4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Relevanta dokument
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Induktion LCB 2000/2001

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

Digital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Integralkalkyl. Den bestämda integralen. Om Maclaurinutvecklingar. Integralen mäter en area. Analys360 (Grundkurs) Instuderingsuppgifter

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Komplexa tal. j 2 = 1

Randvillkoren tecknas

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Grundläggande matematisk statistik

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Serier och potensserier

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Sfärisk trigonometri

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Föreläsning 3: Strängmatchning

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

IE1204 Digital Design

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

SF1625 Envariabelanalys


Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

Repetition 2. a) Delmängdskonstruktionen ger nedanstående DFA. Till höger med nya tillståndsnamn.

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

SF1625 Envariabelanalys

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Periodisk summa av sinusar

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Gör slag i saken! Frank Bach

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

Kursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:

Belöningsbaserad inlärning. Reinforcement Learning. Inlärningssituationen Belöningens roll Förenklande antaganden Centrala begrepp

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Finaltävling den 20 november 2010

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Generaliserade integraler

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

9. Bestämda integraler

Sammanfattning, Dag 9

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Det energieffektiva kylbatteriet

Lösningar till problemtentamen

1.1 Sfäriska koordinater

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Sidor i boken

Obligatoriska uppgifter

Matris invers, invers linjär transformation.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Inlämningsuppgifter i Funktionsteori, ht 2018

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

ETT OSKRIVET KAPITEL I FORSLING NEYMARK: Matematisk Analys

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Transkript:

Signler och system i frevensplnet Övningr. Bestäm fourierserieoefficientern för de periodis signlern ) 7 δ [ n ] N = b) { δ [ n ] δ [ n 6] } N = c) { δ [ n + ] δ [ n ] } N =. T frm fourierserieoefficientern för följnde periodis signler: n π n π n π π x n = sin + cos + sin + 6 ) [ ] n π n π π x n = sin + cos 8 6 b) [ ] c) x [ n] = { KK } -spetrts symmetri- Plott i intervllet = K N. Bestäm i vrje fll punt på -xeln dvs den punt runt vilen spetrt spegls. Betrt signlen x n π 9 n π n π 9 [ n] = + sin + cos + sin ) Vilen period N hr signlen? b) Vil fourierserieoefficienter i intervllet = K N är sild från noll? c) Berän mplitud och fs hos fourierserieoefficientern och plott mplituden som funtion v i intervllet N K N. (Obs! Hur mång oefficienter behöver mn egentligen berän?) d) Vd betyder -oefficienten? Hur n mn diret se om en signls -oefficient är noll eller inte? Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

. Tecn uttryc för de signler som hr följnde fourierserieoefficienter ) N = 8 = 6 π = π = π 7 = 6 π b) N = = 7 = = + j = 8 j 6 = 8 + j = j = Övrig oefficienter är noll. 8. Vi önsr i ett tidsdisret system med smplingsfrevensen Hz syntetiser (generer) den periodis signlen x () t = sin( 8 π t) 7 cos( π t) + sin( 8 π t) genom tt berän smpelvärden för en period v signlen och sedn generer denn följd cylist. Hur mång punter måste vår följd v berände värden bestå v dvs hur mång punter rävs för tt sp en period v den totl signlen?.6 Vi hr den periodis signlen x n [ n] = cos π + 8 sin π n 6 ) Tecn oefficientern i signlens fourierserie b) Tecn fourierserieoefficientern för signlen 6 x[ n] c) Tecn fourierserieoefficientern för signlen 8 x [ n ] x n x n d) Tecn fourierserieoefficientern för signlen { [ ] [ ] }.7 Bestäm fouriertrnsformern X ( Ω) för de periodis signlern δ b) { δ [ n + ] δ [ n ] } ) 7 [ n ] c) { δ [ n ] δ [ n 6] } Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

