Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapprt

2 Innehållsförteckning Eknmisk översikt 3 Förvaltningsberättelse 3 Inledning 3 Kmmunens övergripande mål 4 Eknmisk målsättning 5 Kmmunallagens balanskrav 6 Budgetförutsättningar 7 Tertialresultat 7 Resultatprgns 8 Balansräkningsenhet VA 9 Persnalredvisning 10 Sjukfrånvar 11 Pensinsmedelsförvaltning 12 Omvärldsanalys 13 Den samlade redvisningen 15 Kmmentar ch underskrift 16 Driftredvisning 17 Investeringsredvisning 18 Resultaträkning 19 Balansräkning 20 Kassaflödesrapprt 21 Nter 22 Nämndernas redvisning ch kmmentarer Kmmunstyrelsen 25 Samhällsbyggnadsnämnden 32 Barn- ch grundsklenämnden 36 Fritid- ch kulturnämnden 40 Gymnasienämnden 42 Scialnämnden 47

3 Eknmisk översikt (mkr) 2010 Tertial 2 Prgns Tertial 1 Bkslut 1/1-31/8 Helår 1/1-31/8 Resultat 16,1 0,0 10,8-3,1 Verksamheternas nettkstnader 549,1 843,3-541,9-831,3 Avskrivningar 29,0 44,5 Skatter ch statsbidrag 568,6 853,3 555,8 834,8 Finansnett -3,4-10,0-3,1-6,6 Nettkstnaderna inkl. finansnettts andel av skatteintäkterna 97,2% 100,0% 98,1% 100,4% Tillgångar 935,5 881,0 949,5 Likvida medel 33,9 21,2 58,4 Balanslikviditet 57,5% 54,4% Eget kapital 415,8 413,6 399,7 Skulder inklusive avsättningar 519,7 467,4 549,8 Långfristiga lån 295,7 293,7 295,9 Sliditet 44,4% 46,9% 42,1% Skuldsättningsgrad 55,6% 53,1% 57,9% Antal invånare, Antal årsarbetare Förvaltningsberättelse Inledning Enligt kmmunala redvisningslagen ska kmmuner upprätta minst en delårsrapprt under löpande verksamhetsår. Kmmunfullmäktige har den 23 april 2007 beslutat revidera styrprcessen genm att övergå till att upprätta två delårsbkslut ett efter periden januari april ch ett efter periden januari augusti. I delårsrapprten redvisas den eknmiska utvecklingen från ch med årsskiftet tillsammans med bedömd måluppfyllelse ch årsprgns för att ge ett underlag att styra mt uppställda mål i kmmunen. Syftet är ckså att så snart sm möjligt fkusera på ett beräknat årsresultat. Detta skapar möjligheter att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet, m så är nödvändigt. Delårsrapprten ger även aktuellare underlag för kmmande års budget. Denna rapprt mfattar delårsbkslut för periden januari augusti 2010 ch helårsprgns för år 2010 för kmmunen med en separat redvisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapprten har följt gd redvisningssed. Rapprten mfattar även en sammanställd redvisning över kmmunen ch de verksamheter sm kmmunen har ett bestämmande inflytande över. Med bestämmande inflytande avses en ägarandel över 20 %. Siffrr i parentes visar samma perid sm föregående års tertialutfall. Uppställningen för resultat- ch balansräkningen, driftredvisningen ch kassaflödesrapprten överensstämmer med årsredvisningen. Därutöver ingår investeringsredvisning för kmmunen ch investeringsredvisning per nämnd ch relevanta nter. Graden av specificering är någt färre än i årsredvisningen. Vid upprättandet av delårsrapprten används samma redvisningsprinciper sm i årsredvisningen förutm i ett avseende, upplupna pensins- 3

4 kstnader. De upplupna pensinskstnaderna tas inte hänsyn till i denna delårsrapprt ch har så ej gjrts hittills. Arbetet med hur dessa upplupna pensinskstnader praktiskt skall hanteras har påbörjats ch beräknas kunna lyftas in vid nästkmmande delårsrapprt. Kmmunens övergripande mål ch måluppfyllelse Kmmunfullmäktige har antagit följande verksamhetsmässiga målsättningar sm ska ligga till grund för uppföljning av m gd eknmisk hushållning efterlevs: Kalix ska vara en attraktiv kmmun att leva, besöka ch verka i för människr ch företag Arbetet med mbyggnaden av centrummiljön frtsätter. Genm ett beslut på fullmäktigemötet den 23 nvember klargjrde kmmunen en gång för alla sin avsikt med Strandängarna. Investeringen kmmer att lånefinansieras med 38,8 miljner krnr, av dessa kmmer 15 miljner användas till kmmunens insats i rndellerna på E4:an, med anslutningsvägar till Strandängarna. Resterande 23,8 miljner ska gå till att bygga trivsel- ch rekreatinsmråden, parkeringar, samt badch planläggning på mrådet. I ett senare skede planeras även en gästhamn att byggas. Utvecklingen av Strandängarna är nu i full gång ch har delvis färdigställts. Den 4 juli invigdes det nya Strandängsbadet med strt pmpa ch ståt. Uppskattningsvis deltg ca persner vid invigningen. Strandängesbadet blev en succé med 49 dagar öppet ch ett snitt på 143 persner/dag. Ttalt ca besökare i smmar. I anslutning till Strandängarna har det under smmaren börjat växa fram två nya rndellerna vilka nu håller på att ta frm. En rndell kmmer att placeras nedanför kyrkan ch en andra 200 meter öster m den, intill Nygatan vid infarten till Kalix centrum. En ny gångtunnel nedanför Cp på Nygatan har ckså påbörjats. Rndellerna planeras vara färdigställda i december. Målet med att Kalix ska vara en attraktiv kmmun att leva, besöka ch verka i för människr ch företag bedöms kmmer uppfyllas utifrån vanstående resnemang. Det sm inte går att utläsa är till vilken grad målet uppfyllts. Detta är ständigt pågående prcesser sm arbetas med att förbättra ch utveckla. I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- ch näringsklimat med välutvecklad infrastruktur Målet bedöms uppnås genm att medel avsatts i budgeten för näringslivssatsning ch att infrastrukturs- ch kmmunikatinsfrågrna pririterats i kmmunen. Samt att Kalix Univercity står sm anrdnare av KY- ch yrkeshögskleutbildningar. Enheten har ansökt m nya utbildningar ch beviljats två stycken nya YH-utbildningar sm startats under hösten. Målet med att I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- ch näringsklimat med välutvecklad infrastruktur bedöms vara uppfylld utifrån vanstående resnemang. Det sm inte går att utläsa är till vilken grad målet uppfyllts. Prcesser med att förbättra ch utveckla detta pågår. Den kmmunala rganisatinen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktighet, kmpetenta ch stlta medarbetare Det pågår en implementering av verksamhetssystemet TC, Time Care, planering detta för att möjliggöra flexibla arbetstider, vilket skapar en effektiv ch balanserad persnalrganisatin. Under året har man arbetat med att öka andelen användare av TC inm Scialförvaltningen ch Fritidch kulturförvaltningen samt att under hösten tillkmmer även en administrativenhet, eknmienheten. Arbetet med kmpetensutveckling pågår ständigt ch detta arbete följs upp under hösten genm den årliga medarbetarenkäten ch utvecklingssamtal. En kmmungemensam bemanningsenhet, vikariepl, inrättades under ch arbetar nu med hela kmmunens vikarieanskaffning. 4

