Likabehandlingsplan/ Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Donnergymnasiet Göteborg

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Donnergymnasiet Göteborg Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion 3 Del 1: 2. Lagar och styrdokument 3 3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling? 5 4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande behandling 6 Del 2: 5. Organisation och ansvar 7 6. Mål och åtgärder 9 7. Arbetsgång vid ett elevärende Likabehandlingsenkätens resultat och analys Bilagor 14 2

3 3

4 1. Introduktion Donnergymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling har arbetats fram gemensamt av elever, kamratstödjare, personal och ledning. Planen är indelad i två delar. Del 1 omfattar de lagar och styrdokument som reglerar ämnet, begreppsdefinitioner samt de visioner och mål som kopplade till likabehandlingsplanen. Del 2 är mer konkret till sin natur och behandlar områden som organisation och ansvar, mål och åtgärder för verksamhetsåret , arbetsgången vid ett ärende där kränkande behandling har uppstått och avslutningsvis likabehandlingsenkätens resultat och analys. Dessutom följer som bilagor, likabehandlingsarbetslagets åtgärdsplan som är utarbetad efter likabehandlingsenkäten Del 1 2. Lagar och styrdokument Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Målinriktat arbete I skollagens 6:e kap. (Åtgärder mot kränkande behandling) framgår i 6 att Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. och diskrimineringslagen (2008:567)14. De ändamål som avses är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier 15 (2008:567). Skolans skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling I skollagens 6:kap. framgår i 7 att Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. och diskrimineringslagen (2008:567) 15 och 16. Varje år skall det upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Följande fastslås i de lagar och styrdokument som behandlar diskriminering i diskrimineringslagstiftningen (Diskrimineringslag (2008:567)): Diskrimineringslag (2008:567): För att förhindra och motverka diskriminering och främja lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder har diskrimineringslagen (2008:567) införts 5 juni I och med detta ankommer det på varje skola att tydligt verka för en skolverksamhet fri från situationer där kränkningar kan uppstå. Viktigt att notera är att lagen gäller den enskilde eleven i förhållande mot övriga elever och vuxna. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. 4

5 I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2008:567) talas i kap om utbildningssamordnares ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla elever inom verksamheten. Det vill säga: Att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling med översikt över de åtgärder som anses behövs för att främja arbetet mot diskriminering och kränkningar. Denna likabehandlingsplan skall utvärderas årligen i skolans kvalitetsarbete. Att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen Att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Skolhuvudmannen har gett rektor i uppdrag att ha ansvaret för att lagen följs. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Donnergymnasiets likabehandlingsarbete skall vara tydligt förankrat i lagar och styrdokument som reglerar vår skolverksamhet. 5

6 3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för alla former av kränkningar exempelvis diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder eller kön. En viktig utgångspunkt är den enskilde elevens upplevelse och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde oavsett vem man är. Kränkningar är ett uttryck för maktmissbruk mellan människor. Kränkningar kan utföras av och riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, skällsord, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer) text- och bildburna (teckningar, lappar, klotter, brev, lappar, sociala medier, firstclass, sms och mms) Beskrivning Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev p g a hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning till exempel buddhism eller ateism. Sexuell läggning - med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Funktionshinder- kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Kön kvinna, man eller transsexuell. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck av sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Socioekonomisk bakgrund elever som kommer från hem med en ekonomiska förutsättningar blir föremål för t.ex. utfrysning, utanförskap och kränkningar p.g.a. begränsade möjligheter att anpassa sig till övriga elever gällande kläder och kostsamma ej skolrealterade sociala aktiviteter, såsom t.ex. resor. 6

