Likabehandlingsplan Donnergymnasiet Göteborg Läsåret 2012-2013 1
Innehållsförteckning 1. Introduktion 3 Del 1: 2. Lagar och styrdokument 3 3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling? 5 4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande behandling 6 Del 2: 5. Organisation och ansvar 7 6. Mål och åtgärder 9 7. Arbetsgång vid ett elevärende 11 8. Likabehandlingsenkätens resultat och analys 12 9. Bilagor 14 2
1. Introduktion Donnergymnasiets likabehandlingsplan har arbetats fram gemensamt av elever, kamratstyrelsen, personal och ledning. Planen är indelad i två delar. Del 1 omfattar de lagar och styrdokument som reglerar ämnet, begreppsdefinitioner samt de visioner och mål som kopplade till likabehandlingsplanen. Del 2 är mer konkret till sin natur och behandlar områden som organisation och ansvar, mål och åtgärder för verksamhetsåret 2012-2013, arbetsgången vid ett ärende där kränkande behandling har uppstått och avslutningsvis likabehandlingsenkätens resultat och analys. Dessutom följer som bilagor åtgärdsplan, likabehandlingsenkäten 2012 2013 samt arbetslagens arbetsplaner kopplade till deras fokusområde. Del 1 2. Lagar och styrdokument Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Målinriktat arbete I skollagens 6:e kap. (Åtgärder mot kränkande behandling) framgår i 6 att Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. och diskrimineringslagen (2008:567)14. De ändamål som avses är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier 15 (2008:567). Skolans skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling I skollagens 6:kap. framgår i 7 att Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. och diskrimineringslagen (2008:567) 15 och 16. Varje år skall det upprättas en plan mot kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Följande fastslås i de lagar och styrdokument som behandlar diskriminering i diskrimineringslagstiftningen (Diskrimineringslag (2008:567)): Diskrimineringslag (2008:567): För att förhindra och motverka diskriminering och främja lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder har diskrimineringslagen (2008:567) införts 5 juni 2008. I och med detta ankommer det på varje skola att tydligt verka för en skolverksamhet fri från situationer där kränkningar kan uppstå. Viktigt att notera är att lagen gäller den enskilde eleven i förhållande mot övriga elever och vuxna. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. 3
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2008:567) talas i kap. 3 14 om utbildningssamordnares ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla elever inom verksamheten. Det vill säga: Att upprätta en likabehandlingsplan med översikt över de åtgärder som anses behövs för att främja arbetet mot diskriminering och kränkningar. Denna likabehandlingsplan skall utvärderas årligen i skolans kvalitetsarbete. Att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen Att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Skolhuvudmannen har gett rektor i uppdrag att ha ansvaret för att lagen följs. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Donnergymnasiets likabehandlingsarbete skall vara tydligt förankrat i lagar och styrdokument som reglerar vår skolverksamhet. 4
3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för alla former av kränkningar exempelvis diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder eller kön. En viktig utgångspunkt är den enskildes elevens upplevelse och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde oavsett vem man är. Kränkningar är ett uttryck för maktmissbruk mellan människor. Kränkningar kan utföras av och riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, skällsord, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer) text- och bildburna (teckningar, lappar, klotter, brev, lappar, facebook, first-class, sms, msn och mms) Beskrivning Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev p g a hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning till exempel buddhism eller ateism. Sexuell läggning - med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Funktionshinder- kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Kön kvinna, man eller transsexuell. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck av sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Socioekonomisk bakgrund elever som kommer från hem med en ekonomiska förutsättningar blir föremål för t.ex. utfrysning, utanförskap och kränkningar p.g.a. begränsade möjligheter att anpassa sig till övriga elever gällande kläder och kostsamma ej skolrealterade sociala aktiviteter, såsom t.ex. resor. 5
