Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS UNIVERSITET Besöksadress Vasaparken Pstadress bx 100, Götebrg Telefn +46(0) E-pst. registratr@gu.se sidan 1 av 27

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG... 3 FÖRSLAG TILL ANPASSADE RIKTLINJER FÖR ÅTERRAPPORTERING... 3 Verktyget miljöledningssystem... 3 Regleringsbrev... 3 Förenklad ch fördjupad redvisning... 4 Återkppling... 4 Förslag inm respektive påverkansmråde... 5 B. UPPDRAGET... 7 UPPDRAG... 7 MEDVERKANDE LÄROSÄTEN... 8 C. BAKGRUND OCH FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV FÖRSLAG... 9 INLEDNING... 9 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL CENTRALA FRÅGOR I UPPDRAGET... 9 Miljöledningssystem ch hållbar utveckling... 9 Mål ch indikatrer... 9 Förenklad ch fördjupad redvisning... 9 Återkppling Regleringsbrev MILJÖLEDNINGSSYSTEM INDIREKT PÅVERKAN Frskning Grundutbildning Samverkan med det mgivande samhället DIREKT PÅVERKAN Klimatpåverkan Resursförbrukning Giftfri miljö D. FÖRSLAG PÅ KRITERIER FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEM

3 A. Sammanfattning ch förslag Götebrgs universitet, tillsammans med Kungliga Musikhögsklan i Stckhlm, Kungliga Tekniska Högsklan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Mälardalens högskla, Södertörns högskla ch Umeå universitet, har haft i uppdrag att utarbeta förslag till anpassade riktlinjer för universitet ch högsklr avseende återrapprtering av miljöledningsarbete. Följande ambitiner har varit vägledande: Att lärsätena skall verka för hållbar utveckling, enligt högsklelagen (1992:1434) Att de natinella miljökvalitetsmålen skall vara styrande. Att förslagen bör innebära en minskad rapprtering för högsklr. Att föreslagna mål ch indikatrer skall vara strategiskt styrande ch vägledande utan att de detaljstyr högsklrna Att rapprteringen skall ge regeringskansliet underlag för bedömning av trender ch utvecklingsmönster. Följande mråden har definierats sm betydelsefulla att förtydliga ch förstärka: Miljöledningssystem Regleringsbrev Återkppling Indirekt påverkan: frskning, utbildning, samverkan med mgivande samhälle Direkt påverkan: klimatpåverkan, resurshushållning, giftfri miljö Förslag till anpassade riktlinjer för återrapprtering Verktyget miljöledningssystem Vår slutsats är att miljöledningssystem är ett bra verktyg ch en bra rganisatinsfrm för ett aktivt ch strukturerat miljöarbete. Tidigare uppföljning har fkuserat på införandet av själva miljöledningssystemet. I detta förslag finns istället ett tydligt fkus på uppföljning av effekterna av miljöarbetet snarare än miljöledningssystemet. Förslaget innebär därmed att Miljödepartementets nuvarande mall för återrapprtering av miljöledningssystem inte skall tillämpas på högsklr. Mallen är dck under marbetning ch kan bli intressant i framtiden. Identiska kriterier avseende miljöledningssystem bör vara fastställda för alla lärsäten berende vilket år de fick uppdraget att införa ett miljöledningssystem. Samtidigt bör ett slutdatum fastställas då ett miljöledningssystem sm uppfyller dessa kriterier skall vara infört. Slutdatumet bör sammanfalla med nästa fördjupade redvisning sm sker i januari I avsnitt D framgår förslag på kriterier. Uppföljningen av miljöledningssystem kan därmed reduceras till en fråga vid nästa fördjupade redvisning: Uppfyller lärsätets miljöledningssystem de fastställda kriterierna?. Regleringsbrev Enligt högsklelagen 1 kap 5 skall högsklrna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö, eknmisk ch scial välfärd ch rättvisa. Bestämmelsen måste tlkas så att den berör högsklrnas ttala verksamhet d.v.s. såväl grundläggande utbildning sm frskning ch 3

4 frskarutbildning samt även verksamheten inm ramen för den s.k. tredje uppgiften, samverkan med det mgivande samhället. Mål för hållbar utveckling bör utarbetas ch anges tillsammans med de övriga mål sm anges för respektive verksamhetsgren i regleringsbrevet. I nedanstående förslag (se sammanställning sid 4-5) lämnas förslag på målfrmuleringar ch uppföljningsmetder inm högsklrnas verksamhet, vilket inkluderar all verksamhet med s.k. indirekt påverkan såväl sm direkt påverkan. Förenklad ch fördjupad redvisning Återrapprtering till regeringen enligt regleringsbrevets lika uppdrag sker med viss peridicitet. I möjligaste mån skall föreslagen rapprtering integreras med redan existerande rapprteringskrav. I uppdraget tydliggörs att Utgångspunkten för arbetet med dessa riktlinjer är att en förenklad redvisning skall ske varje år samt en fördjupad redvisning med lämplig peridicitet. Arbetsgruppen anser att detta leder till en alltför mfattande rapprteringsbörda för högsklrna, särskilt de mindre. Förslaget innebär i stället en årlig intern uppföljning av arbetet. Vart tredje år redvisas resultat ch utvecklingsmönster till departementet, vilket sker i frm av en fördjupad redvisning. Återkppling För att stärka miljöarbetet på högsklrna ses ett strt värde i ökad kmmunikatin mellan lärsäten ch regeringskansli i frågan. För att driva på ch samrdna miljöarbetet anses det vara av str betydelse att regeringskansliet ger återkppling till högsklrs miljöarbete. Vid kntakter mellan departement ch högskla, frmellt sm infrmellt, bör i görligaste mån miljöarbetet diskuteras. Följande praktiska åtgärder föreslås: Regeringskansliet (alt annan statlig myndighet) anrdnar, i samverkan med högsklrna, en årlig erfarenhetsdag för ansvariga för hållbar utveckling inm utbildning ch frskning samt miljöchefer/miljösamrdnare på högsklr, Vart tredje år, i den fördjupade redvisningen, bör en samlad rapprt utarbetas med resultatet från högsklrs arbete med miljö ch hållbar utveckling. En persn utses på regeringskansliet med uppgift att samrdna ch stödja lärsätenas arbete för en hållbar utveckling. 4