7 4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande behandling Vision Donnergymnasiets vision är att vår verksamhet alltid skall präglas av ömsesidig respekt mellan alla människor på vår skola. Mellan elev/elev, personal/elev, elev/personal. Denna vision har sin förankring i de mål som Donnergymnasiets har fastställt för verksamheten i stort: utveckla ett ödmjukt och respektfullt förhållningssätt gentemot sig själv och med sina medmänniskor känna sig trygg i kontakter med kamrater och personal. att aktivt arbeta förebyggande genom att utbilda skolans personal samt att ha återkommande dialoger och diskussioner mellan skolans personal och elever för ett gott klimat. På så hoppas vi att verka för en skola präglad av trygghet och socialt ansvarstagande gentemot varandra. Donnergymnasiets mål gällande arbetet mot kränkande behandling Ingen elev ska känna sig kränkt eller trakasserad av en annan elev eller av skolans personal i ord eller handling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller annan typ av kränkning. Alla elever ska veta vart de ska vända sig om de känner sig kränkta eller trakasserade. Alla ska känna att de kan vara sig själva och studieklimatet skall vara behagligt. De läromedel som används i undervisningen ska inte vara kränkande mot individer eller grupper. Mentorns ska verka för att skapa förtroende mellan sig själv och sin mentorselev. Föreningar på skolan som jobbar aktivt för ett öppet klimat skall uppmuntras i sitt arbete. Skolans lokaler ska vara handikappanpassade enligt de lagar och regler som gäller. Donners rekryteringsmaterial ska vända sig till alla som är intresserad av vår skola. Skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och diskriminering skall vara ett öppet och levande dokument som alla ska ta del av under introduktionsveckan, informationsmöten, klasstid och utvecklingssamtal. 7

8 Del 2 5. Organisation och ansvar Donnergymnasiets ägare är de juridiska huvudmännen, som med tillstånd från Skolverket får bedriva friskola. Det innebär att de har det formella och därmed yttersta ansvaret för Donnergymnasiets verksamhet. Rektor har det operativa ansvaret för skolans verksamhet. I GY11 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för:... att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Detta innebär att det är rektor som är huvudansvarig för att arbetet mot kränkande behandling och trakasserier initieras, genomförs samt utvärderas för att ständigt förbättras. Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsarbetslag bestående av tre lärare samt elevhälsan som har till uppgift att arbeta med följande områden: Fortbildning för personalen gällande värdegrundsfrågor. Verka för sociala aktiviteter där gemenskap mellan elever och personal stärks. Stödja kamratstödjare och andra elevgruppers arbete mot kränkande behandling och trakasserier. Verka för att ett förebyggande arbete bedrivs kontinuerligt över läsåret. *Handlingsplan för ovanstående punkter är framtagna på bilaga 1. Till sitt förfogande har rektor följande aktörer: Programansvarig/bitr. rektor har det administrativa ansvaret för samtliga elever inom respektive program, gällande elevvården. Detta innebär att programansvarig/rektor genomför återkommande uppföljning av elevernas studiemässiga och psykosociala status med stöd av mentorerna. Mentor. Varje elev på Donnergymnasiet har en mentor. Dessa är en lärare som ska vara länken mellan elev,vårdnadshavare och skola. Mentorn och eleven har ett ömsesidigt ansvar för att upprätthålla kontakt. En god kommunikation mellan elev och mentor är grunden för ett gott mentorskap. Om ett problem uppstår för eleven är det till mentorn eleven vänder sig till i första hand. Skulle eleven ha en önskan om att vända sig till någon annan än sin mentor skall möjlighet beredas för detta. Elevvårdsteamet på Donnergymnasiet består av rektor, skolsköterska/kurator samt aktuell mentor. Deras uppgift är att organisera det stödjande arbetet för den aktuella eleven när behov uppstår. Detta sker på ett sk. utredningsmöte (SUM). Likabehandlingsarbetslaget på Donnergymnasiet består av tre undervisande lärare, skolsköterska och kurator som genomför en enkätundersökning en gång per år för att få en överblick om det förekommer eventuella kränkningar på skolan och 8

