Delårsrapport. ljusdal.se

Transkript

1 Delårsrapprt 216 ljusdal.se

2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Eknmisk översikt 12 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning 15 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 16 Drift- & investeringsredvisning 17 Nter 18 Redvisningsprinciper 25 Helårsprgns 27 Kncernblag 28 Verksamhetsberättelse Kmmunstyrelsen 29 Utbildningsnämnden 31 Omsrgsnämnden 32 Överförmyndarnämnden 34

3 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. en är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. DELÅRSRAPPORT 216 I 1

4 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS ska styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan (ELP) ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är, med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling, eftersm vi trr att de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 1-2: Kmmunstyrelsen ch Närljus. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras Antal förvärvsarbetande Antal företagsförekmster DELÅRSRAPPORT 216 I 2

5 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet, anges i % Indikatrer Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket. Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr respektive män, SIRIS, Sklverket. Antal invånare år med eftergymnasial utbildning, krtatre än 3 år, respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 3-5: Utbildningsnämnden. Mål nr 6-7: Utbildningsnämnden ch kmmunstyrelsen. Mtivering av valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler persner med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande Andel elever behöriga till högsklan. Yrkesförberedande prgram, anges i % DELÅRSRAPPORT 216 I 3

6 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning 6. Andel invånare med eftergymnasial utbildning, minst 3 år, anges i % Andel invånare med eftergymnasial utbildning, krtare än 3 år, anges i % DELÅRSRAPPORT 216 I 4

7 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar, liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser, är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X- trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 1 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 8, 1: Kmmunstyrelsen. Mål nr 9: Kmmunstyrelsen ch Ljusdal Energiföretag Antalet dubbelturer med buss ch tåg till ch från Ljusdal Företagen ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband, anges i % Mtivering av valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår av ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras DELÅRSRAPPORT 216 I Antal planlagda industritmter

8 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 11: Ljusdalshem. Mål nr 12: Kmmunstyrelsen Mål nr 13: Kmmunstyrelsen ch Ljusdalshem. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr Betyg av medbrgarna på utbudet på benden. Betygsskala Antal byggklara villatmter Antal byggklara tmter för flerfamiljhus DELÅRSRAPPORT 216 I 6

9 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla Betyg av medbrgarna på tillgången till kultur ch fritidsmöjligheter. Betygsskala Indikatrer Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur. Nöjdhet med verksamheter ch utbud. Andel elever 7-15 år i musikskla. Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 14-17: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter ch kulturutbud samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang. När det gäller kmmunens idrtts- ch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningar samt teaterföreställningar ch knserter. 14. Andel elever 7 15 år i musikskla Offentlig service Offentlig service Offentlig service DELÅRSRAPPORT 216 I Betyg av medbrgarna på idrtts ch mtinsanläggningar. Betygsskala Betyg av medbrgarna på kulturverksamheten. Betygsskala

10 Offentlig Service LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 18: Alla nämnder ch blag. Mål nr 19: Kmmunstyrelsen Betyg av medbrgarna på nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betygsskala Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer 1 Mtivering av valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens, trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys, kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet DELÅRSRAPPORT 216 I 8

11 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 2-22: Alla nämnder ch blag. Mål nr 23: Ljusdal Energiföretag. Mål nr 24: Kmmunstyrelsen. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar, varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur, samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning Betyg av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. Betygsskala Antal utförda miljömålsåtgärder av det reginala åtgärdsprgrammet. 22. Betyg av medbrgarna på miljöarbetet. Betygsskala DELÅRSRAPPORT 216 I 9

12 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. För detta mått kmmer mätning påbörjas Betyg av medbrgarna på renhållningen. Betygsskala Hektar naturskyddade mråden DELÅRSRAPPORT 216 I 1

13 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 25-27: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagare endast förnyas vart fjärde år Antal genmförda åtgärder i mångfaldsplanen Antal genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen Betyg av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. Betygsskala DELÅRSRAPPORT 216 I 11