5 Förslag inm respektive påverkansmråde Aspekt/mråde Miljöledningssystem Frskning Övergripande mål Alla högsklr skall vid nästa fördjupade redvisning ha infört ett miljöledningssystem sm uppfyller fastställda kriterier. Frskningen skall bidra till hållbar utveckling (i enlighet med högsklelagen) Indikatr Andel högsklr sm har ett miljöledningssystem sm uppfyller de fastställda kriterierna. (Om alla lärsäten skall ha slutfört införandefasen till nästa fördjupade redvisning enligt målet, fyller en indikatr ingen funktin ch bör tas brt.) Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Uppföljning/Redvisning Uppföljningen av miljöledningssystem kan reduceras till en fråga vid nästa fördjupade redvisning, i samband med årsredvisning 2008: Uppfyller lärsätets miljöledningssystem de fastställda kriterierna?. (se avsnitt D i denna rapprt) Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar frskningsfrågr men rapprteringen bör integreras i den befintliga rapprtering av vetenskaplig publicering sm högsklr redan gör. Detta bör ske i nästa fördjupade redvisning i samband med årsredvisning Nedan följer frågr sm skall biläggas denna redvisning: Bedrivs det vid lärsätet ett systematiskt arbete för att stödja ch utveckla frskning med relevans för hållbar utveckling? Beskriv, samt ge exempel på framgångsrika initiativ/satsningar. Grundutbildning Grundutbildning skall bidra till hållbar utveckling. Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar utbildningsfrågr, men rapprteringskrav bör utfrmas i regleringsbrev. Redvisning bör ske i samband med årsredvisning Nedan följer fråga sm skall biläggas denna redvisning: Vilket systematiskt arbete bedrivs vid lärsätet för att integrera hållbar utveckling i grundutbildning? Beskriv, samt ge exempel på framgångsrika initiativ/satsningar. Samverkan med det mgivande samhället Samverkan med det mgivande samhället skall bidra till hållbar utveckling. Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar samverkansuppgiften men rapprteringen bör integreras i den befintliga rapprtering av samverkansuppgiften sm högsklr redan gör. Detta bör ske i nästa fördjupade redvisning i samband med årsredvisning Nedan följer fråga sm skall biläggas denna redvisning: Bedrivs det vid lärsätet ett systematiskt arbete för att stödja ch utveckla samverkan med det mgivande samhället inm hållbar utveckling? Beskriv, samt ge exempel på några aktiviteter/satsningar sm varit framgångsrika. 5

6 Klimatpåverkan 1) Utsläpp av kldixidekvivalenter från tjänsteresr per år/anställda sm heltidsekvivalenter 2) Utsläpp av kldixidekvivalenter från energianv. per år/(anställda+studenter) sm heltidsekvivalenter 1) Andel upphandlingar där miljökrav antingen var bligatriska för uteslutande av leverantör/anbud (skall-krav) eller var med i utvärderingskriterierna. Upphandlingar under ti basbelpp kan uteslutas m lärsätet önskar. 2) Andel avfall till materialåtervinning ch kmpst av ttal mängd avfall (exkl. rivningsavfall ch andra tillfälliga pster), per år. Med materialåtervinning mfattas det avfall sm återvinns i följande fraktiner: Förpackningar av papper, glas, hårdplast ch metall, samt wellpapp, tidningar/kntrspapper ch farligt avfall (inkl elektrnikavfall) Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Resursförbrukning Giftfri miljö (Kemikalier) Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med minst 20 prcent till år Effektivisera ch miljöanpassa resursanvändningen Verka för en giftfri miljö Indikatrerna beräknas per år men rapprteras till regeringskansliet vid den fördjupade redvisningen, med start i samband med årsredvisningen Indikatrerna beräknas per år men rapprteras till regeringskansliet vid den fördjupade redvisningen, med start i samband med årsredvisningen Följande frågr följs upp vid fördjupad redvisning, med start i samband med årsredvisningen 2008: Beskriv åtgärder sm vidtagits för att minska kvantiteterna i kemikalieanvändning på lärsätet (Beskriv krtfattat på max en A4) Beskriv åtgärder sm vidtagits för att fasa ut farliga kemikalier på lärsätet, t.ex. metdutveckling (Beskriv krtfattat på max en A4) 6

7 B. Uppdraget Uppdrag Lunds universitet, Götebrgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högsklan, Mälardalens högskla, Södertörns högskla ch Kungl. Musikhögsklan i Stckhlm ges i uppdrag att utarbeta anpassade riktlinjer för universitetens ch högsklrnas arbete med återrapprtering av miljöledningsarbetet. Uppdraget skall samrdnas ch redvisas av Götebrgs universitet. För detta uppdrag bör en arbetsgrupp tillskapas med en representant från respektive lärsäte. I gruppen bör såväl persner med ansvar för miljöledningssystem sm persner med ett övergripande planeringsansvar för lärsätena ingå. Vid utarbetande av riktlinjerna skall samråd ske med Naturvårdsverket. Förslag till riktlinjer ch mallar skall lämnas sm adekvat fångar ch beskriver arbetet med miljöledningssystem i förhållande till lärsätenas verksamhet ch förslag skall lämnas på jämförbara mål ch nyckeltal. Dessa riktlinjer skall även förhålla sig till det övergripande målet enligt högsklelagen (1992:1434) att verka för hållbar utveckling. Utgångspunkten för arbetet med dessa riktlinjer är att en förenklad redvisning skall ske varje år samt en fördjupad redvisning med lämplig peridicitet. Uppdraget skall redvisas till Regeringskansliet senast den 1 juni

8 Medverkande lärsäten Arbetsgrupp Org Kntaktpersn Övriga deltagare Götebrgs universitet Eddi Omrcen Miljöchef Ulf Anderssn Götebrgs Miljövetenskapliga centrum Jens Mentzer Miljöcntrller Kungl. Musikhögsklan i Stck- Erik Hlmstedt hlm Kungl. Tekniska Högsklan Linköpings universitet Lunds universitet Mälardalens högskla Södertörns högskla Umeå universitet Administrativ chef Per Jakbssn, Föreståndare centrum för miljövetenskap Leif Svanblm, Miljöhandläggare Anders Carlssn Central Miljösamrdnare Elisabeth Gierw Miljöchef Ingrid Sand Miljöansvarig Eilert Karpberg Miljöansvarig Åsa Bäckström Miljösamrdnare Lena Edvardssn Säkerhetssamrdnare Jnas Svenssn Utredare, Planeringsenheten Therés Anderssn f.d Miljöansvarig Maria Bölzner, chefansvarig för miljöfrågr. Referensgrupp Universitet/Högskla Götebrgs universitet Kungliga Musikhögsklan i Stckhlm Kungliga Tekniska Högsklan Lunds universitet Linköpings universitet Mälardalens högskla Södertörns högskla Umeå universitet Persn & funktin Pam Fredman, Rektr P-O Rehnquist, Förvaltningschef Per-Erik Erikssn, Planeringschef Jhn Fürstenbach, Förvaltningschef Anders Lundgren Förvaltningschef ch Carin Lindbrg, Chef för Rektrs planeringsenhet Sten Wennerström Planeringschef Karl-Axel Nilssn Utvärderingschef Biträdande universitetsdirektören Mats Arwidsn Ingegerd Palmér, Rektr Marie Erikssn, Förvaltningschef Hans Berggren, Chef Utbildnings- ch frskningsavdelningen Stefan Rindetft, Fastighetschef Enrique Arias, Högskledirektör Jan-Erik Ögren, Universitetsdirektör ch förvaltningschef Kurt-Allan Anderssn, Kvalitetssamrdnare Naturvårdsverket: Bengt Anderssn, Isa-Maria Bergman, Annelie Alersjö har medverkat på arbetsgruppens möten. Diskussiner har även förts med Thmas Chicte. Utbildningsdepartementet: Enhetschef Ann-Carline Nrdström, budgetsamrdnare Eva Svenssn, Tim Nrdin, Carin Callerhlm, Har fungerat sm kntaktpersner. Nätverket för miljöledning i universitet ch högsklr (MLUH): Nätverket har varit en viktig förankringsgrupp. Vid de tre senaste träffarna har nätverket kmmit med synpunkter m uppföljning med hjälp av indikatrer. Ett tidigt utkast har remitterats i MLUH-nätverket ch synpunkter har arbetats in i föreliggande dkument. I april-maj 2007 gjrdes en ny remissrunda i nätverket. 8

