Delårsrapprt januari - augusti samt helårsprgns 2015
Innehåll Några händelser Plitisk rganisatin 03 04 Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Kmmunens persnal Kmmunens eknmi 05 06 10 12 Kncernredvisning Hässlehlms Industribyggnads AB Hässlehlm Nrra Statin AB Hässlehlm Teknik AB Hässlehem AB Hässlehlm Miljö AB Hässlehlms Vatten AB 18 18 19 20 21 22 Verksamhetsberättelse 23 Förvaltningar Kmmunstyrelsen - Kmmunledningskntr - Räddningstjänst - Arbetsmarknad ch kmpetensutveckling Fritidsnämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- ch utbildningsnämnd Scialnämnd Omsrgsnämnd Miljönämnd 24 26 28 29 31 33 35 37 39 41 43 Ft: Jens Christ ian Eknmisk redvismng Driftredvisning Investeringsredvisning Finansförvaltningen Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nter Redvisningsprinciper Ordlista 46 46 47 48 49 s 51 52 53 Ft: Jens Christian
Arets EU-inspiratö r Ludvig Einarssn, medarbetare vid H ässlehlms kmmun för Eurpa Direkt, har tilldelats priset sm årets ED-inspiratör 2014 i Sverige. Utmärkelsen Arets B U-inspiratör delas årligen ut av föreningen Effektnet för att uppmärksamma alla inspiratörer sm ökar närvarn av Eurpa i vardagen. Till mtivering för utnämnandet beskrivs bland annat Ludvigs nytänkande arbetssätt ch hans tydliga inriktning att arbeta med ungdmar sm sin målgrupp för att infannera m de möjligheter sm EU- medlemskapet erbjuder. r el-..., a.. ; Sprna samlas under jrd i nytt system E tt nytt underjrdiskt system för spsrtering har byggts på ett av H ässlehems bstadsmråde på Ljungdala ch därmed är de gamla traditinella sphusen ett minne bltt. Systemets fördelar är framför allt bättre arbetsmiljö, minin1al brandrisk samt ökad tillgänglighet. Ideträdgård på Slliden Hvdala sltt ch dess slttsträdgårdsmästare kmmer att uppföra en ideträdgård på Gustav V:s krcketplan på Slliden. Fyra av de vassaste aktörerna inm park- ch trädgårdsservice har nämligen bjudits in. Den kungliga trädgården med namnet ''lvmg/ig lustgård i paradiset" finns för beskådning under högsmmaren ch pris kmmer att delas ut till ett av de fyra bidragen. Lansering av kmmunens nya webbplats Hasslehlm.se har fått ett nytt utseende ch innehåll för att göra vardagen enklare. På kmmunens nya webbplats är målsättningen att du hittar det du behöver snabbt ch lätt. Med den nya webbplatsen vill kmmunen stärka möjligheterna till dialg, delaktighet ch tillgänglighet. Underhållsdepå ger över 100 arbetstillfällen Reginstyrelsen har fattat beslut m att förrda att det byggs en underhållsdepå i Hässlehlm för Öresundstågstrafiken. Underhållsdep ån byggs för att säkerställa hög service ch kvalitet i den dagliga skötseln av Öresundstågen. För kmmunen betyder investeringen över 100 nya arbetstillfällen. Slutligt beslut tas i reginfullmäktige. "l' a: Ft: Jens Christian Medeltida fest - en succe på slttet Bullrande skratt, långa hår ch snabelskr samt ett myller av gycklare ch besökare blev det när riddarna intg Hvdala sltt för ännu en Rikstrnering. Cirka 10 000 besökare gör Rikstrnerspelen till kmmunens största evenemang Framtidens infrastuktur- nät för digital trafik Beslutet är taget ch därmed hälsas medbrgarna välkmna till Fibernätet i H ässlehlms kmmun. Kmmunen satsar på att bygga fibernät med en planerad byggstart den l september. Målsättningen är att göra H ässlehlm till en attraktiv kmmun där kmmuninvånare ska ha tillgång till fast, funktinsduglig IT-kmmunikatin., ' Elises superspurt gav guld HAIS-löparen ch Brbytjejen Elise Malmberg km surn skjuten ur en kann ch spurtade hem EM-guldet på 400 meter häck under U23-EM Tallinn. VM i Kina nästa för succe-elise. A J('USti Sveriges m ötesplats för Eurpafrågr Under några dagar blir H ässlehlm ett Bryssel i miniatyr sm ger en bred publik tillfålle att få en inblick i hur resnemangen går inm enskilda plitiska mråden ch för E U i strt. Arets temaland var Plen ch årets huvudtema - smtifriretagande ch tillväst i Eurpa- lckade många besökare. 3
Mandatfördelning 2015-2018 c 4 FP 3 FV 2 KO 4 M 8 MP 4 s 20 s 14 v 2 Mandat 61 Ordförande l rene Nilssn (S) 1 :e vice rdförande Lena Svenssn (C) 2:e vice rdförande Duglas Rth (M) Ordförande Lena Wallentheim (S) 1 :e vice rdförande Mats Sturessn (C) e---+-- Kmmunledningskntret Arbetsmarknad ch 1-"---1 kmpetensutveckling e---f--. Räddnlngstjän sten stadsbyggnadskntret liil4----'i---l Barn- ch utbildningsförvaltningen Kulturförvaltningen -~ MilJökntret ~+---' Scialförvaltningen ~""-- Tekniska förvaltningen Hässlehem AB Hässlehlms Vatten AB Hässlehlms Industribyggnads AB L_ Hässlehlm Nrra statln AB Hässlehlm MilJö AB Hässlehlm Teknik AB 4
Förvaltningsberättelse l sid s- 22
Måluppfyllelse E n samlad prgns för m åluppfyllelsen visar att k mmunen berälmas uppnå fyra av åtta ö vergripande m ål. 38 prcent av d e övergripande m ålen ch 44 prcen t av utveckling smålen b e döm s vara delvis uppnådda vid årets slut. Samlad maluppfyllelse ~ ~ Medbrgaren Omsrg ch Ge barn Nav l l centrum service av ch unga reginen hög kvalitet en bra start I IIvet Hållbar eknmi Attraktiv arbetsgivare Växande ch dynamiskt näringsliv Scialt ch eklgiskt hållbar utveckling Den sammanvägda bedömningen, dels av utfallet gentemt kmmunfullmäktiges angivna målvärde ch dels av nämndernas samlade måluppfyllelse visar att kmmunen inte når upp till målsättningen m en gd eknmisk hushållning. Medbrgaren i centrum Utvecklingsmål Delmål Måluppfylle lse Kmpetensen i tillgänglig hetsar- betet ska höjas Hässlehlms kmmun ska ha en hög tillgänglighet Hässlehlms kmmun ska ha en gd medbrgardialg /må lvärde Medbrgarens möjlighet till inflytande ska öka Förtrendet för kmmunens plitiker ch den kmmunala beslutsprcessen ska öka Kmmunens förtrendevalda ska se medbrgardialg sm en del i sin styrning @j) {j nedsättning. Arets mätning visar att Hässlehlms kmmun ligger över rikssnittet inm idrttsmrådet, i arbetet för att tillgdse alla människrs rätt att delta i idrttslivet sm utövare ch besökare. Undersökningen pekar dck på att det finns en str förbättringsptential inm mrådena utbildning ch fysisk tillgänglighet. Insatser har gjrts för att öka kmpetensen inm tillgänglighetsmrådet, bland annat genm mdaningen av det kmmunala handikapprådet till ett tillgänglighetsråd. Det krävs emellertid en bättre samrdning ch styrning av tillgänglighetsarbetet för att kunna uppfylla målet m en hög tillgänglighet. Gd medbrgardialg Arbetet med den fördjupade översiktsplanen, Håsslehalms stad 2030, har bjudit på ett par tillfållen till medbrgardialg. Vid dialgträffar i Stadshuset ch Kulturhuset har medbrgare fått möjlighet att fördjupa sig i mål, strategier ch inriktning för den fysiska