14 EKONOMISK ÖVERSIKT Omvärldsanalys Den svenska eknmin utvecklades mycket starkt 215 ch även m utvecklingen varit mer dämpad under första halvåret i år beräknas svensk eknmi frtsatt utvecklas starkare än många andra länder. Den nya lägre bedömningen av antalet asylsökande ch antalet ensamkmmande flyktingbarn innebär att prgnsen för kmmunal ch statlig knsumtin har justerats ner, enligt SKL (Sveriges kmmuner ch landsting). Detta innebär ckså att tillväxten i svensk eknmi kmmer utvecklas svagare. Trts detta bedöms sysselsättningen växa i relativt snabb takt under resterande del av 216. Även nästa år ökar sysselsättningen ch skatteunderlaget snabbare än nrmalt. Beflkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal invånare. Detta är en minskning med 44 invånare sedan årsskiftet. Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer har nya finansiella mål antagits i budget 216. Årligt finansiellt mål Kmmunens resultat skall vara,5 % av skatteintäkter ch statsbidrag. I delårsbkslutet per 831 klaras det årliga finansiella målet. Prgnsen för helåret pekar däremt på en förlust vilket skulle innebära att målet inte klaras. Långsiktigt finansiellt mål Kmmunens sliditet* (inkl. pensinsskuld) skall år 22 vara 7 %. I delårsbkslutet uppnås en sliditet på 5,3 % vilket är enligt plan men utifrån den negativa prgnsen bedöms sliditeten vara lägre vid årsskiftet än i delårsbkslutet. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. I denna delårsrapprt följs fullmäktigemålen för 216 upp på sidrna Här är ckså tydliggjrt vilken/vilka nämnder/blag sm är ansvariga för respektive mål. Analysen av uppföljningen av fullmäktigemålen görs årligen till Kmmunfullmäktige efter årsredvisningen. DELÅRSRAPPORT 216 I 12

15 EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsrapprt januari augusti Resultat Resultatet per är tkr (1 439 Tkr ). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -5,4 Mkr. Omsrgsnämnden visar det största underskttet med -2,8 Mkr. I princip samtliga verksamhetsmråden sm nämnden ansvarar för redvisar undersktt. Utbildningsnämnden redvisar ett översktt med 2,7 Mkr. Kmmunstyrelsen rapprterar ett översktt med 12,1 Mkr där kmmunledningskntret redvisar ett psitivt resultat med 3,2 Mkr ch samhällsutvecklingsförvaltningen ett psitivt resultat med 8,9 Mkr. Övriga nämnder redvisar relativt små avvikelser. Kstnader ch intäkter Utöver nämndernas kstnader finns centrala pster. De viktigaste är kapitalkstnader, kstnader för pensiner, semesterlöneskuld ch övriga förvaltningsövergripande kstnader. På intäktssidan är det kmmunalskatt, kmmunaleknmisk utjämning ch finansiella intäkter. I detta bkslut har peridiseringar gjrts angående dessa pster. De viktigaste är: Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +1,6 Mkr per 831. Denna resultatförbättring kmmer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder ch finansnett. Skulder ch finansnett Semesterlöneskulden minskat med 14,8 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden sm lägst under året. De anställda har plckat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det frtfarande är en skuld berr på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Pensinsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 6,6 Mkr jämfört med årsskiftet Det redvisade finansnettt är psitivt 5,2 Mkr. Brgensavgifter för blagen ch utdelning från Ljusdalshem ger finansiella intäkter samtidigt sm räntekstnaderna är låga. Investeringar Genmförda nettinvesteringar första halvåret var 23,2 Mkr. Detta är ca: 33 % av årets budgeterade investeringar på 7,1 Mkr. Största enskilda bjekt är Kläppa Industrimråde. pensinskstnader har beräknats utifrån prgnser från vår pensinsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt peridisering av i augusti rapprterad semester. intäkter har peridiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprgns i cirkulär 16:45 per DELÅRSRAPPORT 216 I 13