9 C. Bakgrund ch fördjupad beskrivning av förslag Inledning Högsklr skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö, eknmisk ch scial välfärd ch rättvisa. 1 Miljöledningssystem är en del av detta arbete. Högsklr har årligen återrapprterat resultatet av sitt uppdrag att införa miljöledningssystem. I återrapprtering för år 2005 ingick inte högsklr. Istället gav utbildningsdepartementet åtta universitet ch högsklr i uppdrag att ge förslag på anpassade riktlinjer för uppföljning av miljöledningssystem, mål, indikatr ch rapprtering. Denna rapprt är en redvisning av uppdraget. Förhållningssätt till centrala frågr i uppdraget Miljöledningssystem ch hållbar utveckling I uppdraget riktas fkus på miljöledningssystem men kpplingen är uttryckligen gjrd till hållbar utveckling Dessa riktlinjer skall även förhålla sig till det övergripande målet enligt högsklelagen (1992:1434) att verka för hållbar utveckling. Vi har inm arbetsgruppen diskuterat denna fråga ch under arbetets gång valt att se miljöledningssystem, mål ch indikatr sm medel, vilka verkar för hållbar utveckling. Mål ch indikatrer Enligt uppdraget skall föreslagna riktlinjer förhålla sig till det övergripande målet enligt högsklelagen (1992:1434) att verka för hållbar utveckling. Målen anser vi skall mfatta alla högsklr. Föreslagna mål ch indikatrer skall vara strategiskt styrande ch vägledande utan att de detaljstyr respektive lärsäte. I vår redvisning används begreppet indikatr synnymt med begreppet nyckeltal. Följande punkter har varit vägledande vid urvalet av indikatrer: - Relevans för miljö- ch hållbarhetsmålen - Det perativa värdet (tillämpbarhet) - Entydigt definierade - Baserade på tillgänglig data i möjligaste mån - Vara begränsade i antal, väl definierade ch enkla att förstå Förenklad ch fördjupad redvisning Återrapprtering till regeringen enligt regleringsbrevets lika uppdrag sker med viss peridicitet. I möjligaste mån skall föreslagen rapprtering integreras med redan existerande rapprteringskrav. I uppdraget tydliggörs att Utgångspunkten för arbetet med dessa riktlinjer är att en förenklad redvisning skall ske varje år samt en fördjupad redvisning med lämplig peridicitet. Arbetsgruppen anser att detta leder till en alltför mfattande rapprteringsbörda för högsklrna, särskilt de mindre. Förslaget innebär i stället en årlig intern uppföljning av arbetet. Vart tredje år redvisas resultat ch utvecklingsmönster till departementet, vilket sker i frm av en för- 1 Högsklelagen, 5a 9

10 djupad redvisning. Redvisningen fyller därmed en funktin för såväl intern sm extern kmmunikatin ch måluppföljning. Uppföljningen från departementets sida, skall enligt föreslagen mdell fkusera på trender ch utvecklingsmönster inm respektive lärsäte, uppföljningen avser inte jämförelser mellan högsklr. Återkppling Enligt Naturvårdsverkets rapprt Myndigheter för hållbar utveckling (rapprt 5570) har antalet myndighet sm fått återkppling från regeringskansliet fördubblats mellan 2004 ch Dck saknar mer än hälften av myndigheterna med miljöledningssystem frtfarande sådan infrmatin. Återkppling är någt sm många miljöledningsansvariga på lärsäten efterfrågar mer av, inte minst för att arbetet skall kunna mtiveras. Det är enligt vår mening önskvärt att ckså återkppling når hela vägen fram till miljöledningsansvariga så att återkppling från regeringskansliet snabbt skall kunna msättas i praktiken. För att driva på ch samrdna miljöarbetet är det av största betydelse att högsklrs miljöarbete får nödvändigt stöd från uppdragsgivaren. Vid kntakter mellan departement ch högskla, frmellt sm infrmellt, bör i görligaste mån miljöarbetet diskuteras. Vi föreslår därutöver följande praktiska åtgärder: Regeringskansliet (alt. annan statlig myndighet) anrdnar, i samverkan med högsklrna, en årlig erfarenhetsdag för ansvariga för hållbar utveckling inm utbildning ch frskning samt miljöchefer/miljösamrdnare på högsklr, Vart tredje år, i den fördjupade redvisningen, bör en samlad rapprt utarbetas med resultatet från högsklrs arbete med miljö ch hållbar utveckling. En persn utses på regeringskansliet med uppgift att samrdna ch stödja lärsätenas arbete för en hållbar utveckling. Regleringsbrev Enligt högsklelagen 1 kap 5 skall högsklrna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö, eknmisk ch scial välfärd ch rättvisa. Bestämmelsen måste tlkas så att den berör högsklrnas ttala verksamhet d.v.s. såväl grundläggande utbildning sm frskning ch frskarutbildning samt även verksamheten inm ramen för den s.k. tredje uppgiften, samverkan med det mgivande samhället. Mål för hållbar utveckling bör utarbetas ch anges tillsammans med de övriga mål sm anges för respektive verksamhetsgren i regleringsbrevet. I kmmande diskussin lämnas förslag på målfrmuleringar, indikatrer ch uppföljningsmetder inm högsklrnas verksamhet, vilket inkluderar verksamhet med både s.k. indirekt påverkan ch direkt påverkan. 10

