Strukturplan Österport

Transkript

1 Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad SI Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få mer stadsmässig karaktär. Kmmunen får frågr från fastighetsägare m hur de kan utveckla sina fastigheter i framtiden, vilket inkluderar förfrågningar m handel. Syfte Syftet med strukturplanen är att få en aktuell helhetssyn över mrådet genm att sammanställa förutsättningar för mrådet ch att skissa på möjlig framtida markanvändning på krt ch lång sikt, sm knkretisering av vad sm sägs m mrådet i översiktsplanen. Resultatet ska kunna ersätta den Strukturplan för Österprt sm tgs fram Strukturplanen ska vara underlag för kmmande detaljplanering. Förutsättningar ch begränsningar Bilaga 1: Flygft 2008 Bilaga 2: Nuvarande markanvändning Bilaga 3: Markägare ( ) Bilaga 4: Skyddsavstånd Området är centralt beläget, bara 1,5 km från centrum. Inm 1 km från mrådet br ungefär människr ch jbbar mer än 4000 människr. Ursprungligen var detta ett industrimråde, men det har blandats upp med andra verksamheter. Det finns några mständigheter sm idag begränsar valmöjligheterna för att utveckla mrådet: EONs har sitt reservkraftverk på Gasklckan 14. Det består av ljepannr ch används vid kallt väder ch m någt blir fel i Åbyverket. Ett generellt skyddsavstånd gör att nya bstäder inte kan byggas inm 200 m runt förbränningsanläggningen. EON planerar att ha kvar reservkraftverket ett par årtinden till. Se bilaga 6. Marken runt det fd gasverket är förrenad. En undersökning gjrdes 2002 för östra halvan av kvarteret (Gasklckan 5, 7, 11, 12, 13, 14). Omfattande förreningar påträffades. Utbredningen i mkringliggande fastigheter är inte helt känd. Risken för spridning av förreningen är begränsad så länge grävarbeten inte utförs ch ytrna är hårdgjrda. Om man vill ändra markanvändning eller uppföra någn ny byggnad behöver marken först saneras. I praktiken behöver förmdligen all förrenad jrd schaktas brt ch ersättas med ren jrd. Vem sm skulle ha eknmiskt ansvar för saneringen är inte frmellt avgjrt. Idag är inte en sanering eknmiskt realistisk. Industrispåret är i drift ch används av Mndi (pappers- ch förpackningsindustri). De använder spåret dagligen, en tur med 5 vagnar per dag, vilket skulle mtsvara 12 lastbilar. En str del av råvarrna kmmer på järnväg från Plen. Spåret ägs ch bekstas av Örebr kmmun.

2 En handelsutredning gjrdes under 2011 med hjälp av HUI ch WSP för att undersöka förutsättningarna för ch knsekvenserna av ytterligare dagligvaruhandel i östra Örebr ur marknads- ch trafiksynpunkt. Utredningen behandlade två scenarier, en etablering på 1000 kvm respektive 6000 kvm. De eknmiska knsekvenserna för befintlig dagligvaruhandel med 1000 kvm tillkmmande handelsyta skulle kräva en återhämtningsperid på ca 2 år, medan det med 6000 kvm tillkmmande handelsyta skulle kräva en återhämtningsperid på ca 11 år ch ptentiell risk för butiksutslagning, dvs. att en befintlig butik läggs ner. Trafikmässigt skulle det vara bra m ytterligare dagligvaruhandel kmmer till stånd i östra Örebr eftersm många idag åker från öster till väster för att handla. Beräkningar visade att ca 90% av de inköpsresrna till en ny butik på öster skulle vara mflyttningar från andra handelsmråden, vilket skulle bidra till att begränsa trafikarbetet i staden ttalt. Stadsbyggnads slutsatser efter handelsutredningen är att vi inte vill skapa ett kluster av dagligvarubutiker vid Österplan, utan sprida butikerna så att fler människr får nära till någn butik. Vid Österprt kan vi tillåta någn mindre butik m 1000 kvm, men en större butik m 6000 kvm bör få en annan lkalisering på öster. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan 2010 säger att Nya mråden ska ha högre stadsmässighet ju närmare centrum de är belägna. Det handlar exempelvis m gatrnas utfrmning ch m att vi eftersträvar en stad med slutna kvarter. I översiktsplanens karta anges det här mrådet sm Utvecklingsmråde för universitetsanknuten verksamhet, vilket förtydligas sm Blandat utbyggnadsmråde för bstäder, handel ch kntr, gärna med anknytning till universitetet. Området ska präglas av stadsmässighet. Vid planering av mrådet behöver förekmsten av förrenad mark utredas. Dessutm finns ställningstaganden m funktinsblandning ch handel sm är relevanta för mrådet, se bilaga 5. Bilaga 5: Utdrag ur översiktsplanen Bilaga 6: Översikt över gällande detaljplaner ( ) 2 (4)