9 även inom de olika programmen. Gruppen reviderar årligen likabehandlingsplanen och verkar för att implementera detta hos övrig personal och elever på skolan. Ovanstående aktörer ansvarar för att arbetet mot kränkande behandling sker både förebyggande samt att skolan agerar när väl en kränkning har skett. Kamratstödjarnas uppgift är att tillsammans med tre lärare (likabehandlingsarbetslaget) leda det årliga arbetet mot kränkande behandling. Deras uppdrag gäller förebyggande arbete mot kränkning på Donnergymnasiet. De verkar på fältet bland sina skolkamrater och får på så sätt en annan infallsvinkel i jämförelse med de vuxna på skolan. De bistår likabehandlingsarbetslaget med att revidera och hjälpa till med enkätundersökningarna, samt att utforma ordningsregler som skall gälla på skolan. Alla andra (elever och personal) har också ett ansvar som medmänniskor att arbeta för ett gott klimat och förebygga all form av kränkande behandling. Allt börjar och slutar hos enskilda individer i deras relation till sin omgivning. 9

10 6. Mål och åtgärder Likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling skall alltid vara ett aktivt dokument som samtliga verkande på vår skola bör vara införstådda med. Följande forum skall kontinuerligt behandla likabehandlingsplanen: Introduktionsveckorna. Samtliga årskurser jobbar aktivt med likabehandlingsfrågor i början av läsåret. Årskurs 1 informeras om likabehandlingsarbetslaget och kamratstödjarnas arbete. Informationsmöten för vårdnadshavare. Likabehandlingsarbetslagets arbete och fokusområde presenteras vid skolans informationsmöten för vårdnadshavare. Lämpligt är att då även diskutera vårdnadshavares roll för att motverka att kränkande behandling uppstår på vår skola. ATP 2 gånger per år kommer hela personalen diskutera och arbeta med frågor som handlar om hur vi på bästa sätt kan arbeta förebyggande mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Klasstid. Elever och klassföreståndare diskuterar med jämna mellanrum frågor som rör likabehandlingsarbetet. Enkät. Årligen sker även en enkät bland eleverna för att stämma av läget på skolan gällande kränkande behandling. Utvecklingssamtal. Mentor och elev stämmer även av frågor kopplade till likabehandlingsplanen i de återkommande utvecklingssamtalen. Fortbildning Personal och elever från kamratstödjargruppen skall erbjudas och få möjlighet till fortbildning inom önskvärda områden när det gäller att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och trakasserier. Donnergymnasiets hemsida. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling och diskriminering skall finnas lättillgänglig och väl synlig på Donnergymnasiets hemsida för var och en som önskar ta del av den. 10

11 Projekt kopplade till arbetslagen: Följande projekt är återkommande och är en del av det förbyggande likabehandlingsarbetet på Donnergymnasiet. Strävan är att utveckla, utöka och förbättra de nuvarande projekten kopplade till arbetslagen. Introveckan Klassföreståndarna i åk 1. Alla ettorna som börjar på Donnergymnasiet får under de två första skolveckorna delta i diskussioner, föreläsningar och aktiviteter som förbereder dem för samvaron och studierna under gymnasietiden. Projektet syftar dels till att lära känna sig själv, sina klasskamrater, sina mentorer/klassföreståndare och dels att lägga grunden för ett tillåtande och öppet arbetsklimat. Skolkultur Under året arbetar alla arbetslagen med att stärka skolkulturen på Donnergymnasiet. Genom detta vill vi som skola skapa en tryggare, trevligare och vänligare skola, som beaktar god värdegrund, solidaritet och demokrati. Under året kommer arbetslag, elevkår och kamratstödjare göra olika större och mindre projekt för att främja trivsel och kamratskap. 11

