Självstudieuppgifter med svar: Organisk kemi del

Relevanta dokument
Stereokemi 2: Stereoisomerer Del D-2010 Crowe ISOMERER

Stereokemi och isomerer

Stereokemi 2: Stereoisomerer (Laird Kap 4; sid

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.


f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

Föreläsning 7: Trigonometri

Kan det vara möjligt att med endast

RÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2

Finaltävling den 20 november 2010

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Noder (hörn) och bågar (kanter)

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Sfärisk trigonometri

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Magnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Materiens Struktur. Lösningar

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

============================================================

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

TENTAMEN I KEMI TFKE

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Räkneövning 1 atomstruktur

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

13 Generaliserade dubbelintegraler

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

definitioner och begrepp

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Något om funktionsföljder/funktionsserier

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Gör slag i saken! Frank Bach

9. Bestämda integraler

9. Vektorrum (linjära rum)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

14. MINSTAKVADRATMETODEN

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Sidor i boken

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Tentamen i Organisk kemi 16/ ,

SF1625 Envariabelanalys

Under 2018 startades en ny försöksserie i

Exponentiella förändringar

Skogstorp i framtiden


Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

SF1625 Envariabelanalys

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

Föreläsning 7. Splay-träd. Prioritetsköer och heapar. Union/Find TDDC70/91: DALG. Innehåll. Innehåll. 1 Splay-träd

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

KRISTALLISERING AV LYSOZYM

En ny aktiv fluorformel i Sverige

Facit - Tänk och Räkna 6b

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Matris invers, invers linjär transformation.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

16.3. Projektion och Spegling

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

TentamensKod:

Kapitel 2. Kovalent bindning

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Transkript:

TKE52 Självstuieuppgifter me svr: rgnisk kemi el Som komplement till lektionsuppgiftern finns följe tt tillgå: A. Uppgiftern på följe sior som kn löss på egen h vi självstuier. Till uppgiftern finns svr på sist siorn. Uppgiftern nen nknyter till e uppgifter som vlts till lektion 7, oh som är mrkere me t.ex. [2] i lektionsuppgiftern. SS/2011-04-29 B. omenkltur i orgnisk kemi lär mn sig äst genom tt gå i genom et kortftte nomenklturkompeniet oh ärtill utskike övningsuppgifter. Vire även:. Lir-oken finns okså viss uppgifter som hr svr i slutet v oken. Av ess kn jg rekommener: ö 1: 16; 4, 6, 12, 22,. + Prt Exerises:16.1- (på s.805, 805, 807) ö 2 16; 20, 22, 28, 0, 2, 62, 68, 88, 90, 92, 114 + 4: 64, 76, 82, 94 ö : 16; 14, 86, 96, 104 + Prt Exerises:16. (på s. 826) + 4: 8, 40 D. Exempel på tentmensuppgifter, se kurshemsin. http://ms.ifm.liu.se/eu/oursesms/tke52/ Självstuieuppgifter 1. Vis ll strukturisomerer v 5 10 (yklisk men även yklisk). (örj me längst kej/störst ring, ärefter isomerer me ett kol minre.) 4) Etnol oh imetyleter hr smm molekylvikt, men föreningrns kokpunkt skiljer sig vsevärt. Vilket ör h högst kokpunkt oh v är nleningen till ett? ) Avge me en förklring vilken förening i nen pr som hr lägst pk (vs hr surst väte)? 2 5.) ) Rngorn följe föreningr efter öke surhetsgr (minske pk)? Vilken v följe resonnsstrukturer kommer inte ir signifiknt till resonnshyrien för en kronylgrupp? Vrför? 2. föreningrn A - E nen, vilk tomer hr fri elektronpr? Rit in ess. A B D E (ll tomer förutom sk full oktett, vs 8 elektroner unn till sig. De som inte är inningr måste vr elektronpr) ). Vilket pr representerr inte ett pr v resonnsstrukturer? 2 2.) Rit e två stolformskonformtionern v trns-1-etyl--metylyklohexn. Vilken är stilst? (jämför me lektionsuppgift 2) 2 2 ) Rit e fyr övrig resonnformlern till ensylktjonen ). Rit upp en r stolkonformtionen oh nge vilken som är en stilste konformtionen 2

6. Vis me sterix e kirl kol som eventuellt finns i följe proukter från vrgslivet: Glukos Muskon myskprfym från myskhjort ikotin Vitmin Askorinsyr 2 Amfetmin M e Eugenol krynejlik Mentol i mint Koffein Arenlin Vnillin Mjölksyr DDT DiklorDifenylTriklormetylmetn (Len.: Ett kirlt symmetriskt kol iner fyr olik tom/tomgrupper) 7.) Vilk v följe föreningr är kirl? ). 2 5 2 5 2 5 2 5 V Vilken v föreningrn - är enntiomer (spegelil) till en inrute strukturen? ) Vilk v ess är enntiomerpr? 2 2 2 5 V 7.) ur förhåller sig ess två föreningr till vrr? Är e ientisk, enntiomerer, istereomerer mesoform? (Len.: örsök tänk er tt ni vrier en molekylen i rymen oh jämför me en r) 8. Rit ll stereoisomerer i isherform för 2,-Butiol. ur mång olik stereoisomerer finns v respektive förening? (server symmetrin i föreningen) 9. Ange (S) för följe föreningr: 2 10 Ange proukts för nenståene trnsformtioner: (Avgör först vilken sorts rektion som vses: Sust. elim.. re-ox) 2 r 2 7 + / 2 11. Ange regens - för nenståene trnsformtioner v funktionell grupper Vilken typrektion rör et sig om i e olik fllen? (Len.: rektionstyper är vnligen ition, elimintion, sustitution, oxition oh reuktion) 2 A B 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 V V Kontroller först vilk kol som är kirl oh som hr smm tom/grp unn till sig.

