Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Transkript

1 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag

2 2 Innehåll Förrd Förutsättningar ch ramverk Ny lag 1/ Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne Utvecklad samrådsprcess Nuläge Visin ch målbild Kllektivtrafiken bidrar till att utveckla Skåne Kundernas krav ch behv Mål för kllektivtrafiken Strategiska val Huvudstrategier ch övergripande pririteringar Förutsättningar för en framgångsrik kllektivtrafik Åtgärder för att nå målen Strategier för kllektivtrafikens utveckling Kllektivtrafikens utveckling till år Allmän ch kmmersiell trafik Reginal ch natinell infrastrukturplanering Samhällsplanering i Skåne Samband ch samrdning med grannreginer Åtgärder för att skydda miljön Åtgärder för att understödja hela-resan Eknmiska knsekvenser ch finansiering Eknmiska knsekvenser för Regin Skåne Eknmiska knsekvenser för staten Eknmiska knsekvenser för kmmunerna Uppföljning Begreppsförklaring...40 Bilagr: 1. Gällande trafikavtal 2. Trafik i Regin Skånes regi 2011 (separat dkument) 3. Förteckning över bytespunkter 4. Förteckning över samråd

3 3 Förrd Från den 1 januari 2012 gäller en ny lag för kllektivtrafiken. Den ger nya förutsättningar för genmförande ch utveckling av kllektivtrafiken. I varje län ska finnas en reginal kllektivtrafikmyndighet sm samlat ansvarar för kllektivtrafiken i reginen. En viktig förändring är ckså att den reginala kllektivtrafiken öppnas för kmmersiella aktörer. Det avtal sm sedan tidigare finns mellan Regin Skåne ch de skånska kmmunerna har setts över ch anpassats till den nya lagen. Regin Skåne är enligt avtalet reginal kllektivtrafikmyndighet ch svarar därmed liksm tidigare samlat för kllektivtrafiken i reginen. I förberedelserna för den nya lagens införande har ckså ingått att upprätta ett reginalt trafikförsörjningsprgram för Skåne. Prgrammet bygger på det reginala utvecklingsprgrammet, gällande strategier för utvecklingen av den reginala tåg- ch busstrafiken samt andra reginala strategidkument. Prgrammet bygger ckså på synpunkter sm inhämtats genm dialger med kmmuner, myndigheter, grannreginer, rganisatiner ch marknadens aktörer. Prgrammet har tagits fram av en arbetsgrupp med medverkan från Regin Skåne ch Kmmunförbundet Skåne. Arbetsgruppen har haft följande sammansättning: Thrbjörn Lindhqvist, Kncernkntret, sammankallande Andreas Ekberg Skånetrafiken Bengt Nilssn Skånetrafiken Sven Tufvessn Skånetrafiken Patrik Lindblm Avdelningen för reginal utveckling Mats Peterssn Avdelningen för reginal utveckling Dag Juhlin, Kmmunförbundet Skåne Föreliggande förslag ska nu bilda underlag för yttranden från Kllektivtrafiknämnden ch Reginala tillväxtnämnden. Avsikten är att prgrammet därefter ska fastställas av Reginfullmäktige den 28/ Thrbjörn Lindhqvist Sammankallande i arbetsgruppen

4 4 1 Förutsättningar ch ramverk 1.1 Ny lag 1/ En ny lag m kllektivtrafik träder i kraft den 1 januari 2012, Lag (2010:1065) m kllektivtrafik. Den nya lagen ska bli ett mdernt ch trafikslagsövergripande regelverk för den lkala ch reginala kllektivtrafiken. Några huvudpunkter i den nya lagen Reginala kllektivtrafikmyndigheter ersätter de tidigare trafikhuvudmännen. De reginala kllektivtrafikmyndigheterna ska besluta m reginala trafikförsörjningsprgram ch allmän trafikplikt. Kllektivtrafikföretag får fritt etablera kmmersiell kllektivtrafik var sm helst i hela landet. Även kmmersiella kllektivtrafikföretag måste lämna infrmatin m sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinfrmatin. De reginala trafikförsörjningsprgrammen ska tas fram i dialg med kmmuner, myndigheter, trafikperatörer ch andra aktörer ch blir strategiska beslut m kllektivtrafiken i reginen. Lagen mfattar reginal kllektivtrafik. Med reginal kllektivtrafik menas Sådan kllektivtrafik sm äger rum inm ett län eller, m den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet är ägnad att tillgdse resenärernas behv av arbetspendling eller annat vardagsresande ch sm med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgdser ett sådant behv ( 6). Allmän trafikplikt Den reginala kllektivtrafikmyndigheten, RKTM, har sm ett av sina huvuduppdrag enligt den nya kllektivtrafiklagen att med utgångspunkt från det reginala trafikförsörjningsprgrammet, fatta beslut m allmän trafikplikt för sådan reginal kllektivtrafik sm samhället avser att ta ansvar för ch teckna avtal m. Alla beslut m allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det reginala trafikförsörjningsprgrammet. Beslut m allmän trafikplikt är ett särskilt beslut sm endast får fattas av RKTM. Sådana beslut får bara avse reginal kllektivtrafik såsm begreppet definieras. Nteras bör att avsett m ett beslut fattats m allmän trafikplikt ch avtal träffats m allmän trafik så är det fritt för marknaden att etablera kmmersiell trafik inm eller genm samma mråde genm anmälan till RKTM. 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne Krt histrik Regin Skånes tidigare rll sm trafikansvarig ch huvudman för den lkala ch reginala kllektivtrafiken i Skåne grundades på lagen m ansvar för viss kllektiv persntrafik, SFS