.8 ) Berän ett uttryc för fouriertrnsformen X ( Ω) för signlen i vidstående figur Figur Q.8. b) Plott dess mplitud- och fsspetrum i intervllet π < Ω < π. (Plott gärn med hjälp v dtor) x[n] n - Figur Q.8. Signlens tidsförlopp.9 Berän fouriertrnsformen ( Ω) intervllet π. ) [ n] = δ [ n + ] δ [ n] δ [ n ] x b) [ n] = r[ n + ] r[ n + ] r[ n ] + r[ n ] x b X för signlern nedn. Plott mplitudspetrt i c) Hur sulle fsurvn i b)-fllet se ut? Vd lls en sådn fsgång? n d) Rit s- och fsspetr för signlen x b [ ] e) Rit s- och fsspetr för signlen x b [ n ] f) Rit s- och fsspetr för signlen 7 { x [ n + ] x [ n ] }. ) Berän ett uttryc för frevenssvret för det LTI-system som hr följnde impulssvr h h [ n] = δ [ n + ] + 7 δ [ n] δ [ n ] [] n = { [] n + δ [ n ] + δ [ n ] } 8 h [ n ] + 6 h [ n δ ] b) Rit bilder (blocschemn) över hur systemen ser ut. Följnde differensevtioner besriver ett ntl tidsdisret system y y y [ n] = 8 x[ n] + x[ n ] x[ n ] [ n] = x[ n] + y [ n ] y [ n ] [ n] = x[ n] + x[ n ] + y [ n ] y [ n ] ) Bestäm systemens överföringsfuntioner H ( Ω) b b b) Bestäm förstärningen vid Hz och vid f s Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

. forts. c) Siss överföringsfuntionerns survor ( Ω) H i frevensplnet. Siss survorn i intervllet f s. Betrt LTI-system i Figur Q.. ) Ange systemets differensevtion b) Plott systemets impulssvr (de ått först termern) c) Är systemet stbilt? d) Är systemet uslt? e) Ange ett uttryc för systemets frevenssvr H( Ω). f) Plott mplitudspetrt H Ω ( ) x[n] T T - 7 + + + Figur Q.. Systemets blocschem - T T y[n] g) Ange ett uttryc för systemets utsignl i frevensplnet Y ( Ω) och rit upp dess om systemets insignl x [n] ser ut enligt Figur Q.. - x[n] n Figur Q.. Systemets insignl y[ ] N []. Om signlen n smpld i punter hr den disret fouriertrnsformen Y hur blir då DFT:n v y [ n ] y [ n + ] y[ n ] ) b) n. Berän ll nödvändig värden på ftorern W N då ) N = b) N = 8 c) N = 6. Använd din resultt i Övning. för tt berän 7 ) b) W c) W W 8 6 6 Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

.6 Använd resultten i Övning. för tt berän DFT:n för följnde signl: x [ n] = { } Plott sedn X [ ]. Försö innn du ränr och innn du plottr tt giss hur X [ ] ommer tt se ut. (I det här fllet n mn ftist gör en gns br gissning men det gäller inte generellt!) Hur mång punter ommer vi tt plott längs -xeln? Vilen omponent ommer tt bli störst och vrför blir den störst? Förväntr vi oss ett stort eller litet värde på X? [].7 ) Berän fourierserieoefficientern till den periodis signlen x [ n] = { K} b) Berän fouriertrnsformen X (Ω) för den iceperiodis signlen i Figur Q.7. x[n] n - - Figur Q.7. Den ice-periodis signlens tidsförlopp c) Berän DFT för den smplde signlen i Figur Q.7. d) Hur sulle spetrt i c) förändrs om vi istället beränr FFT på den smplde signlen? - x(t) t - Figur Q.7. Smpld signl Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

.7 fort. e) Plott ( Ω ) X i intervllet π (gärn med dtorhjälp). Mrer sedn i smm digrm DFT-spetrt dvs X [ ]. Mrer ocså i smm digrm. Förlr sillndern och lihetern i vår tre spetrn. Förlr smbndet melln de tre resultten.8 Fyll utgående från din slutstser i Övning.7 i de ord som sns nedn. X() -spetrt som DFT producerr n betrts som N stycen smpels v Alterntivt n mn säg tt DFT/FFT beränr _ v den _ signl som hr en period som ext motsvrr den smplde dtmängden (bortsett från en slftor på /N)..9 En smpld signl hr en fouriertrnsform () enligt Figur Q.9.. Vilet spetr hde vi fått om vi i stället hde beränt DFT/FFT v signlen i ) 6 punter b) punter.6...8.6 Frevensspetr.... Vinelfrevens (reltivt pi). Signlen Figur Q..9. Signlens fouriertrnsform x () t = sin ( π t) + sin ( 6 π t) smpls med smpel/s. ) Hur stor frevensupplösning får vi i FFT-spetrt om vi smplt i 8 punter? b) I vil spetrlomponenter hmnr de sex störst topprn (en)? c) Plott FFT-spetrts med dess toppr utritde. Plott endst i intervllet = K6. Klibrer även frevensxeln i Hertz. Signler och system i frevensplnet Övningr sid.6