11 Miljöledningssystem Avsaknaden av ett slutdatum för införande av miljöledningssystem har inneburit att trvärdigheten urhlkats för uppdraget. Ett fastställt slutdatum för införandefasen av miljöledningssystem kmmer att skapa utrymme att förskjuta fkus i uppföljningen från införandet av det administrativa verktyget mt uppföljningen av effekterna av miljöarbetet. I det ursprungliga uppdraget avseende miljöledningssystem definierades ett antal kriterier för införandet av ett miljöledningssystem i statlig sektr. Nedan följer en sammanställning av de kriterier sm gäller för de lärsäten sm fick uppdraget m införande från Kriterier i uppdraget till myndigheter att införa ett miljöledningssystem i sina centrala styrdkument ange tydliga riktlinjer ch mål för hur miljöhänsyn skall tas klargör ansvarsförhållandena för tagande av miljöhänsyn slå fast rutiner för uppföljning ch redvisning av resultat ta fram en prjektplan för införande av ett miljöledningssystem sm skall innehålla: 1. en tidsplan 2. uppgifter m hur införandet skall rganiseras 3. vilka sm är ansvariga för införandet, göra en miljöutredning av myndighetens interna ch externa verksamhet, dvs. kartlägga de direkta ch indirekta miljöeffekter sm myndighetens verksamhet kan ge upphv till, utarbeta en miljöplicy, utarbeta mål för miljöarbetet, utarbeta en handlingsplan för frtsatt integratin av miljöhänsyn i myndighetens verksamhet, särskilt arbeta för att inm ramen för gällande regelverk miljöanpassa sina upphandlingar, dkumentera, redvisa, följa upp, revidera ch frtlöpande förbättra miljöarbetet, integrera miljöledningssystemet i den rdinarie verksamheten arbetet med att genmföra uppdraget skall så långt sm möjligt inriktas på förebyggande insatser i enlighet med de natinella miljökvalitetsmålen uppdraget skall redvisas i samband med myndigheternas rdinarie årsredvisningar Dessa kriterier är väl genmtänkta ch håller en bra nivå men bör frmuleras tydligare. En mfrmulering av kriterierna skulle råda bt på de skillnader i kriterier sm finns i de ursprungliga uppdragen berende på startår. Det skulle även underlätta för lärsätet att avgöra m man efterlever kriterierna. Vårt förslag på kriterier ges i avsnitt D. Förslag Utbildningsdepartementet bör fastställa identiska kriterier på miljöledningssystem för alla lärsäten berende vilket år de fick uppdraget att införa ett miljöledningssystem. Samtidigt bör ett slutdatum fastställas då ett miljöledningssystem sm uppfyller dessa kriterier skall vara infört. Slutdatumet bör sammanfalla med nästa fördjupade redvisning, januari 2009, vilket ger lärsätena en rimlig tid att slutföra sitt uppdrag. Denna förenklade uppföljning ger utrymme att följa upp viktiga delar av miljöarbetet, nämligen miljöeffekterna. Detta förslag bygger på att alla lärsäten slutför införandefasen till nästa fördjupade redvisning, annars faller förslaget. Departementet bör därför visa att detta slutdatum är skarpt ch överväga att införa sanktiner mt de lärsäten sm ej uppfyller de fastställda kriterierna. Följande mål, indikatr ch uppföljning föreslås: Område Miljöledningssystem Mål: Alla högsklr skall vid nästa fördjupade redvisning ha infört ett miljöledningssystem sm uppfyller fastställda kriterier. Indikatr: Andel högsklr sm har ett miljöledningssystem sm uppfyller de fastställda kriterierna. (Om alla lärsäten skall ha slutfört införandefasen till nästa fördjupade redvisning enligt målet, fyller en indikatr ingen funktin ch bör tas brt.) Uppföljning: Uppföljningen av miljöledningssystem kan reduceras till en fråga vid nästa fördjupade redvisning, i samband med årsredvisning 2008: Uppfyller lärsätets miljöledningssystem de fastställda kriterierna?. 11

12 Indirekt påverkan Med indirekt påverkan avses hur den hållbara samhällsutvecklingen påverkas av myndighetens verksamhet dess beslut mm. När det gäller verksamheten i högsklr är den indirekta påverkan likställd med högsklrs kärnverksamhet dvs. frskning, frskarutbildning, grundutbildning ch samverkan med det mgivande samhället. I högsklrnas s k kärnverksamhet finns den stra ptentialen att indirekt skapa aktiviteter ch resultat, vilka medför att förutsättningarna för hållbar utveckling förbättras lkalt, reginal ch glbalt. Exempel på detta är att ge studenter mer kunskap ch insikt m vad sm krävs för att skapa ett hållbart samhälle, likaså kan lika frskningsprjekt resultera i nya prdukter, tekniska lösningar mm sm kan lösa prblem inm befintliga branscher men ckså skapa förutsättningar för nya verksamheter. Frskning kan ckså visa hur dagens beteendemönster, inm lika mråden, påverkar förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Att frskningsresultat, kunskap, prblematiseringar mm kmmer samhället tillgd ses ckså sm en str möjlighet för tillskapandet av nya förutsättningar. Den stra möjligheten för högsklr är således att verka för hållbar utveckling i sin kärnverksamhet. Frskning Frskningens resultat är ny kunskap ch nya idéer. Varken frskaren eller frskningsbeställaren kan i förväg veta eller fta ens föreställa sig i vilka syften frskningsresultat kmmer att användas ch tillämpas i framtiden. Ju mera grundläggande ch radikal den nya kunskapen är, dest svårare blir det därför att avgöra m viss frskning utgör frskning relevant för miljö ch hållbar utveckling. Med detta sagt finns det ändå flera fficiella ansatser sm i rimlig grad preciserar de prblem sm frskning för miljö ch hållbar utveckling ska bidra till att lösa. I Miljövårdsberedningens prmemria 2004:1, Frskning för hållbar utveckling, beskrivs de glbala överlevnadsfrågr för vilka frskning för hållbar utveckling är relevant; det handlar m Fattigdm, Vatten ch sanitet, Hälsa, Hållbara prduktins- ch knsumtinsmönster, Klimatförändring ch energisystem, Kemikalier, Urbaniseringen, Eksystem, bilgisk mångfald ch markanvändning, Utnyttjandet av havens resurser, Livsmedel, Scial stabilitet, demkrati ch gd samhällsstyrning ch Fred ch säkerhet. Mt bakgrund av förändringen i högsklelagen ingick det i uppdragsbeskrivning att även föreslå mål ch riktlinjer för frskningen. Denna uppgift är inte lätt gjrd. Dels saknar regleringsbrevet i dagsläget tydliga målfrmuleringar på detta mråde ch dels är en av grundförutsättningarna för frskning att den inte skall styras av regeringen. Nedan förs en diskussin m tre möjliga sätt att följa upp frskningens bidrag till hållbar utveckling; Högskleverkets NU-databas, frskningsfinansiärer samt regleringsbrevets krav på återrapprtering av vetenskaplig publicering. Högskleverkets NU-databas NU-databasen (Natinell Uppföljningsdatabas) på Högskleverket (HSV) är ett internetbaserat infrmatinssystem sm innehåller årliga sammanställningar på aggregerad nivå av högsklestatistik för hela landet. Uppgifterna i databasen är hämtade från universiteten ch högsklrna, universitets- ch högskleregistret vid Statistiska centralbyrån, Centrala studiestödsnämnden, Kungliga bibliteket (BIBSAM) ch Utbildningsdepartementet. Uppdatering av databasen sker löpande under året. Den största uppdateringen sker emellertid i samband med att universiteten ch högsklrna lämnar sina årsredvisningar. Innehållet i NU är uppdelat i fem huvudkategrier: grundutbildning, frskarutbildning/frskning, persnal, eknmi, ch basfakta. 12

