KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft

Transkript

1 Fge 9/ Dnr:924/ /2013 Gdkänd av kmmunfullmäktige KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 Huvudskeden i prcessen för huvudbyggnadsprjekt... 3 Prjektgrupp... 4 Prjektprcess i kncentrerad frm Förslag m utarbetande av en behvsutredning Behvsutredning Prjektbeslut ch beslut m utarbetande av en prjektplan Prjektplan Investeringsbeslut ch placering av prjektet i investeringsplanen Val av knsult Allmän planering (L1, förslagsritningar) Allmän planering (L2, utkastritningar) Huvudritningar Entreprenadritningar Beslut m byggande ch val av entreprenör Byggande Mttagning Användning Kvalitetsmål för ch bedömning av kvaliteten vid husbyggande... 23

3 3 Denna uppdaterade versin av prjektdirektivet ersätter det av kmmunfullmäktige gdkända prjektdirektivet. I samband med uppdateringen har prjektanvisningarna anpassats i enlighet med den allmänna prjektprcessen inm byggbranschen ch de lika parternas rller har preciserats för att göra prjektprcessen smidigare. Sm stmme har i tillämpliga delar använts förslaget i RT till skeden i prjektprcessen för husbyggnad ch de beslut av byggherren sm behövs i denna prcess. Dessutm förutsätts att man vid prjekt följer eller tillämpar handlingen Rakennusurakan yleiset spimusehdt YSE 1998, RT I slutet av prjektdirektivet finns ett krt avsnitt m Kyrkslätts kmmuns kvalitetsmål för husbyggnad. Målet har varit att de förtrendevalda kncentrerar sig på besluten sm är nödvändiga för de egentliga prcesserna, värdeval ch linjebeslut samt på att övervaka förverkligandet av kmmunens viljetillstånd. nens uppgift är beredningen av ärenden ch den perativa skötseln av prjekten i enlighet med besluten. Prjektdirektivet är både beträffande texten ch diagrammen uppdelade i uppgifter för de förtrendevalda ch för tjänstemännen i vartdera prjektskedet. Detta prjektdirektiv lämpar sig för traditinella frmer för genmförande (t.ex. huvudentreprenad - sidentreprenader). Det ska beaktas att kmmunens påverkningsmöjligheter kan vara svagare vid icke-traditinella än traditinella genmförandefrmer, m inte särskild vikt fästs vid saken. Om man vill påskynda planeringen ch byggandet t.ex. genm att använda prjektledningsentreprenad, ska prjekthelheten från planeringen till genmförandet rganiseras på ett sätt sm är lämpligt för den genmförandefrm sm tillämpas så att kmmunens fördel blir beaktad på ett övergripande sätt. Ordningen ch innehållet i de beslut av förtrendergan sm fattas i prjektet ska i ett sådant här fall även rganiseras enligt en särskild plan sm gdkänns av rganen. Prjektdirektivet tillämpas på husbyggnadsprjekt, vars ttala kstnader beräknas överskrida (mms 0 %). Prjekt sm är mindre än detta genmförs på initiativ av samhällstekniska väsendet eller utrymmesförvaltningen med investeringsanslag. Mindre prjekt bereds i tillämpliga delar enligt principerna i dessa direktiv. Utöver prjektdirektivet iakttas gällande upphandlingsanvisningar ch -lagar. Huvudskeden i prcessen för huvudbyggnadsprjekt Kyrkslätts kmmuns prcess för husbyggnadsprjekt delas in i följande huvudskeden enligt terminlgi sm allmänt används inm byggnadsbranschen (tiderna är ungefärliga ch prjektspecifika, beslut av förtrendergan har markerats med fet stil): Prjektets huvudskeden Beslut Behvsutredning (2 5 mån.) => prjektplaneringsbeslut Prjektplanering (3 9 mån.) => investeringsbeslut, prjekt tas in i inv.planen Byggnadsplanering (6-15 mån.) => beslut m byggande (entreprenadavtal) Byggande (6 24 mån.) => mttagningsbeslut Ibruktagande (1 2 mån.) => garantiinspektin Huvudskedena delas in i underskeden. På sidan 5 anges prjektskedena i frm av ett diagram med underskeden.