16 EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprgns Resultat Prgnsen för 216 visar på ett resultat m Tkr. Orsaken är främst stra negativa avvikelser hs Omsrgsnämnden men Tkr ch Utbildningsnämnden med -7 2 Tkr. Balanskravsavstämning Kmmunen har inget negativt balanskrav att täcka sedan tidigare år. Mkr Balanskravet Årets resultat -16,3 5,3 Avgår reavinster -,3-3,7 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Årets balanskravsresultat -16,6-16,6 1,6 1,6 Balanskravsundersktt 214-4, Resultat enligt balanskravet -16,6-2,4 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kmmunallagen regleras inm tre år. Det negativa balanskravsresultatet för 215 skall inte regleras utifrån synnerliga skäl. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redvisar en beräknad budgetavvikelse med -24,2 Mkr. Omsrgsnämnden redvisar ett kraftigt undersktt med en prgns på -26,2 Mkr. Utbildningsnämnden har en prgns på -7,2 Mkr medan Kmmunstyrelsen beräknar ett översktt på 8,3 Mkr. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift ch mellankmmunal utjämning beräknas bli Mkr. Detta är 61 Mkr mer än 215 men 8 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 216 beräknas bli Tkr ch den preliminära för 215 beräknas justeras med -739 Tkr. Vad kan påverka utfallet 216 Det finns en del faktrer sm kan påverka resultatet för 216: Pensinskstnaderna. Det är årligen stra summr sm kstnadsförs här. et kan många gånger avvika kraftigt från prgnserna. Semesterlöneskulden. Är säker ch hur mycket sm tas ut i semestrar är svårt att prgnstisera. Nämndernas prgnser. Det är alltid svårt att göra prgnser ch prcentuellt små avvikelser ger stra belpp. Det finns en säkerhet gällande intäkter för återsökta medel från Migratinsverket. Detta gäller främst Individ ch familjemsrgen (IFO) inm Omsrgsförvaltningen. Skatteunderlagsprgnsen. Kmmer att uppdateras under hösten ch påverkar resultatet genm slutavräkningarna på kmmunalskatten. Kmmentarer Att klara balanskravet för 216 kräver stra insatser. Omsrgsnämndens stra undersktt berr främst på ökat antal ärenden inm IFO men ckså ett ökat antal beviljade timmar inm hemtjänsten samt en ökad vårdtyngd. För Utbildningsnämnden berr underskttet på högre kstnader för IKE än budgeterat. Förutm nämndernas undersktt så beräknas även skatteintäkterna minska jämfört med budget. Orsaken är en lägre ökning av skatteunderlaget. Här måste dck påpekas att ökningen under 216 jämfört med 215 är höga 61 Mkr. Dels ökar sysselsättningen i riket vilket ger ökade intäkter men kmmunen har ckså fått ett extra bidrag på 25 Mkr för ökade flyktingkstnader. Verksamhetens nettkstnader beräknas under 216 öka med 67 Mkr vilket är kstnadsökningar på 6,1 %. Om man räknar brt AFA återbetalningarna för 215 blir kstnadsökningen 57 Mkr eller 5,3 % vilket frtfarande är en kstnadsökning sm är väldigt hög. DELÅRSRAPPORT 216 I 14

17 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Budget Prgns Verksamhetens intäkter Verksamhetens kstnader Avskrivningar Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat före extrardinära pster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bkslut Bkslut Bkslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader tekn.anl varav maskiner ch inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Frdringar Krtfristiga placeringar Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensiner ch liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Krtfristiga skulder Summa skulder Summa skulder ch eget kapital Panter ch ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse Pensinsförpliktelse sm inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 19, Leasing 17 DELÅRSRAPPORT 216 I 15