5 5 1997:734 ch ett avtal mellan Regin Skåne ch samtliga kmmuner i Skåne. Avtalet mellan Regin Skåne ch kmmunerna ingicks ursprungligen hösten 1998 inför bildandet av Regin Skåne ch har senare, efter en utvärdering av det första avtalet, ersatts med ett nytt avtal sm gdkänts av samtliga parter 2008/2009. Avtalet har sedan under 2011 med anledningen av den nya lagen anpassats, dck med samma faktiska innebörd. För närvarande pågår behandlingen av avtalet i kmmunerna. Reginfullmäktige har ställt sig bakm förslaget. Förslaget innebär bland annat att Regin Skåne ensamt har ansvaret att planera, besluta, verkställa ch finansiera den samhällsfinansierade kllektivtrafiken i Skåne (Särskilt avtal med Lunds kmmun gällande stadsbusstrafiken i Lund). Regin Skånes rll sm reginal kllektivtrafikmyndighet Rllen sm reginal kllektivtrafikmyndighet innebär att Regin Skåne frtsatt, förutm de privata intressenterna, ensam har det plitiska ch eknmiska ansvaret för den lkala ch reginala kllektivtrafiken i Skåne. Detta ansvar fullgörs genm att Regin Skåne upphandlar ch genmför trafik men ckså genm att man skapar förutsättningar för kmmersiell trafik. Regin Skåne är ckså sedan 2008 ansvarig för färdtjänsten ch riksfärdtjänsten i åtta kmmuner i nrdvästra Skåne. Under 2010 tillkm14 kmmuner i östra Skåne ch under 2011 ytterligare 2 kmmuner. Den 1 januari 2012 kmmer alltså ttalt 24 kmmuner att ha beslutat att överlämna färdtjänstansvaret till Regin Skåne. Trafiken har rllen av bldmlpp i ett samhälle. Den är inget självändamål, men har str betydelse för att samhället i övrigt ska fungera väl. Kllektivtrafiken i Skåne ska bidra till att förverkliga mål för Regin Skåne ch de mål för Skåne sm anges i det reginala utvecklingsprgrammet. Därför stöds ckså trafiken med betydande belpp. Planering, beslut ch verkställande inm kllektivtrafiken präglas i hög grad av att kllektivtrafiken inte bara är en ffentlig verksamhet, plitiskt styrd ch stödd med ffentliga medel. Den är ckså en kmmersiell verksamhet, sm bedrivs på en marknad i knkurrens med andra trafikslag. Huvuddelen av trafikens kstnader täcks genm intäkter från resenärerna, vilket ställer stra krav på flexibilitet samt kund- ch marknadsrientering. Behvet av affärsmässighet även för den samhällsbetalda delen innebär att den plitiska styrning av trafiken till viktiga delar måste ligga på en generell nivå. Reginfullmäktige styr trafiken i första hand genm: Mål för kllektivtrafiken sm kan härledas ur det reginala utvecklingsprgrammet ch sm uttrycker vad fullmäktige vill uppnå med kllektivtrafiken. Riktlinjer för trafiken i Trafikförsörjningsprgrammet. Beslut i strategiskt viktiga frågr. (Exempelvis vid inköp av nya tåg.) Årliga beslut m verksamhetsplan ch budget Planerings- ch beslutsprcessen för kllektivtrafiken är en integrerad del av Regin Skånes utvecklingsarbete ch budgetprcess. Reginfullmäktige, Reginstyrelsen, Kllektivtrafiknämnden, Reginala tillväxtnämnden, Kllektivtrafiknämndens förvaltning ch Avdelningen för reginal utveckling är de delar av Regin Skåne sm främst berörs. En viktig utgångspunkt är att kllektivtrafiken ska bygga på helhetssyn på de lika trafikslagen ch på kllektivtrafikens samband med andra viktiga funktiner i samhället. Den ska ckså vara samrdnad med andra verksamheter inm Regin Skåne. Trafikförsörjningsprgrammet ett strategiskt dkument Reginala tillväxtnämnden upprättar i samråd med Kllektivtrafiknämnden förslag på Trafikförsörjningsprgram för behandling ch beslut i Reginfullmäktige. Sm en viktig del i det sker en mfattande dialg med kmmunerna, övriga intressenter ch samarbetsparter. I trafikförsörjningsprgrammet redvisas bland annat:

6 6 Hur kllektivtrafiken sm ett medel bidrar till att utveckla Skåne Förutsättningarna för en framgångsrik kllektivtrafik. Långsiktiga mål ch riktlinjer för trafiken. Aktuella frågr samt inriktning för den närmaste planeringsperiden Eknmisk redvisning Reginfullmäktige uppdrar sedan till Kllektivtrafiknämnden att planera ch genmföra trafiken med utgångspunkt i de mål ch riktlinjer sm fullmäktige ställt upp. Uppdraget ges i planeringsdirektiv ch beslut m budget ch Trafikförsörjningsprgram. Beslut m allmän trafikplikt fattas av Reginala tillväxtnämnden. Trafikförsörjningsprgrammet ska vara långsiktigt. Föreliggande prgram behandlar periden fram till 2020 men innefattar utvecklingsfrågr sm har längre hrisnt än så. Det finns samtidigt en stark kppling till den krtsiktiga planeringen. Trafikförsörjningsprgrammet ska vara samrdnat med Regin Skånes arbete med budget ch förvaltningsuppdrag för de närmaste åren. Trafikförsörjningsprgrammet ska ge en helhetsbild för kllektivtrafiken i reginen ch innefatta såväl den allmänna trafiken, vilken upphandlas av Regin Skåne, sm den kmmersiella trafiken. Idag finns kmmersiell trafik endast i begränsad mfattning ch infrmatinen kring denna trafik är ännu inte tillgänglig vilket innebär att detta prgram fkuserar på den samhällsfinansierade kllektivtrafiken. Kmmande versiner av Trafikförsörjningsprgrammets kmmer att anpassas till den utveckling sm sker av kmmersiell trafik. Avsikten är att Trafikförsörjningsprgrammet årligen ska ses över ch behandlas av Reginfullmäktige. Den samhällsfinansierade kllektivtrafiken kmmer även frtsättningsvis att bedrivas under varumärket Skånetrafiken, vilket även kan inrymma kmmersiell trafik. Även i frtsättningen kmmer man att i egen regi leda, planera ch upphandla trafik, ta emt beställning av viss trafik, ge färdtjänsttillstånd samt att marknadsföra, infrmera ch sälja. All övrig verksamhet utförs av entreprenörer sm upphandlas i knkurrens. 1.3 Utvecklad samrådsprcess I den nya kllektivtrafiklagen betnas vikten av samråd i prcessen med trafikförsörjningsprgram: Det reginala trafikförsörjningsprgrammet ska upprättas efter samråd med mtsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, rganisatiner, kllektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv ch resenärer. I de fall ett landsting ensamt är reginal kllektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kmmunerna i länet. Lagen är dck inte lika tydlig när det gäller frmerna för samråd, vilket innebär att varje reginal kllektivtrafikmyndighet får str frihet att själv finna ch utveckla sina samrådsprcesser. I samrådsprcessen inför 2012-års trafikförsörjningsprgram har str tnvikt lagts vid kntakter med kmmunerna. Såväl avstämning beträffande upplägg ch innehåll sm återkppling har skett vi vid årets kmmunledningsknferenser. Därutöver har samråd skett

