Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Relevanta dokument
Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Skolutveckling på mångfaldens grund

Utbildning för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Flerspråkighet en möjlighet!

Att inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen. Anette Petersson & Lisa Lundkvist

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Digitala resurser och flerspråkighet

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Den goda organisationen

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Språkutvecklande arbetssätt

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språk- och kunskapsutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Årsberättelse 2013/2014

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Moderna språk som modersmål

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Nyanlända elevers lärande

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Vad betyder vi för andra och varandra?

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Insatser på huvudmannanivå

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Pedagogisk dokumentation

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Arbetsplan för nyanlända elever

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Att stötta nyanlända elever

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Verksamhetsområdesplan 2018

US152U - Engelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Lokal arbetsplan 2010/2011

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lokal arbetsplan 2010/2011

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

REKTORERNAS MÅNADSBREV MAJ/JUNI 2014

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Transkript:

Transspråkande i Malmö Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Workshopens innehåll Kort om translanguaging/ transspråkande Projektet i Malmö Deltagande lärares tankar och reflektioner Apelgårdsskolan - från teori till praktik Språkidentifikation/Kunskapsstegar Förberedelseklass åk 7-9 åk 2-3

Vad är translanguaging? Translanguaging, förkortat TL, är benämningen på undervisning med medvetet och strategiskt utnyttjande av elevernas flerspråkiga resurser i klassrummet. (Svensson 2015)

Pilotprojekt i Malmö stad Följeforskning

Pilotprojekt i Malmö stad SWOT-analys Förväntningar Gudrun Svensson Kartläggning av språkliga resurser Modersmålsundervisning/ Studiehandledning Jim Cummins Föräldrasamverkan

Tankar/ reflektioner Positivt Fler elever är delaktiga Alla språk lyfts Elever är stolta över sin flerspråkighet Insikt i hur viktigt det är att uppmuntra elever att använda alla sina språk Erfarenhetsutbyte, pedagogiska diskussioner Litteratur

Utmaningar Organisatoriska Samarbete Tid Praktiken Att inkludera de mindre språken Ett förändrat synsätt på språk

Lärdomar Det tar tid! Struktur för samarbete behövs Större engagemang bland elever Hur gärna eleverna vill använda sitt förstaspråk och är stolta över det Förhållningssättet är viktigt

Råd till skolor Ge förutsättningar för projektet Strukturera samarbetet Engagemang och intresse Visa intresse för elevernas alla språk Börja i det lilla Låt det ta tid

Apelgårdsskolan - från teori till praktik

Vikten av kartläggning Enligt Garcia (2009) är förutsättningar för framgång genom translanguaging att finna individuella lösningar och för detta kan en kartläggning av något slag vara till god hjälp. Pedagogen behöver ta reda på vilka språk eleven har tillgång till och vilka språk som kan vara en resurs i undervisningen. Det gäller att dra nytta av elevens hela språkliga potential och på så sätt inrätta undervisningen för optimal inlärning.

Vikten av kartläggning Vilket språk har eleven litteraciterats på? Det behöver inte vara elevens förstaspråk som talas hemma. I tider av migration och globalisering så förändras de språkliga miljöerna.

Språkidentifikation (efter Svensson, 2017)

Kunskapsstegar (efter Svensson, 2017)

Praktiskt arbete på Apelgård Elevernas livserfarenheter Migration Språket som resurs Studiehandledare

Translanguaging i praktiken år 2-3 Förhållningssätt, värderingar och attityder Språk föder språk Informera föräldrar om nyttan med transspråkande

Välkommen på olika språk

Språklig aktivitet- Baloo får vykort Baloo förstår alla världens språk och därför tycker han det är roligt när barnen läser vykort eller brev för honom på de språk de kan.

Elevexempel

Grammatisk utveckling genom översättning Översättningar mellan språken är en effektiv metod för att utveckla språk och förvärva nya ämneskunskaper (Williams 1996 vid intro av translanguaging). För att inte stoppa tankeflödet vid grammatiska svårigheter på andraspråket fortsätter eleverna skriva på sitt starkaste skrivspråk och översätter sedan texter med hjälp av studiehandledare, kamrater eller digitala verktyg.

Utveckling genom sunda attityder Gibbons (2006), menar att det är en missuppfattning att språket ska ha lärts innan det tas i bruk för ämnesundervisning. Dvs utgå från det språk du redan har med dig. Komma bort från underförstådda uppmaningar som bygger på ideologier och inte empirisk forskning. Ex. minoritetskulturer i Sverige (samer).

sarah.hederstierna@malmo.se sofia.aprile@malmo.se esther.stefan@malmo.se rozafa.kita@malmo.se zinab.taki@malmo.se pamela.nasr@malmo.se Tack!