12 7. Arbetsgången vid ett ärende 1. Det kommer till någon av personalens kännedom att en elev känner sig utsatt. 2. Mentor informeras och pratar i sin tur med eleven som känner sig kränkt för att bilda sig en uppfattning om situationen. Mentor ger ett klart besked att Donnergymnasiet inte accepterar kränkande behandling och kommer fr.o.m. nu att följa upp den uppkomna situationen. 3. Mentor informerar programansvarig/biträdande rektor som tillsammans bedömer situationen. OBS! Det är den enskilde elevens upplevelse gällande ev. kränkning som avgör om ärendet skall föras vidare. I så fall skall elevvårdsteamet ta över ansvaret för den fortsatta processen. Vid behov kan även stöttning i form av råd och konsultation från likabehandlingsarbetslaget erbjudas mentorn. 4. Elevvårdsteamet genomför samtal med den utsatte och utifrån det samtalet bestäms hur man skall gå vidare. Eleven informeras om det fortsatta arbetet. Mentor kontaktar vårdnadshavare för att informera om läget om eleven är omyndig. De kan medverka till förbättring och de kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter kontakt med vårdnadshavare även om eleven är myndig. Samtalet dokumenteras. 5. Elevvårdsteamet kallar till enskilda samtal med den elev som framförts som kränkande. I samtalet får eleven möjlighet till att berätta hur hen ser på situationen och då vem som hen i så fall har utsatt och på vilket sätt. Om det konstateras att en kränkande handling har skett får eleven en möjlighet att komma fram till hur hen kan förändra sitt beteende. Rektor eller den som rektorn har utsett fattar beslut om åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara samtal med kuratorn, samarbetsövningar eller disciplinära åtgärder. Samtalet avsluts med att fr.o.m. nu skall den kränkande behandlingen upphöra och att vi kommer att följa upp ärendet inom två veckor. Eleven får i uppdrag att berätta om samtalet för sina vårdnadshavare. Mentor kontaktar elevens vårdnadshavare dagen därpå om eleven är omyndig. De kan medverka till förbättring och de kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter vårdnadshavarkontakt även om eleven är myndig. Samtalet dokumenteras. 6. Elevvårdsteamet återkopplar till berörda lärare och uppmanar till att vara observanta. 7. Efter cirka två veckor har vi ett nytt samtal med samtliga berörda. Har kränkningen nu upphört får alla inblandade positiv förstärkning. Elevvårdsteamet följer upp ärendet på nytt efter ca en månad. 8. Om däremot ingen förändring skett vidtas nya åtgärder och vårdnadshavare kontaktas på nytt. En sista utväg är att rektor stänger av den kränkande eleven enligt gällande förordningar. 9. De kränkande situationer som uppkommit under året, sammanfattas och utvärderas av rektor. Utvärderingen skall ligga som grund för fortbildning av personal kring kränkande behandling. 12

13 8. Likabehandlingsenkätens resultat & analys Utifrån resultaten av likabehandlingsenkäten/kartläggningen är analysen att stämningen på Donnergymnasiet är god men inte perfekt. Den kränkande behandling som dock förekommer är psykosocial dvs. rykten och utfrysning. Dessutom identifierar likabehandlingsgruppen följande problemområden: 1. Likabehandlingsenkät VT 2014 Resultat Sammanlagt fick vi 172 svar Positivt om skolan i allmänhet: Stämningen Schemat Donnerandan Lärarna Negativt om skolan i allmänhet: Trängseln Maten/Matsalen Stressen Betygshets Om kränkande behandling: 14 personer känner sig kränkta enligt orsakerna nedan: Kön Etniskt ursprung Utseende Ekonomiska förhållanden Några enstaka: Lärares attityd (4 elever) Dyslexi Sexuell läggning Religion Hur har de blivit kränkta? Utfrysning 8 elever, (49 elever har sett andra bli utsatta) Verbalt 5 elever Facebook/Instagram 2 elever Fysiskt 1 elev På frågan om eleverna känner sig trygga med sina lärare svarar: 164 elever har svarat ja 6 elever har svarat lite grann 13

