II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Relevanta dokument
2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Grundläggande om krafter och kraftmoment

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Mekanik Föreläsning 8

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Mekanik FK2002m. Repetition

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Inre krafters resultanter

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Teknik för avancerade datorspel: Fysik Ht2009

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Föreläsning 5, clickers

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

PARTIKELDYNAMIK Def.: partikel utsträckning saknar betydelse Def. : Dynamik orsakar växelverkan kraft, F nettokraften

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

" e n och Newtons 2:a lag

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Mer Friktion jämviktsvillkor

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

Mekanik FK2002m. Kinematik i flera dimensioner

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tid läge och accelera.on

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

Ord att kunna förklara

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

En sammanfattning av. En första kurs i mekanik

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Laboration 1 Mekanik baskurs

Simulering av solsystemet Datorlab med MATLAB. Daniel Vågberg Institutionen för fysik Umeå Universitet

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei

Massa och vikt Mass and weight

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Arbete och effekt vid rotation

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

1.4 En fluga sitter på botten av en burk med stängt lock som står på en våg. Ändras vågens utslag om flugan lyfter och börjar flyga runt i burken?

Laboration 2 Mekanik baskurs

Kursupplägg Vecka 11-19

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

TSBK10 Teknik för avancerade datorspel: Fysik Föreläsning 6-8 (ht2005)

NFYA02: Svar och lösningar till tentamen Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges.

Repetition Mekanik, grundkurs

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Ø. Problemlösning och modelltänkande

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Svar och anvisningar

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Repetitionsuppgifter

Transkript:

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7} med kraft att beräkna och förstå

Newtons lagar och kraftbegreppet är mycket viktiga för att beskriva och förstå rörelse Kenneth Järrendahl,

1: Tröghetslagen Newtons Lagar Philosophiae Naturalis Principia Mathematica - 1687 En kropp förblir i vila eller likformig rörelse (konstant hastighet v) om den inte påverkas av yttre krafter. v v 2: Accelerationslagen En kropp med konstant massa m som påverkas av en yttre nettokraft F net får en acceleration a=dv/dt så att F net = ma v F v trög massa v v 3: Reaktionslagen Om en kropp påverkar en annan med en given kraft, återverkar den senare kroppen på den första med en lika stor men motsatt riktad kraft. B F AB = F BA A F BA F AB

Kommentarer till reaktionslagen: Stenhuggaren kan flytta blocket längs golvet utan att själv röra sig relativt golvet. Varför? {4.28} Kenneth Järrendahl,

Superposition Krafter som verkar i samma punkt kan adderas (vektoraddition). En kraftvektor kan därför också delas upp i ett antal komponentvektorer. Om alla krafter som verkar på ett föremål adderas får vi den nettokraft som verkar på föremålet, net N F F = F + F + F +... + i= 1 i 1 2 3 F N {RK5.1} RK5.5 Kenneth Järrendahl,

Vi granskar nu en person på rullskridskor i en järnvägsvagn. Personen accelererar relativt vagnen utan påverkan av någon nettokraft. Varför? Newtons 1:a lag gäller bara i ett tröghetssystem dvs. ett icke accelererande referenssystem. Jorden utgör (approximativt) ett sådant tröghetssystem Kenneth Järrendahl,

Vi granskar nu en person på rullskridskor i en järnvägsvagn. Personen accelererar relativt vagnen utan påverkan av någon nettokraft. Varför? Newtons 1:a lag gäller bara i ett tröghetssystem dvs. ett icke accelererande referenssystem. Jorden utgör (approximativt) ett sådant tröghetssystem Kenneth Järrendahl,

Några kraftmodeller {RK5.1,2, 6.3,4,5} Avståndsverkande krafter (distanskrafter) Gravitationskraft (Newtons gravitationslag) Newtons Gravitationslag (m 2 påverkas av m 1 ) FG = G m 1m 2 R 2 {RK6.3} ˆR gravitationskonstanten G 11 G = 6,672 10 (Nm 2 /kg 2 ) tung massa m F G m 1 R -F G F G m 2 = enhetsvektor riktad från m 1 till m 2 nära jordytan FG = mg -F G tyngdaccelerationen g Gravitationskrafterna på äpplet och jorden i figuren utgör ett kraftpar enligt Newtons 3:e lag. Kenneth Järrendahl,

RK22.2 Kenneth Järrendahl,

För att effektivt beskriva fysikaliska fenomen introduceras även kontaktkrafter. Kontaktkrafter är makroskopiska uttryck för mikroskopisk växelverkan mellan många molekyler i kontaktytorna. Kenneth Järrendahl,

Science friction Kenneth Järrendahl,

Science friction Statisk motriktad kraften som försöker flytta föremålet. } Kinetisk motriktad rörelsen. } i allmänhet (se RK Table 6.1) Kenneth Järrendahl,