13 Redvisningen av uppgifter för frskningen är bl.a. gjrd efter fakultet samt efter Verksamhetsmråden. Den statistik ch de indikatrer sm redvisas gäller: Dktrand- /licentiandnybörjare, registrerade/aktiva frskarstuderande samt Dktrs- ch licentiatexamina. Dessutm sker även redvisning på frskningsämnesmråden. De senare är uppdelade på 12 natinella frskningsämnesmråden, 55 natinella frskningsämnesgrupper ch cirka 245 natinella frskningsämnen. NU-databasen skulle kunna användas för löpande sökningar samt årliga sammanställningar, av frskning för hållbar utveckling, dck krävs ett visst förarbete, t ex definitin av begreppet hållbar utveckling. Frskningsfinansiärer Ett antal frskningsråd, stiftelser ch andra finansiärer, sm Frmas, Mistra, EU:s sjätte ch sjunde ramprgram, Vetenskapsrådet, Vinnva m.fl., stödjer såväl grundfrskning ch behvsstyrd frskning inm mråden med nära kppling till hållbar samhällsutveckling. Det finns ckså ett flertal myndigheter med frskningsanslag sm delvis används till frskning för miljö ch hållbar utveckling, t.ex. Energimyndigheten, VTI ch Vägverket. Riksbankens jubileumsfnd finansierar i viss utsträckning samhällsvetenskaplig frskning med denna inriktning. Möjligheterna att särredvisa frskning för miljö ch hållbar utveckling är mt denna bakgrund för närvarande inte stra. Villkr ch praxis är vitt skilda ch det skulle kräva stra resurser för att mfrma systemen. Det skulle exempelvis kunna innebära att man ställde krav på frskningsfinansiärer att särskilja frskning för miljö ch hållbar utveckling från annan frskning i ansökningar ch i återrapprtering. Om man anser särredvisningen vara särskilt betydelsefull, bör dck möjligheterna för frskningsfinansiärerna att särskilja frskning för miljö ch hållbar utveckling utredas, liksm m det är lämpligt att ställa krav på frskare att i ansökan visa hur ett prjekt skulle kunna bidra till hållbar utveckling. Biblimetriska metder för vetenskaplig publicering Eftersm den vetenskapliga tidskriftsartikeln med sina citeringar är lätt att använda sm enhet i ett datriserat system, har biblimetriska metder för bedömning av vetenskaplig kvalitet ch prduktivitet kmmit till str användning. Databaser över vetenskaplig publicering utnyttjas för att jämföra lärsäten ch länder. Thmsn/ISI:s databas, sm Vetenskapsrådet köpt in tillsammans med Vinnva, kmmer att kmpletteras för att ge ett till svenska förhållanden bättre anpassat underlag. Använda kalkylerbara mått är impact factr ch immediacy index. Vid alla biblimetriska undersökningar är ett grundprblem att ringa in ämnesmråden på ett krrekt sätt. Detta är nödvändigt eftersm citeringsmönster skiljer sig kraftigt åt mellan lika frskningsmråden. Ofta är emellertid själva ämnesbestämningarna ett av huvudsyftena med undersökningen. Metder för "kartläggning" eller "mapping" av frskning baserat på ämnesinriktning har under det senaste decenniet utvecklats långt ch tillhör idag den biblimetriska standardrepertaren. De enklaste analyserna använder sig av en kmbinatin av standardiserade nyckelrd, författarnas institutinstillhörighet ch tidskriftens ämnesklassning. Prblemet med denna typ av basala analyser är att de fta ger en alltför grv indelning ch framförallt att maskrna blir för grva, så att en hel del frskning kan slinka igenm nätet. Mer avancerade metder använder sig därför av datrgenererade termer eller fraser samt överlappningar i citeringsmönster. Citeringsanalysen bygger i allmänhet på "c-citatin", dvs att vissa signifikanta par av artiklar förekmmer i referenslistrna på andra artiklar. På basis av nyckelrd 13

14 ch/eller c-citatin kan man ta fram ämnesbaserade mått sm kan användas för klusteranalys. Nrmalt finner man att det mesta av frskningen kan placeras in i lika kluster sm representerar relativt avgränsade frskningsmråden. Med hjälp av de signifikanta termerna kan man fta ckså ge passande beteckningar för dessa mråden. Naturligtvis är det inte säkert att de autmatiskt genererade beteckningarna stämmer med dem sm används av frskarna själva, men vanligtvis uppfattar de aktiva frskarna att den "karta" man får fram stämmer ganska bra. Att biblimetriskt kartlägga frskningen kring miljö ch hållbar utveckling innebär speciella prblem. För det första spänner denna frskning över mycket varierande frskningstraditiner med stra skillnader i publiceringsmönster. För det andra finns ingen användbar standardiserad nmenklatur för ämnesklassning i databaserna. Till sist kan själva definitinen av hållbar utveckling vara kntrversiell ch plitiskt laddad. Av dessa skäl är det sannlikt att någt annat än de mer avancerade biblimetriska metderna skulle kunna ge användbara resultat. Å andra sidan finns det stra möjligheter att biblimetriska undersökningar med en adekvat metd skulle ge värdefulla resultat. Frskarna kan få en bättre bild av hur deras frskning förhåller sig till annan liknande frskning. Finansiärer ch administratörer kan få bättre överblick ch viss hjälp vid pririteringar. Förslag Genmgången van visar att: - NU-databasen skulle kunna användas för löpande sökningar samt årliga sammanställningar, av frskning för hållbar utveckling, dck krävs ett visst förarbete, t ex definitin av begreppet hållbar utveckling. - Frskning för att främja hållbar utveckling är inte någt särskilt frskningsmråde ch kan inte identifieras under en särskild anslagspst hs de stra natinella ch internatinella frskningsfinansiärerna. - Det finns möjligheter för en avancerad biblimetrisk metd att ge värdefulla resultat. Ett samarbete mellan universitetsbibliteken skulle kunna utveckla en sådan metd. I dagsläget saknar regeringskansliet tydliga målfrmuleringar på detta mråde ch genmgången visar att detta är svårt att utarbeta ett meningsfullt mål av flera lika anledningar. Ingen kvantitativ indikatr kan i dagsläget föreslås på grund av att varken högskleverket, frskningsfinansiärerna eller den vetenskapliga publiceringen kan särskilja frskning med inslag av hållbar utveckling från övrig frskning. Om regeringskansliet vill ha en kvantitativ indikatr på detta mråde bör man stödja utvecklingen av en avancerad biblimetrisk metd för vetenskaplig publicering med inriktning mt hållbar utveckling. Följande mål, indikatr ch uppföljning föreslås: Område Frskning Mål: Frskningen skall bidra till hållbar utveckling (i enlighet med högsklelagen) Indikatr: Uppföljning: Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar frskningsfrågr men rapprteringen bör integreras i den befintliga rapprtering av vetenskaplig publicering sm högsklr redan gör. Detta bör ske i nästa fördjupade redvisning i samband med årsredvisning Nedan följer frågr sm skall biläggas denna redvisning: Bedrivs det vid lärsätet ett systematiskt arbete för att stödja ch utveckla frskning med relevans för hållbar utveckling? Beskriv, samt ge exempel på framgångsrika initiativ/satsningar. 14