4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande behandling Vision Donnergymnasiets vision är att vår verksamhet alltid skall präglas av ömsesidig respekt mellan alla människor på vår skola. Mellan elev/elev, personal/elev, elev/personal. Denna vision har sin förankring i de mål som Donnergymnasiets har fastställt för verksamheten i stort: utveckla ett ödmjukt och respektfullt förhållningssätt gentemot sig själv och med sina medmänniskor känna sig trygg i kontakter med kamrater och personal. att aktivt arbeta förebyggande genom att utbilda skolans personal samt att ha återkommande dialoger och diskussioner mellan skolans personal och elever för ett gott klimat. På så hoppas vi att verka för en skola präglad av trygghet och socialt ansvarstagande gentemot varandra. Donnergymnasiets mål gällande arbetet mot kränkande behandling Ingen elev ska känna sig kränkt eller trakasserad av en annan elev eller av skolans personal i ord eller handling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller annan typ av kränkning. Alla elever ska veta vart de ska vända sig om de känner sig kränkta eller trakasserade. Alla ska känna att de kan vara sig själva och studieklimatet skall vara behagligt. De läromedel som används i undervisningen ska inte vara kränkande mot individer eller grupper. Mentorns ska verka för att skapa förtroende mellan sig själv och sin mentorselev. Föreningar på skolan som jobbar aktivt för ett öppet klimat skall uppmuntras i sitt arbete. Skolans lokaler ska vara handikappanpassade enligt de lagar och regler som gäller. Donners rekryteringsmaterial ska vända sig till alla som är intresserad av vår skola. Skolans likabehandlingsplan skall vara ett öppet och levande dokument som alla ska ta del av under introduktionsveckan, föräldramöten, klasstid och utvecklingssamtal. 6
Del 2 5. Organisation och ansvar Donnergymnasiets ägare är de juridiska huvudmännen, som med tillstånd från Skolverket får bedriva friskola. Det innebär att de har det formella och därmed yttersta ansvaret för Donnergymnasiets verksamhet. Rektor har det operativa ansvaret för skolans verksamhet. I GY11 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för:... att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Detta innebär att det är rektor som är huvudansvarig för att arbetet mot kränkande behandling och trakasserier initieras, genomförs samt utvärderas för att ständigt förbättras. Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsgrupp bestående av tre lärare som har till uppgift att arbeta med följande områden: Fortbildning för personalen gällande värdegrundsfrågor. Verka för sociala aktiviteter där gemenskap mellan elever och personal stärks. Stödja kamratstödjare, kamratstyrelsen och andra elevgruppers arbete mot kränkande behandling och trakasserier. Verka för att ett förebyggande arbete bedrivs kontinuerligt över läsåret. *Handlingsplan för ovanstående punkter är framtagna på bilaga 1. Till sitt förfogande har rektor följande aktörer: Programansvarig/bitr. rektor har det administrativa ansvaret för samtliga elever inom respektive program, gällande elevvården. Detta innebär att programansvarig/rektor genomför återkommande uppföljning av elevernas studiemässiga och psykosociala status med stöd av mentorerna. Mentor. Varje elev på Donnergymnasiet har en mentor. Dessa är en lärare som ska vara länken mellan elev, hem och skola. Mentorn och eleven har ett ömsesidigt ansvar för att upprätthålla kontakt. En god kommunikation mellan elev och mentor är grunden för ett gott mentorskap. Om ett problem uppstår för eleven är det till mentorn eleven vänder sig till i första hand. Skulle eleven ha en önskan om att vända sig till någon annan än sin mentor skall möjlighet beredas för detta. Elevvårdsteamet på Donnergymnasiet består av rektor, skolsköterska samt aktuell mentor. Deras uppgift är att organisera det stödjande arbetet för den aktuella eleven när behov uppstår. Detta sker i form av en så kallad EVK (elevvårdskonferens). Likabehandlingsgruppen på Donnergymnasiet består av tre undervisande lärare som genomför en enkätundersökning en gång per år för att få en överblick om det förekommer eventuella kränkningar på skolan och även inom de olika 7
