Bealningsbalansen Andra kvarale 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010
Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 24300 SE-115 81 Sockholm +46 8 506 940 00 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 506 941 12 Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Lizee Appelberg, +46 8 506 944 04 lizee.appelberg@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Andra kvarale 2010. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Second quarer 2010. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2010-FM04BR1003_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av andra kvarale 2010. Saisiska cenralbyrån, sepember 2010 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Innehåll Innehåll Förord... 3 Bealningsbalansen... 7 Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 9 Löpande ransfereringar och kapialbalans... 11 Finansiell balans... 12 Direka inveseringar... 12 Porföljinveseringar... 13 Övriga inveseringar... 14 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo... 15 Vad är bealningsbalansen?... 16 En härledning av bealningsbalansen... 16 Sambande med ulandssällningen... 18 Saisiska cenralbyrån 5
6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Bealningsbalansen Bealningsbalansen för andra kvarale 2010 gav e översko i byesbalansen på 51,3 miljarder kronor och e undersko på 74,3 miljarder kronor i den finansiella balansen. Kapialbalansen uppvisade liksom idigare e negaiv resula. Överskoe i byesbalansen försvagades under kvarale och uppgick ill 51,3 miljarder kronor. Urikeshandeln med varor och jänser uppgick ill 53,8 miljarder kronor vilke var 9 miljarder lägre i jämförelse med samma kvaral förra åre. Bruoflödena för varuhandeln var dock beydlig högre och är nu uppe på samma nivåer som i slue av 2008. De var framförall varuimporens sarkare åerhämning som bidrog ill den lägre neohandeln. Tjänsebalansen förbärades med 6,3 miljarder kronor jämför med samma period föregående år och uppgick ill 32,1 miljarder. Fakorinkomser gav e neoinflöde på 3,4 miljarder kronor varav avkasning på direka inveseringar sod för e neoinflöde på 22,9 miljarder medan avkasningen på porföljinveseringar gav e neouflöde på 21,3 miljarder. Avkasningen på övriga inveseringar resulerade i e neoinflöde på 2,2 miljarder kronor. Den finansiella balansen gav under kvarale a neouflöde på 74,3 miljarder kronor. Övriga inveseringar och porföljinveseringar gav åerigen sora neoflöden där övriga inveseringar sod för e neoinflöde på 114,8 miljarder kronor och porföljinveseringar gav e neouflöde på 113,2 miljarder kronor. Förfall sam åerköp av svenska ränebärande värdepapper under kvarale orsakade de sora neouflöde inom porföljinveseringar. Direka inveseringar genererade e neouflöde på 20,4 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 34,9 miljarder medan uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 14,5 miljarder kronor. Transakioner i finansiella deriva gav e neoinflöde på 4,0 miljarder kronor för andra kvarale 2010. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Byesbalansen Byesbalansen resulerade i e översko om 51,3 miljarder neo för de andra kvarale. Jämför med samma kvaral föregående år är dea en försämring med 20 miljarder. Urikeshandel med varor och jänser Handeln med varor och jänser sår för en beydande del av byesbalansen och gav dea kvaral e kapialinflöde på 53,8 miljarder neo. Jämför med samma kvaral åren 2009 respekive 2008 är dea en försämring vilke beror på a handeln med varor har viki. Tjänsebalansen däremo uppgick ill 32,1 miljarder vilke är en förbäring se ill idigare perioder. Både exporen och imporen av varor forsae a öka under kvarale men resulerade i e låg neoflöde. Se ill andra kvarale 2009 ökade exporen och imporen med 14 respekive 24 procen. Imporens sarkare uveckling medförde även dea kvaral en relaiv svag handelsbalans. Expor- och imporökningen var sarkas inom handeln med EU-länder. Handeln med jänser uppgick ill 32,1 miljarder vilke är högre än idigare perioder. Ökningen beror främs på poserna övriga affärsjänser sam daaoch informaionsjänser men även posen resor bidrar då exporen ökade jämför med samma period 2009. 