15 Grundutbildning En integrering av hållbar utveckling i utbildningen har betnats flera gånger sedan Rideklaratinen FN har beslutat att år skall vara UN Decade f Educatin fr Sustainable Develpment (DESD). Unesc leder detta arbete ch har tilldelats fyra centrala uppgifter: Öka utbudet av högklassig utbildning Omvandla den existerande utbildningen i riktning mt hållbar utveckling Öka människrs kännedm m hållbar utveckling Erbjuda utbildning för hållbar utveckling inm alla samhällssektrer En av de övergripande målsättningarna för DESD är att varje lärsäte skall integrera nrmer, värderingar ch tillämpningar av hållbar utveckling i alla aspekter av utbildning ch lärande. I grundskla ch gymnasieskla har arbetet redan inletts men högsklesektrn släpar efter. I februari 2006 skrevs dck en ny paragraf in i högsklelagen, vilken kan bli startskttet för integrering av hållbar utveckling även i högre utbildning. Vad är då en integrering av hållbar utveckling i grundutbildning? Ett universellt svar för alla vetenskaper finns inte utan det behövs en diskussin inm alla de traditinella ämnesmrådena hur hållbar utveckling kan integreras i respektive ämne. Nedan följer en diskussin m fyra möjliga sätt att följa upp integrering av hållbar utveckling i utbildningen: Nya högskleförrdningen, enskilda kurser, högskleverkets kvalitetsgranskning ch uppföljningsverktyget AISHE. Ny högskleförrdning Högsklr ch universitet står inför en grundläggande förändring i utbildningsstruktur. Blgnaprcessen ch förändringarna i högskleförrdningen kräver att nya utbildningsplaner utarbetas ch fastställs. I högskleförrdningens examinatinskriterier ingår inte hållbar utveckling sm ett eget begrepp. Däremt skall studenten examineras inm Värderingsförmåga ch förhållningssätt, vilket ligger mycket nära utbildning för en hållbar utveckling i ett vidare perspektiv. Sm exempel kan nämnas kandidatexamen där: För kandidatexamen skall studenten: visa förmåga att inm huvudmrådet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga ch etiska aspekter visa insikt m kunskapens rll i samhället ch m människrs ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behv av ytterligare kunskap ch att utveckla sin kmpetens Vid varje lärsäte pågår utvecklingsarbete i samband med utarbetandet av nya utbildningsplaner. Det är viktigt att detta utvecklingsarbete ckså integrerar frågr kring hållbar utveckling. Eftersm högskleförrdningen inte tydligt anknutit till förändringen i högsklelagen så måste arbete med integrering av hållbar utveckling framgent skötas internt på varje lärsäte. 15

16 Uppföljning av enskilda kurser Sveriges högsklr har intrducerat en ny prtal med infrmatin kurser ch prgram, I indelning av ämnesmråden på webbplatsen, finns inget sätt att söka ut Hållbar utveckling ch ämnet Miljövetenskap ligger under Naturvetenskap. Om man däremt gör en frisökning på Hållbar utveckling får man träffar, sm skall jämföras med t ex 623 för Eklgi, 474 för Hållbar tillväxt ch för Scial rättvisa. Här kan finnas ett underlag för en indikatr för antalet kurser inm hållbar utveckling i landet under förutsättning att fritextsökningen ckså avspeglar delar av innehållet i kursen. Om webbplatsen frtsätter att utvecklas, kan denna sökmetd eventuellt användas i framtiden för att ge en kvantitativ indikatr på andelen kurser sm integrerat hållbar utveckling. Kursansvarig bedömer: Vid flera lärsäten införs system för att märka kurser sm innehåller eller integrerat hållbar utveckling, se t ex Mälardalens högskla, Gävle högskla ch Umeå universitet. På Götebrgs universitet bedömer de kursansvariga själva enligt en tregradig skala. Kriterierna utgår från den generella definitin av hållbar utveckling sm finns i Brundtlandkmmissinen en utveckling sm tillfredsställer dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjligheter att tillfredsställa sina behv samt av de exempel sm anges i Agenda 21. Bedömningarna görs i följande tre lika nivåer: I. Kurser vars frågeställningar är huvudsakligen inm miljö ch hållbar utveckling. Kursen är uppbyggd utifrån en central frågeställning kring eklgisk, eknmisk eller scial hållbar utveckling. Inslag av eklgisk, eknmisk eller scial hållbar utveckling ingår sm mer än hälften av ttala kursinnehållet II. Kurser vars frågeställningar är delvis inm miljö ch hållbar utveckling. Kursen är uppbyggd utifrån en central frågeställning sm inte direkt berör eklgisk, eknmisk eller scial hållbar utveckling. Inslag av eklgisk, eknmisk eller scial hållbar utveckling ingår i kursen sm en del för att förstå helheten. Dessa inslag mfattar mindre än hälften av ttala kursinnehållet. III. Kurser sm saknar frågeställningar inm miljö ch hållbar utveckling. Kursen saknar inslag av eklgisk, eknmisk eller scial hållbar utveckling eller tar bara upp dessa frågeställningar marginellt ch sm exempel utan att göra en ansats till definitin av hållbar utveckling. Denna typ av märkning skulle kunna generera en kvantitativ indikatr för andelen kurser sm integrerat hållbar utveckling. Det skulle dck vara möjligt att jämföra lärsäten mt varandra eftersm de skulle ha lika kriterier ch lika synsätt på hållbar utveckling. Även med en gemensam definitin av hållbar utveckling ch en gemensam nivåindelning skulle indikatrn inte vara rättvisande vid jämförelser mellan lika högsklr eftersm den bygger på bedömningar. Det finns dck stra förtjänster med att de kursansvariga själva funderar ch definierar m deras kurser har integrerat hållbar utveckling, eller ej. Även m indikatrn inte går att jämföra skulle denna indikatr leda till en lärprcess ch fungera sm ett startsktt för den akademiska debatten m hållbar utveckling. Uppföljningsverktyget AISHE AISHE (Auditing Instrument fr Sustainability i Higher Educatin) är ett kvalitetsverktyg, sm mäter hållbar utveckling i en utbildning, vid en institutin eller ett lärsäte. Verktyg undersöker integreringen av hållbar utveckling på ett relativt heltäckande sätt, vilket ckså gör det relativt kmplicerat ch mfattande. Verktyget skulle dck fungera dåligt sm underlag för departementets uppföljning eftersm fkus ligger på den interna integreringsprcessen ch har karaktär av självutvärdering. 16