18 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Nt Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- ch nedskrivningar Justering för gjrda avsättningar Justering för i anspråktaqgna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande pster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Krta frdringar (ökning- / minskning+) Krta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Omklassificering Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 3 Amrtering av skuld Förändring investeringsbidrag Förändring leasingskuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettskuld vid årets början Räntebärande nettskuld vid årets slut DELÅRSRAPPORT 216 I 16

19 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redvisning Budget Redvisning Avvikelse Intäkt Kstnad Nett mt budget Kmmunfullmäktige Revisinen Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd Valnämnd 3 3 Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnder, förvaltningar INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redvisat Budget Redvisning Avvikelse Intäkt/bidrag Kstnad Nett mt budget Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr varav samhällsutveckling varav intern leasing 1 1 varav finansiell leasing Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Prjekt Redvisat Redvisat ack Ttal tm budget Kläppa Industrimråde Asfaltsplan Utbyte belysning fritidsanläggningar Bergvärme Tallåsens skla Förvaltningshuset 5 Vi förskla 55 5 Gatubelysning DELÅRSRAPPORT 216 I 17

20 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Nt 1 KOMMUNEN Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxr avgifter Hyrr arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet knsulttjänster Explateringsintäkter 421 Realisatinsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa Varav jämförelsestörande pst Nt 2 Nt 3 Verksamhetens kstnader Löner ch sciala avgifter Pensinskstnader Inköp av anläggnings ch underhållsmaterial Bränsle energi vatten Köp av huvudverksamhet Lkal markhyrr Övriga tjänster Lämnade bidrag Realisatinsförluster -189 Förändring avsättning Övriga kstnader Summa Varav jämförelsestörande pst Pensiner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensinsavsättningen tillkmmer ränta 397 tkr sm redvisas bland fin.kstn Avskrivningar Avskrivning byggnader ch anläggningar Planenliga avskrivningar övr materiella anl Summa Nt 4 Skatteintäkter Preliminär kmmunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Mellan kmmunal utjämning 138 Summa Nt 5 Generella statsbidrag ch utjämning Strukturbidrag Inkmstutjämningsbidrag Kstnadsutjämningsbidrag LSS-utjämning Regleringsbidrag Kmmunal fastighetsavgift Generellt bidrag Summa DELÅRSRAPPORT 216 I 18

21 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 6 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Nt 7 Finansiella kstnader Räntekstnader Ränta på pensinsavsättningar Övriga finansiella ksnader Summa varav jämförelsestörande pst Nt 8 Jämförelsestörande pster Jämförelsestörande intäkter Återbetalning AFA Försäkring Återföring nedskrivning frdran Samkraft Jämförelsestörande kstnader Nedskrivning frdran Samkraft NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Nt 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader ch tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bkfört värde Avskrivningstider 1-5 år 1-5 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redvisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar ch utrangeringar -1 9 Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar Överfört till annat slag av tillgång Redvisat värde vid årets slut DELÅRSRAPPORT 216 I 19

22 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 9 Frts Materiella anläggningstillgångar Maskiner ch inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bkfört värde Avskrivningstider 3-1 år 3-1 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner ch inventarier Redvisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar ch utrangeringar Övriga justeringar Årets avskrivningar Redvisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Nt 1 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kmmun Invest Ljusdals IF 9 9 Ljusdals Betngpark 2 25 Summa Aktier ch andelar AB Ljusdalshem Ljusdals Energiföretag AB Kmmuninvest Fleruppgiftskmmunalförbund X-trafik AB Övriga aktier andelar Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkrat aktieägartillsktt 25 tkr, varav tkr återstår DELÅRSRAPPORT 216 I 2

23 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 11 Förråd Tmtmark till försäljning Lager Skgen 532 Förråd Summa krta frdringar Nt 12 Frdringar Kundfrdringar Mervärdesskattefrdringar Förutbetalda kstnader/upplupna intäkter Övriga frdringar Summa krta frdringar Nt 13 Krtfristiga placeringar Pensinsmedel Nrdea Pensinsmedel Handelsbanken Summa Nt 14 Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Fullmäktige har under år 213 beslutat att avsätta 37 miljner krnr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv. Under 214 har uttag gjrts med 3,1 mkr, kvar i resultatutjämningsfnden är 33,9 mkr. DELÅRSRAPPORT 216 I 21

