Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Transkript

1 Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se

2

3 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning 11 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Drift- & investeringsredvisning 13 Nter 14 Redvisningsprinciper 21 Helårsprgns 23 Kncernblag 24 Verksamhetsberättelse Kmmunstyrelsen 25 Utbildningsnämnden 27 Omsrgsnämnden 28 Överförmyndarnämnden 30

4 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. DELÅRSRAPPORT 2015 I 1

5 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS skall styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan, ELP, ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling eftersm vi trr de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Delmål Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per Kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. Indikatrer Delmål Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr resp. män, SIRIS, Sklverket Antal invånare år med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB Mtivering valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. DELÅRSRAPPORT 2015 I 2

6 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Delmål Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X-trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 100 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Vissa av måtten kan därmed uppvisa en minskning utan att det ttalt innebär en försämring det kan då innebära att behv ch förutsättningar förändrats. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Delmål Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. DELÅRSRAPPORT 2015 I 3

7 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Gda förutsättningar för alla kulturarbetare ch idrttare är grunden. Ett utvecklande av dessa sektrer, i nära samarbete med föreningar ch ideella, utgör viktiga byggstenar för vår hållbara kmmun. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Indikatrer Delmål Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Andel elever 7-15 år i musikskla Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått Kultur ch fritid har ch ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle. Detta förutsätter ett rikt utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter ch evenemang samt att det är tillgängligt för alla. De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter när det gäller nöjesutbud, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang samt möjligheterna att kunna utöva t.ex. sprt, kultur, friluftsliv ch föreningsliv. När det gäller kmmunens idrttsch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningsch knstverksamheter samt teaterföreställningar ch knserter. Offentlig service Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Delmål Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mtivering valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. DELÅRSRAPPORT 2015 I 4

8 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Delmål Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB. Antal utförda miljömålsåtgärder, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Delmål Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagande förnyas endast vart fjärde år. DELÅRSRAPPORT 2015 I 5

9 FULLMÄKTIGEMÅL MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Delår 2015 Ansvar Antal Antal förvärvsarbetande st st st KS/N arbetstillfällen skall öka - - Kvinnr st Män st st st Antal företagsförekmster st st Bibehålla st KS/N Utbildningsnivån skall öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. 79 % - Flickr 83 % - Pjkar 74 % 81 % 76 % - 83 % - 70 % UN Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande prgram: 91 % - Flickr 92 % - Pjkar 87 % 92 % 88 % - 88 % - 89 % UN Yrkesförberedande prgram: 29 % - Flickr 34 % - Pjkar 26 % 32 % 25 % - 21 % - 29 % Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsför bindelser ska öka. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Mindre än 3 år: 11 % - Kvinnr 13 % - Män 9 % Mer än 3 år. 11 % - Kvinnr 16 % - Män 6 % Antal dubbelturer per vecka till ch från Ljusdal: Buss 466 st (reviderad) Tåg 74 st 40 % ttalt - Företag - Hushåll 12 % 12 % Bibehålla 55 % 11 % - 13 % - 9 % 12% - 17 % - 7 % Bibehålla -466 st -76 st 50 % -40 % -53 % UN/KS KS KS/LE Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Utbud av mark för näringsverksamhet. Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. 10 planlagda industritmter. Betyg 61 av medbrgarna på utbudet. * 48 byggklara villatmter 5 byggklara tmter för flerfamiljhus * 45 5 KS LH KS KS/LH KS=Kmmunstyrelsen ON=Omsrgsnämnden UN=Utbildningsnämnden LE=Ljusdal Energiföretag kncern LH=Ljusdalshem kncern N=Närljus DELÅRSRAPPORT 2015 I 6