17 Högskleverkets kvalitetsutvärderingar För att kntrllera utbildningarnas kvalitet utvärderar Högskleverket alla ämnen sm leder fram till en kandidat- eller magisterexamen. Alla ämnen ch prgram kmmer att utvärderas vart sjätte år. Utvärdering av utbildningar i miljövetenskap, miljöteknik samt miljö- ch hälsskydd vid svenska högsklr genmfördes Hållbar utveckling är inget huvudämne för kandidat- eller magisterexamen utan innebär en förändring i de övergripande målen med utbildning. Integrering av hållbar utveckling bör därför ingå sm en punkt i högskleverkets regelbundna utvärdering av de lika huvudämnena. Detta skulle bidra till den prcess sm en integrering innebär. En mer mmentan bild kan de så kallade tematiska utvärderingarna ge. Högskleverket har gjrt flera tematiska utvärderingar, t ex jämställdhet ch studentinflytande. Ett lärsätes integrering av hållbar utveckling i utbildningen skulle kunna utvärderas på detta sätt, med en uppföljande utvärdering efter tre år. Utvärdering av planer ch lärmål genmförs sm en del av detta arbete ch frågan hur värderingsförmåga ch förhållningssätt skall examineras ch utvärderas kmmer att vara ett mråde i stark utveckling de närmaste åren. Utvärdering av utbildningens relevans för hållbar utveckling måste vara integrerad i detta arbete. Förslag Det är viktigt att pågående utvecklingsarbete inm grundutbildning integrerar frågr kring hållbar utveckling. Eftersm högskleförrdningen inte tydligt anknutit till förändringen i högsklelagen så måste arbete med integrering av hållbar utveckling framgent skötas internt på varje lärsäte. Märkning av kurser skulle kunna generera en kvantitativ indikatr för andelen kurser sm integrerat hållbar utveckling. Det skulle dck vara möjligt att jämföra lärsäten mt varandra eftersm de skulle ha lika kriterier ch lika synsätt på hållbar utveckling. Det finns dck stra förtjänster med att de kursansvariga själva funderar ch definierar m deras kurser har integrerat hållbar utveckling, eller ej. Även m indikatrn inte går att jämföra skulle den leda till en lärprcess ch fungera sm ett startsktt för en akademisk debatt m hållbar utveckling. I enlighet med det övergripande målet enligt högsklelagen (1992:1434) att verka för hållbar utveckling bör grundutbildningen bidra till en hållbar utveckling. Någn kvantitativ indikatr är dck svår att föreslå i detta sammanhang, men Högskleverkets kvalitetsutvärderingar skulle kunna fungera sm ett bra verktyg. Följande mål, indikatr ch uppföljning föreslås: Område Mål: Indikatr: Uppföljning: Grundutbildning Grundutbildning skall bidra till hållbar utveckling. Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar utbildningsfrågr, men rapprteringskrav bör utfrmas i regleringsbrev. Redvisning bör ske i samband med årsredvisning Nedan följer fråga sm skall biläggas denna redvisning: Vilket systematiskt arbete bedrivs vid lärsätet för att integrera hållbar utveckling i grundutbildning? Beskriv, samt ge exempel på framgångsrika initiativ/satsningar. 17

18 Samverkan med det mgivande samhället Högsklr skall samverka med det mgivande samhället ch infrmera m sin verksamhet. När det gäller samverkan med det mgivande samhället kan den sägas beröra både utbildning ch frskning/frskarutbildning, samt även övrigt arbete. Ambitinen är att högsklr inte ska vara slutna system sm har liten kntakt med det mgivande samhället utan istället vara ett öppet system sm tar in influenser från sin mgivning (studenter, företag, rganisatiner, allmänhet m.fl.), likaså skall universiteten vara aktiva i samhällsutvecklingen. När det gäller miljö ch hållbar utveckling är högsklr ch dess samverkan med det mgivande samhället, både på lkal, reginal ch glbal nivå, en grundförutsättning för att utveckling skall kunna ske. Kmplexiteten i frågr sm rör miljö ch hållbar utveckling kräver att många aktörer agerar tillsammans ch högsklr lyfts fta fram sm en viktig ch trvärdig aktör. Att det inm högsklr anses vara en viktig fråga visar sig i att flera högsklr har egna uppsatta miljömål sm berör samverkan med mgivande samhället samt egna indikatrer sm mäter måluppfyllelsen eller att utvecklingen går i önskvärd riktning. Ingen av dessa indikatrer kan dck föreslås för natinell uppföljning. I enlighet med det övergripande målet enligt högsklelagen (1992:1434) att verka för hållbar utveckling bör lärsätenas samverkan med mgivande samhälle ckså bidra till en hållbar utveckling. Någn kvantitativ indikatr är dck svår att föreslå i detta sammanhang. Universitet ch högsklr skall vart fjärde år särskilt redvisa lärsätets samverkan med det mgivande samhället inm utbildning ch frskning. I befintlig redvisning skall ett antal punkter följas upp, t ex på vilket sätt universitetet utfrmat sina utbildningar i samverkan med arbetslivet ch hur utbildningarna tillgdser såväl studenternas efterfrågan sm arbetsmarknadens behv. En liknande punkt kan frmuleras för hållbar utveckling ch samverkan med mgivande samhälle ch integreras i befintlig uppföljning. Förslag Område Mål: Indikatr: Uppföljning: Samverkan med mgivande samhälle Samverkan med det mgivande samhället skall bidra till hållbar utveckling. Ingen kvantitativ indikatr kan föreslås i nuläget. Det är viktigt att miljöarbetet även frtsättningsvis behandlar samverkansuppgiften men rapprteringen bör integreras i den befintliga rapprtering av samverkansuppgiften sm högsklr redan gör. Detta bör ske i nästa fördjupade redvisning i samband med årsredvisning Nedan följer fråga sm skall biläggas denna redvisning: Bedrivs det vid lärsätet ett systematiskt arbete för att stödja ch utveckla samverkan med det mgivande samhället inm hållbar utveckling? Beskriv, samt ge exempel på några aktiviteter/satsningar sm varit framgångsrika. 18