planeringen av H ässlehlms stad. Synpunkter har mötts ch stötts i livliga diskussiner mellan förtrendevalda ch medbrgare. Barn- ch utbildningsnämnden har inlett två medbrgardialger, dels kring ett eventuellt samarbete mellan kmmunens sklr ch ftbllsklubben Malmö FF ch dels kring den framtida lkaliseringen av förskle- ch fritidsverksamheten i Röke, Hörja ch Västra Trup. Omsrg ch serv1ce av hög kvalitet Utveck lingsmå l De lmål Måluppfyllelse /målvärde Hässlehlm ska vara Den enskildes Måluppfyllelsen en kmmun där det inflytande över redvisas i känns tryggt att leva vård, msrg årsredvisningen ch åldras i ch service ska öka Människr med funktinsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat bende ch verksamhet Hässlehlms km- mun ska ha ett systematiskt kvalitelsarbete Hög tillgänglighet Myndigheten för delaktighet genmför årligen en mätning av kmmunernas arbete för ökad tillgänglighet ch delaktighet för persner med funktins- Inflytande ch anpassad verksamhet Resultatet av årets brukarundersökningar kmmer inte att redvisas förrän i nvember månad. Det går således inte att till full bedöma måluppfyllelsen. 6
Systematiskt kvalitetsarbete En kardäggning av det kmm unövergripande ch förvaltningsspecifika kvalitetsarbetet visar att planerings- ch uppföljningsprcessen har utvecklats. E kn mistyrningen integreras alltmer i verksamhetsstyrningen ch förvaltningarna arbetar i allt större utsträckning med resul ta~ämförel s er ch utifrån ett prcessrienterat arbetssätt. D et kvarstår ändå ett arbete med att ulvedda verksamhetsanalyserna ch göra synpunktshanteringen ch resultatredvisningen mer tillgänglig för medbrgarna. Ge barn ch unga en bra start i livet Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse Kmmunens försklr ska ha färre barn i grup- perna Hässlehlms kmmun ska ha en förskla ch skla präglad av msrg, lärande ch mångfald /målvärde Hässlehlms kmmun ska upptäcka, främja ch erbjuda tidiga insatser till barn ch elever i behv av särskilt stöd fj förutsättningar för att arbeta i mindre barngrupper. Till viss del knuner ckså de persnella förutsättningarna att förbättras, med tanke på att flexibiliteten i barn- ch persnalgruppssammansättningarna ökar m verksamheten bedrivs i större enheter. För att ytterligare skapa förutsättningar för mindre barngrupper behöver persnalresursen förstärkas samtidigt sm en frtsatt utbyggnad av antalet förskleplatser sker. D et finns ett strt ch utökat behv av särskilda stödinsatser för barn ch elever ch kmmunen har under året frtsatt att utveckla arbetsmetder för att upptäcka, främja ch erbjuda tidiga insatser. Resultatutvecklingen inm sklan visar en ökning av det genmsnitdiga meritvärdet för fjärde året i rad. Samtidigt minskar andelen avgångselever i årskurs ni sm uppnått målen i alla ämnen. Gda lek- ch lärmiljöer Vid sidan av det planerade underhållet av kmmunens lekplatser har det gjrts en riktad insats för att förse alla lekplatser med skyltar sm anger namn, adress ch larmnummer. Alla elever har rätt att minst nå kunskapsmålen ch bli sitt bästa Delaktighet ch inflytande Målet att utarbeta en strategi för att stärka barnets rättigheter knuner inte att uppnås under året. Hässlehlms kmmun ska ha gda lekch lärmiljöer Minsttvå försklr eller sklr ska få upprustning av utemiljön varje år En plan för säkra sklvägar ska utarbetas Nav i reginen för bende, kultur, kmmunikatin ch lärande Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse /målvärde Tillgängligheten till ch vid kmmunens lekplatser ska öka Hässlehlms stad ska ha ett starkt varumärke Hässlehlms km- munikatinsläge ska stärkas Barns ch ungas rätt till delaktighet ch inflytande ska stärkas En strategi för att stärka barnets rättigheter i enlighet med barnknventianens grundläggande principer ska utarbetas En förskla ch skla präglad av m srg, lärande ch mångfa ld D et har inte skett någn utökning av tillgången på förskleplatser. Däremt har arbetet frtsatt med nybyggnatin av tre ersättningsförsklr i Vinslöv, Bjärnum ch Tyringe. D en kapacitetsökning sm uppnås kmmer att ge förbättrade lkalmässiga Andelen hushåll ch kmmunala verk- samheter sm erbjuds en gd digital infrastruktur ska öka Hässlehlms kmmun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Hässlehlms kmmun ska utveckla sina kulturella mötesplatser Det ska finnas fler bstadsmråden med varierande bstadstyper ch upplåtelsefrmer i hela kmmunen 7
starkt varumärke Arbetet med att stärka Hässlehlms kmmunikatinsläge har intensifierats under året. Förhandlingen m Sveriges framtida järnvägsnät, S verig~f"rhandlingen, kräver en kraftsamling från kmmunens sida. Under 2015 pågår faktafasen ch därefter följer själva förhandlingen sm beräknas vara klar under hösten 2017. För Hässlehlms kmmuns del gäller det att i sina nyttaanalyser kunna pilvisa stadens ptential sm reginal kärna ch kmmunikatinsnav i södra Sverige. Ett viktigt resultat av kmmunens arbete är att Regin Skåne ch de största kmmunerna i Skåne har enats m att förrda Hässlehlm sm höghastighetssta tian. Väl utbyggd digital infrastruktur Den 25 maj i år fattade kmmunfullmäktige beslut m en fiberetableringsplan sm innebär att 95 prcent av kmmunens medbrgare kmmer att erbjudas en möjlighet att ansluta sig till en digital infrastruktur med en hastighet av minst 100Mbit/s senast år 2020. I ch med denna kmmunövergripande satsning ch genm prjektet Fiber till sklma kmmer målsättningen m en gd digital infrastruktur att uppnås. Hållbar eknmi med en effektiv resursanvändning Utvecklingsmål Delmål Må l upp- Hässlehlms kmmun ska ha en gd kstn ad skntrll /målvä rde Nämndernas sam- lade budgetföljsam- het ska förbättras fylle l se En fömtsättning för en eknmi i balans är gd budgetföljsamhet i verksamheterna. Nämndernas budgetföljsamhet har försämrats avsevärt. Prgnsen visar på en avvikelse på - 2,5 prcent för 2015 vilket kan jämföras med 2014 då den var +0,7 prcent. Målet m att investeringarna ska vara självfmansit:rade kmmer inte att uppnås eftersm självfinansieringsgraden för 2015 beräknas till 36 prcent vilket kan jämföras med 76 prcent för 2014. En samlad bedömning visar på en mfattande investeringsverksamhet under de senaste åren. Investeringstakten framgent måste dämpas ch resultatet måste stärkas m målet ska kunna uppnås. Inget av de utsedda delmålen sm mäter m kmmunen har en gd kstnadskntrll bedöms bli upp fyllt under 2015. Attraktiv a1 betsgivare med tillåtande ch kreativa arbetsplatser Utvecklingsmål Delmål Må lupp- Alla medarbetare ska erbjudas en gd arbelsmiljö /målvärde Den arbetsrelaterade hälsan bland kmmunens medarbetare ska minska Medarbetarsamtal ch individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen fylle l se (J l Hässlehlms kmmun ska investeringarna vara självfinansierade Gd kstnadskntrll Kmmunstyrelsens uppföljning ch analys av nämndernas eknmi ch verksamhet ska fördjupas En viktig fömtsättning för gd kstnadskntrll är att det råder balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Gd kstnadskntrll bygger även på en tillförlitlig ch transparent redvisning sm ger gda fömtsättningar för användbara uppföljningar ch analyser. En gd arbetsmiljö Under 2014 genmfördes en medarbetarenkät vars resultat pekade på en psitiv utveckling inm samtliga mätmråden utm hälsa. Andelen medarbetare sm upplever en hög arbetsbelastning är frtsatt str ch under året har det genmförts såväl kmmunövergripande sm förvaltningsspecifika åtgärder för att främja hälsan. Samtliga medarbetare har blivit erbjudna föreläsningar m stresshantering ch friskvårdspengen har höjts för att lcka ännu fler medarbetare till hälsfrämjande aktiviteter. Scialförvaltningen har valt att utbilda ett antal hälsinspiratörer sm ska sprida kunskap ch väcka engagemang för mtin ch friskvård. Medarbetarenkäten visar att en str del av kmmunens persnal erbjuds medarbetsamtal Det finns dck frtfarande behv av att utveckla mallar ch anvisningar för den individuella utvecklingsplanen. 8
Gda förutsättningar för ett växande ch dynarniskt näringsliv Utvecklingsmål Delmål Mål upp- Hässlehlm ska vara en företagsvänlig kmmun Hässlehlms kmmun ska uppmuntra ch främja innvativt entreprenörskap ch nytöretagande Företagsvänlig kmmun /målvärde Hässlehlms kmmun ska ha en gd företagsservice Hässlehlms kmmun ska skapa mötesplatser för dialg ch samverkan kring innvatiner, ökat nyföretagande ch kunskapsutveckling fyll el se f!) Prjektet Förenkla helt enkelt har sedan hösten 2014 genmförts i kmmunen. Ett av målen har varit att öka förståelsen bland tjäns temän för hur det är att driva företag samt ta fram en handlingsplan med knkreta aktiviteter för att förbättra företagsklimatet I årets INSIKT-mätning redvisas ett ttalt NKI på 65 vilket är en förbättring från 2012 års NKI på 62. Kmmunen är dck inte i mål, enligt det strategiska näringslivsprgrammet för 2012-2020 är kmmunens målsättning att NKI ska ligga över 66. Arbetet inm funktiner såsm exempelvis Fiiretagsltsen ch mötesplatser såsm Frukstklubben frtsätter. D et är genm ett långsiktigt ch målfkuserat arbete sm kmmunens företagsservice ch företagsklimat kmmer frtsätta att vidareutvecklas. Innvativt entreprenörskap ch nytöretagande Genm samarbetsavtal med Krinva Science Park samt Nyföretagarcentrum skapar kmmunen förutsättningar för innvatin ch nyeöretagande i näringslivet. Utöver detta kmmer det från ch med hösten 2015 till våren 2016 att genmföras en förstudie kring affärscach ch entreprenörsmiljö på Nrra statin. Syftet är att stödja unga företag från start ch upp till fyra år, med målet att skapa förstärkt sysselsättningstillväxt i denna målgrupp. En scialt ch eklgiskt hållbar utveckling Kmmunkncernens medarbetare ch förtrendevalda ska ha gd kunskap m hållbar utveckling Minst 30 prcent av de ttala livsme- delskstnaderna i kmmunen utgörs av eklgiskt ch hållbart prducerad e varr Hässlehlms kmmun ska ha en upphandling sm stödjer en hållbar utveckli ng Hässlehlms kmmun ska ha en effektiv energianvändning /målvärde Utvecklingsmål Delmål Må lupp- Minst 25 prcent av kmmunkncernens medarbetare ch förtrende- valda ska genmgå utbildning i hållbar utveckling under 2015 Hässlehlms kmmun ska ge bättra förutsättningar för gång - ch cykeltrafik Kunskap m hå llbar utveckling fylle l se ~ u Det har inte genmförts någn kmmunövergripande utbilningsinsats för att öka kunskapen m hållbar utveckling hs förtrendevalda ch tjänstemän under året. Ett föreberedelsearbete har satts igång men utbildningsmålet kmmer inte att kunna uppnås under 2015. Hållbar upphandling Andele eklgiska livsmedel i kmmunens kök ökar stadigt. Vid halvårsskiftet uppgick andelen till 32,1 prcent vilket är en ökning med 4,3 prcentenheter jämfört med föregående år. Barn- ch utbildningsförvaltningen har gjrt en framgångsrik satsning på ekmat ch andelen eklgiska livsmedel i sklmaten är närmare 40 prcent. Även inm msrgsverksamheten har andelen eklgiska livsmedel ökat. Effektiv energianvändning Kmmunen har, med tekniska förvaltningen i spetsen, gjrt insatser för att främja gång- ch cykeltraflken. D et har bland annat gjrts en kartläggning av gång- ch cykelvägarna i kmmunen. Inventeringen kmmer att ligga till grund för en handlingsplan med pririterade åtgärder. 9
Krnn1unens persnal Persnalkstnader Peridutfall Persnalkstnaderna, exklusive pensiner, utgör 49,6 prcent (50,0) av kmmunens bruttkstnader ch uppg~r till 1 283 mnkr (1 199) per den 31 augusti 2015. Arets beräknade ökning av semesterlöneskulden samt efterskttslöner har bkats upp på finansförvaltningen. Lönekstnadsutvecklingen sedan augusti 2014 fördelad per knt framgår av tabell l. Per den 31 augusti 2015 uppgick bkförda lönekstnader inklusive persnalmkstnader till 1 256 mnkr (1 173). Det är en ökning med 83 mnkr. En gd kntrll ch styrning av lönekstnadsutvecklingen är därför angelägen. 1. Lönekstnad per knt 2014 + / - Arvden, förtrendevalda 8,0 6,7 1,3 Lön, arbetstagare 680,9 641,4 39,5 Jur, beredskap, Ob 38,6 34,5 4,2 Övertid ch fyllnadstid 11,6 10,5 1,0 Sjuklön 14,0 12,5 1,5 Semesterlön ch övrig fr~nvar 162,6 152,4 10,2 Upplupna löner l 2,1-0,8 2,9 Persnalmkstander 338,1 3 15,8 22,3 Summa lönekstnader l 1 256,0 1173,1 82,9 Pensinskstnader I år beräknas pensinskstnaderna till sammanlagt 17 4 mnkr, vilket är 26,5 mnkr mer än vad sm budgeterats. Budgeten baseras på KPA:s prgns i augusti 2014. Den stra avvikelsen jiimfört med budget berr framförallt på ökning av avsättningen. Denna ökning är en följd av att två förtrendevalda avgått med visstidspensin från ch med l januari 2015 ch enligt rekmmendatin från Rådet för kmmunal redvisning ska visstidspensin redvisas sm en avsättning när utbetalning påbörjats, alltså påverka resultatet. Dessförinnan ska den redvisas sm en ansvarsförbindelse. Pensinsförpliktelserna före 1998 beräknas minska med 43 mnkr under året. Minskningen berr på de stra pensinsutbetalningarna. Arets pensinsutbetalungar beräknas uppgå till 61,4 mnkr, den individuella delen 79,6 mnkr, avsättningen 17,6 mnkr, förvaltningsavgiften till KP A 0,6 mnkr ch försäkringspremierna avseende förmånsbestän1d ålderspensin beräknas ksta 14,8 mnkr. Tabell1, Redvisning av peridens lönekstnaderför åren 2014-2015. Arets utfall för kmmunen I bkslutet 2014 uppgick lönekstnaderna inklusive persnalmkstnader till 1 769 mnkr. Prgnsen för 2015 är l 869 mnkr vilket indikerar på att lönekstnaderna kmmer att öka med cirka 100 mnkr för 2015. Arets avtalsrörelse beräknas ksta 42,7 mnkr, semesterlöneskuldens förändring beräknas till 2,5 mnkr ch helårseffekten av 2014 års lönekstnadsökningar för 3 månader uppgår till cirka 12 mnkr. Antalet tjänster där kmmunen erhåller statsbidrag, lönebidrag eller säljer persnaltjänster har ökat mellan 2014 ch 2015. Ttalt sett för så kallade externt finansierade tjänster beräknas lönekstnaden öka med 5 mnkr mellan 2014 ch 2015. Ft: Lina Hlmberg Ovan nämnda förväntade kstnadspster uppgår till sammanlagt 62,2 mnkr. Ökningen av persnalkstnaderna i nämndernas prgnser överstiger därmed den förväntade lönekstnadsökningen med cirka 38 mnkr, vilket till viss del kan förklaras av ökat antal årsarbetare. 10