10 MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Delår 2015 Ansvar Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Betyg 54 av medbrgarna på tillgången. * Betyg 58 av medbrgarna på idrtt- ch mtinsanläggningar. * * * KS KS Betyg 63 på kulturverksamheten. * 64 * Andel elever 7-15 år i musikskla 18 % 19 % 19 % KS Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betyg 52 av medbrgarna på nöjdheten. * 53 * Alla Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. 7 st aktörer finns lkalt Betyg 57 av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. * X hektar naturskyddade mråden. ** Betyg 51 av medbrgarna på miljöarbetet. * Betyg 65 på renhållningen. * Bibehålla 58 Bibehålla st * X * * KS Alla KS Alla LE Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. X st av de reginala miljömålen uppfyllda.** 9 av 12 åtgärder i mångfaldsplanen gjrda. 3 av 6 åtgärder i jämställdhetsplanen gjrda. Betyg 36 av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. * X 9 4 * Alla KS KS KS * SCB medbrgarundersökning. Betygsskala 0 till 100. Ny mätning nvember ** X = inget känt nuläge. Nuläge fastställs utifrån mätning DELÅRSRAPPORT 2015 I 7

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Omvärldsanalys Stark inhemsk knsumtin ch ökade investeringar skapade tillväxt i den svenska eknmin under För 2015 har hushållens knsumtin utvecklats betydligt sämre än förväntat. Detta trts starka inkmstökningar ch växande beflkning. Även investeringarnas ökningstal har reviderats ner, dck från mycket höga nivåer. Trts vanstående beräknas knjunkturuppgången frtsätta ch antalet arbetade timmar öka. Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kmmuner ch landsting) bedömning. SCB har gjrt en ny beflkningsprgns ch antalet invånare i Sverige ökar kraftigt. År 2018 räknar SCB med att antalet invånare är fler än vad man antagit i tidigare bedömningar. Orsaken är främst den ökande flyktingmttagningen vilket ger effekter både på skatteunderlagets utveckling ch kmmunsektrns kstnader. Beflkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal invånare. Detta är en ökning med 57 invånare sedan årsskiftet. Främsta rsaken är ett invandringsöversktt på 121 invånare. Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Mål ur ett finansiellt perspektiv Följande finansiella mål gäller för år 2015: Att sliditeten förbättras med en prcentenhet. Obeaktat pensinsskulden utanför balansräkningen har sliditeten per 0831 minskat från 68 % till 67 %. Om man räknar med pensinsskulden har sliditeten ökat med 3,5 prcentenheter till 3 %. Trts ett psitivt resultat i prgnsen för helåret är det säkert m målet klaras. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. I denna delårsrapprt följs fullmäktigemålen för 2015 upp på sidrna 6-7. Här är ckså tydliggjrt vilken/vilka nämnder/blag sm är ansvariga för respektive mål. Nteras bör här att för en del mål finns inte aktuella nyckeltal. Främst gäller detta den medbrgarundersökning sm Scb kmmer att genmföra i nvember. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer har nya finansiella mål antagits i budget I denna delårsrapprt följs det finansiella målet enligt budget 2015 upp. DELÅRSRAPPORT

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsrapprt januari augusti Resultat Resultatet per är tkr ( Tkr ). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -18,8 Mkr. Omsrgsnämnden visar det största underskttet med -31,6 Mkr. I princip samtliga verksamhetsmråden sm nämnden ansvarar för redvisar undersktt. Utöver detta finns ett fördelat sparbeting sm inte hanterats. Utbildningsnämnden redvisar ett översktt med 1,4 Mkr. Kmmunstyrelsen rapprterar ett översktt med 11,3 Mkr där kmmunledningskntret redvisar ett psitivt resultat med 2 Mkr ch samhällsutvecklingsförvaltningen ett psitivt resultat med 9,2 Mkr. Övriga nämnder redvisar relativt små avvikelser. Kstnader ch intäkter Utöver nämndernas kstnader finns centrala pster. De viktigaste är kapitalkstnader, kstnader för pensiner, semesterlöneskuld ch övriga förvaltningsövergripande kstnader. På intäktssidan är det kmmunalskatt, kmmunaleknmisk utjämning ch finansiella intäkter erhåller kmmunen återbetalning från AFA Försäkring för 2004 års premier gällande avtalsgruppsjukförsäkring. I detta bkslut har peridiseringar gjrts angående dessa pster. De viktigaste är: Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +10,6 Mkr per Denna resultatförbättring kmmer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder ch finansnett. Återbetalning AFA ger en intäkt i delårsbkslutet med Tkr. Ljusdals kmmun har under året inträtt sm brgensman med 8,1 Mkr för att lösa lån åt Samkraft AB vilket delägs av Ljusdal Energiföretag AB. Den regressrätt sm Ljusdals kmmun har på Samkraft AB har i denna delårsrapprt till full balanserats sm en frdran. Skulder ch finansnett Semesterlöneskulden minskat med 10,6 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden sm lägst under året. De anställda har plckat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det frtfarande är en skuld berr på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Under periden har nytt externt lån tagits upp med 30 Mkr. Pensinsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 18 Mkr jämfört med årsskiftet Det redvisade finansnettt är psitivt 5,4 Mkr. Brgensavgifter för blagen ch utdelning från energikncernen ger finansiella intäkter samtidigt sm räntekstnaderna är låga. pensinskstnader har beräknats utifrån prgnser från vår pensinsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt peridisering av i augusti rapprterad semester. intäkter har peridiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprgns i cirkulär 15:23 per Investeringar Genmförda nettinvesteringar första halvåret var 47,2 Mkr. Detta är ca: 50 % av årets budgeterade investeringar på 94,8 Mkr. Största enskilda bjekt är uppbyggnaden av Östernäs parkmråde med anslutande infrastruktur. DELÅRSRAPPORT 2015 I 9