7 7 med kmmunerna skett inm ramen för respektive hörnsamarbete samt i någt fall även med enskilda kmmuner. Dessutm har samråd skett med bl a Trafikverket, trafikföretagen, länsgrannar samt näringslivet. En kmplett sammanställning över genmförda samråd finns i bilaga 4. Under hela samrådsprcessen har särskilt betnats att det inte funnits någn färdig eller given mall däremt en tydlig ambitin att kntinuerligt ch gemensamt utveckla frmerna för dialg, förankring ch samråd. I takt med att marknaden förändras till följd av möjligheten för trafikföretag att fritt etablera kmmersiell kllektivtrafik, kmmer denna prcess att bli både viktigare ch sannlikt även ändra karaktär. Mt bakgrund av att reginfullmäktige årligen avser att behandla ch besluta m trafikförsörjningsprgram för Skåne finns gda möjligheter att gemensamt åstadkmma en utvecklad ch kntinuerligt förbättrad samrådsprcess. Därutöver kan tilläggas reginstyrelsens uttalade vilja att stärka kmmundialgen ch att man ser samrådet kring trafikförsörjningsprgrammet sm en naturlig huvudarena. Utifrån denna grundsyn har reginens berörda nämnder i årets arbete deltagande så långt det varit praktiskt möjligt ch för framtiden uttalat större ambitiner. Inför arbetet med 2013-års trafikförsörjningsprgram kmmer samrådsprcessen att starta tidigt under våren Även framgent kmmer kmmunledningsknferenserna att vara en given arena, sm kan kmpletteras med exempelvis reginala tankesmedjr ch seminarier för lika målgrupper ch aktörer. 2 Nuläge Marknaden Marknaden för kllektivresr är under stark tillväxt. Resandet har sedan Regin Skåne bildades fördubblats ch ökat från ca 70 miljner resr 1998 till drygt 137 miljner resr Marknadsandelen uppgår idag till ca 21 prcent av alla mtrburna resr (exkl gång ch cykel). Tillgängligheten mätt sm 10 dagliga resmöjligheter till reginalt centrum med minst 10 resmöjligheter per vardag ligger på ca 90 prcent. Denna utveckling hade inte varit möjlig utan satsningar på mer ch bättre trafik. För Regin Skåne har det inneburit ett ökat eknmiskt åtagande även m resenärerna genm biljettpriser frtsatt står för drygt 60 prcent av kstnaderna. Öresundsbrns tillkmst blev en viktig milstlpe ch sm nu följts av öppnandet av Citytunneln. Satsningen på nya Pågatåg ch utbytet till miljöanpassade stads- ch reginbussar är andra exempel av vikt för att kunna skapa en mdern ch efterfrågad kllektivtrafik.

8 8 Kunderna Kunderna har haft hög nöjdhet med sitt resande. Till för bara någt år sedan var åtta av ti kunder nöjda eller mycket nöjda med Skånetrafiken. Prblem främst inm tågtrafiken med inställda tåg, minskad punktlighet ch bristande kapacitet berende på fel på tågen, har lett till minskat förtrende. Insatser sker nu för att kmma tillrätta med kvalitetsbristerna i de delar sm går att påverka. Andelen missnöjda kunder har på senare tid inte ökat. I ett längre perspektiv frdras mycket stra investeringar i det svenska järnvägsnätet m kllektivtrafiken ska kunna upprätthålla den kvalitet sm kunderna efterfrågar. Trafikverket ch andra statliga myndigheter har nyckelrller kring infrastrukturen ch att det skapas förutsättningar att driva en trygg ch punktlig tågtrafik. Tabell. Regelbundna resenärers attityd till kllektivtrafik i allmänhet. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda (%) ) Skåne Sverige ) januari-september Tabell. Regelbundna resenärers attityd till sin senaste resa. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda ) Skåne Sverige ) januari-september När det gäller kvinnrs respektive mäns attityd kan ingen märkbar skillnad påvisas. Stra ansträngningar görs sedan flera år på att göra kllektivtrafiken i Skåne mer tillgänglig

9 9 för persner med funktinsnedsättning. De särskilda krav sm därvid ställs på kllektivtrafiken mfattar hållplats, frdn, trafikinfrmatin samt förare/mbrdpersnal Trafik sm uppfyller alla ställda krav klassificeras sm tillgänglig, i första hand för kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive synnedsättning. I Skåne har anpassningsarbetet kncentrerats till trafik där flest resenärer finns; tågtrafik, stadstrafik, reginal busstrafik i starka stråk ch medelstarka stråk av reginal betydelse. Denna satsning sammanfaller med Trafikverkets pririteringar för ett natinellt nät tillgängligt för resenärer med funktinsnedsättningar. De anpassningar sm hittills gjrts, beräknas beröra cirka 75 % av alla de resr sm sker i den allmänna kllektivtrafiken. Trafiken Trafiken skapas genm att bygga en kundrienterad verksamhet sm tillgdser många kundgruppers behv av attraktiva ch prisvärda resr. Uppdraget betnar ändamålsenlig ch kstnadseffektiv verksamhet. Trafiken utgör ett sammanhängande system där de lika trafikslagen ch linjerna samplaneras för största kundnytta. Tåg- ch busstider kpplas samman för enkla byten, ch terminaler ch andra bytespunkter utfrmas inm begreppet hela resan. All trafik utförs av fristående entreprenörer sm upphandlas i fri knkurrens. Samverkan sker redan före det nya kllektivtrafiklagens införande med andra kmmersiella aktörer när det gäller infrmatin, biljetter ch hållplatser. Flygbussarna AB driver busstrafiken till Malmö Airprt på egna intäkter. Tabell. Resande med Skånetrafiken ch kstnader 2010 Antal resr (miljner) Kstnad (Mkr) Öresundståg -Pågatåg Reginbuss Stadsbuss Serviceresr mm Genm utveckling av trafikutbudet har resmöjligheterna kunnat utvecklas betydligt under den senaste 10-årsperiden för såväl krtare lkala resr sm för längre reginala resr. Tabellen nedan visar trafikförsörjningen uttryckt sm det antal ch den andel av alla bende i Skåne sm måndag till fredag har minst ti dagliga restillfällen till - Reginalt centrum Malmö, Lund, Helsingbrg eller Kristianstad - Delreginalt centrum de 4 rterna van samt Ängelhlm, Hässlehlm, Landskrna, Eslöv, Trellebrg ch Ystad - Kmmuncentrum

10 10 Tabell. Resmöjligheter till reginalt centrum, delreginalt centrum ch kmmuncentrum. Reginalt centrum, max 60 minuters resa Delreginalt centrum, max 45 minuters resa. Kmmuncentrum, max 30 minuters resa Antal 1000-tal Andel av bef. % Antal 1000-tal Andel av bef. % Antal 1000-tal Andel av bef. % , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Den försämrade tillgängligheten till reginalt centrum i ch med 2011 års tidtabell (sm infördes 12/ ) berr främst på att busskpplingarna i Hässlehlm ch Ängelhlm är inriktade på Öresundstågen mt Malmö/Lund ch inte sm tidigare mt Helsingbrg respektive Kristianstad. Att turutbudet har ökat exempelvis Hässlehlm-Kristianstad från två till tre tåg per timme ger inget utslag i tabellen då trafikstandarden definierades sm gd redan innan. Likaså har Citytunneln inneburit stra tillgänglighetsförbättringar i hela Skåne, men det syns inte i analysen eftersm de flesta relatinerna redan ligger inm de valda standardintervallen. I Lund har en ändrad körväg för reginbussarna österifrån inneburit längre restid. Tabellen visar emellertid tydliga förbättringar i tillgänglighet till delreginalt centrum resp kmmunalt centrum. En utförligare beskrivning av dagens trafik redvisas i bilaga 2. 3 Visin ch målbild 3.1 Kllektivtrafiken bidrar till att utveckla Skåne Grunden för utvecklingen av kllektivtrafiken är de övergripande målsättningarna i det reginala utvecklingsprgrammet. Målen m tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans sm tillsammans förverkligar visinen m ett livskraftigt Skåne ett långsiktigt hållbart samhälle. Kllektivtrafiken bidrar i varierande grad till att förverkliga alla målsättningarna. Tillväxt Kllektivtrafiken i Skåne har sedan starten 1999 haft en snabb utveckling inm ett brett spektrum av resr till arbete, utbildning, service ch fritidsaktiviteter med mera. Särskilt påfallande är ökningen av det långväga reginala resandet. Resultatet av detta är bland annat ökad reginal integratin, större, mer rbusta ch bättre fungerande arbetsmarknader, ökad sysselsättning, höjda inkmster samt effektivare strukturer inm lika samhällssektrer. Kllektivtrafiken bidrar till tillväxten i samhället ckså genm andra effekter sm ligger utanför den direkta företagseknmiska redvisningen. Exempel på sådana effekter är ökad trafiksäkerhet, bättre miljö, minskad trängsel ch bättre framkmlighet för trafiken i strt.