Persnalnärv ar ch frånvar De vanligaste frånvarrsakerna är semester, ferie, sjukdm ch föräldraledighet. Arbetsgivaren står för sjuklönekstnaderna de första två veckrna. Kmmunens kstnader för sjuklön uppgick för delårsperiden till 14,0 mnkr, exklusive arbetsgivaravgifter jämfört med 12,5 året innan. sjukfrånvar Den ttala sjukfrånvarn uppgår till 5,6 prcent, vilket är 0,3 prcentenheter mer än första halvåret 2014. sjukfrånvarn anges sm en prcentandel av rdinarie arbetstid. Tendensen är att den krta sjukfrånvarn ökar i kmmunen medan den långa sjukfrånvarn minskar. I tabell 2 nedan redvisas sjukfrånvarn ch långtidssjukfrånvarn för periden januari - juni 2015 respektive 2014 fördelad på kön ch åldersintervall 2 Nyckeltal Sj ukfränvar Of 20 14 +/- T talt 5,6 5,3 0, 3 Män 3,0 3,4-0,4 Kvinnr 6,3 5,8 0, 5-29 ilr 3,9 3,9 0,0 30-49 ilr 5,3 4,8 0,5 50 ilr- 6,6 l 6,4 0,2 Tabell 2, Redvisning av sjukfrånvar i prcent. för periden januari - juni 2015 respektive 2014. Långtidsjukfrånvar Kmmunens långtidssjukfrånvar har minskat från 34,3 prcent till 33,8 prcent av den ttala sjukfrånvarn. Långtidssjukfrånvarn anges sm en prcentandel av sjukfrånvarn. Det har skett en minskning med 3,4 prcentenheter av långtidssjukfrånvarn bland anställda i åldersintervallet 50 år ch äldre. Långtidssjukfrånvarn bland män har minskat med drygt 6,7 prcentenheter. varav långtidssj ukfrånv ar Of 20 14 +l- Ttalt 33,8 34,3-0, 5 Män 28,6 35,2-6,7 Kvinnr 34,4 34,2 0,2-29 ilr 12,1 9,7 2,5 30-49 ilr 32,2 29,9 2,3 50 ilr- 39,5 43,1-3,5 Hässlehlms kmmun har sm mål att frtsätta det aktiva arbetet inm rehabiliteringsmrådet genm att stödja ansvariga chefer ch på så sätt säkerställa ett gtt rehabiliteringsarbete. Ett led i detta arbete är det samarbetsavtal sm under våren 2015 tecknats med Försäkringskassan i syfte att ytterligare säkerställa arbetet med knununens s j uk~krivna medarbetare ch på sikt frtsätta att minska sjukfrånvarn. Försäkringskassan blir genm denna överenskmmelse en naturlig deltagare i rehabiliteringsarbetet vilket leder till att Försäkringskassans handläggare f'ar bättre kännedm m Hässlehlms kmmun ch därigenm kan stödja ansvariga chefer kring rehabiliteringsarbetet i kmmunen. En minskad långtidsfrånvar medför att resurser ch fkus kan läggas på att kartlägga krttidsfrånvarn ch identifiera rsaker till att denna ökar. sjukfrånvar per förvaltning, Of,/. 2014 +l - Teknisk förvaltning l 2,2 *) Kmmunledningskntr 3,7 3,3 0,4 Arb markn ch kmp utveckl 3,4 2,7 0,7 Räddningstjänst 1,4 1,2 0,2 stadsbyggnadskntr 1,7 2,8-1,1 Fritidsförvaltning 6,2 3,3 2,9 Kulturförvaltning 1,3 3,1-1,8 Barn- ch utbildnlngsförvaltn 4,6 4,5 0,0 Scialförvaltning 5,5 5,6-0,2 l Omsrgsförvaltning 7,8 7,1 0,7 Miljöförvaltning 4,8 5,1-0,3 varav långtidssj ukfrånvar, 0 / Teknisk förvaltning l 0,0 *) 2014 +!- Kmmunledningskntr 33,6 24,2 9,4 Arb markn ch kmp utveckl 17,3 23,3-6,0 Räddningstjänst 28,2 0,0 28,2 Sladsbyggnadskntr 0,0 1,5-1,5 Fritidsförvaltning 60,4 8,8 51,6 Kulturförvaltning 0,0 16,9-16,9 Barn- ch utbildningsförvaltn 31,5 37,7-6, 2 Scla lförva ltn i ng 58,3 35,3 22,9 Omsrgsförvaltning 34,0 33,0 1,0 Miljöförvaltning 0,0 57,8-57,8 ') Tekniska förvaltningen ingår i kmmunledningskntrets siffrr för 2014. 11
Kmn1unens eknmi Mnkr 100 Kmmunen prgnstiserar ett negativt resultat för 2015 med 15 mnkr. Delårsrapprten visar ett psitivt resultat p å 22 mnkr. D et prgnstiserade balan skravet har beräknats till ett negativt resultat p å -49 mnkr. Nämnderna prgnstiserar en avvik else på ttalt - 63 mnkr mt driftbudgeten. Arets nettinvesteringar beräknas uppgå till 260 mnkr, en avvikelse mt budget på -34 mnkr. sliditeten beräknas uppgå till 67,5 prcent vilket är en minskning jämfört m ed 2014 (70,3). 75 s 25-25 -50 2013 2014 2015 Årets delårsresultat exkl. avkastning ~ pensinskapitalet Ar Eknmisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga ch analysera resultat, utveckling ch ställning för kmmunen används en finansiell analysmdell sm utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. i Resultat i Vilken balans har l kmmunen haft meji lan intäkter ch kstl nader under året ch i över tiden? Nyckeltal - Årets resultat - Kstnads- ch intäktsutveckling - Investeringar Diagram 1, Delårsresultat för åren 2013-2015. Arets resultat Arets resultat prgnsriseras till -14,9 mnkr (+12,0) mt budgeterade 0,4 mnkr. D et innebär att det prgnstiserade resultatet ger ett budgetundersktt på 15,3 mnkr. I det prgnstiserade resultatet ingår avkastning på medel avsatta för framtida pensiner med 55,6 mnkr (31,7). Arets resultat, exklusive avkastningen på medel avsatta för framtida pensiner, prgnsriseras till- 70,6 mnkr (-19,6). Årets resultat för den senaste treårsperiden framgår i diagram 2. ~1n kr 50 25 lj 2013 20~4 2Q15-25 t-----------------------prgns l pacitet? ~ -- --------------~-----------------1 l Kntrll 1 1--- -..,, -----"" - --"" -- -- -.. -- -... - -" -------- -.. - ----"! j Vilken kntrllhar - Budgetföljsamhet! kmmunen över den - Prgnssäkerhet l i eknmiska utveck.l- - Känslighetsanalys 1,! j ingen? i 1 L - - ------------ -- - - -- ------- - --- -- -- - - - - - - -- - -- -- - - -- - -- -- - -1 Resultat ch kapacitet Delårsresultat Arets delårsresultat uppgår till 21,8 mnkr (59,1). I resultatet ingår avkastning på medel avsatta för framtida pensiner med 53,8 mnkr (26,6). Arets delårsresultat, exklusive avkastningen på medel avsatta för framtida pensiner, uppgår till -32,0 mnkr (32,4). Delårsresultaten för den senaste treårsperiden framgår i diagram 1. -50-75 Årets resultat Diagram 2, Arets resultat för åren 2013-2015. Balanskravet exkl. avkastning på pensinskapitalet Kmmunallagens balanskrav innebär att kmmunens intäkter måste överstiga kstnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt undersktt ska återställas så snart sm möjligt, dck senast tredje året efter det negativa resultatets uppkmst. Enligt gällande regelverk ska realisatinsvinster inte inräknas när avstämtung mt balanskravet görs. För att tydliggöra m kmmunens egentliga verksamhet exklusive kapitalförvaltningen klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska fkusera på det eknmiska tillståndet i den egentliga verksamheten, se tabell 1. Ar 12