3 Områdets karaktär på lång sikt Området ska vara ett blandat mråde med många arbetsplatser, t.ex. universitetsnära verksamheter, kntr, htell, mtinsanläggning, skla, förskla, restaurang, handel, små verkstäder eller andra icke störande verksamheter, samt inslag av bstäder, gärna studentbstäder. En målsättning ska vara att den nya bebyggelsen ska tillföra mer stadsmässighet. De idag stra kvarteren behöver delas in i mindre kvarter. Nya byggnader i kvarteren bör vara minst två våningar höga ch utefter de större gatrna flera våningar höga. Längs de större gatrna i mrådet bör byggnaderna ha lkaler för butiker eller andra slags verksamheter i bttenvåningen med kntr eller bstäder vanpå. Rudbecksgatan ska bli en trädkantad gata med bulevardkaraktär. Offentliga platser ska skapas exempelvis i anslutning till handelsytr. Området behöver tillföras grönska. Eftersm det är långt till närmsta park behöver en ny park anläggas i mrådet. Kmmunen vill att universitetet ska sätta sin prägel på staden ch utvecklingen in mt stadskärnan ch att universitetet ch USÖ bör bindas ihp bättre genm ny bebyggelse. Därför är det önskvärt med studentbstäder i mrådet, ch kntrsbyggnader utfrmade så att de skulle kunna utnyttjas av universitetsnära verksamheter i framtiden, även m universitetet inte har behv av nya lkaler här idag. Det nya gatunätet behöver bli mycket finmaskigare för gång ch cykel för att kunna ta sig in i eller igenm mrådet utan mvägar ch för att föra in liv ch rörelse i mrådet. Även några nya lkalgatr för biltrafik behövs för att dela in mrådet i mindre kvarter. För att åstadkmma en stadsmässighet, exempelvis eftersträva slutna kvarter ch byggnader i flera våningar, ch samtidigt skapa tillräckligt med grönska, måste bilparkering i huvudsak läggas i byggnaderna, ex. i källargarage, ch inte sm markparkering. Bilaga 7: Visinsskisser Österprt mrådets karaktär på lång sikt Skisserna är tänkta sm inspiratinsbilder för vilken karaktär en sådan här stadsdel kan få, ch ska inte läsas sm en illustratin över hur det ska se ut på varje en bestämd plats! I en av skisserna har vi antagit att reservkraftverket är flyttat, marken är sanerad ch att industrispåret inte längre används. Alla de förändringarna ligger förmdligen flera årtinden fram i tiden, m de alls kmmer att bli verklighet. 3 (4)

4 Förändringar på krt sikt På grund av de begränsningar sm skyddsavståndet kring reservkraftverket, den förrenade marken ch användningen av industrispåret ger kan inte alla delar av visinen förverkligas de närmaste årtindena. Det finns möjlighet att utveckla vissa av fastigheterna i riktning mt visinen redan nu de kmmande ca 10 åren. Se exempel i karta i bilaga 8. Då ska man ta hänsyn till följande: Det finns många väl fungerande verksamheter i stadsdelen idag sm ska kunna bedrivas vidare. När det är dags för nya större investeringar i en fastighet ska bebyggelsen mfrmas i riktning mt visinen beskriven van. Bland annat innebär det att detaljplaneringen för ny bebyggelse bör sträva mt byggnader med minst två våningar även för nya verksamhetslkaler inne i kvarteren. Utefter de större gatrna ska byggnaderna vara flera våningar höga. För att möjliggöra nya bstäder i anslutning till en äldre detaljplan för industri kan de befintliga verksamheterna behöva planändras till ickestörande småindustri. Möjligheten till detta prövas i detaljplaneläggningen. Tillkmmande lkaler för verksamheter ska lkaliseras ch i detaljplan begränsas så att de inte är störande för bstäder ch skla, ch så att det inte begränsar möjligheterna till nya bstäder ytterligare. Området kan innehålla mer handel med livsmedel under förutsättning att ytan begränsas till 1000 kvm. För att åstadkmma en stadsmässighet måste bilparkering i huvudsak läggas i byggnaderna ch antalet nya parkeringsplatser i markplan begränsas så sm visas i bilaga 8. Möjligheterna till en finmaskigare gatustruktur, särskilt för gång- ch cykel, ska inte byggas sönder. Bilaga 8: Strukturplan Österprt förändringar på krt sikt Bilaga 9: Framtida gatustruktur Beredning Arbetsgruppen för strukturplan Österprt har bestått av Anita Iversen, Ulf Nykvist, Per-Olv Wallgren, Jhan Ekstrand, Anne Petterssn ch Adrian Bucher, Stadsbyggnad, Anders Nyberg, Näringslivskntret ch Mattias Wahll, Miljökntret. En handelsutredning har tagits fram av Handelns utredningsinstitut i samarbete med WSP ch slutsatserna inarbetats i strukturplanen. 4 (4)