24 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 15 Avsättningar till pensiner Avsättningar till pensiner exkl. ÖK-SAP Avsättningar till pensiner avs. ÖK-SAP Avsättningar till pensiner förtrendevalda Avsättning särskild löneskatt Summa ÖK-SAP= Övereskmmen särskild avtalspensin Pensinsbehållning Förmånsbestämd ÅP Pensin till efterlevande PA-KL pensiner Summa avs pensiner exkl ÖK-SAP Särskilda avtalspensiner Visstidspensiner Summa avs pensiner ÖK-SAP Ingående avsättning pensiner Nyintjänad pensin Ränte- ch basbelppsförändring Sänkning av disknteringsränta Pensinsutbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensiner Aktualiseringsgrad 85% 85% Antal visstidsförrdnanden Förtrendevalda med visstidspensin 1 1 Persner med särskild avtalspensin Pensinsförpliktelser i frm av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Ränte- ch basbelppsförändring Sänkning av disknteringsränta Aktualisering Pensinsutbetalningar Brmsen Övrigt Summa pensinsförpliktelser Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknat enligt RIPS 7. DELÅRSRAPPORT 216 I 22

25 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 16 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans 691 Avsättningar 199 Ianspråktagande belpp -89 Utgående balans Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans Avsättningar 3 3 Utgående balans 3 3 Summa 3 3 Nt 17 Långfristiga skulder Lån i banker ch kreditinstitut Förfaller - 5 år efter balansdagen 3 3 Summa 3 3 Förutbetalda intäkter sm regleras över flera år Investeringsbidrag Summa förutbetalda intäkter Investeringsbidrag peridiseras linjärt under samma nyttjande tid sm mtsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 13 Skuld finansiell leasing maskiner ch inventarier - sm förfaller inm ett år sm förfaller inm ett till fem år Summa Summa långfristiga skulder Nuvärde ttala minimileasavgifter Operatinella leasingavtal överstigande 3 år - sm förfaller inm ett år sm förfaller inm ett till fem år sm förfaller efter fem år Summa Nt 18 Krtfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kstnader/förutbetalda intäkter* Preliminärskatt Skulder till staten Checkräkningskredit (limit 4 tkr) Övriga krta skulder Summa *varav Beräknad upplupna pensiner individuell del Beräknad upplupen löneskatt Beräknad upplupen semesterlön ch kmpenserad tid Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet DELÅRSRAPPORT 216 I 23

26 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 19 Övriga ansvarsförbindelser, brgensåtaganden AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi kncernen AB (Samkraft upphört ) Brgen för egnahem Ljusdals Glfklubb Regin Gävlebrg* 2 3 Summa Nt 2 Brgensförbindelse Kmmuninvest Ljusdals kmmun har i augusti 23 ingått en slidarisk brgen såsm för egen skuld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande ch framtida förpliktelser. Samtliga 26 kmmuner sm per var medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingåtts ett regressavtal sm reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskmmunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av van nämnd brgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till strleken på de medel sm respektive medlemskmmun lånat av Kmmuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till strleken på medlemskmmunernas respektive insatskapital i Kmmuninvest eknmiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kmmuns ansvar enligt van nämnd brgensförbindelse, kan nteras att per uppgick Kmmuninvest i Sverige AB:s ttala förpliktelser till krnr ch ttala tillgångarna till krnr. Kmmunens andel av de ttala förpliktelserna uppgick till krnr ch andelen av de ttala tillgångarna uppgick till krnr Nt 21 Justering för gjrda avsättningar Förändring avsättning pensiner Skuldförändr löneskatt på pens.avs Avsättning försäkringsskada 3 Summa Nt 22 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra Rivning fastigheter Summa Nt 23 Justering för ej likviditetspåverkande pster Realisatinsvinst{förlust anläggningstillgångar Återförda investeringsbidrag Omfklassificering tillgångar Summa DELÅRSRAPPORT 216 I 24