. ) I vilen spetrlomponent hmnr störst utslget om signlen x[ n] = cos ( n) nlysers i en 8-punters FFT? b) Vil är de tre störst spetrltopprn (i intervllet reltiv storle f s. Figur Q.. nedn visr FFT-spetrt () för en signl [ n] x smpld i 6 punter med smplingshstigheten smpel/s. )? Ange ders inbördes FFT-spetr med retngulärt fönster X() 8 6 6 8 Figur Q.. En signls FFT-spetr ) Vil frevensomponenter ingår enligt spetrt i signlen? Signler och system i frevensplnet Övningr sid.7

. forts b) Spetrt i Figur Q.. nedn visr FFT () v smm signl men nu hr signlen fönstrts med ett Hnningfönster. Ange utgående från dess båd spetrn x n (troligen) innehåller ll frevensomponenter som signlen [ ] 7 FFT-spetr med Hnningfönster 6 X() 6 8 Figur Q.. FFT-spetr för en signl fönstrd med Hnningfönster. I Figur Q.. nedn ser du en del v ett 6-punters FFT-sspetrum. FFT-spetr X() Figur Q.. En signls FFT-spetr Signler och system i frevensplnet Övningr sid.8

. forts. Signlen som smpldes vr en ren sinusignl. Använd spetrt i Figur Q.. för tt berän sinussignlens ext frevens med två decimlers noggrnnhet. Smplingshstigheten vr smpel/s. I ett system som gör frevensnlys i reltid visr det sig tt mn då frevensnlysen görs med DFT över punter så hinner mn med uppdteringr dvs ny frevensnlyser vrje seund. Uppstt mximl uppdteringshstigheten om vi i stället övergår till FFT med minst li god upplösning. Signler och system i frevensplnet Övningr sid.9

Signler och system i frevensplnet Övningr sid.

Signler och system i frevensplnet Fcit 7 π π. ) = = 8 = L b) = e 8 π j e π j = = 8 π cos π cos 8 π + sin π sin L 8 π π sin sin L rctn = L 8 π π cos cos 8 π π c) = j sin = j sin = L9. ) N = = j = = 8 = j 8 = = 8 = 8 = + j = 8 = = = = = = j = All ndr omponenter är noll () Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

. ) forts. 8 8 6 8 Figur A.. Signlens fourierserieoefficienter b) N = 8 j π 6 = j = = e = 6 = = = j = 7 = = = e 7 = All ndr omponenter är noll () j π 8 6 8 Figur A.. Signlens fourierserieoefficienter c) N = = = j = = + j Figur A.. Signlens fourierserieoefficienter Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

. ) N = 7 b) Termern och är sild från noll () 9 6 68 c) = = j 9 = 7 j = = j = 6 = 7 = 9 68 = j = 6 8 6 7 Figur A.. Signlens fourierserieoefficienter d) är lispänningsnivån. Denn omponent finns med om signlens medelvärde inte är noll () π n π π n. ) cos + sin π n π n π n b) 7 + 8 cos + 6 cos + 6 π + cos π. 6 punter.6 N = 8 ) = = 7 9 = = j = 9 π Övrig oefficienter är noll () b) = = 9 = = j = 9 π Övrig oefficienter är noll () Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

.6 forts. c) * = = 6 π 9 * 9 = = π d) Övrig oefficienter är noll π * j = = 7 e Övrig oefficienter är noll () π 7 * j j = = 8 9 e e 9 π.7 ) 7 Ω b) 8 sin( Ω) π j Ω j 6 Ω c) ( e e ) = sin( Ω) Ω X Ω π = e e + e j Ω j Ω j Ω.8 ) ( ) b)...... - - Fs (reltivt pi) Figur A.8. Signlens spetr Fsvinel (reltivt Pi) Fsvinel.8.6.. -. -. -.6 -.8 - - - Fs (reltivt pi) Figur A.8. Signlens spetr fs Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

.9 ) ( Ω) = + j sin( Ω) X....... Fs (reltivt pi) Figur A.9. Signlens frevensspetr b) ( Ω) = + cos( Ω) + cos( Ω) X b 8 7 6.. Fs (reltivt pi) Figur A.9. Signlens frevensspetr ( ) c) Funtionen X b Ω är rent reell och snr lltså fsvridning. Egenspen lls nollfs och är ett specilfll v linjär fs som vi återommer till i Kpitel 8 d) Funtionen är även nu reell och snr fsvridning Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

.9 d) forts 9 8 7 6.. Fs (reltivt pi) Figur A.9. Signlens frevensspetr e). Fsvinel - -.. Fsvinel (reltivt pi) - - - -6-7 -8-9.. Fs (reltivt pi) Figur A.9. Signlens frevensspetr -.. Fs (reltivt pi) Figur A.9. Signlens frevensspetr fs Signler och system i frevensplnet Fcit sid.6