13 EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprgns Resultat Prgnsen för 2015 visar på ett resultat m Tkr. Trts stra negativa undersktt hs nämnderna beräknas ett psitivt resultat. Mestadels är detta p g a återbetalning från AFA försäkring samt återbetalning av villkrat aktieägartillsktt från Ljusdalshem. Balanskravsavstämning Kmmunen har 4 Mkr i negativt balanskravsresultat från 2014 att täcka. Mkr Balanskravet Årets resultat 6,7-7,1 Avgår reavinster -2,4 0 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Årets balanskravsresultat 4, ,3-7,1 0 3,1-4,0 Balanskravsundersktt ,0 Resultat enligt balanskravet 0,3-4,0 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kmmunallagen regleras inm tre år. Utifrån prgnsen är det möjligt att reglera 2014 års undersktt under Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redvisar en beräknad budgetavvikelse med -24,7 Mkr. Omsrgsnämnden redvisar ett kraftigt undersktt med en prgns på -32,2 Mkr. Utbildningsnämnden har en prgns på minus 0,9 Mkr medan Kmmunstyrelsen beräknar ett översktt på 8,1 Mkr. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift ch mellankmmunal utjämning beräknas bli Mkr. Detta är 37 Mkr mer än 2014 men 4,3 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 2015 beräknas bli 758 Tkr ch den preliminära för 2014 beräknas justeras med -755 Tkr. Vad kan påverka utfallet 2015 Det finns en del faktrer sm kan påverka resultatet för 2015: Pensinskstnaderna. Det är årligen stra summr sm kstnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prgnserna. Semesterlöneskulden. Är säker ch hur mycket sm tas ut i semestrar är svårt att prgnstisera. Nämndernas prgnser. Det är alltid svårt att göra prgnser ch prcentuellt små avvikelser ger stra belpp. Skatteunderlagsprgnsen. Kmmer att uppdateras under hösten ch påverkar resultatet genm slutavräkningarna på kmmunalskatten. Sm egen pst i prgnsen samt under finansiella intäkter återfinns värdeöverföring från Ljusdalshem AB i enlighet med Lag m kmmunala allmännyttiga bstäder. Beslut m denna efterutdelning fattas senare i höst. Om det regresskrav kmmunen har på Samkraft AB m 8,1 Mkr skulle bedömas sm säkert vid årsskiftet kmmer det att kstnadsföras vilket får en negativ resultatpåverkan. Kmmentarer Omsrgsnämnden lämnar ett prgnstiserat undersktt för 2015 m -32 Mkr. Jämfört med delårsbkslutet per 0831 där resultatet för nämnden var -31,6 mkr innebär det i princip att nämnden beräknar att hålla budget under årets sista fyra månader. För kmmunens eknmi skulle detta vara ett viktigt trendbrtt utifrån de senaste årens kraftig kstnadsökningar ch budgetundersktt. Årets psitiva resultat i prgnsen är till största delen en rsak av tre faktrer: Kmmunstyrelsens psitiva prgns m 8,1 Mkr. Återbetalning från AFA försäkring med 9,8 Mkr. Återbetalning från Ljusdalshem AB av villkrat aktieägartillsktt med 9,6 Mkr samt efterutdelning med 3,5 Mkr. Att klara balanskravet under 2015 är enligt prgnsen möjligt. Detta kräver dck att nämnderna levererar resultat i enlighet med prgnsen. DELÅRSRAPPORT 2015 I 10