11 11 Attraktinskraft En bra kllektivtrafik med gd kvalitet kan tillgdse växande lkala, reginala ch interreginala resbehv. Trafiken bidrar härigenm till att Skåne är en attraktiv regin att b ch verka i. Det finns många rter i Skåne där kllektivtrafiken under senare år bidragit till en bra utveckling. Det finns ckså stra förväntningar på en frtsatt utbyggnad av framför allt järnvägstrafiken. Allt fler ser kllektivtrafiken sm en del i ett attraktivt bende. Bärkraft Kllektivtrafiken är ett säkert, utrymmessnålt, energisnålt ch miljöanpassat transprtmedel. Om fler reser kllektivt får vi färre lyckr, minskade emissiner, bättre miljö ch minskad trängsel på gatr, vägar ch parkeringsutrymmen. Kllektivtrafiken är därför en viktig del i ett långsiktigt hållbart Skåne. Balans Trafiken bedrivs i ett vittförgrenat nät av tåg-, buss- ch närtrafiklinjer. Tillsammans med hållplatser ch terminaler bildar de ett system sm gör det möjligt att resa mellan alla delar av Skåne, men ckså till grannreginerna i Sydsverige ch på Själland. Det gemensamma prissystemet med relativt låga priser för resr över långa avstånd, bidrar ytterligare till ett rundare Skåne. På detta sätt bidrar kllektivtrafiken till fungerande delreginer ch till att Skåne utvecklas mt en gemensam marknad för bende, arbete, utbildning med mera. Den tillväxt sm sker i de större rterna sprids till andra delar av reginen. Arbetsmarknadsreginerna blir rbustare ch en decentraliserad bende- ch rtsstruktur i Skåne kan vidmakthållas. Kllektivtrafiken har ckså en scial dimensin genm att erbjuda resmöjligheter till den sm saknar tillgång till bil ch genm att det nrmalt är billigare att resa kllektivt än med bil. Kllektivtrafiken bidrar härigenm till en hög rörlighet ch balans mellan lika beflkningsgrupper med hänsyn till kön, ålder, eknmiska förutsättningar ch så vidare. Ett viktigt utvecklingsmråde är arbetet med att göra trafiken tillgänglig för persner med funktinsnedsättning. För att nå visinen m det livskraftiga Skåne ch uppfylla de övergripande målsättningarna står Skåne inför många utmaningar. Det reginala utvecklingsprgrammet har pekat på fem mråden. Kunskapen Skåne ska vara en ledande kunskapsregin Delaktigheten Delaktigheten ska öka ch utanförskapet måste minska Miljön ch klimatet Minskad miljöpåverkan ch klimatanpassning Tillgängligheten Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inm Skåne ch gentemt mvärlden Öresundsintegratinen Integratinen i Öresundsreginen måste öka Reginstyrelsen har pekat ut ett sjätte mråde sm en utmaning för Skåne: Tleransen Intleransen mt lika minriteter måste minska Utvecklingen av kllektivtrafiken bidrar i varierande grad till att möta utmaningarna genm att erbjuda en hållbar förbättrad tillgänglighet för människr, företag ch rganisatiner.

12 Kundernas krav ch behv Det viktigaste syftet med kllektivtrafiken är att erbjuda tillgänglighet ch resmöjligheter till resenärer i Skåne. En grundläggande utgångspunkt är därför kundernas krav ch behv. Kllektivtrafiken ska uppfattas sm ett attraktivt ch pålitligt resalternativ. Kllektivtrafik innebär att många reser i samma frdn ch trafiken planeras ch dimensineras med utgångspunkt i resandets mfattning. Kllektivtrafiken ska erbjuda attraktiva tillsammansresr sm hjälper dem att tillgdse sina behv av att resa till arbete, skla, service, kultur ch annat. Kundernas behv ch resr i kllektivtrafiken utgör tillsammans den grund sm trafiken vilar på. Varje resenär bidrar till att bestämma förutsättningarna för alla resenärerna. Från lika kundundersökningar ch genm den kunskap sm byggs upp i trafikplaneringen finns kunskap m vilka kvalitetsegenskaper sm värderas av resenärerna ch sm har betydelse för valet av färdmedel. De egenskaper sm gör kllektivtrafiken attraktiv ch knkurrenskraftig spänner över ett brett fält med allt från linjenät, turutbud, restid, kmfrt, punktlighet ch förutsättningar för byten till infrmatin m trafik, priser ch biljetter samt inte minst den bild man har av trafiken sm en trygg, vänlig, praktisk ch attraktiv trafik sm man gärna använder ch återkmmer till. Kllektivtrafikens attraktin påverkas ckså av möjligheterna att kmbinera lika trafikslag (exempelvis att ta med cykel mbrd på tåg eller att kmbinera bil, buss ch tåg). Kundperspektivet på kllektivtrafiken innebär att resenärens hela resa ska bilda utgångspunkt. Det betyder att frågr kring sammankpplingen av länkar i reskedjan, bytespunkternas utfrmning, biljettsystemet ch en kundanpassad trafikinfrmatin är viktiga. Även det direkta bemötandet mt kunden är viktigt. Diagrammet nedan är hämtat ur Kllektivtrafikbarmetern ch bygger på frågr sm ställs till 750 persner i Skåne varje månad. Störst betydelse för resandet har trafikens relevans, det vill säga att den tillgdser den enskildes resbehv, att trafiken är känd ch att den innebär en fördel i förhållande till andra resalternativ. Prisvärdheten värderas ckså men ges klart mindre vikt än de tre nämnda.