Science friction Friktion mot gas eller vätska (Alt. ) D F D ("Drag") Vanliga modeller för ett föremåls kinetiska friktion mot en gas (eller vätska) är en funktion av föremålets hastighet v v För medelhöga farter: D = c v v ( D = cv 2 ) D C 0.5 C 0. 8 1. 1 d d C d Kenneth Järrendahl,

Science friction Friktion mot gas eller vätska (Alt. ) D F D För låga farter används ofta, D = bv ( D = bv) v där b är en konstant. Exempel är föremål som rör sig sakta i en vätska. D Kenneth Järrendahl,

Fjäderkraft, Hookes lag. F sp (m 1 påverkar m 2 ) Fsp = k( R l) ˆR Fjäderkonstanten k Fjäderns naturliga längd l Fjäderns faktiska längd R 2 F sp R l -F sp 1 Krafter i rep och block (Alt. ) ("Tension") T F T Kenneth Järrendahl,

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Känner vi till den totala kraften på en partikel så känner vi också till dess acceleration a dv dt v t a = F net m Þ v a t = F net m t eller v( T + t) v( T) + F net t m v dr dt r t Þ r v t Leapfrog integration = t + t 2 eller r ( t + t) r ( t) + v( T + t) t

( ) Newtons lagar och kraftmodeller F r, v ( ) + ( F ( r, v) / m) t net v( t + t / 2) v t t / 2 r ( t + t) r ( t) + v( t + t / 2) t r ( 0) v( t / 2) r ( t) v( 3 t / 2) r ( 2 t) ( ) v 5 t / 2 tid t v( 0) v( t / 2) v( 0) + F net ( t = 0) m t 2 Leapfrog integration

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Newton har alltså gett oss ett program. indexera de diskreta tidsstegen n = 0,1,2,3,.. r 0 ( ) och v( 0) kända (begynnelsevillkor för n = 0) Beräkningsalgoritm 1) Bestäm den totala kraften på partikeln (kraftlagar) F net = F 1 + F 2 + F 3 +... 2) Bestäm partikelns acceleration från kraften a(n) = F net m 3) Bestäm partikelns hastighet vid senare tidpunkt v(n+1) = v(n)+ a(n) t 4) Bestäm partikelns position vid senare tidpunkt r n+1 Upprepa för varje partikel i systemet γ = 0.5 if n = 0, γ =1 if n > 0 γ ( ) = r(n)+ v(n+1) t r = xˆx+ yŷ+... v = v x ˆx+ v y ŷ+... a = a x ˆx+ a y ŷ+... F = F x ˆx+ F y ŷ+...

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) 1D exempel: fjäderkraft verkande på en partikel 0jämviktsläge m x ˆx F net = ma F net x ˆx = ma x ˆx F net x = ma x Vi kan kasta hattarna när vi har ett 1D problem, eller när vi behandlar en dimension i taget.

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) 1D exempel: fjäderkraft verkande på en partikel m F net = ma F net x ˆx = ma x ˆx 0jämviktsläge x ˆx Fjäderkraft Enbart fjäderkraften verkar på massan F net x = ma x Þ F sp = kx F net x = F sp F net x = kx 1 Þ a x = kx m 2 Rörelseekvationen (differentialekvation) d2 x dt = kx m

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) 1D exempel: fjäderkraft verkande på en partikel Vid tidpunkten t = 0 är positionen x = 1.00 m och v x = 0. Beräkna positionen och hastigheten efter 0.1 s, 0.2 s, o.s.v. Ett enkelt exempel: k / m = 1 [N/(kg m)] Tidsstegen indexerade med n: a ( x n) = kx ( n ) m æ v x (n+1) = v x (n)+ ç kx n è m ( ) ö t ø x(n+1) = x(n)+ v ( x n+1 4 ) t 2 3

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) 1D exempel: fjäderkraft verkande på en partikel Vid tidpunkten t = 0 är positionen x = 1.00 m och v x = 0. Beräkna positionen och hastigheten efter 0.1 s, 0.2 s, o.s.v. numerisk lösning cos(t)

F r ( ) = F x ˆx+ F y ŷ+ F z ẑ Hur bestämma? ( ) Newtons lagar och kraftmodeller F r, v när kraften beror på avståndet mellan två partiklar (t.ex. fjäder- eller gravitationskraft) 2D exempel: fjäderkraft verkande på partikel i Fi = k( R l) ˆR R= ( x i x ) 2 j + ( y i y ) 2 j y i ŷ i j y j x j x i ˆx

Newtons lagar och kraftmodeller F r, v F r ( ) = F x ˆx+ F y ŷ+ F z ẑ Hur bestämma? ( ) när kraften beror på avståndet mellan två partiklar (t.ex. fjäder- eller gravitationskraft) 2D exempel: fjäderkraft verkande på partikel i F = k( R l) ˆR i R= ( x i x ) 2 j + ( y i y ) 2 j y i ŷ Fix i Fiy j Fi y j x j xi ˆx