14 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Utfall Utfall Budget Prgns Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kstnader Avskrivningar Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat före extrardinära pster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bkslut Bkslut Bkslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader tekn.anl varav maskiner ch inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Frdringar Krtfristiga placeringar Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensiner ch liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Krtfristiga skulder Summa skulder Summa skulder ch eget kapital Panter ch ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse Pensinsförpliktelse sm inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 19, Leasing 17 DELÅRSRAPPORT 2015 I 11

15 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Nt Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- ch nedskrivningar Justering för gjrda avsättningar Justering för i anspråktaqgna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande pster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Krta frdringar (ökning- / minskning+) Krta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amrtering av skuld 0 0 Förändring investeringsbidrag Förändring leasingskuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettskuld vid årets början Räntebärande nettskuld vid årets slut DELÅRSRAPPORT 2015 I 12

16 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redvisning Budget Redvisning Avvikelse Intäkt Kstnad Nett mt budget Kmmunfullmäktige Revisinen Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnder, förvaltningar INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redvisat Budget Redvisning Avvikelse Intäkt/bidrag Kstnad Nett mt budget Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Prjekt Redvisat Redvisat ack Ttal tm budget Östernäs park väg Ombyggnad Bfinkens förskla Tillbyggnad Färila skla Gatubelysning Utbyte 7st Skgsmaskiner DELÅRSRAPPORT 2015 I 13

17 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Nt 1 KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxr avgifter Hyrr arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet knsulttjänster Explateringsintäkter Realisatinsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa Varav jämförelsestörande pst Nt 2 Nt 3 Verksamhetens kstnader Löner ch sciala avgifter Pensinskstnader Inköp av anläggnings ch underhållsmaterial Bränsle energi vatten Köp av huvudverksamhet Lkal markhyrr Övriga tjänster Lämnade bidrag Förändring avsättning Övriga kstnader Summa Pensiner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensinsavsättningen tillkmmer ränta 770 tkr sm redvisas bland fin.kstn Avskrivningar Avskrivning byggnader ch anläggningar Planenliga avskrivningar övr materiella anl Summa Nt 4 Skatteintäkter Preliminär kmmunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Mellan kmmunal utjämning -46 Summa Nt 5 Generella statsbidrag ch utjämning Strukturbidrag Inkmstutjämningsbidrag Kstnadsutjämningsbidrag LSS-utjämning Regleringsbidrag Kmmunal fastighetsavgift Summa DELÅRSRAPPORT 2015 I 14

18 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Nt 6 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Nt 7 Finansiella kstnader Räntekstnader Ränta på pensinsavsättningar Övriga finansiella ksnader Summa varav jämförelsestörande pst Nt 8 Jämförelsestörande pster Återbetalning AFA Försäkring Summa NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Nt 9 Materiella anläggningstillgångar Utfall Utfall Mark, byggnader ch tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bkfört värde Avskrivningstider år år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redvisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar ch utrangeringar Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Överfört till annat slag av tillgång Redvisat värde vid årets slut DELÅRSRAPPORT 2015 I 15

19 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 9 Frts Materiella anläggningstillgångar Maskiner ch inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bkfört värde Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner ch inventarier Redvisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar ch utrangeringar Övriga justeringar Årets avskrivningar Redvisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Nt 10 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kmmun Invest Ljusdals IF Summa Aktier ch andelar AB Ljusdalshem Ljusdals Energiföretag AB Kmmuninvest Fleruppgiftskmmunalförbund X-trafik AB 0 0 Övriga aktier andelar Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkrat aktieägartillsktt tkr, varav tkr återstår DELÅRSRAPPORT 2015 I 16