4 Prjektgrupp 4 För varje prjekt tillsätts en egen prjektgrupp, sm verkar under hela prjekttiden, dvs. från behvsutredningen till början av användningsskedet. Sektrdirektören för samhällstekniska väsendet väljer för prjektet en prjektchef sm är prjektgruppens rdförande ch styr husbyggnadsprjektet. Prjektchefen kan ckså vara en knsult sm valts till uppgiften. Sektrdirektören för användarsektrn väljer tillräckligt med representanter i prjektgruppen, högst 3 persner. Sektrdirektören för samhällstekniska väsendet ch prjektchefen utser vid behv andra medlemmar i prjektgruppen. Sektrdirektören för samhällstekniska väsendet ch sektrdirektörerna för användarsektrerna inm prjektet har närvar- ch yttranderätt vid prjektgruppens möten inm ramen för sina sektrers verksamhet. Även andra experter kan delta i prjektgruppernas möten, m prjektchefen så beslutar. Beredningen (t.ex. inhämtande av uppgifter för rumsprgrammet) sker inm användarsektrerna under ledning av användarsektrns direktör, medan den egentliga prduktinen av dkument i lika faser sker under prjektchefens krdinering. Under prjekttiden verkar knsulterna för de lika faserna enligt byggnadsbranschens rådande praxis sm sekreterare med undantag av faserna där samhällstekniska väsendet separat utser en sekreterare. Prjektprcess i kncentrerad frm Diagrammet sm presenteras nedan beskriver prcessen för hela husbyggnadsprjektet. Prcessen har klart delats in i uppgifter för de förtrendevalda ch i uppgifter för tjänstemännen. Prjektfaserna ch aktörerna har angetts med färgsymbler. Det lönar sig att särskilt beakta range sm beskriver betydande prjektbeslut. Numreringen i diagrammet mtsvarar rubriknumreringen i denna handling. Diagrammet har i de senare avsnitten delats upp i delar sm mtsvarar den fas sm beskrivs. I punkterna 1 14 ingår en beskrivning sm kmpletterar diagrammen.

5 5

6 1. Förslag m utarbetande av en behvsutredning 6 Behvsutredning är en handling sm ligger till grund för husbyggnadsprjektet ch där prjektets basegenskaper ch mål utreds. Idén till en behvsutredning kan kmma från förtrenderganen eller användarsektrn. Användarsektrns direktör (eller föredraganden efter att ha kmmit överens m saken med användarsektrns direktör) framställer användarsektrns nämnd ett förslag m behvsutredning. Förtrendevalda Användarsektrns nämnd gdkänner att behvsutredningen görs. Kmmunstyrelsen gdkänner att behvsutredningen görs.

7 2. Behvsutredning 7 Utgångspunkten är en handling sm kmmunfullmäktige gdkänt, såsm t.ex. servicenätsplan/ett byggprgram/en investeringsplan ch sektrns uppfattning m de långsiktiga målen för sin verksamhet ch metder för uppnåendet av dem. För att de fasta kstnaderna ska förbli skäliga är syftet ckså att verksamheten anpassas till lkaler sm står till förfgande. Till förslagen m behvsutredningar för mbyggnadsprjekt fgas en tillståndsundersökning eller tillståndsutredning, m en sådan finns att tillgå. Behvsutredningen görs, m möjligt, senast 2 år före planeringen av prjektets genmförande. I särskilt brådskande prjekt kan behvsutredningen även göras senare. Det ska beaktas att det kan finnas fler än en användarsektr. Särskild vikt ska därför fästas vid att alla användarsektrers sakkunskap utnyttjas i prjektet. Prjektgruppen utarbetar en behvsutredning sm baserar sig på servicenätsplanen/byggprgrammet/investeringsplanen. En knsult kan anlitas sm hjälp i arbetet. Prjektgruppen bereder en behvsutredning för gdkännande i användarsektrns nämnd ch nämnden för serviceprduktin samt för kmmunstyrelsen. Prjektgruppen gör de av nämnderna fastställda preciseringarna i materialen. Användarsektrns representanter bereder specifikatiner sm gäller sektrns behv för prjektgruppen ch gör uppen stmme för behvsutredningen. Prjektchefen har till uppgift att kntrllera m användarsektrns specifikatiner är realistiska ch fungerande. Prjektgruppen begär vid behv utlåtande(n) m prjektet av representanter eller nämnden för användarsektrn. Prjektgruppen begär utlåtanden sm behövs för behvsutredningen av andra instanser sm har med prjektet att göra, t.ex. av andra sektrer. Utrymmesförvaltningen svarar för uppgörandet av förslagen till behvsutredningar för mbyggnadsprjekt ch förelägger prjektgruppen dem. Förtrendevalda Användarsektrns nämnd gdkänner behvsutredningen. Nämnden för serviceprduktin ger ett utlåtande m behvsutredningen. Kmmunstyrelsen gdkänner behvsutredningen, se ckså punkt 3.