programmen. Gruppen reviderar årligen likabehandlingsplanen och verkar för att implementera detta hos övrig personal och elever på skolan. Ovanstående aktörer ansvarar för att arbetet mot kränkande behandling sker både förebyggande samt att skolan agerar när väl en kränkning har skett. Kamratstödjarnas uppgift är att tillsammans med tre lärare (likabehandlingsgruppen) leda det årliga arbetet mot kränkande behandling. Deras uppdrag gäller förebyggande arbete mot kränkning på Donnergymnasiet. De verkar på fältet bland sina skolkamrater och får på så sätt en annan infallsvinkel i jämförelse med de vuxna på skolan. De bistår likabehandlingsgruppen med att revidera och hjälpa till med enkätundersökningarna, samt att utforma ordningsregler som skall gälla på skolan. Alla andra (elever och personal) har också ett ansvar som medmänniskor att arbeta för ett gott klimat och förebygga all form av kränkande behandling. Allt börjar och slutar hos enskilda individer i deras relation till sin omgivning. 8
6. Mål och åtgärder Likabehandlingsplanen skall alltid vara ett aktivt dokument som samtliga verkande på vår skola bör vara införstådda med. Följande forum skall kontinuerligt behandla likabehandlingsplanen: Introduktionsveckorna. Samtliga årskurser jobbar aktivt med likabehandlingsplanen i början av läsåret. Föräldramöten. Likabehandlingsplanens innehåll presenteras vid skolans föräldramöten. Lämpligt är att då även diskutera föräldrarnas roll för att motverka att kränkande behandling uppstår på vår skola. Arbetslagsmöten. 4 gånger per år kommer personal diskutera och arbeta med frågor som handlar om hur vi på bästa sätt kan arbeta förebyggande mot kränkande behandling och trakasserier. Vad som mer specifikt skall behandlas på varje AL möte är något som kommer utformas efter behov inom de enskilda arbetslagen. Klasstid. Elever och klassföreståndare diskuterar med jämna mellanrum frågor som rör likabehandlingsplanen. Enkät. Årligen sker även en enkät bland eleverna för att stämma av läget på skolan gällande kränkande behandling. Utvecklingssamtal. Mentor och elev stämmer även av frågor kopplade till likabehandlingsplanen i de återkommande utvecklingssamtalen. Fortbildning Personal och elever från kamratstödjargruppen/styrelsen skall erbjudas och få möjlighet till fortbildning inom önskvärda områden när det gäller att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och trakasserier. Donnergymnasiets hemsida. Likabehandlingsplanen skall finnas lättillgänglig och väl synlig på Donnergymnasiets hemsida för var och en som önskar ta del av den. 9
Projekt kopplade till arbetslagen: Följande projekt är återkommande och är en del av det förbyggande likabehandlingsarbetet på Donnergymnasiet. Strävan är att utveckla, utöka och förbättra de nuvarande projekten kopplade till arbetslagen. Vi och dom projektet Arbetslag 1 Alla ettorna som börjar på Donnergymnasiet får under de två första veckorna ta del av ett projekt som vi valt att kalla Vi och dom. Projektet syftar dels till att lära känna sig själv och sina klasskamrater, dels att granska hur olika grupper i samhället verkar. Genom att studera, intervjua och jämföra gruppkulturer är förhoppningen att eleverna ska få en djupare förståelse hur möten mellan människor kan verka positivt för den egna, såväl som hela samhällets utveckling. Genom att eleverna får sätta sig in i andra individers livssituation är det skolans strävan att skapa en god värdegrund och en solidarisk och medmänsklig syn på alla människor oavsett bakgrund, kön, sexualitet, religion och social status Skolkultur Under året arbetar alla arbetslagen med att stärka skolkulturen på Donnergymnasiet. Genom detta vill vi som skola skapa en tryggare, trevligare och vänligare skola, som beaktar god värdegrund, solidaritet och demokrati. Under året kommer arbetslag, elevråd och kamratstödjare göra olika större och mindre projekt för att främja trivsel och kamratskap. 10