20 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 11 Förråd Tmtmark till försäljning Lager Skgen Förråd Summa krta frdringar Nt 12 Frdringar Kundfrdringar Mervärdesskattefrdringar Förutbetalda kstnader/upplupna intäkter Övriga frdringar Summa krta frdringar Nt 13 Krtfristiga placeringar Pensinsmedel Nrdea Pensinsmedel Handelsbanken Summa Nt 14 Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Fullmäktige har under år 2013 beslutat att avsätta 37 miljner krnr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv. Under 2014 har uttag gjrts med 3,1 mkr, kvar i resultatutjämningsfnden är 33,9 mkr. DELÅRSRAPPORT 2015 I 17

21 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 15 Avsättningar till pensiner Avsättningar till pensiner exkl. ÖK-SAP Avsättningar till pensiner avs. ÖK-SAP Avsättningar till pensiner förtrendevalda Avsättning särskild löneskatt Summa ÖK-SAP= Övereskmmen särskild avtalspensin Pensinsbehållning Förmånsbestämd ÅP Pensin till efterlevande PA-KL pensiner Summa avs pensiner exkl ÖK-SAP Särskilda avtalspensiner Visstidspensiner Summa avs pensiner ÖK-SAP Ingående avsättning pensiner Nyintjänad pensin Ränte- ch basbelppsförändring Sänkning av disknteringsränta Pensinsutbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensiner Aktualiseringsgrad 95% 92% Antal visstidsförrdnanden Förtrendevalda med visstidspensin 3 3 Persner med särskild avtalspensin 3 3 Pensinsförpliktelser i frm av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Ränte- ch basbelppsförändring Sänkning av disknteringsränta 0 Aktualisering Pensinsutbetalningar Brmsen 0 Övrigt Summa pensinsförpliktelser Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknat enligt RIPS 07. DELÅRSRAPPORT 2015 I 18

22 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 16 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans Ianspråktagande belpp Utgående balans Nt 17 Långfristiga skulder Lån i banker ch kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen Summa Förutbetalda intäkter sm regleras över flera år Investeringsbidrag Summa förutbetalda intäkter Investeringsbidrag peridiseras linjärt under samma nyttjande tid sm mtsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) Skuld finansiell leasing maskiner ch inventarier - sm förfaller inm ett år sm förfaller inm ett till fem år Summa Summa långfristiga skulder Nuvärde ttala minimileasavgifter Operatinella leasingavtal överstigande 3 år - sm förfaller inm ett år sm förfaller inm ett till fem år sm förfaller efter fem år Summa Nt 18 Krtfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kstnader/förutbetalda intäkter* Preliminärskatt Skulder till staten Checkräkningskredit (limit tkr) Övriga krta skulder Summa *varav Beräknad upplupna pensiner individuell del Beräknad upplupen löneskatt Beräknad upplupen semesterlön ch kmpenserad tid Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet DELÅRSRAPPORT 2015 I 19

23 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 19 Övriga ansvarsförbindelser, brgensåtaganden AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi kncernen AB (Samkraft upphört ) Brgen för egnahem Ljusdals Glfklubb Regin Gävlebrg* Nettt av Kmmuninvest Summa * Samtliga deltagare i Kmmunalförbundet Regin Gävlebrg har tecknat en slidarisk brgen på tkr. Ljusdals Kmmuns andel är tkr. Nt 20 Brgensförbindelse Kmmuninvest Ljusdals kmmun har i augusti 2003 ingått en slidarisk brgen såsm för egen skuld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande ch framtida förpliktelser. Samtliga 260 kmmuner sm per var medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingåtts ett regressavtal sm reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskmmunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av van nämnd brgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till strleken på de medel sm respektive medlemskmmun lånat av Kmmuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till strleken på medlemskmmunernas respektive insatskapital i Kmmuninvest eknmiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kmmuns ansvar enligt van nämnd brgensförbindelse, kan nteras att per uppgick Kmmuninvest i Sverige AB:s ttala förpliktelser till krnr ch ttala tillgångarna till krnr. Kmmunens andel av de ttala förpliktelserna uppgick till krnr ch andelen av de ttala tillgångarna uppgick till krnr Nt 21 Justering för gjrda avsättningar Förändring avsättning pensiner Skuldförändr löneskatt på pens.avs Summa Nt 22 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra Rivning fastigheter Summa Nt 23 Justering för ej likviditetspåverkande pster Realisatinsvinst{förlust anläggningstillgångar Återförda investeringsbidrag Omfklassificering tillgångar Summa DELÅRSRAPPORT 2015 I 20