5 Kalix kmmun deltar i ett prjekt Hållbar rehabilitering. AFA Försäkring genmför på uppdrag av Sveriges kmmuner ch Landsting ch fackliga rganisatiner i samverkan, prjektet Hållbar rehabilitering K L. Prjektets syfte är att utvärdera hur framgångsrikt ett teambaserat arbetssätt är inm rehabiliteringsmrådet. Deltagande rganisatiner är: Kmmunerna Älmhult, Nacka, Värmdö, Gällivare ch Kalix samt Södra Älvsbrgs Sjukhus (SÄS) Brås. Prjektet mfattar alla anställda sm varit sjukskrivna minst 14 dagar på hel- eller deltid samt alla anställda sm har sex eller fler krta sjukskrivningstillfällen de senaste tlv månaderna. För den sm är sjukskriven innebär det att rehabiliteringen kmmer att starta tidigare samt att den sjukskrivne kmmer att träffa ett rehabiliteringsteam. Teamet består av; två handläggare från Försäkringskassan, läkarsekreteraren vid Företagshälsvården, Arbetsförmedlingen samt kmmunens persnalknsulent. Teamet är en resurs för den sjukskrivne för att få rätt hjälp i rätt tid i syfte att återgå i arbete. Teamet är ett bllplank sm kan ge infrmatin, föreslå kmpletterande insatser ch vara ett stöd när det gäller planeringen av rehabiliteringen. Ett framgångsrikt friskvårdsarbete mtverkar kstnader när inte persnalen är frisk ch mår bra. Under våren påbörjades ett prjekt inm kmmunen där alla kmmunens anställda skall kartläggas ch följas upp genm bland annat Pulsslaget, detta pågår frtfarande. Arbetet med att utbilda ch stötta våra friskvårdsambassadörer frtlöper ch kan utvecklas vidare. Målet med Den kmmunala rganisatinen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktighet, kmpetenta ch stlta medarbetare bedöms vara uppfylld utifrån vanstående resnemang. Det sm är genmgående i alla perspektiven är att det inte går att utläsa är till vilken grad målet uppfyllts, så ej i detta perspektiv heller. Det pågår prcesser med att förbättra ch utveckla måluppfyllelsen. Medbrgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt ur ett kmmunövergripande ch långsiktigt hållbart perspektiv Under våren arbetades det hårt med en övergripande nämnds-, demkrati- ch rganisatinsöversyn. De av fullmäktige beslutade verksamhetsmässiga målen med betydelse för gd eknmisk hushållning har av nämnderna brutits ned till verksamhetsmål. Däremt saknas frtfarande i vissa nämnder indikatrer för vid vilka nivåer sm uppsatta mål bedöms vara uppfyllda eller inte frtfarande inte framtagna för samtliga nämnder vilket innebär att uppföljningen av nedbrutna förvaltningsmål varierar. Precis innan smmaren deltg plitiker, förvaltningschefer ch övrig berörd persnal i en utbildning av balanserade styrkrt. Under hösten skall arbetet med detta arbete med balanserade styrkrt frtsätta. Målet med Medbrgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt ur ett kmmunövergripande ch långsiktigt hållbart perspektiv bedöms delvis uppnås utifrån vanstående resnemang. För att uppnå gd eknmisk hushållning måste ett psitivt resultat på 15,8 mkr uppnås vilket efter det efter åtta månader inte finns några indikatrer på att kmmer att kunna uppnås, därmed uppnås ej målet. Det sm är genmgående i alla perspektiven är att det inte går att utläsa är till vilken grad målet uppfyllts, så ej i detta perspektiv heller. Detta är ständigt pågående prcesser sm arbetas med att förbättra ch utveckla. Eknmisk målsättning ch måluppfyllelse Kmmunfullmäktige har antagit följande eknmiska målsättningar sm ska ligga till grund för en bra eknmisk planering ch uppföljning: Budgeten ska vara i balans För periden är resultatet psitivt, med en psitiv avvikelse mt budget på 0,8 mkr. Prgnsen per helår pekar på att den balanserade budgeten sm fastställts för 2010 inte kmmer att kunna hållas ch målet bedöms därmed inte uppnås. 5

6 Nettkstnaderna inklusive finansnettts andel av skatteintäkterna ch generella statsbidrag får inte överstiga 98%. Målet har uppfyllts för periden. Andelen per den 31 augusti 2010 uppgår till 97,2% (98,1%) vilket är en förbättring sedan mtsvarande perid med 0,9 prcentenheter. För helåret 2010 tyder prgnsen på att målet inte kmmer att uppnås eftersm nyckeltalet pekar på 100% enligt lagda helårsprgnser. Amrtering ska ske med minst 1% på de långfristiga lånen Amrtering planeras med 1% av de långfristiga lånen. Målet bedöms bli uppfyllt. Oförändrad utdebitering Målet har uppfyllts under året ch utdebitering har inte höjts sedan Kalix kmmun ligger med sina 22,33 över snittet i riket sm för år 2010 är 21,52 (21,48). Målet uppfylls. Sliditeten ska förbättras under planperiden Sliditeten uppgår till 44,4% (46,9%). Sliditeten har försämrats sedan tertialbkslutet vid samma perid med 2,5 prcentenheter. Vid årsskiftet uppgick sliditeten till 42,1% vilket innebär att sliditeten ökat med 2,3 prcentenheter sedan årsskiftet. Målet med förbättrad sliditet är långsiktigt ch för att uppnå detta under mandatperiden frdras psitiva årsresultat. Kmmunallagens balanskrav Kmmunallagens balanskrav innebär att m kstnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när ch på vilket sätt man avser att göra regleringen av det negativa resultatet under de kmmande tre åren. Om fullmäktige har beslutat m att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas m detta. Balanskravets huvudprincip innebär att intäkterna ska överstiga kstnader ch att realisatinsvinster inte ska medräknas i intäkterna vid avstämning mt balanskravet. Vid försäljningar i samband med avveckling av verksamhet får dck realisatinsvinster medräknas. Realisatinsförluster ska medräknas vid avstämning mt balanskravet utm vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet ch försäljning sm medför framtida lägre kstnader. Justering kan ckså ske m synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat. Avstämning mt kmmunallagens balanskrav 6

7 Kmmunen, mkr Prgns Årets resultat enligt RR 0,0-3,1-3,3 2,2 2,8 Avgår realisatinsvinster pensinsplaceringar -0,8-0,7-0,2-0,5-0,1 Avgår realisatinsförluster pensinsplaceringar 0,6 Vinster/förluster i samband med försäljning 7,8 Förluster enligt undantagsmöjlighet 10,3 Återläggning nedskrivning finansiella tillgångar -2,1 Justerat resultat -0,8-5,3-3,5 12,0 10,5 Återställande av tidigare års förluster : Enligt fullmäktigebeslut åberpas synnerliga skäl för realiserade kursförluster 2,1 Enligt fullmäktige beslut, 2008 års förlust -1,4-1,4 Enligt fullmäktige beslut, års förlust -5,3 Enligt fullmäktige beslut, halva 2004 års förlust -5,0 Återställande av 2002 års förlust -1,1 Kvar att återställa -7,5-6,7-1,4 Kvar att återställa från 2008 är 1,4 mkr ch för är belppet 5,3 mkr. Prgnsen för det justerade resultatet år 2010 pekar mt ett undersktt på 0,8 mkr, vilket innebär att ttala belppet att återställa blir 7,5 mkr. Budgetförutsättningar Kmmunfullmäktige beslutade i nvember m budget 2010 med eknmisk plan I budgeten för 2010 lades hela kmmunens löneptt under kmmunstyrelsen för att efter fastställda löneökningar fördelas ut till respektive förvaltning. Detta innebär en ttal uppräkning av löner med drygt 18 miljner krnr. Beslut m att avsätta en anpassningsmedelsptt på 16,6 miljner krnr fattades. Särskilda anslag på 15,1 miljner krnr fördelades ut. De största anslagen avser försörjningsstöd med 4,5 miljner krnr, kapitaltäckning för Kalix Industrihtell AB med 2,5 miljner krnr ch näringslivssatsning med 2,9 mkr. Ett ttalt besparingsbeting på 47,1 mkr låg i beslutad budget. Tertialresultat Resultatet för de åtta första månaderna uppgår enligt resultaträkningen till 16,1 mkr (10,8 mkr). Samhällsbyggnadsnämnden redvisar ett psitivt resultat för periden med 9,4 mkr ch kmmunstyrelsen ett översktt på 4,0 mkr. Däremt redvisas för periden negativa budgetavvikelser inm Barn- ch grundsklenämnden med 13,1 mkr ch Scialnämnden inklusive LSS redvisar en negativ budgetavvikelse på 3,3 mkr. Kmmunens likvida medel i kassa ch bank uppgår per augusti till 33,9 mkr (21,1 mkr). Balanslikviditeten har förbättrats i jämförelse med samma perid föregående år ch uppgår nu till 57,5% (54,4%). De långfristiga skulderna uppgår till 295,7 mkr varav 1,0 mkr avser finansiella leasingavtal. 7