7. Arbetsgången vid ett ärende 1. Det kommer till någon av personalens kännedom att en elev känner sig utsatt. 2. Mentor informeras och pratar i sin tur med eleven som känner sig kränkt för att bilda sig en uppfattning om situationen. Mentor ger ett klart besked att Donnergymnasiet inte accepterar kränkande behandling och kommer fr.o.m. nu att följa upp den uppkomna situationen. 3. Mentor informerar programansvarig/biträdande rektor som tillsammans bedömer situationen. OBS! Det är den enskilde elevens upplevelse gällande ev. kränkning som avgör om ärendet skall föras vidare. I så fall skall elevvårdsteamet ta över ansvaret för den fortsatta processen. Vid behov kan även stöttning i form av råd och konsultation från likabehandlingsgruppen erbjudas mentorn. 4. Elevvårdsteamet genomför samtal med den utsatte och utifrån det samtalet bestäms hur man skall gå vidare. Eleven informeras om det fortsatta arbetet. Mentor kontaktar hemmet för att informera om läget om eleven är omyndig. De kan medverka till förbättring och de kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter föräldrakontakt även om eleven är myndig. Samtalet dokumenteras. 5. Elevvårdsteamet kallar till enskilda samtal med den elev som framförts som kränkande. I samtalet får eleven möjlighet till att berätta hur hon/han ser på situationen och då vem som hon/han i så fall har utsatt och på vilket sätt. Om det konstateras att en kränkande handling har skett får eleven en möjlighet att komma fram till hur hon/han kan förändra sitt beteende. Samtalet avsluts med att fr.o.m. nu skall den kränkande behandlingen upphöra och att vi kommer att följa upp ärendet inom två veckor. Eleven får i uppdrag att berätta om samtalet för sina föräldrar. Mentor kontaktar föräldrarna dagen därpå om eleven är omyndig. De kan medverka till förbättring och de kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter föräldrakontakt även om eleven är myndig. Samtalet dokumenteras. 6. Elevvårdsteamet återkopplar till berörda lärare och uppmanar till att vara observanta. 7. Efter cirka två veckor har vi ett nytt samtal med samtliga berörda. Har kränkningen nu upphört får alla inblandade positiv förstärkning. Elevvårdsteamet följer upp ärendet på nytt efter ca en månad. 8. Om däremot ingen förändring skett vidtas nya åtgärder och föräldrarna kontaktas på nytt. En sista utväg är att skolan stänger av den kränkande eleven enligt gällande förordningar. 9. De kränkande situationer som uppkommit under året, sammanfattas och utvärderas av rektor. Utvärderingen skall ligga som grund för fortbildning av personal kring kränkande behandling. 11
8. Likabehandlingsenkätens resultat & analys Utifrån resultaten av likabehandlingsenkäten/kartläggningen är analysen att stämningen på Donnergymnasiet är god men inte perfekt. Den kränkande behandling som dock förekommer är psykosocial dvs. rykten och utfrysning. Dessutom identifierar likabehandlingsgruppen följande problemområden: Trygghet: 121 elever av 287 känner sig hyfsat trygga med sina lärare. 78 elever av 283 känner sig hyfsat trygga i sin klass. Kränkningar: 21 av 273 elever har känt sig kränkta under året. 60 elever har uppmärksammat att andra elever blivit kränkta. Detta stämmer inte överens med vår nollvision gällande kränkningar på Donner. Stress: Ett återkommande problem är den stora upplevelsen av stress bland eleverna. Arbetet med förbättringsområdena påbörjas HT-2012 och prioriteras efter behov, resurs och ekonomi. Utifrån likabehandlingsenkäten VT-2012 revideras likabehandlingsplanen och således även förbättringsområdena. Hur vi ska fokusera och arbeta operativt med dessa områden beskrivs i åtgärdsplanen (Bilaga 1) Förutom fokusområdena är likabehandlingsgruppens arbetsuppgifter följande: Göra likabehandlingsplanen känd bland elever och personal Aktivt arbeta med likabehandlingsplanen under introveckan, fortlöpande på klassråd och på föräldramöten. Göra likabehandlingsplanen synlig på skolan genom att göra en tavla med strukturmodell över hur vi arbetar med likabehandling på Donner. Arbeta fördjupat med kamratstödjarverksamheten Tydliggöra strukturer och planera året för kamratstödjarverksamheten. Introduktion och utbildning av kamratstödjarna i uppstarten av läsåret. Involvera eleverna i kamratstödjarens roll under introveckan. Tillsammans med kamratstödjarna skapa trivsel på skolan genom att under året skapa sociala aktiviteter för alla elever på Donnergymnasiet. Motverka stress i både fysisk och psykisk arbetsmiljö Lyfta frågan om stress oftare bland elever och personal Anordna antistressdag en gång om året. 12
Tryggare IV och blandgrupper Främja bättre uppstart i början av kurser för att skapa en bra sammanhållning genom ex. lära känna övningar och namnlekar Uppmärksamma problem med ensamma elever i klasser och blandgrupper. Upprättad 2012-09-25 Martin Jonson Rektor 9. Bilagor Bilaga 1 Åtgärdsmall 2012-2013 13