19 Direkt påverkan Alla lärsäten har även en påverkan på sin mgivning sm är mer direkt i sin karaktär. Denna påverkan kan exemplifieras med utsläpp till luft, mark ch vatten. En mängd aktiviteter på högsklr, såsm resr ch kemikalieanvändning, medför en direkt påverkan på vår mgivning. Att identifiera direkta påverkansaspekter ingår sm ett krav i miljöledningssystemet. Enligt Högskleverkets rapprt Miljöledningsarbete i svenska högsklr ch universitet (HSV reg-nr ) dminerar energi ch transprter sm identifierad miljöaspekt. De används på 85 % respektive 81 % av lärsätena. Avfallshantering rapprteras sm en betydande miljöaspekt i 74 % av fallen. Därefter följer upphandling på 59 %, papper på ca 48 % ch kemikalier på ca 45 %. Det råder således en str knsensus mellan lärsätena m vilka miljöfrågr sm är viktiga att arbeta med. Någt sm även brde återspeglas i departementets mål ch uppföljning. Förutm egna pririteringar av påverkansaspekter bör högsklrnas miljöarbete ckså kpplas till riksdagens pririterade frågr. De tydligaste målfrmuleringarna är de 16 natinella miljömål sm riksdagen beslutat m. Dessa miljömål skall vara styrande för hela natinen ch det skulle vara uppseendeväckande ifall statlig förvaltning inte skulle bidra till att dessa mål med tillhörande indikatrer uppfylls. Högsklr påverkar genm sin verksamhet flera av dessa mål, i synnerhet Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Gd bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning ch Giftfri miljö. Det ursprungliga uppdraget att införa miljöledningssystem tar även det upp flera specifika frågr, sm högsklrna uttryckligen skall priritera. När det gäller de direkta miljöaspekterna lyfts följande mråden fram miljöanpassa sina upphandlingar, resurshushållning, att använda energi ch andra naturresurser effektivt samt att hållbart nyttja förnyelsebara naturresurser. I enlighet med vanstående diskussin bör urvalet av mål- ch uppföljningsmråden bygga på följande tre faktrer: högsklrnas egna identifierade påverkansaspekter riksdagens natinella miljömål det ursprungliga uppdraget att införa miljöledningssystem Denna grund har resulterat i ett urval av tre mråden sm anses synnerligen viktiga att fkusera miljöarbete på: Klimatpåverkan, resursförbrukning ch giftfri miljö (kemikalier). Dessa utvecklas vidare i nedanstående kapitel. Klimatpåverkan Högsklrna kan dck minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser m departementet visar i mål ch uppföljning att detta är ett pririterat mråde. Departementets mål ch uppföljning bör dck inte tvinga högsklr att enbart arbeta med en specifik sakfråga, t ex flygresr, utan målen bör vara övergripande i sin karaktär ch strategiskt styrande. Målet bör ckså knyta an till de natinella miljömålen ch Kyt-avtalet, där Sverige har tagit på sig att minska utsläppen. Ett förslag på mål finns frmulerat i Miljö- ch samhällsbyggnadsdepartementets Indikatrer för hållbar utveckling, indikatr 5.1: Utsläpp av växthusgaser per sektr. En liknande indikatr skulle kunna användas ckså för högsklr. 19

20 För högsklesektrn trde resr, transprter ch energiförbrukning vara de aktiviteter sm bidrar mest till klimatpåverkan. Detta återspeglas ckså i de miljöaspekter sm högsklr själva identifierat i miljöledningssystemen. Det finns även andra klimatpåverkande aspekter på högsklr sm, t ex användning av lustgas ch metan. Inga av dessa har dck samma bidrag till högsklrs klimatpåverkan sm resr ch energianvändning. Resr ch energiförbrukning rsakar även andra miljöprblem än klimatpåverkan. Även de natinella miljömålen Frisk luft, Gd bebyggd miljö, Bara naturlig försurning ch Ingen övergödning påverkas i hög grad. I förslaget har Begränsad klimatpåverkan används sm en gemensam målfrmulering för alla dessa frågr. Detta ökar tydligheten ch underlättar uppföljningen men är således en viss förenkling av verkligheten. Förslag Det är viktigt att en indikatr kan jämföras från år till år, dvs. att den är neutral i förhållande till m lärsätet växer eller minskar sin verksamhet. Ett enkelt ch transparant sätt är att använda antalet anställda i heltidsekvivalenter ch studenter i helårsekvivalenter, såsm i lärsätets årsredvisning. Följande mål, indikatrer ch uppföljning föreslås: Område Klimatpåverkan Mål: Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med minst 20 prcent till år Indikatr 1: Utsläpp av kldixidekvivalenter från tjänsteresr per år/anställda sm heltidsekvivalenter Indikatr 2: Utsläpp av kldixidekvivalenter från energianv. per år/(anställda+studenter) sm heltidsekvi. Uppföljning: Indikatrerna beräknas per år men rapprteras till regeringskansliet vid den fördjupade redvisningen, med start i samband med årsredvisningen Beräkningar av dessa indikatrer diskuteras i avsnitt nedan. 20

21 Tjänsteresr Resr, framförallt med bil ch flyg, ger upphv till str miljöpåverkan. Resr till fts, cykel, tåg ch kllektivtrafik bör således uppmuntras för att minska utsläppen. Ett viktigt verktyg för utsläppsminskning är de s.k. smarta resrna, t ex telefnmöten, vide- ch desktpknferenser. Ett lärsäte har flera sätt att söka minska sin klimatpåverkan genm ändrade rese- ch transprtmönster, tex - Tjänsteresr med flyg, tåg ch buss - Tjänsteresr med egen bil, tjänstebil, hyrbil ch taxi - Gdstransprter - Resr till ch från arbetet - Smarta resr /förebyggande resr Det bör vara upp till varje lärsäte att välja hur man vill minska sin klimatpåverkan. Transprter är t ex ett viktigt mråde när det gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Det finns enkla miljövinster att hämta av att effektivisera gdstransprterna, dck finns det inga enkla sätt att beräkna en indikatr för dessa, detsamma gäller för resr till ch från arbetet. Tjänsteresr å andra sidan är ett mråde där en indikatr kan fungera väl, eftersm man med en begränsad arbetsinsats kan få data via lärsätets befintliga eknmisystem eller från leverantörer. För att kppla resr till det övergripande målet m minskad klimatpåverkan används schablndata. Schablndata för utsläpp per kilmeter av kldixid (alt. kldixidekvivalenter) finns i Naturvårdsverket Lathund för miljöledning i staten eller på Nätverket för transprter ch miljön (NTM) webbplats. Med hjälp av data från eknmisystem/leverantörer, m antalet resta kilmeter, kan man således med dessa schablner få fram en siffra på lärsätets ttala kldixidutsläpp. I nedanstående tabell redvisas hur utsläppen av kldixidekvivalenter från tjänsteresr kan räknas fram. Reseslag Antal Schablndata för utsläpp CO 2 - Kg utsläpp rese km ekvivalenter per rest kilmeter Flyg X km X kg Ttalt X kg Tåg X km X kg Ttalt X kg Buss (ej kllektivtrafik) X km X kg Ttalt X kg Egen bil i tjänsten X km X kg Ttalt X kg Hyrbil X km X kg Ttalt X kg 21