Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Transkript

1 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

2 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen och i läroplanerna. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567): 1. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 4. I denna lag avses med diskriminering 1. Direkt diskriminering 2. Indirekt diskriminering (t.ex. en regel som förefaller neutral men likväl missgynnar någon) 3. Trakasserier 4. Sexuella trakasserier (ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet) 5. Instruktioner att diskriminera (t.ex. en order eller ett uppdrag som ges till någon i beroendeställning och som medför att han/hon diskriminerar någon enl. punkterna 1-4 ovan) (DO, diskrimineringsombudsmannen, övervakar att lagen följs.)

3 3(7) Skollagen, kap. 14 Lag (2008:571). Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever och att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). (Barn- och elevombudet (BEO) övervakar 14a kapitlet i skollagen och ska tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. BEO är en del av Skolinspektionen.) Ansvar: Rektor har ansvar för att likabehandlingsplanen upprättas och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare. Planen revideras av elever och personal varje vårtermin.

4 4(7) Vad menas med kränkande behandling? Kränkande behandling är ett sammanfattande uttryck för att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Ibland kallar vi sådana kränkningar för diskriminering, trakasserier, mobbning etc. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen, att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. slag, knuffar och tafsande) verbala (t.ex. hot eller tillmälen som hora, bög etc.) psykosociala ( t.ex. utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, mejl, sms, mms) Även institutioner, som t.ex. skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Målsättningen för arbetet på Fågelviksgymnasiet Alla som studerar eller arbetar på skolan ska mötas med respekt, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vi ska tillsammans ta ansvar för detta och arbeta både förebyggande, åtgärdande och uppföljande, så att alla kan känna sig trygga på sin arbetsplats. Varje incident av diskriminering/kränkande behandling som upptäcks ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan och i de verksamheter som bedrivs i skolans regi, t.ex. praktikplatser. Även föräldrar kan och bör bidra genom att höra av sig till skolan, om de får kännedom om kränkningar.

5 5(7) Så här vill vi arbeta: Förebyggande arbete: En nivå som omfattar hela skolan: Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Skolans personal får utbildning i vad kränkande behandling innebär för den som drabbas och vilka mekanismer som ligger bakom.. Alla elever görs medvetna om vikten att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när de upplever att kränkande behandling förekommer på skolan. Klassföreståndarna går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen vid varje läsårsstart. För åk 1 rekommenderas tidningen Respekt, som finns hos kurator. Planen finns på skolans hemsida. Återkommande diskussioner och arbete kring trivsel, etik och moral, kränkningar osv. sker under året på klassrådstid, vid utvecklingssamtal osv. Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för personal och elever. Skolans ordningsregler delas ut och diskuteras vid höstterminens start. Även dessa finns på skolans hemsida. En enkät som rör elevernas trivsel och ev. kränkningar genomförs en bit in på ht varje läsår. Trygghetsgruppen sammanställer resultaten, som lämnas till rektor. Svaren presenteras för och diskuteras med elever och personal. Lämpliga åtgärders vidtas. Årskursövergripande temadagar gör att elever på olika program/ i olika klasser lär känna varandra bättre och viktiga teman kan belysas på många olika sätt/ur många olika synvinklar. En grupp, MOVE, arbetar f.n. med att hitta lämpliga aktiviteter för olika årskurser. Kommunens genuspedagoger står till skolans förfogande. Elevkåren får utbildning.

6 6(7) En nivå som omfattar olika årskurser: Åk 1: Vid överlämningskonferenser mellan grund- och gymnasieskola uppmärksammas om elever varit utsatta för eller deltagit i kränkningar. Eleverna har en introduktionsdag tillsammans med sina klassföreståndare med syfte att svetsa samman klasserna och få eleverna att känna sig trygga. Teambuilding-övningar ingår. En föreläsning om gruppdynamik/självkänsla med Mia Börjesson genomfördes under hösten 2010, och planeras även und hösten Uppföljning på klassföreståndartid eller annan lämplig tid. Eleverna erbjuds ett hälsosamtal hos skolsköterskan. En del av detta är fokuserat kring trivsel och ev. kränkningar. Åk 2: En föreläsning om motivation och val av livsstil genomfördes under vt-10 av Patrik Pelosio. Under vårterminen 2011 föreläste Anna Tibelius-Bodin om motivation, mål, studieteknik och självbild. Under höstterminen -11 kommer Karin Åkesson att föreläsa om stresshantering. Åk 3: Föreläsning om motivation och val av livsstil, vt-10 av Paolo Roberto. Efter gymnasiet-mässa med utställningar och föreläsningar om framtiden. En nivå som omfattar arbetslagen: Med början ht -09 gör varje arbetslag en plan för hur det förebyggande arbetet mot diskriminering/kränkningar ska ske i de klasser som det har ansvar för och utvärderar arbetet kontinuerligt på arbetslagsmötena. Planen revideras vid höstteminens början. Ansvarig rektor informeras om arbetet.

7 7(7) Åtgärder vid misstanke om diskriminering/kränkande behandling Elev som upplever diskriminering/kränkning vänder sig snarast till sin klassföreståndare, rektor eller till någon annan personal som eleven känner förtroende för. Vuxna elever och personal på skolan kontaktar sin rektor/arbetsledare. Insatserna består i att upptäcka, utreda/analysera och åtgärda. Så snart någon uppfattar signaler som tyder på kränkning informeras klassföreståndaren och programansvarig rektor. Klassföreståndaren/rektor samlar in information. Klassföreståndaren/rektor talar var för sig med den utsatte/utsatta och misstänkt(a) förövare. Vid behov kontaktas elevhälsan för stödsamtal. Alla samtal och åtgärder dokumenteras noggrant. Vårdnadshavare kontaktas av klassföreståndare/rektor. (För myndig elever efter medgivande.) En bedömning görs om åtgärdsprogram ska upprättas för en eller flera av dem som är inblandade i den aktuella situationen. Arbetslaget och övrig berörd personal uppmanas att vara extra observanta. Uppföljande samtal med de inblandade sker kontinuerligt så länge behov kvarstår av klassföreståndare/ansvarig rektor samma person som haft samtalen ovan. Om problemet kvarstår, kallar rektor till elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram upprättas. Ev. görs anmälan till elevhälsan, socialtjänsten, polisen och/eller arbetsmiljöverket. Efter avslutat ärende arkiveras all dokumentation i mappen för individuell handlingsplan, som förvaras hos ansvarig rektor. Ann-Helén Alexandersson Rektor Linnea Gyllingberg Elevrådsordförande