8 I behvsutredningen ska särskild vikt fästas vid bl.a. följande mständigheter: 8 alternativa sätt att prducera servicen, alternativa mdeller för anskaffning av lkaler (ckså partnerskapsmdeller) möjligheter till samanvändning förslag till alternativ för anskaffning av lkal. Behvsutredningens översiktliga innehåll: Definiering av behvet beskrivning av verksamheten, nuläget ch den kmmande utvecklingen nuvarande användarmängder, prgnser lkalerna i bruk, deras användningsgrad ch skick förändringar i verksamheten, ändamålsenligt rdnande av verksamheten knsekvenser m prjektet fördröjs eller inte genmförs hur brådskande prjektet är Uppsättning av målen beräknad mfattning av behövliga lkaler ch det mest ändamålsenliga läget planerad användningstid för lkalerna beräknade persnalresurser ch ttala kstnader alternativa sätt att prducera servicen flexibilitet i användningen av lkalerna, möjlighet till samanvändning ch ptimering av användningsgraden Lösningsmdeller Alternativa mdeller för anskaffning av lkaler eget/partnerskapsprjekt (t.ex. mellan kmmuner), köp, hyrning, annan finansieringsmdell reparatin, nybyggande, typdaghem, typskla, annan typbyggnad Möjligheter att få statsandelar Byggplatser Preliminära kstnadsutredningar (prisnivån vid beräkningstiden är tillräcklig, m det inte finns särskilda skäl att beräkna prisnivån vid andra tidpunkter) Preliminär jämförelse över de alternativa mdellerna för anskaffning av lkaler Måltidtabell Om lösningsmdellen är en typbyggnad anges i behvsutredningen byggnadens slutliga byggplats, kstnadsberäkning ch inverkningar på driftseknmin.

9 3. Prjektbeslut ch beslut m utarbetande av en prjektplan 9 Prjektbeslutet leder till utarbetande av en prjektplan. I samband med att behvsutredningen föreläggs för gdkännande bereder prjektgruppen ett förslag m prjektbeslut eller m utarbetande av en prjektplan. Förtrendevalda Kmmunstyrelsen fattar prjektbeslutet ch bestämmer att prjektplanen ska börja utarbetas.