12. Ange för enn S 1-rektion e två isomer proukter som ils, smt nge ers solut konfigurtion (vs R S). 2 2 2 1 Vilken lkohol erhålls efter reuktion v följe föreningr me B 4? 14.) Vi elimintionsrektioner ils generellt en mest stil lkenen. Vilken v ess lkener V är stilst, vs hr lägst energi? V V ) Då 1-methylylohexene ehls me + / 2 i en itionsrektion kommer främst en v föreningrn V tt ils. Vilken? + / 2 V V 15. Ange esterns stereokemi som (S), smt vis vilk proukter (A+B) som ils vi hyrolysen v estern. + - 2 A + B

Svr till: Självstuieuppgifter från rgnisk kemi-el 1. Stereoisomerer Trns is 4.) < < < pk! 16 10 5 2 trns-1-etyl-2-metylyklohexn Benslehy -om-2-fluor- 5-klorhexn Bole tomer hr fri elektronpr.) 2 -Etyl,-metylutnmi 5-Klor--hexnon 5) 5) 2 5) är hr en mest elektronegtiv tomen, syre, fått en positiv lningen, vilket lir fel. ett fll hr en sigm-inning (enkelinning) flyttts, vilket inte får görs i resonns strukturer. Br fri elektronpr oh pi-inningr får flytts. 2 2 2.) 4.) ) Stilst å en störst sustituenten, etyl, är i ekvtoriell position. Stilre, 2 st sustituenter ekvtoriellt essutom är en störst grp ekvtoriell Etylgruppen i xil position ger mer sterisk 1,-interktion än motsvre metylgrupp Etnol hr högre kokpunkt pg v tt gruppern i lkoholen väteiner melln lkoholmolekyler, vilket inte etrr kn. 2 Klorättiksyr (till höger först pret) hr lägre pk pg v tt klortomen inuktivt polriserr elektroner ort från grpuppen, vilket gör tt vätet lir sure. enol är strkre syr än vnlig lkoholer, pg resonns kn syrets fri elektronpr förflytts in i romtringen, en elektronförelning mot ringen fås oh inningen syre väte lir svgre. (Den egentlig nleningen är ok tt fenoltnjonens negtiv lning förels in i ringen vi resonns, vilket gör en stilre än lkoholens njon som inte kn stilisers.). 2 6. Kirlkol är mrkere me * (oserver tt väten unn till kol inte skrivs ut generellt) ikotin Glukos Muskon myskprfym från myskhjort 2 Amfetmin M e Eugenol krynejlik Vitmin Askorinsyr 2 Koffein Arenlin Mentol i mint Vnillin Mjölksyr DDT DiklorDifenylTriklormetylmetn

7.) r oh V är kirl, r, oh V hr inte kol me fyr olik grupper / tomer ) nrut förening är enntiomer till, oh ientisk me. örening är hr inte tomern unn på smm sätt som en inrute föreningen. ) örening oh V är enntiomerpr. Övrig föreningr är inte kirl ) öreningrn är entiomerer. (om mn lägger en högr strukturen frmför en vänstr så får mn ett spegelpln emelln em). 8: örening A är enntiomer till B ( se strekt spegelpln melln A oh B) örening oh D är ientisk pg v inre spegelpln i föreningen, vilket okså klls meso-form. Det finns lltså tre olik stereoformer v 2,-Butiol. 2 2 2 S 1 2 2 2 2 2 2 1. Reuktion me B 4 ger följe proukter: A B 14.) Vi elimintionsrektioner ils generellt en mest stil lkenen. Vilken v ess lkener V är stilst, vs hr lägst energi? + (S) Totlt finns olik stereoisomerer: ett enntiomerpr + en mesoform mesoform = smm förening 9. öreningrn är :, (S), resp. örst måste mn prioriter tomern/gruppern från högst () till lägst () i tomnummerprioritet. Sen, om mn snurrr inningen som är mrker me rottionspil, så tt en tom/grupp me lägst prioritet ) kommer kåt, så lir rottionsriktnigen för ) ) enligt rit figur. * 2 * * 10. 2 r 2 7 2 + / 2 A B (S) xition Aition E1 Elimintion Svr: V V örening hr mest sustituer lken oh stilst me fyr R-grupper unn till uelinningen. Därefter kommer >! V! V. ) Då 1-methylylohexene ehls me + / 2 i en itionsrektion kommer främst en v föreningrn V tt ils. Vilken? Svr: + / 2 V V örening V ils å itionen går vi en tertiär kroktjon som är en stilste intermeiären. + ers först till uelinningen vrvi en ile kroktjonen ttkers v vtten till proukten V. 15. Estern är (S) oh prouktern (A+B) är etnol oh 2-metylpronot (- metylpropnsyr) + - 2 A + B 11. ) + / 2 (ition) ) 2r 2 7 (oxition) ) (ition) 12. Rektionen ger ett enntiomerpr i remisk lning (50/50), eftersom rektionen går vi en kirl kroktjon.