Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Relevanta dokument
Social insatsgrupp. Folkhälsonämnden. Sammanfattning

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Den viktiga skolnärvaron

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Välfärds- och folkhälsoprogram

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Projekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson,

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Barn i utsatta livssituationer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Ungas möte med socialtjänsten

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Psynkronisering S Y K I K

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Förebygga och upptäcka

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, Monica Norrman

Jens Persson Kommunalråd. Barnen i fokus

Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Handlingsplan för närvaro - Din närvaro är avgörande

FÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

I skolan. Inte utanför! Uppmärksamma Seminarium frånvaro ABF och agera!

Stockholmsenkäten 2014

Att investera i framtiden

Ämne. Hot och våld samt rädsla, oro, ängslan.

Depressioner hos barn

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Erfarenheter utifrån uppdrag med tio elever i Samverkansforums familjebehandling

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Utvärdering av Barnhälsan

Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014

Stockholmsenkäten 2014

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

Stockholmsenkäten 2014

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

samverkan motivera agerar

Stockholmsenkäten 2018

Verksamhetsområde Social utveckling

Transkript:

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

20 barnavårdsärenden

Reflektioner?

Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar i samhället olika mycket (Försäkringskassa, landsting, rättsväsende, kommun). Alternativkostnader, vad kostar insatserna och vad kostar det att avstå från insatser men riskera människor som hamnar i utanförskap för större delen av sina liv.

Pinocchio Pinocchio är en arbetsmodell som bygger på samverkan mellan föräldrar, skola och socialtjänst. Barn i åldrarna 6-12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Stärka skyddande faktorer och minska riskfaktorer.

Pinocchio Beräknat på 10 projektplatser Projektkostnad Utanförskap en kvinnlig amfetamin-missbrukare två manliga och en kvinnlig alkoholmissbrukare, en kvinna och man som är långvarigt psykiskt sjuk en kvinna och tre män som är sjuk/arbetslös

Pinocchio Utfall: 10 % av barnen skulle ha klarat sig ändå. Av resterande barn blir hälften positivt påverkade (45 %). 45 % minskade kostnader (170 000 kr per år).

Pinocchio

Hur har det gått? 45 barn har påbörjats. Varierande hur långt deltagande, mellan 1-3 år är det vanligaste. Mätning via SDQ Hyperaktivitet/koncentrationsproblem beteendeproblem, kamratrelationsproblem emotionella symptom. prosocialt beteende, exempel omtänksamhet och generositet. Förbättringar har gjorts för de allra flesta barn som deltagit. Uppförandeproblem är något som både barn, föräldrar och skolpersonal upplever minskar. Gällande hyperaktivitet och kamratproblem är uppfattningen av problemets omfattning varierande och svår att tyda, det skiljer mycket mellan föräldrars och skolpersonals åsikter.

Positiva effekter! Förbättrad emotionell hälsa ca 80 % ökning (huvudvärk, magont, oro, nedstämdhet, otrygghet etc.) Förbättrat uppförande 21 av 25 barn har själva upplevt förbättringar i sitt beteende och i sina känslor Enligt beräkning Utfallet

Social insatsgrupp i Degerfors Genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som befinner sig i riskzon för att utveckla en destruktiv livsstil. Målgruppen är ungdomar från 13 år till de som avslutat gymnasieskolan och som påbörjat en ogynnsam utveckling. Exempel på insatser: Socialt stöd via kontaktperson inom socialtjänsten En meningsfull fritidssysselsättning Motivationshöjande och stöttande åtgärder för att tillgodogöra sig skolundervisning.

Socioekonomisk beräkning Två år Antalet deltagare är beräknat till fem ungdomar i åldern 13-19 år De valda karriärtyperna: En heroinmissbrukare Två alkoholmissbrukare Två personer i lättare utanförskap 2 av 5 genom lyckad insats undgått utanförskap

Hur har det gått? Totalt 10 ungdomar Mätning via Skolnärvaro Skolresultat Självskattning, upplevd förbättring Under det sista året har tre av ungdomarna på tre månader minskat deras frånvaro. Exempel: Ungdom nr 6. full närvaro mer engagemang bättre skolresultat Familjens relationer har förbättrats högre tolerans och tålamod vid möten kommit in på och börjat på gymnasiet på annan ort Ungdom nummer 7 Ökad närvaro i skolan Fått betyg, var från början helt obehörig att komma in på gymnasiet. bättre inom relationer ansvarstagande positiv påverkan på sina vänner mindre normbrytande socialt beteende.

Julia Åhlgren Verksamhetsutvecklare julia.ahlgren@karlskoga.se