8 Resultatprgns Årsprgnsen för 2010 visar på ett nllresultat (-15,3 mkr). Det justerade resultatet för årsprgnsen visar ett undersktt på 0,8 mkr. För att uppnå balanskravet för 2010 frdras framförallt samtliga nämnders ch styrelses budgetföljsamhet mt tilldelade budgetramar. För att begränsa negativa resultat har kmmunstyrelsen beslutat m månadsrapprtering från de största nämnderna till kmmunstyrelsen. Nettkstnadsandelen indikerar för helåret ett nyckeltal på 100,0% (101,8%) ch prgnsen bygger på ett samlat prgnstiserat nllresultat, vilket är 15,8 mkr i jämförelse med budget enligt följande; Barn- ch grundsklenämnden befarar ett undersktt på 20,2 mkr ch Scialnämnden prgnstiserar ett undersktt på 6,5 mkr, varav LSS står för 2,0 mkr. Gymnasienämnden inkl interkmmunal ersättning till landstinget prgnstiserar ett undersktt på 0,6 mkr ch Fritid- ch kulturnämnden visar ett undersktt på 0,3. Kmmunstyrelsen visar ett översktt på 9,4 mkr ch Samhällsbyggnadsnämnden visar ett översktt på 1,8 mkr. I årsprgnsen görs även prgnser för skatteintäkter ch statsbidrag. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 853,3 mkr, vilket innebär 7,3 mkr mer än budgeterat för Avskrivningarna beräknas bli 3,5 mkr högre än budgeterat berende på föregående års investeringsvlym. Finansnettt beräknas bli 1,0 mkr bättre än budgeterat. Det förmånliga ränteläget påverkar finansnettt psitivt. Sammanställning av nämndernas helårsprgnser kkr 2010 Nämnd Årsbudget He lå rsprgns Avvikelse Årsbudget Utfall Avvikelse inkl kapitalkstn. inkl kapitalkstn. Kmmunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämden Barn- grundsklenämnden Fritids- kulturnämnden Gymnasienämnden Interkm. avgifter till Landstinget Scialnämnden LSS-verksamheten Summa Balansräkningsenhet Vatten ch avlpp Eftersm VA-verksamheten till största del är avgiftsfinansierad ch svarar för en väsentlig del av kmmunens eknmi har fullmäktige beslutat m en plicy för bildande av balansräkningsenhet för verksamheten. VA-verksamhetens resultat- ch balanspster ingår i kmmunens redvisade resultat- ch balansräkningar för tertialbkslutet Därutöver redvisas nedan en specificerad resultat- ch balansräkning för VA-verksamheten. Redvisningen för de första åtta månaderna har i likhet med föregående år inte möjliggjrt att särskilja krtfristiga skulder sm löper på VAverksamheten. Detta planeras, tillsammans med andra redvisningsmässiga pster att utvecklas. 8

9 VA-verksamhetens kundfrdringar har schablnberäknats med ttalt 65% av utestående kundfrdringar på VA- ch renhållningsmrådet eftersm de är samredvisade i bkföringen. Resultaträkning VA-enheten, kkr Verksamhetens intäkter , ,8 Verksamhetens kstnader , ,0 Avskrivningar , ,3 Verksamhetens nettkstnader 4 623, ,5 Finansiella intäkter 11,6 18,1 Finansiella kstnader Internränta , ,1 Resultat före extrardinära pster -107,8 450,5 Resultat -107,8 450,5 Balansräkning, VA-enheten, kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekn.anl , ,6 Maskiner, inventarier 4 107, ,6 Summa anskaffningsvärde , ,3 Ackumulerade avskrivningar Mark, byggnader, tekn.anl , ,3 Maskiner, inventarier , ,2 Summa ackumulerade avskrivningar , ,5 Summa anläggningstillgångar , ,8 Omsättningstillgångar Kundfrdringar VA*) 6 002,7 SUMMA TILLGÅNGAR , ,8 EGET KAPITAL IB eget kapital *) 6 504, ,8 Årets resultat -107,8 450,5 Eget kapital 6 396, ,3 SKULDER Skulder Kalix kmmun, leverantörsskulder mm , ,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , ,8 9

10 Persnalredvisning Persnalkstnaderna uppgick till 407,8 mkr (404,3 mkr) vilket är en ökning med 3,5 mkr i jämförelse med föregående års tertialperid, vilket mtsvarar en ökning med 0,9%. Mkr Löner ch övriga persnalkstnader 307,4 298,9 Arbetsgivaravgifter 100,4 105,4 Ttalt 407,8 404,3 Antalet månadsavlönade persner uppgick till persner var antalet persner. Antalet anställda timvikarier varierar mycket under året ch även sysselsättningsgraden för dessa. Persnalnyckeltal (månadsavlönad persnal) Antal anställda Andel kvinnr 79% 81% Andel män 21% 19% Andel deltid 36% 33% Antal helårsarbetare Sysselsättningsgrad 90,3% 90,8% Sjukdagar per anställd 10,7 12,2 Sjukdagar per anställd kvinnr 12,0 13,5 Sjukdagar per anställd män 5,6 7,0 Medelålder 48,0 47,8 Antal tillsvidareanställda årsarbetare Kmmunledningskntret; Arbetsgivarenheten 14,8 10,8 IT-enheten 5,8 5,8 Eknmienheten 7,0 8,0 Jbb- ch Utvecklingscenter 8,8 9,5 Kalix Univercity 30,0 6,0 Kanslienheten 8,0 9,5 Kmmunstyrelsen 2,0 4,0 Näringslivsenheten 5,0 5,0 Infrmatinsenheten 1,0 1,0 Fritids- ch kulturförvaltningen 21,5 21,5 Gymnasieförvaltningen 80,1 101,1 Barn- ch utbildningsförvaltningen 359,6 372,9 Räddningstjänsten 13,0 Scialförvaltningen 509,6 576,7 Sammhällsbyggnadsnämnden 102,6 106,4 Summa 1 168, ,2 Per den 31 augusti 2010 var antalet tillsvidareanställda årsarbetare i kmmunen Det är 68 årsarbetare färre än redvisat föregående år samma perid. Värt att ntera är att Räddningstjänstens persnal med 13 årsarbetare tillkmmit till år Det är främst inm barn- ch utbildningsförvaltningen ch scialförvaltningen sm antalet tillsvidareanställda årsarbetare minskat medan antalet ökat inm Kalix Univercity eftersm de övertagit den kmmunala vuxenutbildningen av gymnasienämnden. I redvisningen ingår även vilande tjänster. 10