10 4. Prjektplan 10 Prjektplanen är en handling sm ftast för det mesta innehåller text ch sm beskriver huvudlinjerna för husbyggnadsprjektet. För prjektplanen utreder man byggnadsprjektets ramvillkr utförligt ch låter göra lika undersökningar ch utredningar. De centrala delarna i prjektplanen är mtiveringar för byggnadsprjektet (behv sm föranleds av nuläget), innehåll (särskilt rumsprgram), kstnader ch tidtabell. Till prjektplanen kan anknyta lika jämförelser av genmförandealternativen, dvs. granskningar av alternativen. Prjektplanen ska vara färdig minst ett år före byggandet. I särskilt brådskande prjekt kan tidtabellen vara snabbare. Prjektets målpris beräknas utgående från rumsprgrammet, en referensplan, sm utarbetats på basis av den, ch bestämningar av kvalitetsnivå (utredning över byggsättet) ch andra specialplaner (bl.a. preliminära grundundersökningar, kartläggningar av byggnadens skick, livscykel-/energianalyser m.m.). I fråga m s.k. typbyggnader görs ingen prjektplan, utan prjektet placeras i investeringsprgrammet ch man övergår till val av knsult (skede 6). Över tre år gamla behvsutredningars ch prjektplaners aktualitet kntrlleras innan planeringen av genmförandet inleds ch vid behv uppdateras de ch gdkänns såsm framgår van. Prjektgruppen utarbetar eller låter en knsult utarbeta prjektplanen. Prjektgruppen begär vid behv utlåtande(n) m prjektet av representanter eller nämnden för användarsektrn. Prjektgruppen begär utlåtanden sm behövs för prjektplanen av andra instanser sm har med prjektet att göra. Förtrendevalda Användarsektrns nämnd gdkänner prjektplanen. Nämnden för serviceprduktin gdkänner prjektplanen. Kmmunstyrelsen gdkänner prjektplanen. Kmmunstyrelsen gdkänner prjektplanen, se ckså punkt 5. Om man avviker från prjektplanen fattas det beslut m gdkännande av ändringen i enlighet med prcessen vid gdkännande av prjektplanen. Ringa ändringar i prjektplanen (inverkan på genmförandetidtabellen mindre än 6 månader. på eknmiplanen mindre än , inga betydande funktinella ändringar) gdkänns av nämnden för serviceprduktin.

11 11 Prjektplanen innehåller åtminstne följande saker: Prjektets namn, prjektgrupp ch uppdrag Bakgrund till prjektet, beskrivning av nuläget ch kmmande behv Mtivering varför prjektet är viktigt ch behövs Hur lkalen skaffas Jämförelser över alternativa upphandlingssätt (eget prjekt/partnerskapsprjekt, köp, hyrning, renvering, nybyggande, annat) Byggplatsens byggbarhet adress uppgifter m byggplatsens ägande- ch besittningsrätt samt planläggningssituatin ch trafiklösningar preliminära markundersökningar bilagr: plankarta med förklaringar preliminära grundundersökningar Rumsprgram förteckning över rum ch nyttytr (n-m 2 ) enligt rum, sammanlagt ch per persn (användare), bilagr: rumsprgram, förteckning möjligheter till sambruk Tekniska lösningar, utrustning ch apparatur knstruktinstekniska lösningar VVSA-system ch elektrtekniska system mål i fråga m miljön ch livscykeln (uppvärmningsfrm, målnivå för energiklass, avfallshantering m.m.) säkerhetsarrangemang gårdsmråden (plan för gården) inredning Prjektets tidtabell

12 12 Prjektets preliminära kstnadsberäkning, sm upprättas i beräkningstidens ch den beräknade byggtidens kstnadsnivåer byggkstnader med fast inredning eventuell statsandel kstnader för inledning av verksamheten (första inredning, förnödenheter, utrustning, apparater) Inverkningar på drifthushållningen driftskstnader ch intern hyra för fastigheten användarförvaltningens driftskstnader Jämförelse med nuläget Beskrivning av ändringen Allmän jämförelse av egenskaper Eknmisk jämförelse För- ch nackdelar Övriga utredningar bilagr livscykels-/energianalys I renveringsprjekt tillfälliga lkaler under byggarbetet ch verksamhetsförhållandena under reparatins- ch ändringsarbetet (vid behv) Tidpunkt för genmförandet berende på hur nödvändigt ch brådskande prjektet är, mständigheter sm gäller eventuell markanskaffning, planläggning, undantagslv, sysselsättningssynpunkter ch finansieringsmöjligheter ska beaktas