13 Mål för kllektivtrafiken Mål för kllektivtrafikens resandeutveckling Det finns ingen fullständig bild av förutsättningarna för kllektivtrafikens frtsatta utveckling. Bedömningen är emellertid att flera aktuella tendenser i samhället ger förutsättningar för ett ökat kllektivresande. Infrmatins- ch utbildningssamhället frtsatt avreglering ch glbalisering inm handel, industri ch tjänster innebär ett frtsatt förändringstryck på arbetsmarknaden. Vi ser framför ss en frtsatt reginal integratin i Skåne samt mellan Skåne ch grannreginerna. Resultatet av en sådan utveckling är ett ökat behv av att resa. Frtsatt höga kstnader för att köra bil. Starkt fkus i samhället på klimat-, miljö- ch energifrågr. Trängsel på vägar ch gatr, särskilt på infarterna till de större tätrterna ch i tätrternas centrum vid en frtsatt ökad biltrafik. Ett frtsatt ökat resande innebär att trafiksystemets betydelse i samhället ökar. Bedömningen är att det finns gda förutsättningar för ett ökat kllektivresande i Skåne under många år. Reginfullmäktige beslöt 2008 m målet att öka antalet resr med 3-6 % per år fram till Detta mål ska gälla även frtsättningsvis fram till 2021 sm är slutår för de nu gällande infrastrukturplanerna ch innebär ett fördubblat kllektivtrafikresande år 2020 jämfört med Att öka resandet har dck inget egenvärde, utan syftar till att på ett knkret sätt verka för målen i det reginala utvecklingsprgrammet m tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans. Målet m 3-6 % resandeökning är satt utifrån en bedömning av marknadens utveckling, men ckså utifrån att det innebär att kllektivtrafiken tar marknadsandelar från främst bilen, vilket bland annat är psitivt ur miljö- ch energisynpunkt, Ett mål att växa med 3 6 % per år till 2021 innebär en ökning i antalet resr över hela periden med prcent ch ett ökat transprtarbete i intervallet %. En tillväxt på 3 % per år innebär att kllektivtrafikens marknadsandel ökar svagt, en tillväxt på 6 % innebär att kllektivtrafiken tar hand m 75 % av den allmänna resandeökningen ch ökar sin marknadsandel med prcentenheter till ca 30 %. Ett ökat kllektivtrafikresande förbättrar samtidigt den reginala tillgängligheten för många grupper i samhället genm att det ger förutsättningar till att bygga ut trafiken med de samhällsnyttr det innebär. I Reginstyrelsens planeringsdirektiv för Regin Skånes budget ch verksamhetsplan 2012 till 2014 införs målet att kllektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till år Marknadsandelen anges med fördubblingsprjektets definitin dvs andelen kllektivresr av den ttala andelen mtriserade resr. Andelen för Skåne är enligt detta mått ca 22 % Målsättningen för utvecklingen av kllektivtrafiken är hög ch det är viktigt att knstatera att resandeutvecklingen inte bara berr av hur Regin Skåne planerar ch genmför trafiken. Kllektivtrafikens utveckling berr alltid av kunderna, deras behv ch pririteringar. Dessa i sin tur berr, både av vars ch ens persnliga förhållanden, ch av händelser i mvärlden arbetsmarknaden, knjunkturerna (viket var tydligt under 2009), glbaliseringen, bensinpriset etc. Detta är faktrer sm ligger utanför vår kntrll ch varierar över tiden, vilket gör att en bedömning av resandeutvecklingen för enstaka år alltid i någn mening är säker. Målet m 1 Detta mål stämmer ckså väl överens med det branschgemensamma målet m ett fördubblat kllektivtrafikresande år Sedan 2008 pågår ett arbete i samverkan mellan Svensk Kllektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågperatörerna, Svenska Taxiförbundet samt Sveriges Kmmuner ch Landsting m hur en fördubbling av kllektivresandet i Sverige fram till 2020, ch på längre sikt, en fördubbling av kllektivtrafikens marknadsandel, ska åstadkmmas.

14 14 en årlig tillväxt med 3-6 % ch därigenm en fördubbling av resandet till 2020 ch marknadsandelarna till 2025, bestämmer vår långsiktiga strategiska planering ch inriktning. Därefter msätts detta till nutid genm backcasting-metdik (se vidare avsnittet m strategisk trafikplanering). Ser man på utvecklingen i ett histriskt perspektiv så innebär ett fördubblat resande till 2020 en lägre utvecklingstakt jämfört med exempelvis de senaste 10 åren. Bedömningen är att den ökade kapacitetsbristen både på väg ch framförallt järnväg, det ökade behvet skattemedel ch det faktum att trafiken redan byggts ut där ptentialerna för ett ökat resande har varit störst, gör att utvecklingstakten kmmer att vara lägre. Mål ch riktlinjer för den reginala kllektivtrafiken Kllektivtrafiken ska bidra till ett väl fungerande Skåne i vid mening genm att erbjuda en trafik sm är anpassad till kunderna ch deras resbehv ch sm bidrar till reginal integratin, ökad sysselsättning, ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch en effektiv resursanvändning. Trafiken ska vara tillgänglig för alla kundgrupper ch av hög kvalitet. Kllektivtrafiken ska bidra till att förverkliga alla de fyra målen i det reginala utvecklingsprgrammet: tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans genm att upprätthålla en kundrienterad trafik sm tillgdser ett brett behv av resr med inriktning på ökat resande ch bra trafikförsörjning. Regin Skåne ska samarbeta med kmmunerna i Skåne m trafikens förutsättningar ch utveckling på lång ch krt sikt, med andra trafikhuvudmän, grannlän/-reginer, trafikföretag samt med berörda departement ch statliga myndigheter. Kllektivtrafiken ska upprätthålla en gd lkal ch reginal trafikförsörjning ch ge gda anslutningar till interreginal trafik. Mera specifikt ska följande långsiktiga mål ch riktlinjer gälla för kllektivtrafiken i Skåne: Antalet resr ska öka med 3-6 prcent per år till För 2012 är målet + 7 % Kllektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till år För 2012 är målet 23 %. Kllektivtrafiken ska knyta lika delar av Skåne till varandra så att hela Skåne kan utgöra en gemensam regin för bende, arbete, utbildning, service, fritid med mera. I mråden där underlag för en väl utbyggd kllektivtrafik saknas ska ett minsta trafikutbud upprätthållas med fem resmöjligheter i veckan. Kllektivtrafiken ska bidra till ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch effektivare resursanvändning. Kllektivtrafiken ska anpassas så att även persner med funktinsnedsättning väljer att resa med denna. Avsikten är att i högre grad nrmalisera resandet samtidigt sm behvet av särskilda transprter med färdtjänst ch sjukresr successivt kan minska. Färdtjänstberättigad har rätt till resr, dygnet runt under veckans alla dagar i färdtjänstmrådet. Detta mfattar hela Skåne samt angränsande kmmuner. Färdtjänsten ska vara ett kmplement till den allmänna kllektivtrafiken. Regin Skåne ska verka för en frtsatt överföring av huvudmannaskap för färdtjänst ch riksfärdtjänst från kmmunerna till Regin Skåne. Målet är att detta ska ske för hela Skåne senast 2013 (hösten 2011 hade Regin Skåne ansvaret för färdtjänsten i 23 kmmuner). Kllektivtrafiken ska utfrmas så att den svarar mt mäns ch kvinnrs samt barns ch ungas resbehv. Kvinnr ch män ska ha samma möjligheter att påverka trafikens utfrmning ch drift. Mäns ch kvinnrs värderingar ska tillmätas samma vikt. Kllektivtrafiken ska bedrivas så att den tillgdser höga krav på effektivitet, resurshushållning ch priritering av begränsade resurser. Effektivisering av befintlig trafik ska ske