11 Persnalredvisningen Persnalredvisningen Mätdatum ch Antal månadsavlönade (tillsv+ visstid) årsarbetare Antal månadsavlönade (tillsv+ visstid) persner Kmmunledningskntret; Arbetsgivarenheten 14,8 14, Eknmienheten 8,0 10, IT-enheten 6,8 5,8 7 6 Infrmatinsenheten 2,0 2 Jbb- ch Utv.center 13,3 13, Kalix Univercity 45,6 12, Kanslienheten 8,0 9, Kmmunstyrelsen 3,0 5,0 3 5 Näringslivsenheten 11,0 9, Barn- ch grundskleförv 390,3 397, Fritid- ch kulturförv 31,0 34, Gymnasieförvaltningen 87,5 111, Plan- ch miljöförv 12,0 12 Räddningstjänsten 14,0 14 Samhällsbyggnadsförv 119,6 130 Scialförvaltningen 585,8 648, Tekniska förvaltningen 112,3 124 Ttalt 1 340, , Frisknärvar Under årets åtta första månader 2010 var 59,3% av den månadsavlönade persnalen helt friska, vilket är en förbättring med 3,3% jämfört med samma perid föregående år. Ttalt antal % Perid Antal snittanställda persner Ej frånvar 869 Ej frånvar 59, ,0 Sjukfrånvar Sjukfrånvarn frtsätter att minska i kmmunen. Den ttala sjukfrånvarn uppgår till 4,45% (4,90%). Av den ttala sjukfrånvartiden utgör 65,45% (68,93%) sjukfrånvar sm sträcker sig längre än 59 dagar, vilket är en minskning vid jämförelse med samma perid föregående år. Den kvinnliga sjukfrånvarn uppgår till 5,10% (5,54%) ch den manliga 2,12% (2,46%). Både den manliga ch kvinnliga sjukfrånvarn har därmed minskat. 11

12 Pensinsmedelsförvaltning Pensinsskulden mtsvarar det belpp sm behöver reserveras för att pengarna ska räcka till framtida pensinsutbetalningar. Kmmunen har en ansvarsförbindelse på 528,4 mkr (557,3 mkr) sm avser framtida pensinsförpliktelser. Pensin intjänad från 1998 samt all visstidspensin har bkförts med 44,9 mkr sm en avsättning för pensiner i balansräkningen. Placeringar av pensinsmedel ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet ch det verkliga värdet på balansdagen. De placerade pensinsmedlen har i balansräkningen därför redvisats till det verkliga värdet 26,2 mkr den 31 augusti Marknadsvärdet den 31 augusti 2010 uppgick till 27,6 mkr. Kmmunens pensinsförpliktelser pensinsmedel, mkr Pensiner intjänade t..m ch sm redvisats 528,4 557,3 sm ansvarsförbindelse Pensiner intjänade fr..m sm redvisats 44,9 41,5 sm avsättningar för pensiner ch liknande förpliktelser i balansräkningen Finansiella placeringar av pensinsmedel 26,2 24,7 Återlåning 547,1 574,1 12

13 Omvärldsanalys Beflkning För kmmunens eknmi har beflkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kmmunens skatteintäkter ch statsbidragen bygger i hög grad på hur str beflkningen är i kmmunen. Från 1980 har kmmunen haft en vikande beflkningsutveckling. Födelsenettt har sedan babybmen under slutet av 80-talet ch början av 90-talet haft en negativ utveckling. Efter andra kvartalet 2010 redvisar kmmunen en beflkningsminskning med 60 persner. Bakm denna minskning ligger ett födelsenett på minus 13 persner ch ett flyttningsnett på minus 47 persner. Det innebär att vi är invånare i kmmunen efter det andra kvartalet halvår 2007 helår 2008 halvår 2008helår halvår helår 2010 halvår Beflkningsutveckling Antal invånare Förändring från föregående redvisning Födelsenett Flyttningsnett Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten i Kalix kmmun uppgick i augusti till 4,7% (5,6%) vilket är en minskning med 0,9% i jämförelse med samma perid föregående år. Ttalt är 476 persner öppet arbetslösa (578 persner). Arbetslösheten inklusive persner i prgram uppgick till 6,2% (5,8%). Ttala är 631 persner arbetslösa inklusive persner i prgram (602 persner). Ungdmsarbetslösheten, år uppgick till 10,1% (13,1%). Det innebär att 40 ungdmar färre var öppet arbetslösa i år i jämförelse med samma tid i fjl. Ttalt var 133 ungdmar öppet arbetslösa. Ungdmsarbetslösheten inklusive persner i prgram uppgick till 13,3% (10,5%), vilket är en ökning med 37 persner i jämförelse med samma perid föregående år. 13

14 Samhällseknmisk utveckling ch situatin Den svenska eknmin växer snabbt ch knjunkturen frtsätter att förbättras, allt indikerar på en starkare eknmisk tillväxt i Sverige än väntat. För år 2010 förväntas såväl sysselsättning sm BNP att öka mer än prgnserna sm sattes i slutet av ch arbetslösheten kan förväntas bli lägre. BNP ökade med 4,6 % det andra kvartalet 2010 jämfört med mtsvarande perid. Prgnser visar en successivt tilltagande skatteunderlagstillväxt. Det berr på effekter av den knjunkturåterhämtning sm inletts. Antalet arbetade timmar har redan vänt upp ch förutses frtsätta växa i gd takt prgnsperiden ut. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden antas leda till tilltagande men ändå måttlig löneökningstakt. Den autmatiska balanseringen av de allmänna pensinerna slår m från en brmsande effekt 2010 ch 2011 till att ge en extra skjuts åt pensinsinkmsterna åren därefter. Trts knjunkturåterhämtningen beräknas skatteunderlagstillväxten bara uppgå till 3,2 prcent i genmsnitt Det berr främst på återhållsamma löneökningar. Reginens utveckling ch situatin Generellt väntas en gynnsammare utveckling i Nrrbtten fram till ch med 2011 med ökad rderingång till företagen, ökad sysselsättning ch sjunkande arbetslöshet. Ledig prduktinskapacitet i företagen brmsar dck temprärt upp sysselsättningseffekterna. Basindustrierna utvecklas gynnsamt ch även privata tjänstesektrn andas en psitiv utveckling. Offentlig sektr är det mråde sm verkar få det kärvt framför allt berende på penningbrist. Antalet sysselsatta i Nrrbtten uppgick fjärde kvartalet till knappt persner. Prgnser tyder på att sysselsättningen nu sakta börjar stiga ch bedömer att den ska öka med drygt persner fram till slutet av år Den största sysselsättningsökningen kmmer inm privata tjänstesektrn, sm företagstjänster, handel, besöksnäring ch transprt. Även byggverksamheten ser ut att öka, främst beträffande anläggningsarbeten, sm sker bland annat i Malmfälten, men ckså med järnvägsutbyggnad. Förutsättningen för denna utveckling är dck att alla planerade investeringar kmmer till stånd. Man får inte heller glömma den mfattande förändringar på arbetsmarknaden när alla fyrtitalister successivt går i pensin. Nrrbttens beflkning minskade med 387 persner under det första halvåret. I augusti uppgick antal öppet arbetslösa i Nrrbtten till persner, en minskning jämfört med samma tidpunkt föregående år med 988 persner. Arbetslösheten i länet uppgick därmed till 4,3 prcent av beflkningen. Den öppna arbetslösheten minskade jämfört med samma perid föregående år i samtliga av Nrrbttenskmmuner med undantaget Jkkmkk där den ökade med 0,2 prcent. Vad gäller arbetslösheten inklusive åtgärder låg Kiruna ch Haparanda kvar på samma nivå sm föregående års jämförelseperid medan Gällivare minskade ch de övriga Nrrbttenskmmunerna ökade sin arbetslöshet inklusive åtgärder. Mellan 18 ch 24 år minskade denna öppna arbetslöshet för Nrrbtten jämfört samma perid föregående år med 278 persner eller 1,6 prcent. 14