24 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redvisningsprinciper Delårsrapprten är upprättad i enlighet med lagen m kmmunal redvisning ch rekmmendatiner från Rådet för kmmunal redvisning RKR. Kmmunen följer lag ch rekmmendatiner i allt väsentligt. I de fall undantag förekmmer så redvisas de under respektive punkt. Intäkterna redvisas i den mfattning det är sannlikt att de eknmiska tillgångarna kmmer att tillgdgöras kmmunen ch intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Frdringar har upptagits till de belpp de beräknas inflyta. Tillgångar ch skulder har upptagits till ett anskaffningsvärde där inget annat anges. Peridisering av inkmster ch utgifter har skett enligt gd redvisningssed. Jämförelsestörande pster (RKR 3.1) Jämförelsestörande pster särredvisas när dessa förekmmer i nt till verksamhetens intäkter/kstnader. Sm jämförelsestörande betraktas pster sm är sällan förekmmande. I år redvisas återbetalningen från AFA Försäkring sm jämförelsestörande pst. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kmmunal redvisning har kmmunalskatten peridiserats. I delårsrapprten för år 2015 har bkförts den definitiva slutavräkningen för 2014 ch en preliminär slutavräkning för 2015, baserats på SKL:s augustiprgns. Slutavräkningen 2014 uppgår till - 0,8 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2015 har bkförts till +0,5 Mkr. Övriga intäkter Barnmsrgs-, äldremsrgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, sm sker löpande. Kstnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperiden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i frm av mark, knst pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner ch inventarier samt räddningsfrdn år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter år Fastigheter av enklare utförande 50 år Dagvattenledningar Avskrivningsmetd Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kstnad ch investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperid m minst 3 år klassificeras sm anläggningstillgång m belppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelpp. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Investeringsbidrag tas fr..m upp sm en förutbetald intäkt ch peridiseras över anläggningens nyttjandeperid. Tidigare redvisades det så att det reducerade anskaffningsvärdet. Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdepni. Avsättningen för avfallsdepnin avser framtida återställningskstnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, frtsätter ch beräknas vara klara under Avsättningen tas inte upp sm tillgång i balansräkningen ch åtagandet har inte nuvärdes-beräknats, vi följer alltså inte RKR:s rekmmendatin 10:2. Pensiner(RKR 2:1, 7.1,17) Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknande enligt RIPS07. Pensinsskulden är den framtida skuld sm kmmunen har till arbetstagare ch pensinstagare. Den samlade pensinsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, krtfristiga skulder ch ansvarsförbindelser. Under avsättningar redvisas kmpletterande ålderspensin, särskild avtalspensin före 65 samt efterlevandepensin. Sm krtfristig skuld finns redvisat de pensiner sm intjänats av de anställda under 2015, men sm betalats ut under Under ansvarsförindelser finns de pensinsförpliktelser sm har intjänats före Leasingavtal(RKR 13.2) Kmmunen redvisar finansiellt leasingavtal för frdn sm leasats från 2014 samt en gascntainer. Frdnen ch cntainern tas upp sm en anläggningstillgång, Operatinella leasingavtal beskrivs i nt 17. Omsättningstillgångar Kmmunens pensinsmedelsprtfölj är klassificerad sm en msättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet ch försäljningsvärdet.. DELÅRSRAPPORT 2015 I 21