14 Konstruktiva förslag som framkom av enkäten: Lyft det otroligt viktiga ämnet, humanitet. Att värna respekten för människovärdet samt att främja ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. Detta glöms lätt bort i det hårda och objektifierade debattklimat som uppstår nu i samband med valen. Bjud in till diskussion, låt elever gemensamt få utforska gömda små fördomarna och fientligheten som ibland kan ske mellan årskurser, t.ex. att treor tycker att de nya ettorna "förstör stämningen" etc. Bästa sättet att motverka dessa tankar vore att engagera och uppmuntra aktiviteter, samarbete och umgänge mellan årskurserna som läxhjälpen. Finns hierarki i klassen där vissa är mer värda än andra. Bidrar till att det kan förekomma en viss osäkerhet bland dem som är längre ner i kedjan. Prata med dem som är i den övre hierarkin - mer disciplin på skolan! Vår klass är inte så sammanhållen, och därför är det svårt att känna sig helt trygg med vad man säger och hur man uttrycker sig. Ha samtal med lärare om studiepress och dubbla budskap, känns som ett problem på den här skolan. Är en sak att säga att vi inte ska stressa, men både elever och lärare stressar periodvis som galningar. Skippa solidaritets snacket. Skrämmer iväg alla förutom estetare. Ej specifikt för kamratstödjare utan allt från elevkår till feministdrös. Många fler aktiviteter så att 1, 2 och 3:or får umgås! Ta tillbaka donnerandan.. Dagar då årskursen gör något tillsammans tex studiebesök eller någon aktivitet 2. Likabehandlingsgruppens förslag på fokusområden nästa år: Fortsatt arbeta för främjande av en god skolkultur. Ta till vara på klasstiden Tydlighet när det gäller det sociala samspelet på nätet Hur vi ska fokusera och arbeta operativt med dessa områden beskrivs i åtgärdsplanen (Bilaga 1) Förutom fokusområdena är likabehandlingsarbetslaget arbetsuppgifter följande: Göra likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling och diskriminering känd bland elever och personal Alla ettor får prata om nätetik under sin First class- introduktion och skriva under Donnergymnasiets IT-policy Aktivt arbeta med och informera om likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling och diskriminering under klassråd och på informationsmöten för vårdnadshavare. Anordna fortbildning för personalen om könsuttryck och genus. 14

15 Arbeta fördjupat med kamratstödjarverksamheten Tydliggöra strukturer och planera året för kamratstödjarverksamheten. Introduktion och utbildning av kamratstödjarna i uppstarten av läsåret i samarbete med Björn Kåberger. Tillsammans med kamratstödjarna skapa trivsel på skolan genom att under året skapa sociala aktiviteter för alla elever på Donnergymnasiet. Utforma goda råd för nätet ihop med kamratstödjarna Motverka stress i både fysisk och psykisk arbetsmiljö Satsa på aktiviteter som är inriktade samvaro istället för prestation Förse kamratstödjarna med verktyg som främjar en avslappnad kultur Involvera elevhälsan (kurator och skolsköterska) i likabehandlingsarbetet Utbilda personal och kamratstödjare om bekräftartekniker som främjar samarbetskulturer där hjälpsamhet står i fokus Förse klasserna med diskussionsmaterial från Friends.se de första klasstiderna. Tryggare klasser och arbetsgrupper Uppmärksamma problem med ensamma elever i klasser och grupper tex på elevvårdsmöten, utvecklingssamtal och mentorsamtal Påminna lärarna om att dela in i grupper och att vara vaksamma vid kränkningar på skolan eller på nätet. Upprättad Martin Jonson Rektor 9. Bilagor Bilaga 1 Åtgärdsmall Bilaga 2 Ordningsregler Goda råd Bilaga 3 Blankett för anmälning av kränkande behandling. 15

16 16