Balanskravsutredning 2014 Arets resulta t exklusive kapitalförvaltningen -70,6-19,6 Realisatinsvinster vid fastighetsförsäljning -l 9-1,8 Arets resultat e x klusive kapita lförvaltninge n efter -72,5-21,4 ba lans kravsiusterinaar Resultat kapitalförvaltningen 55,6 31,7 Realisatinsvinster, kapitalförva ltningen (nett) -32,3-11,6 Nedskrivning, kapita lförvaltningen 0,0 0,0 Återföring, kapitalförvaltningen 00 0 0 Arets balanskravsre sultat efter bala nskra vsjusteringar - 49, 1-1,4 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 Medel frän resultatutjämningsreserv 00 1 4 Arets balanskravsres ultat -49 l 00 Balanskravsundersktt frän tidigare år 0 0 00 Summa - 49 l 0, 0 Balansk ravsresultat att regle ra -49 l 0, 0.. Tabell 1, Prgnsliserat balanskravsresultat fr 2015. skäl, till exempel att nämnderna inte hållit tilldelad budget. D et prgnstiserade balanskravsresultatet för 2015 har beräknats till -49,1 mnkr (-1,4) ch uppfyller därmed inte kmmunallagens balanskrav. D et finns inget undersktt att återställa från tidigare år. Resultatutjämningsreserv D en 1 janua1-i 2013 trädde ändringarna m att kmplettera befmtlig lagstiftning m Gd eknmisk hushållning i kraft. D et ger nya möjligheter att utifrån reglerna m balanskravet öppna upp för möjligheten att u ~äm na intäkter över tid genm en resultatutjämningsresetv. Kmmunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av knjunktursvängningar. Kmmunfullmäktige beslutade 2013 m att inrätta en res ultatu~ämnings re serv på 73,3 m nkr. I bkslutet för 2014 återstår 71,9 mnkr ch redvisas sm en del av eget kapital. Dispnering av resultatutjämningsreserv D et är i årsredvisningen sm reservering samt dispnering av medel fastställs. I samband med beslutet m att inrätta en resultatutjämningsreserv antgs även reglerna för hanteringen av denna. I reglerna framgår bland annat att en bedömning av knjunkturens effekt på skatteunderlaget bör göras genm att jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i riket med den genmsnittliga ökningen under de ti föregående åren. Med en sådan tjilämpning får reserven användas m det årliga värdet väntas understiga det tiåriga genmsnittet. E n sådan jämförelse görs av Sveriges kmmuner ch landsting (SKL). Cirkulär 14:59 visar att den genmsnittliga utvecklingen de senaste ti åren är 3,9 prcent ch att skatteunderlaget för 2015 beräknas öka med 4,8 prcent. Med SKLs nuvarande prgns är det inte möjligt att dispnera medel från resultatu~ämningsres erven för 2015. I reglerna för hantering av resultatutjämningsreserv framgår även att disp sitin inte ska ske för att täcka ett undersktt sm uppkmmit av andra Kmmunens prgns pekar ps att balanskravet int e uppfylls 2015. Budgetavvikelser Jämfört med budget prgnstiserar kmmunen ett underktt på ttalt 15,3 mnkr. I det prgnstiserade resultatet återfinns bland annat avkastning från kapitalförvaltningen med 55,6 mnkr, en överskttsutdelning från Kmmuninvest på 4,2 mnkr samt reavinster för sålda anläggningstillgångar på 1,9 mnkr. Beslut m återbetalning av premier för år 2004 gällande avtalsgruppsförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring från AF A försäkring har fattats ch för Hässlehlms del betyder det att 20,0 mnkr prgnsiseras sm ett översktt. Räntekstnaderna beräknas ge ett översktt på 6,2 mnkr vilket främst berr på den låga räntenivån på anläggningslånen. s katteintäkterna prgnsriseras med ett underktt på 16,8 mnkr ch pensinskstnaderna beräknas ge ett undersktt på 26,1 mnkr. D e större budgetavvikelserna förklaras enligt tabell 2. A v k a stning pl:l pensinsme del Åte rbetalning A FA - fö rsäkringspremier stra drag + 55,6 + 2 0, 0 Ö verskttsutdelning K m m uninvest +4,2 Räntekstnader + 6,2 Reav inster v id försä ljning a v a nläggningst illgångar + 1, 9 s katteintäkter - 16, 8 Nä m ndernas/ fö rvaltninga rnas unde rsktt -6 2,8 Ökade p e nsinsk stnader -26, 1 Tabell 2, Prgnsliserade budgetavvikelser för 2015. 13
Nämndernas verksamhet prgnstiserar sammantaget en budgetavvikelse på -62,8 mnkr. Fyra nämnder visar negativa avvikelser; scialnämnden -4,4 mnkr, teknisk nämnd -10,9 mnkr, barn- ch utbildningsnämnden -17,7 mnkr ch msrgsnämnden -33,4 mnkr. De största avvikelserna, belppsmässigt, prgnsriseras för följande nämnder: Sci:~ ln iimnden prgnstiserar en avvikelse på -4,4 mnkr ch denna förklaras framförallt av undersktt för placeringar av barn ch unga, undersktt för försörjningsstöd samt undersktt för institutinsplaceringar för vuxna. Översktt på persnalkstnader till följd av vakanta tjänster reducerar underskttet. Kstnads- ch intäktsutveckling Nettkstnader ch skatteintäkter En viktig förutsättning för gd eknmisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Verksamhetens nettkstnader bör inte öka i snabbare takt än skatteintäkter ch generella statsbidrag. Om kstnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. För att långsiktigt ha en eknmi i balans måste skatteintäkternas ökningstakt vara större än nettkstnadernas. Teknisk nämnd prgnstiserar en avvikelse på -10,9 mnkr vilket främst berr på att kravet på minskade driftskstnader med anledning av rivna/sålda fastigheter på 10 mnkr inte infrias utan visar undersktt på 8,1 mnkr. Parkeringsgaraget vid N rra statin beräknas endast ge intäkter på 0,1 mnkr vilket resulterar i ett undersktt på 0,9 mnkr. Barn- ch utbildningsnämnden prgnstiserar en avvikelse på -17,7 mnkr ch de huvudsakliga rsakerna är det stra ch utökade behvet av särskilda stödinsatser för barn ch elever både inm egna verksamheter, interkmmunal verksamhet samt fristående verksamheter. Även ökat antal barn ch elever i fristående sklr leder till undersktt för förvaltningen sm inte har möjlighet att minska kstnaderna i egen verksamhet i samma mfattning sm bidragskstnaderna ökar. Internatinella Engelska sklan öppnades inför höstterminen ch har lckat 128 elever från Hässlehlms kmmun. Omsrgsnämndens prgns pekar på en avvikelse på -33,4 mnkr. Det största underskttet rsakas av att det köps betydligt fler platser än budgeterat. Under juli månad köptes 84 äldremsrgsplatser mt budgeterade 67. Ö kningen finns även inm LSS-bende där det för närvarande köps 6 externa placeringar utöver budget. E tt betydande undersktt prgnsriseras även inm rdinärt bende vilket främst rsakas av vlymökningar samt ökad vårdtyngd nattetid. Inm gruppbstäder har värdtyngden ökat vilket lett till en persnalförstärkning mtsvarande 10 årsarbetare. Ökad vårdtyngd inm gruppbstäder samt vlymökning inm rdinärt bende har lett till ökat behv av sjuksköterskr samt ökade kstnader för hjälpmedel. I nämndernas verksamhetsberättelser under avsnittet E knmisk helårsprgns återfinns en utförligare beskrivning av den prgnstiserade driftbudgetavvikelsen. l..:..,..,. "~-- :> 1.