15 Den samlade redvisningen I den samlade redvisningen har transaktiner mellan kncernföretagen eliminerats för den sammanställda resultat- ch balansräkningen. Den samlade redvisningen, kmmunen inklusive blagen, uppvisar ett resultat för de åtta första månaderna på 13,9 mkr (25,8 mkr). Kalix Industrihtell AB ch Kalix Nya Centrum KB redvisar negativt resultat för periden. De ingående blagens redvisade tertialresultat, mkr Ingående blag exkl kmmunen Kmmunens ägarandel Kalix Industrihtell AB 100,0% -1,5-1,1 Stiftelsen Kalixb 100,0% 3,9 2,6 Högskleförbundet 47,5% 0,0-0,2 Näringslivsstiftelsen 100,0% 0,4 0,8 Kalix Nya Centrum KB 40,0% -16,4 (*-6,6) 26,3 (*10,5) Karlsbrgsverkens Hamnblag AB 100,0% 0,4 0,8 Kalix Kmmunföretag AB 100,0% 0,0 0,0 * Kmmunens andel inm parentes. Helårsprgns för kmmunkncernen Helårsprgnsen för Stiftelsen Kalixb pekar på ett psitivt resultat på 3,4 mkr. Kalix Nya Centrum KB ch Kalix Industrihtell AB befarar en förlust på 14,1 mkr respektive 2,7 mkr. Näringslivsstiftelsens ch Högskleförbundets prgns är att hålla budgeten med ett nllresultat. Karlsbrgsverkens Hamnblag AB har ännu inte kmmit igång med någn verksamhet av eknmisk betydelse. Detsamma gäller nybildade blaget Kalix Kmmunföretag AB. 15

16 Kmmentar ch underskrift De första åtta månaderna uppvisar ett resultat på 16,1 mkr vilket är 0,8 mkr bättre än budgeterat resultat för periden. Nämndernas ch styrelsens helårsprgnser pekar på en ttal negativ budgetavvikelse på 16,5 mkr i jämförelse med beslutade budgetramar. Nämnderna har ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs inm de av fullmäktige tilldelade budgetramarna. Efter andra tertialet finns det tydliga tendenser på att nämnderna inte kmmer att hålla sig inm de tilldelade budgetramarna. Kalix den 27 september 2010 Rbert Frsberg Kmmunstyrelsens rdförande 16

17 Driftredvisning, mkr Nämnd Nettkstnadebudgeavvikelsprgns Nett- Budget- Helårs- Intäkter Kstnader Kmmunstyrelsen 26,6 100,3 73,7 77,7 4,0 9,4 Samhällsbyggnadsnämnden 92,5 99,4 6,9 16,3 9,4 1,8 Barn- ch grundsklenämnden 10,8 173,8 163,0 149,9-13,1-20,2 Gymnasienämnden 12,2 58,0 45,8 47,0 1,2 1,6 Interkmmunala kstnader till NLL för naturbruksgymnasiet 0,0 5,7 5,7 4,7-1,0-2,3 Fritids/kulturnämnden 4,1 27,7 23,6 23,4-0,2-0,2 Scialnämnden 21,5 211,8 190,3 187,7-2,6-4,5 LSS-verksamheten 19,8 35,0 15,2 14,5-0,7-2,0 Finansförvaltning *) 19,6 19,6 16,7-2,9-4,2 Internhyra, kapitalkstnadsdel 23,9-23,9-23,9 0,0 0,0 Verksamhetens kstnader ch intäkter före avskrivningar 211,4 731,3 519,9 514,0-5,9-20,6 Avskrivningar 29,0 29,0 27,3-1,7-3,5 Verksamhetens nettkstnader 211,4 760,3 548,9 541,3-7,6-24,1 Finansnett 1,9 5,3 3,4 7,3 3,9 1,0 Skatteintäkter/statsbidrag 568,6 568,6 564,1 4,5 7,3 Resultat enligt resultaträkningen 781,9 765,6 16,1 15,4 0,7-15,8 *)Specifikatin finansförvaltningen, mkr Budget Nettkstnader Budgetavvikelse PO-pålägg pensiner m m 13,2 21,4-8,2 Förändring pensinsskuld 3,5-0,4 3,9 Intäktsräntr -0,1 0,1 Ludvika statsbidrag 6% 0,0-1,3 1,3 Summa 16,7 19,6-2,9 17

18 Investeringsredvisning (mkr) Nämnd/styrelse Inkmster Utgifter Nett Nett Avvikelse investering budget Kmmunstyrelsen 0,1 0,8 0,7 3,1 2,4 Samhällbyggnadsnämnden 1,1 32,9 31,8 33,9 2,1 Barn- ch grundsklenämnden 0,0 2,0 2,0 3,6 1,6 Gymnasienämnden 0,0 0,4 0,4 0,5 0,1 Scialnämnden 0,0 0,2 0,2 1,3 1,1 Fritids- ch kulturnämnden 0,0 1,5 1,5 3,6 2,1 Summa nämnder/styrelse 1,2 37,8 36,6 46,0 9,4 Investeringsutfall, nett (mkr) Prgram/år Gemensam kmmunadministratin 1,1 1,2 1 Arbete ch näringsliv 0,6 0,0 2 Mark ch bstäder 25,1 1,2 3 Kmmunikatiner 1,7 3,4 4 Fritid ch kultur 1,7 0,2 5 Energi, vatten ch avfall 2,8 12,3 6 Barn ch utbildning 3,1 3,5 7 Scialmsrg ch vård 0,2 0,0 8 Miljö ch samhällsskydd 0,3 0,0 Summa 36,6 21,8 18

19 Resultaträkning (mkr) Nt Kncernen Kmmunen Kncernen Kmmunen Verksamhetens intäkter 170,6 131,5 174,7 134,5 Verksamhetens kstnader -667,7-651,6-663,2-648,8 Avskrivningar -39,5-29,0-38,1-27,6 Verksamhetens nettkstnad -536,6-549,1-526,6-541,9 Skatteintäkter 1 424,6 424,6 421,2 421,2 Statsbidrag ch utjämning 2 144,0 144,0 134,6 134,6 Finansiella intäkter 2,0 1,9 13,6 3,8 Finansiella kstnader 3-20,4-5,3-17,0-6,9 Resultat efter finansiella pster 13,6 16,1 25,8 10,8 Aktuell skatt 0,3 Årets resultat 13,9 16,1 25,8 10,8 Resultatbudget ch prgns kmmunen 2010 (mkr) Budget helår Prgns helår Avvikelse mt (Tertial 2) budget Verksamhetens intäkter 204,4 204,4 0,0 Verksamhetens kstnader -982, ,2-20,6 Avskrivningar -41,0-44,5-3,5 Verksamhetens nettkstnad -819,2-843,3-24,1 Skatteintäkter 653,1 637,3-15,8 Statsbidrag ch utjämning 192,9 216,0 23,1 Finansnett -11,0-10,0 1,0 Resultat 15,8 0,0-15,8 19