15 15 kntinuerligt. Möjligheter till samrdning av lika trafikslag ska tas tillvara. Upphandling av tjänster ska ske affärsmässigt. Regin Skåne ska verka för frtsatt utveckling av en attraktiv reginaltågstrafik i Skåne, Sydsverige ch Öresundsreginen i samarbete med berörda grannlän, Trafikstyrelsen i Danmark samt Köpenhamnsreginen. Regin Skåne ska verka för frtsatt utveckling av en attraktiv busstrafik i Skåne Regin Skåne ska i samarbete med berörda kmmuner verka för utbyggnad av spårvägstrafik i de delar av Skåne där förutsättningar finns för sådan. Regin Skåne ska verka för gda förutsättningar för utveckling av kmmersiell trafik sm främjar Skånes utveckling ch tillgdser kundernas behv. När det gäller tillgänglighetsanpassning för persner med funktinsnedsättning är målsättningen att samtlig trafik, såväl ffentligfinansierade sm kmmersiella, klassificeras ur användbarhet för i första hand kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive nedsatt syn. Regin Skåne tar ansvar för den samhällsfinansierade trafiken ch ska så långt det medges verka för den kmmersiella trafiken, att hela det linjelagda trafikutbudet ska uppfylla villkren för användbarhet för nämnda kundgrupper enligt följande tidsplan. Trafikslag År Tågtrafik 100% Stadsbusstrafik 60% 80% 100% Reginbusstrafik 25% 50% 75% 100% En förteckning över bytespunkter redvisas i bilaga 3. Målen för tillgängligheten i bytespunkterna innefattas i målen för de lika trafikslagen enligt tabellen van. 4 Strategiska val 4.1 Huvudstrategier ch övergripande pririteringar Tlkning av målen för trafiken Det finns två huvudkategrier av krav på trafiken: Öka resandet. Resandet ska öka i kllektivtrafiken genm en kund- ch marknadsrienterad verksamhet. Utgångspunkten för detta krav är att kllektivtrafiken är ett energisnålt, miljöanpassat, säkert ch utrymmessnålt trafikslaget. Om vi kan vinna över bilister till att resa med kllektivtrafiken får vi färre lyckr, lägre energiförbrukning, minskade emissiner ch mindre trängsel på gatr ch vägar. Samtidigt bidrar vi till bättre fungerande marknader för bende, arbete, utbildning mm. ch därmed ckså till att förverkliga flera av målen i det reginala utvecklingsprgrammet. Bra trafikförsörjning. Med bra trafikförsörjning menar vi tillgänglighet till lika resmål ch för lika ändamål. Man ska kunna gör en resa av det slag man vill ch vid en tidpunkt man själv väljer. Trafiken ska ckså vara tillgänglig för lika grupper så sm barn, unga, män, kvinnr ch persner med funktinsnedsättning. Detta krav är i första hand kpplat till möjligheten att resa, inte till resandet i sig. En bra trafikförsörjning bidrar till balans i Skåne i vid mening, gegrafiskt ch mellan lika beflkningsgrupper. Delvis, står dessa båda mål mt varandra. Vi kan inte rendla det ena utan att i viss mån ge avkall på det andra. Trafiken måste därför bygga på en avvägning mellan marknadsrientering/ökat resande ch bra trafikförsörjning/tillgänglighet till trafiken. Uppgiften är att frma

16 16 kllektivtrafiken i Skåne med utgångspunkt från mål för resandeutveckling ch trafikförsörjning samt de eknmiska, tekniska, marknadsmässiga ch andra mständigheter sm trafiken bedrivs under. Vi har frmulerat fyra huvudstrategier. Kllektivtrafiken i Skåne har, alltsedan Regin Skånes ch Skånetrafikens bildande 1999, befunnit sig i en gd spiral där ett ökat resande gett ökade intäkter ch förutsättningar att bygga ut trafiken ytterligare med begränsat behv av skattemedel. Sammanfattningsvis är det genm att i första hand arbeta marknads- ch kundrienterat sm trafiken kan byggas ut. Detta är en förutsättning för att trafiken i hela Skåne ska kunna vidmakthållas ch utvecklas, inte bara i de tätt beflkade delarna av Skåne. Härigenm kan ckså den samhällseknmiska effekten av kllektivtrafiken maximeras ch bidra till en frtsatt utveckling av resande trafikutbud ch marknadsandelar. Fyra huvudstrategier Ett rundare Skåne Kllektivtrafiken ska upprätthålla en bra gegrafisk tillgänglighet inm ch mellan Skånes funktinella delreginer. Det är i enlighet med denna strategi vi upprätthåller, men ckså utvecklar, trafiken i glest beflkade mråden med svagt trafikutbud ch litet resande. Det finns ett strt antal busslinjer med svag trafik, men sm har betydelse för möjligheten att b i berörda delar av Skåne. På lika sätt effektiviseras denna trafik, bland annat genm att samrdna den med närtrafik, färdtjänst ch sklskjuts. Till denna strategi hör ckså satsningen på reginal järnvägstrafik, sm bidrar till att knyta samman Skånes lika delar. Stra insatser görs för bättre tillgänglighet till trafiken för persner med funktinsnedsättning, samrdning av serviceresr med bil samt anpassning till särskilda behv från lika grupper i samhället, kvinnr ch män, barn ch unga, äldre m.fl. Andra delar av trafiksystemet sm är viktiga för att det ska vara det lätt att resa är våra pris-, biljett- ch infrmatinssystem. Växa i starka stråk Denna strategi handlar m att använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt ch växa där förutsättningarna för detta är bäst. Starka stråk kännetecknas av bra trafikutbud ch strt resande. Här finns ftast ckså de bästa förutsättningarna till ytterligare förbättring av trafik, knkurrenskraft ch resande. Det är en utveckling sm leder till ytterligare integratin av bende, arbete, utbildning, service ch kultur inm hela eller delar av Skåne ch därmed till ökad sysselsättning ch eknmisk tillväxt. Den bidrar ckså till ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch förbättrad framkmlighet för övrig trafik. En särskild ställning inm den starka trafiken har den snabba långväga trafiken framför allt på järnväg, men till viss del ckså med buss. Reginaltågen är det snabbaste trafikslaget för reginala resr. De har gd knkurrenskraft gentemt bilen ch har under flera år varit den snabbast växande delen i kllektivtrafiken. De har svarat mt ett starkt ökat behv av resr över långa avstånd i Skåne ch har bidragit till en ökad gegrafisk integratin i Skåne, Sydsverige ch Öresundsreginen. Samverkan med andra Denna strategi handlar bland annat m hur vi rganiserar ch utför trafiken. Vi söker frmer för den samhällsfinansierade verksamheten sm skapar kstnadseffektivitet, engagemang, flexibilitet ch delaktighet, i huvudsak via upphandling. Nästan all verksamhet utförs av entreprenörer sm upphandlas i knkurrens. För att långsiktigt använda resurserna effektivt ch hålla kstnaderna nere måste vi vårda knkurrensen mellan företagen. Under flera år har relatinerna mellan Skånetrafiken ch entreprenörerna ch de avtal sm ligger till grund