27 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redvisningsprinciper Delårsrapprten är upprättad i enlighet med lagen m kmmunal redvisning ch rekmmendatiner från Rådet för kmmunal redvisning RKR. Kmmunen följer lag ch rekmmendatiner i allt väsentligt. I de fall undantag förekmmer så redvisas de under respektive punkt. Intäkterna redvisas i den mfattning det är sannlikt att de eknmiska tillgångarna kmmer att tillgdgöras kmmunen ch intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Frdringar har upptagits till de belpp de beräknas inflyta. Tillgångar ch skulder har upptagits till ett anskaffningsvärde där inget annat anges. Peridisering av inkmster ch utgifter har skett enligt gd redvisningssed. Jämförelsestörande pster (RKR 3.1) Jämförelsestörande pster särredvisas när dessa förekmmer i nt till verksamhetens intäkter/kstnader. Sm jämförelsestörande betraktas pster sm är sällan förekmmande. I år redvisas återbetalningen av nedskriven fdran Samkraft sm jämförelsestörande pst. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kmmunal redvisning har kmmunalskatten peridiserats. I delårsrapprten för år 216 har bkförts den definitiva slutavräkningen för 215 ch en preliminär slutavräkning för 216, baserats på SKL:s augustiprgns. Slutavräkningen 215 uppgår till -,1 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 216 har bkförts till -3,4 Mkr. Övriga intäkter Barnmsrgs-, äldremsrgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, sm sker löpande. Kstnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperiden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i frm av mark, knst pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-1 år Bilar, maskiner ch inventarier samt räddningsfrdn 1-15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 2-5 år Fastigheter av enklare utförande 5 år Dagvattenledningar Avskrivningsmetd Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Kmpnentavskrivning Ett arbete har genmförts med att dela upp de befintliga fastigheterna i kmpnenter. Grundläggande principer för fastigheterna är: En kmpnent ska i princip vara större än 25 tkr. Befintliga fastigheter har delats upp i två grupper, gamla bjekt ch nygamla bjekt. Ett markvärde har satts för alla fastigheter med 2 prcent på restvärdet Nya investeringar fördelas efter bedömd nyttjandetid. I vissa fall har vi gjrt individuella bedömningar av varje fastighets nyttjandeperid. Utgångspunkt har varit fastighetens skick samt typ av fastighet. I de nya investeringarna räknas de bjekt sm är nybyggda eller har genmgått mbyggnad med färdigställande under 215. Under 216 planeras en genmgång av vägar ch gatr samt parkanläggningar. Gränsdragning mellan kstnad ch investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperid m minst 3 år klassificeras sm anläggningstillgång m belppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelpp. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Investeringsbidrag tas fr..m. 212 upp sm en förutbetald intäkt ch peridiseras över anläggningens nyttjandeperid. Tidigare redvisades det så att det reducerade anskaffningsvärdet. Övriga avsättningar Under året har en avsättning gjrts för kstnader avseende lösöre sm ska ersättas efter branden. Pensiner(RKR 2:1, 7.1,17) Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknande enligt RIPS7. Pensinsskulden är den framtida skuld sm kmmunen har till arbetstagare ch pensinstagare. Den samlade pensinsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, krtfristiga skulder ch ansvarsförbindelser. Under avsättningar redvisas kmpletterande ålderspensin, särskild avtalspensin före 65 samt efterlevandepensin. Sm krtfristig skuld finns redvisat de pensiner sm intjänats av de anställda under 216, men sm betalats ut under 217. Under ansvarsförindelser finns de pensinsförpliktelser sm har intjänats före DELÅRSRAPPORT 216 I 25

