exponering Jämförelser mellan städer och platser Identifiera trafiksäkerhetsfaktorer

Risk för krock/krasch vid cykling, per cyklad kilometrer Travel Diary Sub-Sample (participants = 2,101 ; crashes = 496 )

Resultat: Samband km cykelnät och cykelandel Andel resor med cykel på 25% Mueller N. Et al. forthcoming

Handbok med goda exempel på hur man kan uppmuntra gång och cykling Finns att hämta på 31

Sammanställning av goda exempel från Europa Strategisk policy Transportsektorn Improving the health of Londoners, Transport action plan, UK Fysisk miljö Köpenhamns nätverk av 28 super-cykelvägar Social miljö Regelverk För att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken har Göteborg genomfört projektet KOLLA Frankrikes stödsystem för cykelpendlare, som innebar att cyklisterna fick återbäring för varje cyklad kilometer Hälsosektorn Bristol har anställt folkhälsoexperter för att integrera hälsofrågan i trafikplaneringen Walking cities programme, UK Cykling på recept för att uppmuntra fler att cykla för att förbättra sin hälsa The Active Travel Act 2013 innebär ett lagstadgat krav för lokala beslutsfattare i Wales att kartlägga och planera för lämpliga rutter för aktivt resande Footer 32

Hälsokonsekvensverktyg Vad är det värt? 33

Färdsätt, exponering och hälsoutfall Valt färdsätt påverkar individens exponering för fysisk aktivitet, trafikolyckor, luftföroreningar, social interaktion, brott mm Vilket påverkar hälsoutfall i form av sjukdomar, skador, förväntad livslängd, förtida död mm. Nyttor och risker även för omgivningen Footer 34

Val av färdmedel påverkar hälsan Luftföroreningar Olyckor Stillasittande Fysisk aktivitet Buller 35

Hälsoeffekter av aktiv mobilitet 17 Health impact assessments (2015) Müller N et al. (2015): Health impact assessment of active transportation: A systematic review, Preventive Medicine 76, July 2015: 103 114.

Nettoeffekten på hälsan är starkt positiv ca 9 gånger större Dålig luft buller Fysisk aktivitet stillasittande 37

PASTA-modellen för att beräkna nyttor och risk 38

Exempel på tillämpning av PASTA-modellen: Vad är det värt om Örebro skulle nå sina trafikmål? Indata: Färdmedelsfördelning Per färdsätt, för Örebro: Antal resor per dag Färdlängder, restider, hastigheter Antal dödade i trafiken per år För befolkningen/staden Dödlighetstal Andel med tillräcklig fysisk aktivitet Bakgrundshalter av luftföroreningar 39

Mål Andelen gång, cykel och kollektivtrafik ska utgöra 60% år 2020 (2011: 44%) Minskning av fossilbränsledriven biltrafik Maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gång så lång tid att cykla jämfört med bil Footer 40

Exempel: Vad är det värt om Örebro skulle nå sina trafikmål? Nuläge: 46% gång, cykel och kollektivtrafik Mål: 60% gång, cykel och kollektivtrafik Sparade liv Trafikolyckor -1,1 Luftföroreningar -0,3 Fysisk aktivitet 45,7 Totalt 44 sparade liv per år Värde: 1,75 miljarder kronor per år! 41

PASTA bidrog också till att uppdatera WHO Health Economic Assessment Tool for Walking and Cycling (HEAT)

HEAT, http://www.heatwalkingcycling.org Om X personer går/cyklar Y minuter på de flesta dagar, vad är det samhällsekonomiska värdet av de hälsoeffekter som fås i form av minskad mortalitet (dödlighet)? Verktyget kan användas för att bedöma: NULÄGE: Vad är värdet av dagens gående och cyklande? SCENARIER: Vad vore värdet av att stadens cyklande fördubblades eller blev som I Nederländerna? FÖRE-EFTER: Vad är värdet av den ökning av gång och cyklande vi har uppmätt (eller minsknng)?

http://www.heatwalkingcycling.org

PASTAs bidrag - Den hittills största studien om stad, trafik och hälsa - Ett ramverk av faktorer som påverkar aktiv mobilitet - Effektsamband - Goda exempel och rekommendationer för policy - Hälsoeffekter av elcyklar - Risk för krock/crash vid gång och cykel - Uppdaterat HEAT @EUPASTA #EUPASTA

Frågor att ta med i diskussionen Har ni goda exempel på att hälsoeffekter har använts i transportsektorn eller vice versa? Hur har miljö- och transportsektorn samarbetat eller hur skulle de kunna samarbeta? Fysisk aktivitet med i samhällsplaneringen hur förverkligar vi det? Vad behövs för att inkludera hälsoeffekter av fysisk aktivitet i vårt arbetet? Hur ska HEAT användas i infrastrukturprojekt? Vem/vilka ska HEAT-beräkningar nå fram till? 46

Tack för uppmärksamheten! Tekn. Dr. Annika Nilsson, Trivector annika.nilsson@trivector.se 47