17 17 för utförandet av trafiken utvecklats. Målet är att dels uppnå låga kstnader i trafiken, dels göra entreprenörerna delaktiga i den gemensamma affären genm medverkan i planeringen ch incitament till ökat resande ch hög kvalitet. Kllektivtrafiken är en verksamhet med många beröringspunkter. Utvecklingen av trafiken måste därför ske i nära samverkan med andra aktörer. En utvecklad samverkan mellan trafikmyndigheter ch trafikföretag i Skåne ch i de angränsande länen m trafik, priser, biljetter, biljettmaskinteknik ch infrmatinssystem är viktig. Viktiga samverkansparter när det gäller infrastruktur ch trafikens förutsättningar i övrigt är kmmunerna ch Trafikverket. Med Skånes tre största städer Malmö, Helsingbrg ch Lund, drivs särskilda utvecklingsprjekt kring stadsutveckling, förnyelse ch hållbar samhällsutveckling baserade på gemensamma visiner för var ch en. Högt ställda mål kring kllektivresandet ska gynna staden, dess bende ch besökare. Liknande utgångspunkter finns för samarbetet med andra kmmuner bland annat Kristianstad. Genm den nya lagen skapas möjlighet för marknadens aktörer att bedriva kmmersiell trafik. Det är då viktigt att från ffentliga rgan skapa gda förutsättningar för att sådan trafik kan drivas så att den tillgdser kundernas behv ch så att den bidrar till målen för Skånes utveckling. Det finns ckså många mråden sm kräver samverkan mellan ffentliga ch kmmersiella aktörer i genmförandet av trafiken. Frihet Kllektivtrafiken utgör ett system där förutsättningarna att resa bestäms av linjesträckningar, turutbud, restider, hållplatser ch terminaler. Avgörande för hur resandet utvecklas är ändå den enskildes behv, alternativa resmöjligheter, attityder ch vilja att resa med kllektivtrafik. En förutsättning för att kllektivtrafiken ska kunna fullgöra sin uppgift är att vi både har en trafik sm tillgdser aktuella resbehv ch att aktörerna förmår att marknadsföra, sälja ch genmföra trafiken så att den upplevs sm angelägen ch attraktiv. Denna strategi handlar m att utveckla det sm är kllektivtrafikens unika värde. Genm åtgärder i trafik, trafikens infrastruktur (hållplatser, terminaler, statiner mm), service, infrmatin ch marknadsföring vill vi bygga upp en helhetsbild av kllektivtrafiken. Vi vill skapa attityder till trafiken sm gör den attraktiv, sm gör att flk reser med kllektivtrafik ch gärna kmmer igen för fler resr. Strategin bygger på tre lika delar. På en övergripande nivå gäller det att bygga upp ch psitinera kllektivtrafiken sm sätt att resa. En viktig del i detta arbete är att skapa ett kllektivtrafikens eget frihetsbegrepp. Det är ett begrepp sm tar sin utgångspunkt i den frihet sm kllektivresenären kan känna inför de prblem bilisten fta ställs inför: parkering, service, besiktning, köer, höga kstnader med mera ch sm sammanfattar de psitiva värden sm vi vill att kllektivtrafiken ska förknippas med. För det andra erbjuds en trygg ch säker transprt på ett miljövänligt sätt. Kllektivtrafiken skapar rörlighet i Skåne ch erbjuder ökad frihetsgrad. Den är prisvärd, gör det enkelt att resa ch ger tid till annat. För det tredje är ett mycket viktigt mråde infrmatinen till resenärerna: - dels bjektiv infrmatin m linjer, tider, priser, biljetter med mera samt - dels specifik trafiknära infrmatin vid planerade eller planerade händelser.

18 Förutsättningar för en framgångsrik kllektivtrafik Långsiktiga ch stabila utvecklingsförutsättningar Kllektivtrafiken utgör ett system med många delar: infrastruktur, trafik ch lika tjänster i anslutning till denna. Tidtabellerna sträcker sig sm mest ett år framåt i tiden, men de beslut, åtgärder ch åtaganden sm ligger till grund för trafiken gällande infrastruktur, frdn ch trafik är ftast mycket långsiktiga. Också sett ur samhällets, till exempel resenärens eller kmmunernas perspektiv, är kllektivtrafiken långsiktig. För den enskilde kan den vara en del av det dagliga livet, resr till ch från skla, arbete med mera ch för kmmunerna är frågr m trafik, körvägar, lägen för terminaler ch hållplatser grundläggande för bebyggelseplaner, lkalisering av lika funktiner med mera. Sammanfattningsvis är kllektivtrafiken en verksamhet sm ska präglas av långsiktighet ch kntinuitet, men sm hela tiden ckså förändras ch utvecklas. På samma sätt sm förändringar i trafiken är långsiktiga är ckså trafiken i sig berende av stabila ch långsiktiga förutsättningar för verksamheten där finns ömsesidiga berenden ch nyttr, exempelvis vad avser den kmmunala fysiska planeringen ch trafikens utvecklingsförutsättningar. Trafikplaneringen har långa ledtider. Tiden från förslag ch beslut till dess att en åtgärd kan genmföras är nrmalt ett ch ett halvt år eller mer. I en del fall, sm till exempel vid förändringar sm förutsätter inköp av nya tåg, krävs framförhållning på flera år. För åtgärder i den fysiska infrastrukturen gäller än längre tidsperspektiv. Kundrientering Framgång förutsätter en kundefterfrågan. Kllektivtrafiken måste rientera sig mt kunderna, söka kntakt ch bygga relatiner. Trafik ska vara vänlig, säker, långsiktigt hållbar, tillgänglig ch göra det lätt att resa. Ge trafiken gda fysiska förutsättningar Kllektivtrafiken behöver ha ett linjenät ch ett turutbud sm tillfredsställer aktuella resbehv ch gör det möjligt att resa med en hastighet sm upplevs sm acceptabel. Kllektivtrafiken med buss behöver gena körvägar med gd framkmlighet. En växande biltrafik leder till ökad trängsel, särskilt i centrum ch längs infartsvägarna till de större städerna. I de fall då busstrafiken går i det vanliga väg- ch gatunätet sjunker hastigheten ch kvaliteten på grund av ökade störningar i den övriga trafiken. Om framkmligheten försämras påverkas både trafikens kstnader ch intäktsinbringande förmåga. Försämrad framkmlighet ger ökade kstnader ch samtidigt minskade inkmster. Trafiken kmmer in i en nd spiral där den successivt tappar i resande, eknmi, utbud ch så vidare. Omvänt innebär ökad framkmlighet minskade kstnader, ökad attraktivitet, ökat resande ch ökade intäkter. Trafiken kmmer här in i en gd spiral där det ena gda ger förutsättningar för det andra gda med förutsättningar för en frtsatt utveckling ch förbättring av trafiken. För tågtrafiken är järnvägssystemets kapacitet ch utfrmning avgörande för att skapa attraktiva resmöjligheter genm krta restider ch hög turtäthet. Kllektivtrafiken utgör ett nätverk ch sammanhållet system Alla delar i kllektivtrafiken matar till varandra. Helheten är större än summan av ingående delar var för sig. Ett grundläggande steg i byggandet av det system, sm den lkala ch reginala trafiken utgör, tgs 1981 (i vissa län 1983) när de länsvisa trafikhuvudmännen bildades i syfte att möjliggöra reginalt gällande generella trafikrabatter. Det är ett nätverks- /systembygge sm ännu pågår. De kmpnenter sm knstituerar trafiken i en regin är till exempel linjer, turutbud, trafikens fysiska infrastruktur, infrmatinssystem, pris- ch biljettsystem, säljrganisatin ch resegaranti. Om man fragmenterar trafiksystemet ch tar brt en del från helheten förlrar man den matning sm den delen ger till den övriga trafiken ch, på samma sätt, den matning sm den aktuella delen får från det övriga systemet. Resultatet blir försämrade förutsättningar för trafiken. Omvänt, m man tillför en ny linje eller