20 Balansräkning (mkr) Nt Kncernen Kmmunen Kncernen Kmmunen Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0,5 0,5 Materiella anläggningstillgångar 1,2 Mark, byggnader, tekniska anl ,2 738, ,1 717,3 Maskiner ch inventarier 5 46,0 43,5 52,1 43,1 Finansiella anläggningstillgångar 6 61,9 58,3 33,4 56,8 Summa anläggningstillgångar 1 399,8 840, ,1 817,2 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 1,7 1,6 1,8 1,5 Krtfristiga frdringar 7 61,1 59,7 33,0 41,2 Kassa ch bank 8 53,6 33,9 43,3 21,1 Summa msättningstillgångar 116,4 95,2 78,1 63,8 Summa tillgångar 1 516,2 935, ,2 881,0 Eget kapital, avsättningar ch skulder Eget kapital Ingående eget kapital 443,0 399,7 409,5 402,8 Justering eget kapital -2,1 Resultat 13,9 16,1 25,8 10,8 Summa eget kapital 456,9 415,8 433,2 413,6 Avsättningar Avsättningar för pensiner 44,9 44,9 45,9 43,9 Andra avsättningar 9 13,5 13,5 12,5 12,5 Summa avsättningar 58,4 58,4 58,4 56,4 Skulder Långfristiga skulder ,8 295,7 799,9 293,7 Krtfristiga skulder ,1 165,6 140,7 117,3 Summa skulder 1000,9 461,3 940,6 411,0 Summa eget kapital, avsättningar ch skulder 1 516,2 935, ,2 881,0 Pster inm linjen Ställda säkerheter ch ansvarsförbindelser Panter ch brgensåtaganden ,5 639,8 164,9 619,9 Pensinsförpliktelser äldre än ,2 425,2 557,3 435,7 Särskild löneskatt, pensinsförpl 103,2 103,2 105,7 Leasingåtaganden Summa brgensåtagande ch ansvarsförbindelser 655, ,2 722, ,3 20

21 Kassaflödesrapprt (mkr) Kncernen Kmmunen Kncernen Kmmunen Den löpande verksamheten Årets resultat 13,9 16,1 10,0 Justering för av- (ch nedskrivningar 39,5 29,0 26,4 Justering för gjrda avsättningar 1,0 1,0 1,1 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0,0 1,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande pster 5,35-0,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 59,8 45,3 0,0 38,7 Ökning/minskning av krtfristiga frdringar 3,2-1,9 3,0 Ökning/minskning av förråd ch varulager 0,3 0,1 0,1 Ökning/minskning av krtfristiga skulder -46,5-31,1-36,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 16,8 12,4 0,0 4,9 Investeringsverksamheten Investering i materiella -41,6-36,6-24,5 anläggningstillgångar Försäljning av materiella 1,0 1,0 0,3 anläggningstillgångar Investering i finansiella -15,2-2,9-4,5 anläggningstillgångar Försäljning av finansiella 3,8 1,5 3,5 anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -52,0-37,0 0,0-25,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 9,1 0,0 7,9 Amrtering av skuld -4,5-0,2-0,3 Ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0-2,3 Ökning av långfristiga frdringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga frdringar 0,8 0,4 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5,4 0,2 0,0 5,6 Årets kassaflöde -29,9-24,4 0,0-14,7 Likvida medel vid årets början 83,5 58,3 26,2 Likvida medel vid årets slut 53, 6 33,9 11,5 Året förändring av likvida medel -29,9-24,4 0,0-14,7 21

22 Nter (mkr) Nt 1. Skatteintäkter Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Preliminära skatteintäkter 417,6 435,7 653,5 Definitiv slutavräkning 1,2 0,8 0,6 Prgns innevarande års slutavräkning 6,5-16,0-20,8 Mellankmmunal kstnadsutjämning -0,7 0,7-0,7 Summa skatteintäkter 424,6 421,2 632,6 Nt 2. Statsbidrag utjämning Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Inkmstutjämning 80,8 87,7 131,6 Strukturbidrag 38,5 39,3 58,9 Kstnadsutjämning -13,5-10,5-15,8 Införandebidrag 1,4 2,9 4,3 Regleringsbidrag/avgift 2,9-5,6-8,4 LSS-utjämning 5,6 4,4 6,6 Tillfälligt knjunkturstöd ,0 Fastighetsavgift ch mellankmmunal ers 17,3 16,4 25,0 Summa statsbidrag 144,0 134,6 202,2 Nt 3. Finansiella kstnader Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Räntekstnader, långfristiga lån 5,2 6,7 9,7 Räntekstnader, pensiner 1,5 Räntekstnader finansiell leasing 0,1 Realisatinsförluster, pensinsplaceringar 0,6 Övriga räntekstnader 0,1 0,2 0,2 Summa finansiella kstnader 5,3 6,9 12,1 Nt 4. Fastigheter ch anläggningar Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Markreserv 0,8 0,8 0,8 Verksamhetsfastigheter 375,2 387,1 386,7 Fastigheter för affärsverksamhet 187,8 157,4 166,3 Publika fastigheter (vägar, parker mm.) 130,8 127,5 131,6 Fastigheter för annan verksamhet 18,7 18,9 18,8 Explateringsmark 24,7 25,1 25,5 Övriga fastigheter 0,5 0,5 0,5 Summa fastigheter ch anläggningar 738,5 717,3 730,2 22

23 Nt 5. Maskiner ch inventarier Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Maskiner 4,6 4,8 4,9 Inventarier 37,4 35,9 37,4 Transprtmedel 1,5 2,4 1,8 Summa maskiner ch inventarier 43,5 43,1 44,1 Nt 6. Finansiella anläggningstillgångar Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Aktier 23,5 23,4 23,5 Andelar 1,1 1,1 1,1 Pensinsmedelsförvaltning 26,3 24,7 25,4 Bstadsrätter 0,2 0,2 0,2 Grundfndkapital 3,2 4,6 2,7 Övriga långfristiga frdringar 4,0 2,8 4,4 Summa finansiella anläggningstillg. 58,3 56,8 57,3 Nt 7. Krtfristiga frdringar Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Kundfrdringar 15,4 15,4 17,1 Förutbetalda kstnader/upplupna intäkter 28,3 16,7 17,9 Upplupen skatteintäkt 3,4 1,3 0,0 Mervärdesskatt 7,1 5,7 15,6 Diverse krtfristiga frdringar 5,5 2,1 7,2 Summa krtfristiga frdringar 59,7 41,2 57,8 Nt 8. Likvida medel Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Plusgir 27,6 14,5 53,1 Bank 6,3 6,6 5,3 Summa likvida medel 33,9 21,1 58,4 Nt 9. Andra avsättningar Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Avsättning för återställande av depni 13,5 12,5 12,5 Summa andra avsättningar 13,5 12,5 12,5 Nt 10. Långfristiga skulder Jan-aug Jan-aug Helår Ingående låneskuld 294,7 292,3 292,3 Nyupplåning under året 0,0-5,5 Finansiell leasing 1,0 1,4 - Årets amrteringar 0,0 - -3,0 Summa långfristiga skulder 295,7 293,7 294,8 23