5 FLYGFOTO 2008 Bilaga 1

6

7

8

9 Bilaga 5 Utdrag ur översiktsplanen I avsnittet m staden står att: Nya mråden ska ha högre stadsmässighet ju närmare centrum de är belägna. Det handlar exempelvis m gatrnas utfrmning ch m att vi eftersträvar en stad med slutna kvarter. På kartan är mrådet Österprt (Gasklckan ch Gasugnen) markerat ch det står så här: Blandat utbyggnadsmråde för bstäder, handel ch kntr, gärna med anknytning till universitetet. Området ska präglas av stadsmässighet. Vid planering av mrådet behöver förekmsten av förrenad mark utredas. I avsnittet m funktinsblandning finns bl.a. följande ställningstaganden: Arbetsplatser sm inte har störande verksamhet, inte förrsakar störande trafik ch där byggnaderna gestaltningsmässigt kan anpassas till mgivande bebyggelse bör finnas i ch i direkt anslutning till bstadskvarter, t.ex. i bttenvåningar på flerbstadshus. I avsnittet m handel finns bl.a. följande ställningstaganden: Kmmunen är psitiv till nya handelslägen sm medför en ttal minskning av bilresandet. Handelsetableringens trafiklösning ska planeras så att den är tillgänglig även för ftgängare, cyklister ch bussresenärer. Dessa trafikantgrupper ska kunna nå entrépunkter på ett säkert, tryggt ch bekvämt sätt. Kmmunen ska verka för att ffentliga platser skapas i anslutning till handelsytr, vilket ckså skapar trygghet. Kmmunen uppmuntrar kmbinatinsanläggningar, dvs. handel plus bstäder/kntr, för att skapa en blandad stadsmiljö sm lever hela dygnet. Kmmunen ska verka för att handeln uppför byggnader ch miljöer med arkitektniska ch urbana kvaliteter. Dagligvaruhandeln ska ses sm en lkal marknad i stadsdelscentrum ch city, ch ambitinen är att den ska vara utspridd i hela kmmunen. Ny dagligvaruhandel bör i första hand lkaliseras till bstadsnära lägen med gd tillgänglighet för cykel- ch kllektivtrafik Kmmunen ställer sig psitiv till ny dagligvaruhandel i lägen med lkalt upptagningsmråde. Kmmunen ska arbeta aktivt för att dagligvaruhandel ska finnas på nära avstånd till bstäder.

10 PLANÖVERSIKT Bilaga 6 Översikt över gällande detaljplaner

11 VISIONSSKISSER Bilaga 7 Illustratiner, Alexander Dufva 2011 Visinsskisserna är tänkta sm inspiratinsbilder för vilken karaktär en sådan här stadsdel kan få, ch ska inte läsas sm en illustratin över hur det ska se ut på varje en bestämd plats.

12 STRUKTURPLAN ÖSTERPORT Förslag till förändringar på krt sikt (de kmmande ca 10 åren). Arbetsmaterial Bilaga 8 Gasklckan 2 Parkering i markplan begränsas till högst ca 80 platser. Gasugnen 16 Parkering i markplan begränsas till högst ca 50 platser. Endast gång- ch cykel De närmaste 10 åren Omvandling bör ske i riktning mt visinen Omvandling kanske kan ske Befintlig verksamhet ska kunna frtsätta nya förbindelser

13 STRUKTURPLAN ÖSTERPORT Framtida gatustruktur Arbetsmaterial Bilaga 9 Framtida gatunät Vissa förbindelser endast öppna för gång ch cykel