19 19 någn annan förbättring så bidrar den till resande ch förutsättningar ckså i det övriga systemet. 5 Åtgärder för att nå målen 5.1 Strategier för kllektivtrafikens utveckling Inledning Regin Skåne genm Skånetrafiken har utarbetat strategier för utvecklingen av såväl tågtrafiken sm busstrafiken. Strategierna har utvecklats utifrån de mål sm Reginfullmäktige beslutat för trafikens utveckling ch i samverkan med kmmuner ch andra aktörer. De långsiktiga strategierna, vars inriktningar redvisas nedan, msätts till nutid genm sk backcasting, dvs med ledning av målen ch visinerna väljs för de kmmande åren lösningar ch aktiviteter sm bäst leder vidare mt slutmålen. Tågstrategin ch Busstrategin blir på det sättet viktiga underlag för trafikförsörjningsprgrammet. Omvänt blir trafikförsörjningsprgrammet en utgångspunkt för kmmande översyner av strategierna för buss- ch tågtrafiken. Busstrafik Den nuvarande busstrategin utarbetades 2006 ch visar hur vi på ett ffensivt ch knsekvent sätt ska utveckla busstrafiken. Viktiga delar i busstrategin är analys av marknaden ch kundernas behv. Trafiken beskrivs i tre klasser: starka stråk, medelstarka stråk ch svag trafik. För var ch en av dessa grupper har vi sedan frmats strategier för trafikens utveckling då de lika klasserna har väsentligt lika utvecklingsförutsättningar. Starka stråk kännetecknas av: Fungerar för alla resärenden; arbete kl 7-16, 8-17 ch 9-18, utbildning, fritid, tjänste, besök, inköp m m. Fullständiga öppettider; trafik alla veckans dagar från tidig mrgn till sen kväll. Hög turtäthet; i högtrafiktid minst en tur var 30:e minut för regintrafik ch minst en tur var 10:e minut i stadstrafik. Har nattrafik; trafik efter midnatt minst en dag i veckan. Hög marknadsandel; för arbetspendling reginalt minst 25 % ch i stad minst 10 %. Strt resande; fler än enkelresr per dag. Gd trafikeknmi; kstnadstäckningsgrad på minst 60 %. Medelstarka stråk kännetecknas av: Fungerar för flera typer av resärenden; främst utbildning, inköp ch arbete under nrmal arbetstid samt i begränsad utsträckning även fritidsresr. Öppettid hela dagen (ca kl 6-19) måndag-fredag, men begränsat eller inget utbud kvällar ch helger. Ganska gd turtäthet; reginalt dubbelturer/dag ch i stad minuterstrafik. Nattrafik förekmmer nrmalt inte; sena kvällsturer kan förekmma liksm förbeställda natturer. Medelhög marknadsandel; för arbetspendling reginalt % ch i stad 5-10 %. Ganska mfattande resande; enkelresr per dag.

20 20 Genmsnittlig trafikeknmi; kstnadstäckningsgrad %. Svag trafik kännetecknas av: Fungerar bara för ett fåtal resärenden, till exempel utbildning eller inköp. Begränsade öppettider, till exempel bara trafik under högtrafik måndag fredag. Låg turtäthet; reginalt från tre dubbelturer/vecka till ti dubbelturer/dag, i stad nrmalt 30-minuterstrafik. Ingen nattrafik. Låg marknadsandel; för arbetspendling reginalt under 15 % ch i stad under 5 %. Lågt resande; under 200 resr/dag. Dålig trafikeknmi; under 30 % kstnadstäckningsgrad. I de följande avsnitten återges de mest väsentliga delarna i Busstrategin. Generella strategier Reginalt ch delreginalt viktiga stråk pekas ut ch utvecklas genm kartläggning av nuvarande brister i tillgängligheten samt vad sm skulle krävas för att nå målen. I första hand bör bristerna i reginal tillgänglighet åtgärdas, i andra hand bristerna i delreginal tillgänglighet. Utveckla resmöjligheterna utanför rusningstid. Med tanke på att fritidsresr har en så str ptential, ch att de i huvudsak sker utanför rusningstid, bör ökade insatser göras för att öka kllektivtrafikandelen inm detta kundsegment. Utbildningsinsatser med fkus på att förbättra utförandekvaliteten krävs. Tydlig ch enkel infrmatin innan, under ch efter resan är av största betydelse. Det är viktigt att tillräckliga resurser sätts av till marknadsföring. Tydliga linjer. Inga förgreningar eller varianter på körvägar bör förekmma. Dck är en avkrtad körväg för vissa turer acceptabel. Så få linjer sm möjligt i varje stråk. Om det finns flera linjer i samma stråk ska gemensamma hållplatser ch körvägar eftersträvas liksm krdinering av tidtabellen. Centrala bytespunkter i frm av en centralt belägen hållplats eftersträvas i varje större tätrt, där byten kan ske mellan alla linjer (stadsbuss, reginbuss, tågtrafik ch serviceresr). Viktiga resrelatiner till, från eller inm städerna ska nrmalt inte kräva mer än ett byte. Pririterade anslutningar. För linjer sm har flera anslutningar med andra linjer ska de anslutningar sm har störst antal bytesresenärer pririteras. Samrdning av parallelltrafik. I de stråk där det finns parallell tåg-, stadsbuss- eller reginbusstrafik ska samrdning ske. Där tåg ch buss går parallellt är tågtrafiken nrmalt huvudalternativet. Funktinshinderanpassade matarpunkter. All närtrafik ch övrig svag trafik skall mata till punkter i det överrdnade trafiknätet, sm är funktinshinderanpassade. Priritera tillgänglighetsanpassning där många reser. I första hand anpassas tåg, stadsbusstrafik ch starka reginala busstråk. Trygga ch säkra lösningar. Regin Skåne ska aktivt arbeta för gd trygghet ch säkerhet. Starka stråk Följande avser såväl stadsbusstrafik sm reginbusstrafik. Inriktning mt långsiktiga mål. I varje starkt stråk fastställs en målbild för trafiken på års sikt. Krtsiktiga trafikförändringar i stråket ska verka i riktning mt den långsiktiga målbilden.