13 5. Investeringsbeslut ch placering av prjektet i investeringsplanen Genm investeringsbeslutet fastställs ch beviljas finansiering för prjektet. Då prjektplanen behandlas för gdkännande gör kncernförvaltningen upp en finansieringsplan för prjektet ch utreder prjektets inverkningar på kmmunens eknmiplan, bl.a. 13 lika finansieringsalternativ: egen, privat (partnerskapsmdeller) eller annan finansiering, såsm lika understöd ch utvecklingsbidrag En eventuell statsandel beaktas i finansieringsplanen. Samhällstekniska väsendet genmför prjektet m ett tillräckligt anslag har reserverats för det i eknmiplanen. Om anslaget i budgeten avviker från prjektplanen, uppdateras prjektplanen eller finansieringen på det sätt sm situatinen kräver. Prjektgruppen bereder ett förslag till investeringsbeslut. Kncernförvaltningen har hand m ansökan m statsandel ch utnyttjande av lika understöd ch bidrag i prjektet utgående från sektrernas beredning. Samhällstekniska väsendet erbjuder vid behv kncernförvaltningen experttjänster. Prjektgruppen bereder sm en del av investeringsbeslutet ett förslag till prjektets knkurrensutsättningsfrm i fråga m både planeringen ch genmförandet (särskilt vikt fästs vid ett knkurrensutsättningssätt sm lämpar sig bäst för respektive prjekt ch eventuellt är prgressivt. Sådana är bl.a. parallelluppdrag i fråga m planering ch förhandlat förfarande i fråga m entreprenad). Prjektgruppen bereder sm en del av investeringsbeslutet ett förslag till prjektets genmförandefrm (t.ex. huvudentreprenad - sidentreprenader). Förtrendevalda Kmmunstyrelsen fattar investeringsbeslutet ch placerar prjektet i investeringsprgrammet. Kmmunfullmäktige fattar det slutliga investeringsbeslutet.

14 6. Val av knsult 14 I detta skede väljs planerarna för husbyggnadsprjektet (knsulter) sm i vanliga fall är arkitekt (huvudprjekterare), knstruktins-, VVS-, el- ch byggnadsautmatinsplanerare. Prjektchefen styr planeringsanbudstävlingen i enlighet med upphandlingslagarna ch upprättar ett förslag till val av planerare för nämnden för serviceprduktin. Förtrendevalda Nämnden för serviceprduktin fattar beslut m knsultval.

15 7. Allmän planering (L1, förslagsritningar) 15 I detta skede av prjektet upprättar arkitekten (huvudprjekterare) ett eller flera förslag m planens baslösningar, dvs. upprättar förslagsritningarna. Prjektgruppen styr upprättandet av förslagsritningarna (L1).

16 8. Allmän planering (L2, utkastritningar) 16 I detta skede av prjektet upprättar arkitekten (huvudprjekterare) en serie av utkastritningar ch andra behövliga dkument utgående från de förslagsritningar sm valts. Övriga planerare upprättar de första dkumenten inm sina egna specialmråden utgående från arkitektens utkast. På grundval av materialet sm prducerats på detta sätt justeras kstnaderna för prjektet. Det ska beaktas att priset sm bestäms i detta prjektskede är det slutliga målpriset för prjektet. Kstnadsberäkningen upprättas i beräkningstidens ch den beräknade byggtidens kstnadsnivåer. Prjektchefen låter upprätta L2-materialet. Prjektchefen låter upprätta kstnadsberäkningen. Prjektchefen begär vid behv utlåtanden av lika tillsynsmyndigheter ch intressebevakningsrganisatiner, såsm hälsövervakningen, arbetarskyddet, beflkningsskyddet ch handikapprådet. Prjektgruppen styr prduceringen av L2-materialet. Representanter eller nämnden för användarsektrn mbes vid behv ge utlåtande(n). Förtrendevalda Nämnden för serviceprduktin gdkänner L2-planerna ch priset för prjektet, m det stämmer överens med investeringsplanen eller kan utvecklas så att det stämmer överens. Om det i detta skede finns finansieringsfrågr sm gäller prjektet (t.ex. överskridning av kstnaderna) behandlas de av styrelsen ch fullmäktige.