Newtons lagar och kraftmodeller F r, v Fi = k( R l) ˆR = F ˆR i R= ( x i x ) 2 j + ( y i y ) 2 j Likformiga trianglar x i x j F iy R F ix F i F ix F i F r 2D exempel: fjäderkraft verkande på partikel i ( ) = F x ˆx+ F y ŷ+ F z ẑ Hur bestämma? y i y j ŷ = x i x j R j x j ( ) när kraften beror på avståndet mellan två partiklar (t.ex. fjäder- eller gravitationskraft) F i = k R l ( ) Fix Fi F iy på samma sätt Þ F ix = k R l i xi Fiy ˆx ( ) x i x j R

Newtons lagar och kraftmodeller F r, v F r ( ) = F x ˆx+ F y ŷ+ F z ẑ Hur bestämma? ( ) när kraften beror på avståndet mellan två partiklar (t.ex. fjäder- eller gravitationskraft) 2D exempel: fjäderkraft verkande på partikel i R= ( x i x ) 2 j + ( y i y ) 2 j F i = k R l ( ) Likformiga trianglar y i ŷ j Fix F i i Fiy Þ F ix = k( R l) x i x j R y j x j xi ˆx Þ F iy = k( R l) y i y j R Vi klarar oss utan trigonometri!

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) ( ) Exempel 2: Planetrörelse F = ma = m dv dt M 2 10 30 kg sol jord R 150 10 6 km F = ma ì í î F m 6 10 24 kg v 30 km/s x x x / y = may = m dvy / FG = G mm G 6.7 10 ( dt) ) R R 2 11 [m 3 kg -1 s -2 ] y F x jord x, ) ( y Antag att solen är oändligt tung i meningen att den inte rör sig. Ansätt ett koordinatsystem med solen i origo. sol F G x F y Utnyttja likformighet F x / F G = x / R Fy / FG = y / R R= x 2 + y 2

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Rörelseekvationer för en planet kring en fix sol x-led m(dv x / dt) = G mm R 3 R= x 2 + y 2 x och en algoritm för n=1,2,3... γ = 0.5 if n = 0, γ =1 if n > 0 a x (n) = G M R 3 x v x (n+1) = v x (n)+ a x (n) t γ ( ) = x(n)+ v x (n+1) t x n+1 y-led m(dv y / dt) = G mm R 3 y a y (n) = G M R 3 y v y (n+1) = v y (n)+ a y (n) t γ y( n+1) = y(n)+ v y (n+1) t

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Beräknad planetbana t = 10 24 3600s = 10dagar 1 år x-koordinat solen y-koordinat

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Beräknad planetbana t = 10 24 3600s = 10dagar solen Begynnelsefart 30 km / s 22 km / s

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Generalisera rörelseekvationerna till 3D och med ett godtyckligt antal (N) månar, planeter och solar (indexerade med i & j): Partikel i : position x i, y i och z i hastighet v ix, v iy och v iz massa m i Den totala kraften som verkar i x-led på partikel i (F ix ) är summan av de x-riktade krafterna orsakade av alla övriga partiklar j i m ( dv / dt) = F F ix = G mm i j i xi a ix ix j i R ij 3 ( x i x ) j R ij = (x i x j ) 2 + (y i y j ) 2 + (z i z j ) 2

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Generalisera rörelseekvationerna till 3D och med ett godtyckligt antal (N) månar, planeter och solar (indexerade med i & j): m ( dv / dt) = F F ix = G mm i j i i ix a ix m ( dv / dt) = i Newtons 2a lag iy a iy m ( dv / dt) = iz a iz F F ix iy iz F iy = F ix = Gravitationskraften j i j i j i R ij 3 G m i m j R ij 3 G m i m j R ij 3 F G ( x i x ) j ( y i y ) j ( x i x ) j R ij = (x i x j ) 2 + (y i y j ) 2 + (z i z j ) 2

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Vi kan på samma sätt hitta generella uttryck för fjäderkrafter mellan N partiklar i 3D. j i F ix = k ij l ij R ij j i F iy = k ij l ij R ij ( ( ) x i x ) j R ij ( ( ) y i y ) j R ij där k ij är fjäderkonstanten, l ij är fjärdens naturliga längd och R ij är fjäderns längd (avståndet mellan partiklarna). j i F iz = k ij l ij R ij ( ( ) z i z ) j R ij

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Tyngdacceleration för partikel i F iy = m g i Friktion Luftmotstånd för partikel i: F F F = = = ix bv ix iy bv iy iz bv iz F i = bv i Dämpad fjäder mellan partiklarna i och j: F i = b ij R R ( v i v ) j F j = F i

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Newtons lagar och kraftmodeller F( r, v) Simuleringsexempel

Kenneth Järrendahl,

Kenneth Järrendahl,