.9 forts f). Fsvinel.. 8 6 Fsvinel (reltivt pi).. -. -. -. -... Fs (reltivt pi) Figur A.9.6 Signlens frevensspetr -... Fs (reltivt pi) Figur A.9.7 Signlens frevensspetr fs j Ω j Ω. ) ( ) H Ω = e + 7 e H ( ) = + e j Ω + e j Ω Ω j Ω j Ω ( + 8 e 6 e ) b) x[n] + T y [n] T 7 + T T - Figur A.. System :s blocschem Signler och system i frevensplnet Fcit sid.7

. b) forts. x[n] / + + y [n] T / + + -8 T T / 6 T Figur A.. System :s blocschem j Ω j Ω. ) ( ) H Ω = 8 + e e H H + e ( Ω) = j Ω j Ω e j Ω + e e + e ( Ω) = j Ω j Ω b) H f H ( ) s = 7 =. 8 H f H ( ) s = 78 = 7 H f H ( ) s = =. 6 c) H. H...8..6.......... Frevens (reltivt fs) Figur A.. Överföringsfuntionen H..... Frevens (reltivt fs) Figur A.. Överföringsfuntionen H Signler och system i frevensplnet Fcit sid.8

. c) forts.... H........ Frevens (reltivt fs) Figur A.. Överföringsfuntionen H. ) y [ n] = y[ n ] + x[ n] x[ n ] + 7 x[ n ] b) { 67 6 6 8} 7 h[n] n - - Figur A.. Systemets impulssvr c) Systemet är stbilt d) Systemet är uslt e) j e H = + + 7 e e Ω ( Ω) j Ω j Ω Signler och system i frevensplnet Fcit sid.9

. forts. f).8.6....... Frevens (reltivt fs) Figur A.. Systemets överföringsfuntion g) Y e j Ω j Ω e + e + e ( Ω) = j Ω j Ω 7 e j Ω [] Y [ ]. ) Y b) W N. ) W = W = j b) W 8 = W 8 = j W8 = W = j W = j 8 c) W W = 9 j 8 6 = 6 W = W8 = j 6 W = 8 j 9 W6 = W = j W6 = 8 j 9 6 W = W8 = j 6 6. ) j b) j c) j Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

.6 X [] = { 7 + j 9 + j 9 9 j 7 9 + j 7 j 9 7 j 9} DFT 9 8 7 6 6 7 Figur.6. Signlens DFT-spetr.7 ) { = 6 8 j 88 j 7 6 j 88 7 6 + j 88 j 7 88 + j 88} X Ω = + e e + e + e e j Ω j Ω j Ω j 6 Ω j 7 Ω b) ( ) c) X [ ] = { 7 j 7 9 + j 7 j j 9 j 7 7 + j 7} d) Smm resultt som DFT:n Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

.7 forts. e) Fourierserie fouriertrnsform och DFT 8 6 Fourierserie DFT urv Fouriertrnsform...6.8 respetive frevens (reltivt fs) Figur.7. Signlerns fourierspetr DFT-spetr och fourierserieoefficienter.8 X ( ) -spetrt som DFT:n producerr n betrts som N stycen smpel v X ( Ω ). Alterntivt n mn säg tt DFT/FFT:n beränr fourierserieoefficientern v den periodis signl som hr en period som ext motsvrr den smplde dtmängden.9 ) b).6 DFT- N=6.6 DFT- N=.....8.6.8.6.......6.8 Frevens (reltivt fs) Figur.9. Signlens DFT-spetr N = 6...6.8 Frevens (reltivt fs) Figur.9. Signlens DFT-spetr N = Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

. ) 6 Hz X [] X [] X [] X [] X [ 9] och X [ 9] b) 6 7 8 c) Frevensspetr 8 6 8 6 6 7 8 9 Frevens (Hz) Figur A.. Signlens FFT-spetr. ) X [] 6 b) De tre störst spetrlomponentern är X [ ] X [ 6] och [ 7] X med de reltiv storlern respetive. ) 9 och Hz (spetrlomponentern X [ 9] och X [ ] X [ ] X [ ] närmre bestämt ungefär vid 6 dvs 6 Hz ). Läcget in i omponent visr tt den senre omponenten egentligen ligger melln X och b) Signlen innehåller ytterligre en omponent med frevensen 7 Hz (omponent X [ 7]). 797 Hz melln [ och. 6 uppdteringr/seund X ] X [ ] [ ] Signler och system i frevensplnet Fcit sid.

Signler och system i frevensplnet Fcit sid.