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Exporen såväl som imporen ökade för aggregae övriga affärsjänser under kvarale. Den posiiva uvecklingen beror främs på ökade inäker från forskning och uveckling sam merchaning. Posen resor är krafig säsongsbeonad och jämförelser görs bäs med mosvarande period föregående år. Exporen av resor besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige medan imporen mosvarar svenskarnas ugifer vid resande uomlands. Exporen ökade med 2 procen samidig som imporen minskade med 3 procen. Sammanage gav de e relaiv lie undersko på posen resor, 1,8 miljarder. De övriga jänseslagen resulerade i e neoinflöde på 14,9 miljarder. Både exporen och imporen seg jämför med föregående kvaral men se ill föregående år minskade exporen medan imporen låg på samma nivå. Ökningen från föregående kvaral beror främs på a Transporerna seg med 1,9 miljarder där frakjänser sod för merparen. Fakorinkomser Fakorinkomserna uppgick under kvarale ill 3,4 miljarder vilke kan jämföras med 11,8 miljarder andra kvarale 2009. Fakorinkomserna ugörs av både löner och avkasning på invesera kapial. Kapialavkasningen besår i sin ur av avkasning på direka inveseringar, porföljinveseringar sam övriga inveseringar och gav sammanlag e neoinflöde 3,8 miljarder. Dea ligger på samma nivå andra kvarale 2008 medan samma period 2009 gav e kapialinflöde på 12,4 miljarder. Den relaiv låga nivån beror ill sor del på höga udelningar ill ulande på svenska akier. Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Posen löner gav e neouflöde på 0,4 miljarder vilke är någo lägre jämför med andra kvarale 2009. Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar gav e neoinflöde på 22,9 miljarder kronor under de andra kvarale vilke innebär en ökning jämför med föregående år. De är framförall avkasningen på inveseringar i ulande som bidrar ill ökningen. Se ill föregående år seg den med 13,2 miljarder ill 61,7 miljarder. Avkasningen på direka inveseringar i Sverige uppgick ill 38,8 miljarder kronor, vilke var en ökning med 6,5 miljarder från andra kvarale 2009. Kapialavkasningen för föreag inom direkinveseringsförhållanden är preliminär fram ill näsa publicering då de ersäs av ufalle från den årliga undersökningen inom direkinveseringar. Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar gav e uflöde på 21,3 miljarder kronor under de andra kvarale. Under samma kvaral 2009 var mosvarande belopp 7,0 miljarder kronor. Uflöde beror framförall på a svenska akier gav högre udelningar än uländska akier. Udelningarna på uländska akier resulerade i e inflöde av kapial på 31,2 miljarder vilke är någo mindre jämför med samma period föregående år. Samidig ökade udelningarna på svenska akier från 33,1 miljarder ill 36,0 miljarder. 10 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Avkasningen på ränebärande värdepapper genererade uflöden på oal 16,5 miljarder kronor neo. Ränekosnaden för svenska ränebärande värdepapper uppgick ill 26,2 miljarder kronor medan räneinäken på uländska ränebärande var 9,7 miljarder kronor. Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar generade e kapialinflöde på 2,2 miljarder kronor neo, vilke kan jämföras med e neoinflöde på 3,2 miljarder kronor under mosvarande period 2009. Bruoflödena var forsa relaiv låga även dea kvaral Avkasningen på övriga inveseringar i ulande uppgick ill 7,5 miljarder och avkasningen på inveseringar i Sverige uppgick ill 5,3 miljarder kronor. Dea kan jämföras med samma kvaral 2009 då mosvarande gav e inflöde på 11,8 miljarder respekive e uflöde på 8,6 miljarder. Avkasning på övriga inveseringar besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Löpande ransfereringar och kapialbalans Löpande ransfereringar och kapialbalans gav under kvarale e undersko på 7,0 miljarder, vilke är en lien ökning av underskoe se ill föregående kvaral. Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Underskoe förklaras framförall av neouflöde av ransfereringar med anknyning ill EU som efer försa kvarales låga nivå uppgick ill 3,1 miljarder. Även U-bisånde bidrog ill underskoe med 2,8 miljarder. Kapialbalansen har vå huvudkomponener; kapialransfereringar sam överlåelse av räigheer m.m. Transfereringar inom kapialbalansen skiljer sig från de löpande ransfereringarna inom byesbalansen då syfe med EU-bidrag, gåvor mm är a moagaren skall göra en realinvesering. Även arv och migraion innefaas inom kapialransfereringarna. Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 74,3 miljarder kronor under andra kvarale 2010. Dea kan jämföras med e neouflöde på 121,4 miljarder kronor för samma kvaral 2009. Liksom föregående kvaral är de porföljinveseringar och övriga inveseringar som uppvisar de sörsa flödena. Övriga inveseringar sod för e inflöde på 114,8 miljarder kronor medan porföljinveseringar gav e uflöde på 113,2 miljarder kronor. Valuareserven gav under de andra kvarale e uflöde på 59,5 miljarder kronor. Direka inveseringar Direka inveseringar gav e neouflöde på 20,4 miljarder kronor under kvarale. Akivieerna inom direkinveseringar har vari relaiv låga under kvarale. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 34,9 miljarder kronor. 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Dea beror främs på e uflöde i åerinveserade vinsmedel. Åerinveserade vinsmedel är en pos i saisiken som avser vinser i direkinveseringsföreag som ine delas u ill akieägarna uan som åerinveseras i föreagen. Uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 14,5 miljarder kronor. Liksom inom svenska direkinveseringar i ulande är de åerinveserade vinsmedel som sår för de sörsa flöde. Porföljinveseringar Porföljinveseringar gav e neouflöde på 113,2 miljarder kronor under andra kvarale 2010. Under samma kvaral 2009 gav porföljinveseringar e neoinflöde på 167,7 miljarder kronor. Uflöde inom porföljinveseringar förklaras främs av förfall i svenska ränebärande värdepapper. Svenska porföljinveseringar i ulande gav e neouflöde på 13,9 miljarder kronor under kvarale. Svenska inveserare neoköpe uländska akier för 21,5 miljarder kronor, främs i Norge och USA. Samidig neosålde man uländska obligaioner för 20,3 miljarder kronor och neoköpe uländska cerifika för 12,7 miljarder kronor. I huvudsak var de amerikanska obligaioner som såldes medan de cerifika som köpes i sor usräckning var briiska. Uländska porföljinveseringar i Sverige gav e neouflöde på 99,3 miljarder kronor. Neouflöde förklaras främs av förfall i svenska ränebärande värdepapper sam a svenska inveserare köpe svenska ränebärande värdepapper från uländska inveserare på sekundärmarknaden. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Övriga inveseringar Posen övriga inveseringar, som huvudsakligen besår av lån ill och från ulande, gav e neoinflöde på 114,8 miljarder kronor under andra kvarale 2010. Svenska inveseringar i ulande, vilke huvudsakligen besår av ulåning ill uländska moparer, gav e neouflöde på 65,9 miljarder kronor. De är främs banker och bosadsinsiu som sår för neoflödena. Uländska inveseringar i Sverige, vilke huvudsakligen besår av skulder ill uländska moparer, gav e neoinflöde på 180,7 miljarder kronor. Banker och bosadsinsiu sår för den sörsa delen av upplåningen, men även Riksbanken har under kvarale låna från ulande. Valuareserven Riksbanken har under andra kvarale försärk valuareserven med 59,5 miljarder kronor. De är främs en försärkning av bankillgodohavanden och värdepapper i uländsk valua. 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Den svenska neoskulden mo ulande minskade under försa halvåre 2010 och uppgick vid dess ugång ill 112 miljarder kronor. Neoillgången i form av direka inveseringar har beräknas ill 392 miljarder kronor, vilke är en minskning jämför med slue av 2009 då neoillgången uppgick ill 447 miljarder kronor. Minskningen förklaras av minskade svenska direkinveseringsillgångar i ulande. Neoskulden i form porföljinveseringar minskade någo under försa halvåre 2010 och uppgick ill 895 miljarder kronor. Värden från slue av 2009 har ersas med ufallsvärden från SCB:s årliga undersökning av svensk porföljinnehav i ulande vilke har medför en revidering av ulandsskulden för perioden. Värde på illgångar och skulder mo ulande i derivainsrumen ökade under försa halvåre. Vid halvårsskife uppgick sällningsvärde för illgångar i derivakonrak, d.v.s. konrak med posiiva marknadsvärden, ill 447 miljarder kronor. Mosvarande sällningsvärde för skulder, d.v.s. konrak med negaiva marknadsvärden, uppgick ill 365 miljarder kronor. Dea ger upphov ill en neoillgång på 81 miljarder kronor. Inom övriga inveseringar har både illgångar och skulder öka under försa halvåre, sedan svenska moparer både låna upp från sam låna u ill uländska moparer. Ulåningen var sörre än upplåningen och därmed har neoskulden minska och den uppgår vid halvårsskife ill 102 miljarder kronor. Dea är en minskning av skulden med 94 miljarder kronor jämför med slue av 2009. Riksbanken har under försa halvåre försärk valuareserven och den uppgick ill 411 miljarder kronor. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges ill bokför värde. Som kompleering publiceras ulandssällningen också där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas. Denna beräkning görs endas helårsvis. Sveriges illgångar och skulder publiceras som en separa publikaion halvårsvis, där insrumenen redovisas per sekor. Ulandssällningen publiceras den 7 sepember 2010. Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2010 BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 18 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 19
www.scb.se www.scb.se