25 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Ord ch begrepp Mkr = Miljner krnr, Tkr =Tusental krnr Anläggningstillgångar Fast ch lös egendm avsedda för stadigvarande bruk t.ex. byggnader, mark, aktier, inventarier, maskiner. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivningen sker utifrån förväntad eknmisk livslängd. Avsättning Utgörs av de betalningsförpliktelser sm är säkra eller sannlika till sin förekmst, men där säkerhet föreligger beträffande belppets strlek eller tidpunkt för betalning. Balansräkning Visar den eknmiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) ch hur de har anskaffats (skulder ch eget kapital) Drift- ch investeringsredvisning Redvisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter ch kstnader på nämndsnivå. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar respektive skulder ch avsättningar. Finansiell leasing Äganderätten kan övergå till leasetagaren (kmmunen), vilket innebär att de eknmiska risker ch fördelar sm är förknippat med ägandet ckså övergår. Finansnett Finansiella intäkter (t.ex. utdelningar, ränteintäkter) minus finansiella kstnader (t.ex. räntekstnader). Jämförelsestörande pster Eknmiska händelser sm inte är extrardinära, men sm är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser mellan lika år. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet ch investeringar har finansierats under året ch hur likvida medel har förändrats. Krtfristiga frdran/skulder Krtfristiga lån, frdran eller skuld med en löptid understigande ett år. Kmmunalt kncernföretag En juridisk persn där kmmunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Likvida medel Kntanter eller tillgångar sm kan msättas på krt sikt t.ex. kassa- ch banktillgångar samt värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på krt sikt. Långfristig frdran/skuld Långfristig frdran, lån eller skuld sm förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettkstnader Driftskstnader inklusive avskrivningar, efter avdrag för driftbidrag, avgifter ch ersättningar. Omsättningstillgångar Lös egendm sm inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, frdringar, krtfristiga placeringar, kassa ch bank. Resultaträkning Sammanfattar intäkter ch kstnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Självfinansieringsgrad Beskriver hur str del av tillgångarna sm är finansierade genm lån ch övriga skulder Sliditet Andelen eget kapital av de ttala tillgångarna.. Kapitalkstnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning ch internränta. DELÅRSRAPPORT 2015 I 22

26 HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redvisning Budget Prgns Avvikelse mt budget Nämndernas nettkstnad Återförda kalkylmässiga pster Pensinskstnader AFA återbetalning Avskrivningar Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Slutavräkning Prel. Slutavräkning Prel. Slutavräkning Kmmunaleknmisk utjämning Fastighetsavgift Återbetalning aktieägartillsktt Finansiella intäkter Finansiella kstnader Årets resultat DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prgns Avvikelse mt budget Kmmunfullmäktige Revisin Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnden Valnämnd Överförmyndarnämnden Myndighetsnämnd Nämndernas nettkstnad INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget 2015 Prgns 2015 Avvikelse mt budget Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnden Nämndernas investeringar DELÅRSRAPPORT 2015 I 23

27 DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSRAPPORT SAMT PROGNOS 2015 Ljusdal Energiföretag kncern Utfall Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat AB Ljusdalshem kncern Utfall Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat Lju sdals kmmuns näringsplitiska stiftelse Närljus Utfall Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar 0 0 Rörelse resultat Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kstnader 0 0 Resultat DELÅRSRAPPORT 2015 I 24

28 KOMMUNSTYRELSEN Delårsbkslut samt helårsprgns Delårsbkslut Helårsprgns Verksamhet Redvisning Avvikelse Redvisning Budget Helårs- Avvikelse mt budget prgns mt budget Kmmunledningskntr Verksamhetsledning Turistverksamhet Infrmatin Kmmunkansli Eknmi Medlemsavg.,försäkr.,anslag IT-enhet Persnal Utredningsenhet Samhällsutveckling Verksamhetsstöd Ungas inflytande Planering & bygglv Utvecklingsprjekt Fastigheter Näringslivsfr.åtg/Infrmatin Gatr & vägar Parker & lekplatser Miljö Räddningstjänst Bibliteksverksamhet Musik- & kulturverksamhet Fritidsgårdar Fritidsverksamhet Bstadsanpassningsbidrag Kraftverk Kvarndammen Städ Ttalt: DELÅRSRAPPORT 2015 I 25