17 9. Huvudritningar 17 I detta prjektskede upprättas s.k. huvudritningar sm används för ansökan m bygglv. Huvudritningarna är i hög grad dkument sm hör till L2-skedet, men man måste lägga till av byggbestämmelsesamlingen ch byggnadstillsynen bestämda ytterligare uppgifter ch kmpletterande handlingar. Prjektchefen styr upprättandet av huvudritningarna ch tillståndsprcessen. Prjektgruppens verksamhet minskar ch tillfälligt slutar ch aktiveras på nytt i slutet av byggskedet (12).

18 10. Entreprenadritningar 18 I detta prjektskede upprättas entreprenadritningar i syfte att knkurrensutsätta entreprenören. Prjektchefen styr upprättandet av entreprenadritningarna, bereder ett beslut m byggande, knkurrensutsätter entreprenörerna i enlighet med upphandlingslagen ch bereder ett förslag till beslut m byggande. Förtrendevalda Nämnden för serviceprduktin gdkänner L2-planerna ch priset för prjektet, m det stämmer överens med investeringsplanen. Om det i detta skede finns finansieringsfrågr sm gäller prjektet (t.ex. överskridning av kstnaderna) behandlas de av styrelsen ch fullmäktige.

19 11. Beslut m byggande ch val av entreprenör 19 I detta prjektskede fattas det slutliga beslutet m byggande ch gdkänns entreprenören eller ramavtalsentreprenören sm knkurrensutsatts för prjektet. Direktören för samhällstekniska väsendet förelägger det av prjektchefen beredda förslaget m val av entreprenörer samt entreprenadanbuden (spec. pris) nämnden för serviceprduktin för gdkännande. Förtrendevalda Nämnden för serviceprduktin gdkänner entreprenören ch priset för det bästa anbudet, m priset stämmer överens med investeringsplanen. Om det i detta skede finns finansieringsfrågr sm gäller prjektet (t.ex. överskridning av kstnaderna) behandlas de av styrelsen ch fullmäktige.

20 12. Byggande 20 Byggnaden uppförs i byggskedet. Speciell vikt ska fästas vid systematisk, aktiv ch nggrann byggplatsövervakning. Alla saker sm avtalats med byggplatsen ska dkumenteras i skriftlig frm. Prjektchefen styr byggskedet. Prjektgruppens verksamhet aktiveras ch frtsätter till början av användningsskedet (14).

21 13. Mttagning 21 Vid mttagningen av byggprjektet överlåter entreprenören byggnaden till beställarens representant. Skedet är kritiskt med tanke på beställarens (kmmunens) intressebevakning: entreprenören ska villkrligen har fullt ansvar vid mttagningen ch efter den. Det är i regel förbjudet att ta emt en halvfärdig byggnad. Detta ska vid behv innan entreprenadavtalet ingås anges sm avvikelse från YSE 1998 i entreprenadprgrammet eller mtsvarande handling. I undantagsfall kan bjektet tas emt med hjälp av en lista på bristr, m bristerna är ringa. En brist anses vara ringa, m det är fråga m en liten brist med tanke på den ttala arbetsmängden, t.ex. en brist i målningen eller en brist i en liten del av ett tekniskt system eller allmänt i en liten del av en byggnadsdel. Vid mttagning med hjälp av en bristlista ska den ttala mängden ringa brister vara liten ch krringering av bristerna får inte störa mttagning ch användning av byggnaden. Byggbjektet tas emt av prjektchefen ch utrymmesförvaltningens representanter.