28 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Leasingavtal(RKR 13.2) Kmmunen redvisar finansiellt leasingavtal för frdn sm leasats från 214 samt en gascntainer. Frdnen ch cntainern tas upp sm en anläggningstillgång, Operatinella leasingavtal beskrivs i nt 17. Omsättningstillgångar Kmmunens pensinsmedelsprtfölj är klassificerad sm en msättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet ch försäljningsvärdet.. Ord ch begrepp Mkr = Miljner krnr, Tkr =Tusental krnr Anläggningstillgångar Fast ch lös egendm avsedda för stadigvarande bruk t.ex. byggnader, mark, aktier, inventarier, maskiner. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivningen sker utifrån förväntad eknmisk livslängd. Avsättning Utgörs av de betalningsförpliktelser sm är säkra eller sannlika till sin förekmst, men där säkerhet föreligger beträffande belppets strlek eller tidpunkt för betalning. Balansräkning Visar den eknmiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) ch hur de har anskaffats (skulder ch eget kapital) Drift- ch investeringsredvisning Redvisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter ch kstnader på nämndsnivå. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar respektive skulder ch avsättningar. Finansiell leasing Äganderätten kan övergå till leasetagaren (kmmunen), vilket innebär att de eknmiska risker ch fördelar sm är förknippat med ägandet ckså övergår. Jämförelsestörande pster Eknmiska händelser sm inte är extrardinära, men sm är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser mellan lika år. Kapitalkstnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning ch internränta. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet ch investeringar har finansierats under året ch hur likvida medel har förändrats. Krtfristiga frdran/skulder Krtfristiga lån, frdran eller skuld med en löptid understigande ett år. Kmmunalt kncernföretag En juridisk persn där kmmunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Likvida medel Kntanter eller tillgångar sm kan msättas på krt sikt t.ex. kassa- ch banktillgångar samt värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på krt sikt. Långfristig frdran/skuld Långfristig frdran, lån eller skuld sm förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettkstnader Driftskstnader inklusive avskrivningar, efter avdrag för driftbidrag, avgifter ch ersättningar. Omsättningstillgångar Lös egendm sm inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, frdringar, krtfristiga placeringar, kassa ch bank. Resultaträkning Sammanfattar intäkter ch kstnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Självfinansieringsgrad Beskriver hur str del av tillgångarna sm är finansierade genm lån ch övriga skulder Sliditet Andelen eget kapital av de ttala tillgångarna.. Finansnett Finansiella intäkter (t.ex. utdelningar, ränteintäkter) minus finansiella kstnader (t.ex. räntekstnader). DELÅRSRAPPORT 216 I 26

29 HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redvisning Budget Prgns Avvikelse mt budget Nämndernas nettkstnad Finansiering KS till förfgande KS utvecklingsreserv AFA återbetalning Avskrivningar Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Slutavräkning Prel. Slutavräkning Prel. Slutavräkning Kmmunaleknmisk utjämning Fastighetsavgift Särskilt flyktingbidrag Finansiella intäkter Finansiella kstnader Årets resultat DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prgns Avvikelse mt budget Kmmunfullmäktige Revisin Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnden Valnämnd 5 5 Överförmyndarnämnden 9 9 Myndighetsnämnd Nämndernas nettkstnad INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget 216 Prgns 216 Avvikelse mt budget Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr varav samhällsutveckling varav internleasing varav finansiell leasing Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd 1 1 Nämndernas investeringar DELÅRSRAPPORT 216 I 27

30 DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSRAPPORT SAMT PROGNOS 216 Ljusdal Energiföretag kncern Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat AB Ljusdalshem kncern Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse Närljus Prgns Intäkter Kstnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat DELÅRSRAPPORT 216 I 28