24 Nt 11. Krtfristiga skulder Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Övriga krtfristiga skulder 5,5-13,8 0,3 Leverantörsskulder 10,2 9,6 45,4 Upplupna leverantörsskulder 7,5 4,8 2,9 Mervärdesskatt 3,2 2,3 2,3 Preliminär skatt 8,9 9,4 9,0 Upplupna persnalkstnader 53,7 43,8 45,0 Upplupna sciala avgifter 11,1 11,4 10,8 Upplupna pensinskstnader 14,4 11,8 19,5 Upplupen löneskatt 10,2 12,5 6,3 Upplupna räntekstnader 0,9 0,0 0,8 Förutbetalda skatter 18,5 18,6 22,1 Förutbetalda intäkter/upplupna kstnader 18,5 3,9 26,3 Kmmande års amrtering 3,0 3,0 6,0 Summa krtfristiga skulder 165,6 117,3 196,7 Nt 12. Panter ch liknande säkerheter Jan-aug 2010 Jan-aug Helår Dnatinsfnder 0,6 0,6 0,6 Kmmunal brgen: egna hem 6,2 7,5 6,2 : bstadsrättsföreningar 56,0 54,4 56,0 Brgen kmmunala blag: KIAB 147,3 144,0 147,3 Stiftelsen Kalixb 270,5 247,6 270,5 KB Kalix Nya Centrum 145,0 145,0 145,0 Föreningar ch rganisatiner 2,2 15,5 2,2 Övrig brgen 12,0 5,3 12,0 Summa panter ch säkerheter 639,8 619,9 639,8 Kalix kmmun har i december 1999 ingått en slidarisk brgen såsm för egen sk uld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 k mmuner sm per var medlemmar i Kmmuninvest har ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga dessa k mmuner har ingåtts ett avtal m hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskmmun vid ett eventuellt infriande av brgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmdell grundad på samtliga medlemskmmuners respektive ägarandel i Kmmuninvest. Kalix kmmun hade vid årsskiftet /2010 en ägarandel i Kmmuninvest sm uppgick till 0,32%. 24

25 Kmmunstyrelsen Årsbudget Kapitalkstnad Helårsprgns Budgetavvikelse Redvisning januari-augusti, kkr Peridbudget Utfall Avvikelse Kmmunstyrelsen Summa nettkstnader Målredvisning ch bedömd måluppfyllelse vid årets slut 2010 Kmmunstyrelsen består av en diversifierad verksamhet; allt från servicefunktins tjänster, dvs. eknmienheten, arbetsgivarenheten, IT enheten, infrmatinsenheten samt kansliet, till rena verksamheter såsm näringslivsenheten ch Kalix Univercity. För att kunna göra en tydlig måluppföljning krävs att alla mål bryts ned ch därefter att det tilldelas indikatrer för varje mål. Sedan måste det finnas en tydlig gradering på när målen är uppfyllda/icke uppfyllda. Detta arbetas det ständigt med, utbildningar har hållits under våren ch kmmer så även att hållas under hösten. Medbrgar- ch brukarperspektivet Kalix ska vara en attraktiv kmmun att leva, besöka ch verka i för människr ch företag, Kmmunstyrelsen bidrar med det genm att: Skapa attraktiva ch trygga miljöer Stimulera turism- ch besöksnäring Verka för ett mångkulturellt ch jämställt samhälle Främja landsbygdsutvecklingen Resultatkmmentar/bedömd måluppfyllelse vid årets slut Sammanfattningsvis bidrar kmmunstyrelsen till att målen under Medbrgar- ch brukarperspektivet kmmer att vara uppfyllda vid årets slut. Infrmatinsenheten har bidragit till måluppfyllelse på punkten stimulera turism- ch besöksnäring genm; Att göra löpande uppdateringar av kmmunens webbplatser sm är viktiga kanaler för att synliggöra turistrten Kalix samt Kalix kmmuns verksamheter Att startat ch till hälften genmfört en förstudie för att utveckla kmmunens huvudwebbplats (förstudien ska vara genmförd i ktber ch löper enligt tidsplan) så att den stärker bilden av Kalix sm en attraktiv besöksrt Att genmföra marknadsföringsinsatser i frm av annnsering ch trycksaksprduktin för evenemang i Kalix, ssk smmaraktiviteter 2010 Att genmföra aktiviteter mt media (pressmeddelanden, pressknferenser) för att stärka bilden av Kalix sm en attraktiv besöksrt Att bevaka användandet av Kalix kmmuns grafiska prfil för att infrmatin från kmmunen ska ha en tydlig avsändare Att gjrt inköp av prfessinella bilder för användande i turistinfrmatin. 25

26 Arbetsgivarenheten har bidragit till måluppfyllelsen genm att utföra en årligen återkmmande lönekartläggning. Detta medför att sakliga löneskillnader mellan könen identifieras ch kan åtgärdas. Detta blir därmed enhetens bidrag till att verka för ett jämställt samhälle. IT-enheten har bidragit till måluppfyllelsen genm en väl fungerande IT-miljö med ett effektivt systemstöd till andra förvaltningar ch enheter. Kanslienheten bidrar till detta mål genm en effektiv nämnds- ch ärendehantering. Gör handlingar tillgängliga via vår hemsida, kmmunens e-diarium. Infört funktinen synpunkter där möjlighet finns för kmmuninnevånare m.fl. att lämna synpunkter på kmmunens verksamhet. Skickar digitala kallelser/ärendelistr ch beslutsunderlag till bl.a. kmmunstyrelsens arbetsutsktt ch persnal- ch rganisatinsutsktt. KUC bidrar till detta mål genm att ansvara för verksamheten för nyanlända. Enheten bedriver språkundervisning ch skapar praktikplatser för de nyanlända i syfte att underlätta integreringen i vårt samhälle. Målet att uppfylla avtalet med migratinsverket är redan uppnått. Räddningstjänsten bidrar till detta mål genm att med sin kmpetens inm mrådet risk ch säkerhet finnas till hands för infrmatin, rådgivning ch utbildning för människr ch företagare. Tillväxt ch utvecklingsperspektivet I Kalix ska vi ha en tillväxtfrämjande utbildnings- ch näringslivsklimat med utvecklad infrastruktur, Kmmunstyrelsen bidrar med det genm att: Under mandatperiden tillföra 10 mkr till näringslivsutveckling Tillsammans med näringslivet skapa reginal tillväxt med fkus på kvinnligt företagande, småföretagande, trä- ch teknikutbildningar. Priritera infrastruktur ch kmmunikatinsfrågr. Skapa fler KY-utbildningar Miljöfrågr ska ingå sm ett naturligt inslag i verksamhetsplaneringen Resultatkmmentar/bedömd måluppfyllelse vid årets slut Ttal bedömning av kmmunstyrelsen med dess verksamheter är att de kmmer att bidra till att målen under Tillväxt ch utvecklingsperspektivet kmmer att vara uppfyllda vid årets slut. Näringslivsenheten har satt upp ett följande mål med indikatrer; Frtsatt arbete med Entreprenörcentrum ch stödjande av nystartade företag. Frtsatt utvecklande av befintliga företag inm mrådena; Ökad exprtandel ch internatinalisering, ökad ffentlig upphandling, mentrskap ch utveckling av företagare. Ökad kunskap m entreprenörskap ch förståelse för företagandets villkr i sklan. Fler EU finansierade prjekt i kmmunen under förutsättning att medfinansiering skapas. Frtsatt utökat samarbete med Kalixföretagarna ch synkrnisering av aktiviteter Målindikatrer för att mäta måluppfyllelsen för näringslivsenheten. Indikatr: En frtsatt psitiv utveckling av nystartade företag med frekvent överlevnadsgrad. Indikatr: Aktiviteter för kmpetenshöjning inm mrådena marknadsutveckling, internatinalisering ch upphandling Indikatr: Aktiviteter inm mrådet i sklan med mål ch syfte att få en psitiv utveckling av UF företagande. Indikatr: Ökat antal EU finansierade prjekt kpplade till visinen. Indikatr: Ökat antal aktiviteter med en hög kvalité av genmförandet. Målen för 2010 för besöksnäringen vilken är rganiserad under näringslivsenheten. 26