22 14. Användning 22 När användningsskedet börjar övergår man till nrmal användning av byggnaden. Det ska beaktas att nybyggnader till skillnad från nyttigheter sm tillverkas sm serieprduktin, kvalitetstestas ch kntrlleras för prduktin, såsm bilar i regel är prttyper till sin karaktär. Detta betyder att det under ett par första år mycket sannlikt förekmmer lika slags "barnsjukdmar" i nybyggnaderna. Det finns tyvärr inget kvalitetskntrllsystem sm skulle ha ett skäligt pris ch med hjälp av vilket sådana här fenmen skulle kunna avlägsnas helt. Garantitiden är en maximitid enligt lag, förrdning eller allmän praxis inm branschen, dck minst två år. Användaren genmför ch bekstar den första inredningen. Prjektchefen rganiserar utbildning av underhålls- ch användarpersnalen. För garantiärendena angående bjektet svarar prjektchefen sm ckså gör en eknmisk slututredning över prjektet ch har hand m arkivering av handlingarna samt ärenden sm gäller försäkringar ch säkerheter. Prjektchefen tar emt användarnas respns på fel, förrättar första årets mellaninspektin ch den egentliga garantiinspektinen ch övervakar att entreprenörerna reparerar felen sm upptäckts under garantitiden. Prjektchefen svarar för att de eknmiska slututredningarna inkluderas i nämnden för serviceprduktins verksamhetsberättelse.

23 Kvalitetsmål för ch bedömning av kvaliteten vid husbyggande 23 De byggnader sm Kyrkslätts kmmun låter uppföra ska uppfylla följande kriterier sm tilllämpas i alla handlingar sm handlar m husbyggande, såsm prjekt- ch entreprenadprgram, byggnadsbeskrivningar ch prgram för planeringstävlingar: Användbarhet Byggnaderna ska ha ett sådant läge i samhällsstrukturen att de lätt kan nås med lika trafikfrmer. Kllektivtrafik ska betnas när nåbarheten bedöms. Med tanke på användningsändamålet ska byggnaderna vara av gd nivå i fråga m allmän användbarhet (rumsprgram: förbindelser mellan rummen, lkalernas strlek, utrustning sv.) Byggnaderna ska vara trygga ch sunda. Byggnaderna ska vara tillgängliga. Hållbarhet Byggnaderna ska tåla slitage bra. Byggnaderna ska vara lätta ch förmånliga att underhålla. Det ska vara lätt att göra tekniska uppgraderingsreparatiner i byggnaderna. Byggnaderna ska följa principerna m en hållbar utveckling på en nivå sm helst bör vara bättre än i gällande byggbestämmelser (bl.a. i fråga m klspåret). Det estetiska Alla byggnader sm Kyrkslätts kmmun låter bygga ch deras mgivningar ska vara estetiskt högklassiga. Byggnaderna ska passa in i sin närmgivning både visuellt ch med respekt för kmmunens histria ch mtsvarande värden. Berende på fallet kan man t.ex. betna upplevelser, erfarenheter sv. Ttaleknmisk fördelaktighet Enbart ett billigt pris är inte ett centralt kvalitetskriterium, utan byggnaderna ska vara gda i input-utput-hänseende. Alla mål i dessa kriterier ska uppfyllas ptimalt ch till förmånliga kstnader. Byggnadernas livscykelkstnader ska vara högst av medelnivå, men helst låga jämfört med medelnivån vid tidpunkten för byggandet. Byggnaderna ska vara relativt lätta att sälja. När man bedömer kvaliteten på färdiga byggnader eller byggnader sm är under planering ska man beakta att kvantitativ bedömning i regel är bjektiv ch kvalitativ bedömning alltid är subjektiv. Därför är bedömningsmetder där man ger päng ch samtidigt granskar både kvantitet ch kvalitet prblematiska. Om man ändå vill bedöma en byggnads allmänna prestanda numeriskt används skalan 0 5, där 0 = icke acceptabel, 1 2 = underklass (försvarlig), 3 = medelnivå (måttlig) ch 4 5 = överklass (gd-utmärkt). De lika delmrådena i bedömningen kan vid behv betnas med vägningstal. På denna skala är 3 den genmsnittliga minimimålnivån i kmmunens egna byggnadsprjekt. I pängsättande bedömningar av typen pris-kvalitet ska man använda en metd med krrigerad standardavvikelse (material ch anvisningar kan fås bl.a. på Arkkitehtitimistjen liitt). Vid alla kvalitetsbedömningar ska man anlita experter inm det mråde sm bedömningsbjektet gäller.