31 KOMMUNSTYRELSEN Delårsbkslut samt helårsprgns Delårsbkslut Helårsprgns Verksamhet Redvisning Avvikelse Redvisning Budget Helårs- Avvikelse mt budget prgns mt budget Kmmunledningskntr Verksamhetsledning Ramsjöbygden Turistverksamhet Inköpsverksamhet Infrmatin Kmmunkansli Eknmi Medlemsavg.,försäkr.,anslag IT-enhet Persnal Utredningsenhet Utvecklingsprjekt Kraftverk Kvarndammen Samhällsutveckling Verksamhetsstöd Ungas inflytande Plan & bygg Fastigheter Näringslivsfr.åtg/Infrmatin Gatr & vägar Parker & lekplatser Miljö Räddningstjänst Bibliteksverksamhet Musik- & kulturverksamhet Fritidsgårdar Fritidsverksamhet Bstadsanpassningsbidrag Städ Förväntat spec. översktt Ttalt: DELÅRSRAPPORT 216 I 29

32 KOMMUNSTYRELSEN Kmmentarer: Delårsbkslut: Kmmunledningskntret redvisar ett översktt på tkr varav 587 tkr är översktt på kapitalkstnader för investeringar sm ännu inte är klara. Det är inm enheterna IT-enheten, Persnalenheten samt Utredningsenheten sm de största avvikelserna finns. IT-enheten redvisar ett översktt på kapitalkstnader på grund av försenade investeringar samt högre intäkter på grund av bättre rutiner för att vidarefakturera kstnader till beställande förvaltning. Persanalenheten uppvisar ett översktt berende på att kstnaderna för löner blivit lägre på grund av vakanta tjänster under delar av året. Utredningsenheten redvisar ett översktt på grund av föräldraledighet, pensinsavgång samt vakant tjänst under del av året. Samhällsutvecklingsförvaltningen redvisar ett översktt på tkr varav 99 tkr är översktt på kapitalkstnader för investeringar sm ännu inte är klara. De största avvikelserna finns på enheterna Plan ch bygg, Fastigheter, Gatr ch vägar, Musik ch kultur samt Fritid. Plan ch bygg har haft vakanta tjänster under delar av året vilket ger ett översktt. Enheten har även tillskjutna medel i budgeten för utredning m GC-väg mellan Ljusdal ch Järvsö vilket ännu inte genmförts. Fastighetsenheten har haft lägre driftkstnader främst avseende uppvärmning. De externa intäkterna har varit högre än beräknat vilket gett ett översktt. Kapitalkstnaderna har under periden varit lägre än budgeterat på grund av att vissa investeringsbjekt ännu inte är färdigställda. Enheten för gatr ch vägar visar ett översktt för vinterväghållning på grund av snöfattig vinter. Kapitalkstnaderna för gatubelysning har under periden varit lägre än beräknat på grund av att samtliga investeringsmedel inte kmmer att upparbetas. Musik- ch kulturenheten har översktt på löner på grund av att enhetschefen varit tillförrdnad förvaltningschef under del av året samt att deltidstjänsten sm kulturchef frtfarande är vakant. För fritidsenheten har lönekstnaderna samt kapitalkstnaderna blivit lägre än budgeterat. De anslagna föreningsbidragen har blivit lägre än budgeterat på grund av bidrag sm ej sökts. Helårsprgns Prgnsen för Kmmunledningskntret visar på ett översktt på 3 78 tkr. De enheter sm i delårsbkslutet uppvisar de största avvikelserna mt budget är även de sm beräknas få den största avvikelsen mt budget för 216. Prgnsen för Samhällsutvecklingsförvaltningen visar på ett översktt på 4 55 tkr. Skillnaden mellan resultatet i delårsbkslutet samt helårsprgnsen består till str del av att stra kstnader för uppvärmning samt vinterväghållning kmmer under senare delen av året. De enheter sm i delårsbkslutet uppvisar de största avvikelserna mt budget är även de sm beräknas få den största prgnsavvikelsen för 216 förutm fastighetsenheten sm beräknas få högre kstnader under senare delen av året. DELÅRSRAPPORT 216 I 3