-.. Jr.i'A I'r,._,-:. )Il r fr;. '-'.....,.. - f /,,,,:f-~-~ -.,../{., / - ~,'t,/. l /... '/"r.._ /..~/-"' eknmisk hush/jiining kräver balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Nettks tnadernas andel av skatteintäkterna ch generella statsbidrag visar hur str del av dessa sm går åt till den löpande verksamheten. I diagram 3 redvisas hur ökningen för skatteintäkter ch generella statsbidrag samt verksamhetens nettkstnad förhåller sig under den senaste femårsperiden. Under femårsperiden kmmer skatteintäkter ch generella statsbidrag öka med 13,9 prcent, varav 3,3 prcent under 2015. Verksamhetens nettkstnader kmmer öka med 23,4 prcent under femårsperiden, varav 5,2 prcent under 2015. Mnkr 3000 Prgns +-....,,.----.----...--~--...---- ---, 2011 2012 2013 2014 2015 Sknefntäkter ch genrefla sttsbldrag Verksamhetens nettkstnader Diagram 3, Kstnads- ch intäktsutveckling under åren 2011-2015. Ar 14
Peridutfall Verksamhetens nettkstnader under periden uppgår till 1 738,8 mnkr, ch kmmunens skatteintäkter ch generella statsbidrag uppgår till l 696,2 mnkr, vilket mtsvarar en nettkstnadsandel på 102,5 prcent (98,7). Årets utfall Verksamhetens nettkstnader för 2015 beräknas uppgå till 2 646,4 mnkr ch kmmunens skatteintäkter ch generella statsbidrag beräknas uppgå till 2 565,0 mnkr, vilket mtsvarar en nettkstnadsandel på 103,2 prcent (101,3). Om fmansnettt inräknas i nettkstnaden beräknas nettkstnadsandelen till 100,6 prcent 2015, jämfört med 99,5 prcent 2014. I diagram 4 redvisas nettkstnadsandelen för åren 2011-2015. Finansnettt har under en följd av år lämnat ett psitivt täckningsbidrag till verksamhetens nettkstnader. % 104 102 100 98 96 94 92 Prgns 2011 2012 2013 2014 2015 Nettkstnadsndel Nettkstnadsndel inkl finnsnett Diagram 4, Nettkstnadsandel för åren 2011-2015. Finansnett Kmmunens finansiella intäkter minus de finansiella kstnaderna kallas finansnett. Är de finansiella intäkterna större än de finansiella kstnaderna får kmmunen ett psitivt finansn ett, vilket förbättrar kmmunens resultat. Peridutfall För periden uppgår finansnettt till 64,3 mnkr (38,1). De fmansiella intäkterna uppgår till 70,1 mnkr (44,0) ch de finansiella kstnaderna uppgår till 5,7 mnkr (5,9). Årets utfall Finansnettt beräknas uppgå till 66,4 mnkr (44,3) för 2015, vilket är 65,9 mnkr mer än budget. Förbättringen för 2015 berr främst på att avkastningen på pensinskapitalet inte budgeteras (55,6 mnkr), lägre räntekstnader (6,2 mnkr) samt en överskttsutdelning från Kmmuninvest (4,2 mnkr). Är I diagram 5 redvisas kmm unens fmansnett för den senaste treårsperiden. De fmansiella intäkterna beräknas till 75,3 mnkr (52,0) ch de fmansiella kstnaderna 8,9 mnkr (7,7). M n kr Prgns 80,0,------------------ 40,0 20,0 0,0 2013 2014 2015 Finansiella intäkter Finansiella kstnader Finansnett Diagram 5, Finansiella intäkter ch kstnader samt finansnett för åren 2013-2015. l nvesteringar Peridutfall Investeringsverksamheten under periden uppgår till 162,9 mnkr ch fastigheter har sålts för 6,7 mnkr. Peridens investeringar mtsvarar en genmförandegrad på cirka 55 prcent av budgeten. I tabell 3 visas peridutfallet för den senaste treårsperiden. Investeringar, mnkr 2013 2014 Nettinvesteringar 97,1 73,3 162,9 Fasti hetsförsäljning 48 4,1 6,7 Investeringar, nettutgifter 92, 3 69,1 156,2 Avskrivninar 65 2 67,8 70,7.. Tabell 3, Pendutfall fr mvestenngsverksamheten under 2013-2015. Under periden har det gjrts satsningar på kmmunens fastighetsprjekt med 53,1 mnkr, gatr, vägar ch fastigheter med 18,9 mnkr samt satsningar på explateringsverksamhet med 65,5 mnkr. De största satsningarna under periden utgörs av nybyggnatin av förskla i Vinslöv, Bjärnum ch Tyringe (45,9 mnkr), förvärv av parkeringsgarage vid Nrra Statin (34,6 mnkr), förvärv av kasern Möller ch kasern Virgin (25,0 mnkr), mbyggnad tillagningskök (7,5 mnkr), utbyte av datrer (6,7 mnkr), fiber- ch fastighetsnät ( 4,2 mnkr) samt räddningsfrdn (6,6 mnkr). Årets utfall Investeringsverksamheten för 2015 kmmer att bli mfattande. Arets nettinvesteringar beräknas uppgå till 259,8 mnkr, vilket är 35,4 mnkr lägre än budgeterat (se tabell 4). Detta innebär en genmförandegrad på cirka 88,0 prcent. Ar 15
Investeringar, mnkr Budget Prgns +/- Investeringar 295,2 260,3 " +34,9 Inkmster ch försäljningar 0,0 22,8 " +22,8 Nettutgift 295,2 237,5 " +57,7 -varav försäljning av anläggningstillgångar 0,0 22,2 " +22,2 -varav nettinvesteringar 2g5,2 25g,a " +35,4 Tabell4, Budget ch prgns för investeringsverksamheten 2015. Avvikelsen berr bland annat på att prjekten mbyggnad Linnesklan (13, 1 mnkr), anpassning Qvarngården (4,1 mnkr), utveckling av Resecentrum (3,9 mnkr) samt Österås IP (2,5 mnkr) inte påbörjats eller genmförts i den takt sm var planerat. I diagram 6 åskådliggörs investeringsverksamheten för den senaste femårsperiden. m n kr 250 200 150 100... 50 2011 2012 2013 2014 2015 Är Nettxlinvesteringar --Avskrivningar Diagram 6, Investeringsverksamhetens nettkstnader för åren 2011-2015. Prgnsen på 260,3 mnkr innebär att investeringsverksamheten för återstående fyra månader kmmer att bli intensiv med beräknade utgifter på 97,5 mnkr. Investeringarna med peridutfall ch beräknade nettutgifter för 2015 ftnns specificerade i särskild bilaga. Kmmunens större prjekt med en hög prgnstiserad nettutgift framgår i tabell 5. Av årets investeringar beräknas en del prjekt frtsätta nästa år. Det belpp sm nämnderna önskar få överfört till 2016 uppgår till 34, l mnkr. Investerin s r ekt mnkr Nettut i Nybyggnatin försklr 69,1 Förvärv av parkeringsgarage, Nrra Statin 34,6 Förvärv av kasern Möller ch Virgin 25,0 Fastighetsnät ch fiber till sklr ch övrig vht 11,5 Utbytesprgram av datrer 10,4 Ombyggnad linnesklan 5,0 Räddningsfrdn 7,9 OVK-~tgärder 7,2 Trygghetslarm 3,6 30 sliditet sliditeten är det viktigaste måttet på kmmunens eknmiska styrka på lång sikt. sliditeten anger hur str del av tillgångarna sm kmmunen finansierat genm driftsöversktt. sliditeten påverkas av investeringsvlym, upplåning ch resultatutveckling. Hög sliditet ger låga finansiella kstnader ch större utrymme att bedriva verksamhet. Arets utfall sliditeten exklusive pensinsförpliktelsen beräknas minska från 70,3 prcent till 67,5 prcent mellan 2014 ch 2015. Om hänsyn tas till pensinsförpliktelser före 1998 på l 069 mnkr, sm på grund av den kmmunala redvisningslagen redvisas bland ansvarsförbindelser, beräknas den verkliga sliditeten till 34,6 prcent jämfört med 34,9 prcent 2014. sliditeten exklusive pensinsförpliktelsen beräknas därmed minska med 0,3 prcentenheter sedan 2014. Kmmunens sliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med andra kmmuner. Det vägda riksgenmsnittet för 2014låg på 47,6 prcent (19,5 prcent m pensinsförpliktelserna inräknas). I diagram 7 redvisas kmmunens sliditet för den senaste femårsperiden. % 100 80 Pr~s 60 40 20 2010 2011 2012 2013 2014 sliditet inkl pensinsförpliktelser Ar Diagram 7. Kmmunens sliditet för åren 2011-2015. Ny förskla i bland annat Bjärnum M/ler p/1 att byggas. 16