27 Få ökat fkus ch förståelse för vikten av besöksnäringens signifikans på näringslivsutvecklingen för att uppnå visinen. Att få fler aktörer att vara verksamma i Kalix inm besöksnäringen Att kartlägga ptentiella aktörer ch kartläggning av förutsättningarna för fler etableringar kmbinerat med ett presentatinsmaterial. Kstnads effektivisering. Målindikatrer för att mäta måluppfyllelsen för besöksnäringen; Indikatr: Ökad budget 2010 ch ökad samrdning med marknadens aktörer. Samarbete med Heart f Lapland. Indikatr: Strävan efter ökad budget 2011 samt ökad samrdning med marknadens aktörer. Att kartlägga ptentiella aktörer ch kartläggning av förutsättningarna för fler etableringar kmbinerat med ett presentatinsmaterial. Samarbete med Heart f Lapland. Infrmatinsenheten bidrar till tillväxt- ch utvecklingsperspektivet genm att sitta sm ledamt i styrgruppen för prjektet Kalix centrumutveckling, där fkus ligger på utveckling av handel ch turism i synnerhet samt på ökad attraktivitet för Kalix i allmänhet. Prjektet är nära kpplat till en ny detaljplan för Kalix centrum. Infrmatinschefen fungerar sm knsultativt stöd i kmmunikatinsinsatser inm ch utanför prjektet ch bidrar på så sätt till måluppfyllelsen för prjektet. Arbetsgivarenheten bidrar till måluppfyllelsen genm att arbetar med att införa verksamhetssystemen Persnec P ch Adat. Alla förvaltningar använder idag Persnec P ch Adat. IT enheten har bidragit till denna måluppfyllelse genm att upprätthålla en väl fungerande ITinfrastruktur med hög tillgänglighet. Kanslienheten arbetar för måluppfyllelse genm att öka ungdmars möjlighet att kmma ut på arbetsmarknaden. Detta genm att anställa en persn i växel/receptin under 6 mån. Ta emt en resurs med anställningsfrmen fas 3, den persnen blir sysselsatt med bl.a. arkivarbete. Samt även när tillfälle ges ta emt persner sm tilldelats exempelvis praktikplats inm nuvarande frm av arbetsmarknadsåtgärd. KUC bidrar till detta mål bland annat genm att stå sm anrdnare av KY- ch yrkeshögskleutbildningar. Enheten har ansökt m nya utbildningar ch beviljats två stycken nya YH-utbildningar sm startats nu i höst. Målet fler KY/YH-utbildningar har därmed uppnåtts. Räddningstjänsten bidrar till detta mål genm att frtsätta den fina samverkan med gymnasienämnden med utbildning av elever vid mvårdnadsprgrammet ch, att vid nyetableringar av lika verksamheter inm kmmunen bidra med stöd i risk- ch säkerhetsfrågr. Medarbetareperspektivet Den kmmunala rganisatinen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktighet, kmpetenta ch stlta medarbetare, Kmmunstyrelsen bidrar med det genm att: Skapa en effektiv ch balanserad persnalrganisatin Utveckla en jämställd rganisatin sm bygger på decentralisering ch kunskap Arbeta med kmpetensutveckling Våra medarbetare ska utvecklas till gda ambassadörer för Kalix kmmun Resultatkmmentar/bedömd måluppfyllelse under periden Sm helhet kmmer kmmunstyrelsen bidrar till att målen under Medarbetarperspektivet kmmer vara uppfyllda vid årets slut. 27

28 Eknmienheten har bidragit till att detta mål uppfylls genm den rganisatins översyn sm genmförts ch nu håller på att implementeras. Arbetsuppgifter ch rutiner har rendlats ch sårbarhet har byggts brt. Näringslivsenheten bidrar till detta mål genm att medarbetarna känner sig delaktiga, har utvecklingsmöjligheter samt nöjdhet ch trivsel på arbetsplatsen. Infrmatinsenheten bidrar till detta mål genm en fungerande internkmmunikatin vilket är ett stöd för en effektiv rganisatin. Den mtverkar ryktesspridning ch gör medarbetarna delaktiga ch stärker deras kunskap m sin rganisatin, vilket bidrar till att skapa stlta medarbetare sm är gda ambassadörer för Kalix kmmun. En fungerande internkmmunikatin är särskilt viktig vid en krissituatin. Infrmatinsenheten har bidragit till måluppfyllelsen genm att: Påbörja ch till hälften genmfört en förstudie för att utveckla intranätet sm är en viktig infrmatinskanal internt (förstudien ska vara genmförd i ktber ch löper enligt tidsplan). Löpande publicera nyheter på intranätet. Ge ut persnaltidningen KmAn enligt utgivningsplan för 2010 Bildat en infrmatinsgrupp sm en insats för att förbättra internkmmunikatinen ch hittills haft ett sammanträde. Fungerat sm knsultativt stöd för lika kmmunikatinsinsatser internt ch externt. Låtit genmföra en analys av infrmatinsflödet inm en av kmmunens förvaltningar med syfte att hitta förbättringsmråden för internkmmunikatinen inm hela kmmunrganisatinen Fungerat sm infrmatinsansvarig vid händelse av kris (krisrganisatinen har kallats in vid ett tillfälle under året). Arbetsgivarenheten bidrar till detta mål genm arbetet under året med frtsatt implementering av verksamhetssystemet TC planering för att möjliggöra flexibla arbetstider. Detta skapar en effektiv ch balanserad persnalrganisatin. Under periden har man arbetat med att öka andelen användare inm Scialförvaltningen ch Fritid- ch kulturförvaltningen. Under hösten tillkmmer eknmienheten. Arbetet med kmpetensutveckling pågår ch detta arbete följs upp under hösten genm medarbetarenkäten ch utvecklingssamtalet. IT-enhetens bidrag till detta mål är att skapa ett öppet klimat på arbetsplatserna där regelbundna arbetsplatsträffar ch ett aktivt arbetsmiljöarbete utgör grunden för den gda arbetsplatsen. Kanslienheten bidrar till detta mål genm att skapa ett öppet klimat på arbetsplatsen där återkmmande arbetsplatsträffar ch snabba infrmatinsmöten sker. Bedriva en medveten friskvårdsprfilering med stöd av vår engagerade ambassadör. Minst ett medarbetarsamtal under året. KUC bidrar till detta mål genm att skapa ett öppet klimat på arbetsplatserna där regelbundna arbetsplatsträffar ch ett aktivt arbetsmiljöarbete utgör grunden i den gda arbetsplatsen. En handlingsplan för höstens arbetsmiljöarbete har antagits. Räddningstjänsten bidrar till detta mål genm att i sin rganisatin låta alla arbetstagare, både helch deltid, ha möjlighet att påverka den löpande verksamheten samt vara delaktiga i arbetet vid lika verksamhets- ch rganisatinsförändringar. Höstens planerade kmpetenshöjande utbildningar ch knferenser för persnalen kmmer inte att genmföras med anledning av beslut m åtgärder att bidra till att få kmmunens eknmi i balans år Knsekvenserna av beslutet blir att de uppsatta målen för persnalens kmpetensutveckling inte kmmer att uppfyllas för år