Medel avsatta för framtida pensi ner De 525 m n kr sm placerades 1999 har per 31 augusti ett marknadsvärde på 1 044,2 mnkr (se diagram 8). Värdeutvecklingen sedan årsskiftet är 52 mnkr, vilket mtsvarar en ökning på cirka 5,2 prcent. m n kr 1000 750 500 Kmmunalskatt skatteintäkterna är kmmunens dminerande intäktskälla (cirka 66 prcent) ch bestäms av skattesatsen ch skatteunderlaget. Kmmunalskatten är förändrad sedan 2014 ch skattesatsen uppgår till 21,06, vilket kan jämföras med medelskattesatsen i riket sm är 20,70 ch i Skåne sm är 20,55. Hässlehlm har den sjunde högsta skattesatsen av 33 kmmuner i Skåne. Vellinge har lägst med 18,50 ch Osby högst med 22,26. En skattekrna mtsvarar drygt 89 mnkr, räknat på kmmunens eget skatteunderlag 2015. 250 ~ 2013 Mar knadsvärde, delår 2014 2015 ~r Marknadsvärde, bkslut Diagram 8. Pensinsmedelsförvaltningens värdeutveckling för åren 2013-2015. Jämfört med årsskiftet har anskaffningsvärdet ökat med 46,2 mnkr till 941,5 mnkr. Ökningen av anskaffningsvärdet är en följd av att reavinster, utdelningar, ränteavkastning ch kupngräntr återinvesterats. Kapitalet är placerat i tillgångsslagen nrdiska aktier, utmnrdiska aktier placerade i fnd, svenska räntebärande värdepapper samt svenska kreditbligatiner placerade i fnd. Marknadsvärdet för prtföljens respektive tillgångsslag per den 31 augusti 2014 ch 2015 framgår nedan (tabell 6). Tillgångsslag 2014 2 0 15 M n kr 0 / M n k r 0 / Aktier 465,1 49% 486,2 47% Räntr 491,9 51% 538,0 52% Krtfristig placering 0,0 0% 20 2% Ttalt 957,0 100% l 044,2 100% Tabell6. Avkastmng per ltllgängsslag per 2014-08-31 ch 2015-08-31. Avkastning Avkastningen under periden uppgår till 53,8 mnkr (tabell 7), vilket är 36,7 mnkr bättre än för delårsperiden 2014. Prgnsen för året pekar på en avkastning på cirka 55,6 mnkr vilket är 23,9 mnkr bättre jämfört med 2014. Tillgångsslag, mnkr Del å r Prg ns Aktier 38,7 38,7 Räntr 15,1 16,8 Krtfristig placering 0,0 0,1 Ttalt 53,8 55,6 Risk ch kntrll Likviditet Likviditeten ger besked m kmmunens krtsiktiga betalningsberedskap. Likviditeten uppgår till 49,7 mnkr vid delårsperidens utgång, vilket är en ökning med 27,8 mnkr sedan samma tidpunkt 2014. Likviditeten beräknas att minska någt under 2015 från 49,7 mnkr till 6,3 mnkr. Likviditeten hålls på en låg nivå ch kncernens betalningsberedskap säkerställs genm krediter i kncernkntt Vid årsskiftet var krediten 100 mnkr, varav O mnkr var utnyttjade. Låneskuld Peridutfall Vid delårsperidens utgång uppgår den ttala låneskulden till 454,0 mnkr vilket är en ökning med 214,6 mnkr sedan samma tidpunkt 2014. Sedan årsskiftet har låneskulden ökat med 141,5 mnkr. Arets utfall Låneskulden beräknas öka under 2015 från 312,6 mnkr till 427,5 mnkr. Den främsta rsaken till kmmunens ökade upplåningsbehv är årets mfattande investeringsnivå. I diagram 9 redvisas kmmunens låneskuld under den senaste femårsperiden. Mnt<r 500 400 300 200 100 2011 2012 2013 Limeskuld 2014 2015 Är Diagram 9. Kmmunens låneskuld för åren 2011-2015 17
- HIBAB Hässlehlnrs Industribyggnads AB Året så här långt Arets verksamhet Förvaltning ch utveckling av blagets mark- ch fastighetsbestånd har i huvudsak utförts i enlighet med fastställd budget. Under periden har det utförts utvändigt fastighetsunderhåll på Magasinet 3 ch kasern Sallerup. Energikartläggning av T anken 9 har utförts ch åtgärder för energibesparing har påbörjats ch kmmer att genmföras i sin helhet under hösten. Värmemängdsmätning har installerats inm Terminalen 1. Upphandling av skgsentreprenör för avverkningsrätter, skgsprdukter ch virkesrelaterade skgsbrukstjänster har genmförts under våren ch kntrakt är tecknat för 2015-2016 års skgsbruk. Inm Hvdala/Mölleröd har skglig skötsel ch föryngringsavverkning utförts enligt budget. Utökat vägunderhåll med justering av vägbanr ch dike har utförts under våren. Hyresgästanpassning av Tanken 9 har utförts med syfte att skapa utökade ytr för prduktin åt hyresgäst. I samband med hyresgästanpassningen har diverse underhållsarbeten utförts där bland annat en ny serviceledning för vatten har grävts in i fastigheten. Stralsunds förskla har certifierats enligt Mi ö ~ggnad - brns 20 15. Fastighetsköp- försä ljning Säljaren till Kuggen 14, Läreda Mekan AB har påkallat återköp ch fastigheten har återgått till säljaren för en ersättning m 10,6 mnkr. Stby 24:9, Krssgatan med en areal på 12 461 kvm ch en byggrätt på två hus m l 724 kvm vardera har avyttrats för en köpeskilling m 2,1 mnkr. Del av Röinge 7:3 har förvärvats för en köpeskilling m 1,0 mnkr. Eknmisk helårsprgns Arets resultat Prgnsen förutsätter att intäkter av skgs- ch träprdukter sker enligt budget. Räntekstnaderna är lägre än budget vilket berr på lösen ch msättning av lån. Avskrivningar görs enligt kmpnentavskrivning K3, vilket beräknas till 0,7 mnkr lägre än budget. Blagets styrelse har beslutat att avyttra Hästveda 135:2, Lunnvägen 7 för en köpeskilling m 2,25 mnkr med tillträde den l ktber 2015. Beräknad reavinst är 1,0 mnkr. Utveckling på sikt Under hösten planerar blaget att påbörja investeringar inm Tanken 9 ch Råkan 2 samt i övriga fastigheter utföra planerat underhåll enligt prgns. Övriga våningsplan inm prjekt Havremagasinet, prjekteras ch planeras för en byggstart 2016. Förvärv av ytterligare fastigheter kan bli aktuella framöver. Hässlehlm Nrra Statin AB Året så här långt Arets verksamhet Förvaltning ch utveckling av blagets mark har i huvudsak utförts i enlighet med fastställd budget. Eknmisk helårsprgns Arets resultat Budgetavvikelsen är en följd av minskad beläggning på parkeringen, K v Verks ta den 9. Utveckling på sikt Framtiden Förstudie för en nybyggnatin av hus M6, N rra Statin, planeras med byggstart 2016. Resultatsammanställning, tkr - HIBAB Budget Prgns Awikelse Delår 2015 Delår 2014 -------------------- - ------ --- -------------- --- Resultat före skatt 307 l 587 1280 2 337 628 Resultatsammanställning, tkr - NORRA STATION Budget Prgns Awikelse Delår 2015 De lår 2014 Resultat före skatt 215 205-10 109 120 18
Hässlehlm Teknik AB Hässlehlm Teknik AB Aret så här långt Beslut m överföring av verksamhet Kmmunfullmäktige fattade den 25 maj 2015 beslut m att Hässlehlm Teknik AB (HTAB) ska överföra sin verksamhet med persnal, tillgångar ch skulder från ch med den 1 januari 2016 till den tekniska nämnden i H ässlehlms kmmun. Beslutet innebär att styrelsen för HTAB påbörjar arbetet med att verkställa kmmunfullmäktiges beslut. D etta innebär bland annat att HTAB inleder förhandlingar m verksamhetsöverlåtelse så att denna kan verkställas den 31 december 2015. Persnal HTAB står inför ett strt antal pensinsavgångar ch har påbörjat ett arbete med att möta rekryteringsbehvet ch i samband med detta förändra åldersstrukturen sm är frtsatt hög. Nyrekryteringar har dck sänkt åldersstrukturen från 55 år till cirka 50 år. Blaget tg tidigt under året del av den rapprt sm Hälsringen tagit fram efter att persnalen inm lkalvården genmgick en hälsundersökning 2014. Det psitiva resultatet visar att flertalet anser att det pågår ett aktivt arbetsmiljöarbete inm blaget ch flertalet känner sig trygga i sin arbetssituatin. I juni genmfördes den årliga friskvårdsdagen för samtliga anställda. Där fick persnalen möjlighet att prva på ett antal aktiviteter såsm glf, padel, yga ch styrketräning med. Dagen fick mycket psitiv respns. Miljö Umler våren började HTAB använda EcPar, ett miljövänligt drivmedel i ett antal maskiner. EcPar är ett ultrarent drivmedel för vanliga dieselmtrer. Jämfört med diesellja går utsläppen av många cancergena ämnen ner med över 90 prcent ch för kvävedixid går den upp till 50 prcent. Eknmisk helårsprgns Resultat 2015 Det prgnstiserade resultatet för 2015 p ekar på ett översktt på 1,5 mnkr. För delårsperiden visar resultatet ett översktt på 1,4 mnkr. Enligt prgnsen kmmer budgeten överträffas med drygt 1,5 mnkr ch detta är en följd av att det effektiviseringsarbete sm blaget arbetat med sedan det bildades frtlöp er. Nettmsättningen för delårsperiden är 81,7 mnkr varav 11,6 mnkr avser vidarefakturering till kmmunen. Prgnsen för helåret 2015 är mtsvarande siffra 127,4 mnkr ch 19,8 mnkr. Utveckling på sikt Verksamhetsfrm Oavsett i vilken frm H TAB bedrivs i framöver så måste teknikutvecklingen frtsätta. När det gäller maskinparken så måste förnyelsen frtsätta i samma takt sm nu då det har en påverkan på arbetsmiljö, miljö ch effektivitet. Efter att ha infört en digitaliserad tidrapprtering för huvuddelen av persnalen är nästa steg att i samarbete med kmmunen skapa en digitaliserad felanmälan. ISO 26000 En förhppning är att inm krt påbörja arbetet med att titta på möjligheterna till en verifiering enligt ISO 26000. D et är en internatinell IsOstandard med riktlinjer för scialt ansvarstagande. Den definierar vad scialt ansvarstagande är ch vad rganisatinen kan göra för att bidra till en hållbar framtid. D et kan påverka många lika saker i vardagen ch även påverka vilka krav kmmunen ställer på leverantörer avseende hållbarhet ch scialt ansvar. Service ch bemötande Blaget frtsätter med att utveckla service ch bemötande i det dagliga arbetet ch att sätta rätt förväntningar på de tjänster sm levereras då det är först när förväntningarna är satta sm kunden kan bli nöjd. All persnal kmmer därför under hösten genmgå en utbildningen i service ch bemötande. Resultatsammanställning. tkr Budget Prgns Awikelse Delå r 2015 Delå r 2014 Resultat före skatt 2 1548 l 546 1401 2 775 19
Hässlehenl AB Ar et så här långt Uthyrning Blagets uthyrningsgrad har under periden varit frtsatt hög. Andelen uthyrda lägenheter har varit lägre än en prcent. För trygghetsbendet Pärlan har kntrakt tecknats för samtliga 72lägenheter ch uthyrningsgraden är för närvarande 100 prcent. Underhåll/investeringar Under periden har en investering skett i ytterligare två stycken fristående tvättstugr på ett utav bstadsmrådena. Blaget har investerat i intilliggande fastighet till kntrsfastigheten för att säkerställa framtida behv av kntrsytr ch besöksparkering. Installatin av taggsystem för att förstärka skalskyddet på fastigheter har gjrts på två centrala fastigheter ch mdernisering av brandlarm har skett på två av blagets msrgsfastigheter. Sm ett led i att ptimera drifteknmin har blaget frtsatt att göra investeringar i energistyrningsutrustning. Lekplatser har mderniserats på några mråden. Eknmisk helatsprgns Driftkstnader Under periden har utfallet för driftskstnader varit någt lägre än budgeterat framför allt på grund av psitiva effekter av energiinvesteringar, gynnsamma avtal för elleveranser samt frtsatt nggrann kstnadsuppföljning. Utveckling på sikt Stärka blagets långsiktiga eknmi För att nå den beslutade målsättningen m att sliditeten bör uppgå till minst 15 prcent, bör årsresultatet för Hässlehem AB uppgå till minst 10 mnkr före skatt. Blagets budget ch resultat för innevarande ch kmmande år ska därför överstiga detta mål. Under våren har bygglv erhållits för nybyggnatin på en central tmt i Hässlehlm kallad Perrng 23. Planering kmmer att ske under hösten ch byggstart beräknas till våren 2016. Diskussiner förs angående förvärv av tmtn1ark för att planera kmmande byggnatiner. Avtal har ckså tecknats för ändring av detaljplan avseende förtätning av byggnatin på Bkebergsmrådet Bstadsmarknaden Diskussiner sker med kmmunledningen avseende de behv sm finns för särskilt behövande grupper, speciellt LSS-bstäder ch bstäder till ensamkmmande flyktingbam. Hässlehems kö för bstadssökande, har under periden ökat betydligt, framför allt med sökanden med etableringsersättning. Blaget ser allvarligt på blagets möjlighet att hantera situatinen med allt fler sökanden med akuta bstadsbehv. Plitiska diskussiner ch beslut, trde vara nödvändiga för att det ska finnas en rimlig möjlighet för Hässlehem att agera på ett ratinellt ch effektivt sätt på bstadsmarknaden med hänsyn till den förändrade situatinen på marknaden. Helårsprgns Prgnsen för 2015, visar på ett resultat sm överstiger budget. Resultatet beriikms till cirka 14 mnkr. Finansiella kstnader De senaste årens låga räntenivåer gör att blagets finansiella kstnader frtsätter att minska. Prgnsen för 2015 avseende finansiella kstnader visar på ett psitivt utfall jämfört med budget på cirka 700 tkr. Resultatsammanställning. tkr Budget Prgns Avvikelse De lår 2015 De lår 2014 Resultat före skatt 10 632 14 068 3436 13 247 9 912 20