Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Relevanta dokument
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

PK-INR PT-INR D-dimer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Venös tromboembolism och D-dimer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

PK (INR) och D-dimer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

3.10 Diagnostiska strategier

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Trombos under graviditetmortalitet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

APTT konstiga resultat och lupus

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Utredningsgång vid misstänkt DVT

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Metforminbehandling vid njursvikt

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Evidensbaserad medicin

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Hur kan vi förbättra säkerhet vid VE? Gammal skåpmat och pågående utveckling. PhD Student Kristina Pettersson Supervisor Gunilla Ajne

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

Patientnära analyser en introduktion

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

egfr hos barn Peter Ridefelt

Klinisk lägesrapport NOAK

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Autism Spectrum Disorder

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

HbA1c för att diagnostisera diabetes - EMOT

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Törstprov och minirintest

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Aortadissektion - patofysiologi

Är patientnära d-dimertest säkert att använda inom primärvården?

Äldre kvinnor och bröstcancer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Transkript:

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att FXIIIa korsbundit fibrinogenets -kedjor i D-subenheterna I fibrinolysen frisläpps olikstora D-dimerderivat till plasma (vanligast är DD, E och DD/E) Lippi et al, Clin Chem Lab Med 2014

DDI analyseras med immunkemiska metoder (Latexförstärkt turbidimetri eller elisa) Det finns ca 30 olika DDI-metoder (med olika ak) varav 8 olika används i Sverige Metoderna har olika syntetiska kalibratorer (görs av företagen) Metoderna påverkas olika av fragmentstorlek Två olika enheter: mg/l FEU och mg/l D-DU Kan störa den immunkemiska mätningen: Lipemi och antikroppar (ex RFak >50 kie/l)

D-dimer har stor effekt för den enskilda patienten

Tillstånd med förhöjd D-dimer utan propp Infektion och inflammation Graviditet, HELLP och puerperium Vävnadsskada Malignitet (speciellt gynekologisk cancer) Förmaksflimmer och hjärtsvikt Aortadissektion och -aneurysm Blödning, DIC Lever- och Njursvikt Vasoocclusiv sicklecellkris Allvarlig kronisk urtikaria Hög ålder

D-dimer stiger hos friska över 50 års ålder

Referensintervall kan ej användas för D-dimer Referensintervall för en population (95%) Cutoffnivå effekter på sens/spec Beslutsgränsen bör bestämmas av: 1. Avståndet mellan de två grupperna 2. Sannolikheten för sjukdomen 3. Felklassificeringskostnaderna Subpopulationens variation Källa: http://westgard.com/biodatabase1

Förslag till åldersanpassad cutoff Harper et al. (Intern Med J, -07) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <1,0 FEU mg/l >60 år. Haas et al. (Thromb Res, -13) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <0,75 FEU mg/l >60 år. Raviv et al. (Emerg Med Int, -12) Rekommenderade att öka cutoff till <0,9 mg/l FEU i alla åldersgrupper. Douma et al. (Br Med J, -10) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 50 år och <ålder * 0,01 mg/l FEU >50 år.

Åldersanpassad cutoff Douma et al (Br Med J, -10) 1721 pat med låg sannolikhet för lungemboli Multicenterkohort från akutmottagningar Åldersanpassad cutoff över 50 års ålder: ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l) Denna modell har därefter studerats och rekommenderats i flera ytterligare studier

Cutoff i olika åldrar med Doumas modell Ålder Åldersjusterad (mg/l FEU) Åldersjusterad (mg/l DDU) 46 år <0,50 <0,25 56 år <0,56 <0,28 66 år <0,66 <0,33 76 år <0,76 <0,38 86 år <0,86 <0,43 96 år <0,96 <0,48 Ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l)

Referensområde för DDI Haase et al (Thromb Res, -13) - Referensvärden från 1 352 friska vuxna (23-93 år) - Försumbara skillnader mellan kön - Testade även åldersanpassade beslutsgränser Ålder 95% referensintervall < 50 <0,92 FEU mg/l 50-60 <1,21 FEU mg/l 60-70 <1,52 FEU mg/l >70 <2,39 FEU mg/l % pos DDI (<0,5 FEU mg/l) 11% 16% 29% 50% % pos DDI (<år x0.01) - 13% 18% 26%

Kritiker av åldersanpassad D-dimer Righini et al (Thr Haemost, -01) 1029 patienter > 60 års ålder sökt akuten med misstänkt lungemboli Undersökte olika cutoff för DDI med ROC-kurvor Rekommenderade att EJ åldersanpassa cutoff eftersom man förlorar för mycket sensitivitet om man vill nå samma spec som hos unga (47%)

Kritiker av åldersanpassad D-dimer Van der Pol, JTH -17 YEARS: prospektiv studie av lungeboli Jämförde en ny algoritm med åldersanpassade DDI Algoritmen innebar cutoff beroende på klinisk bild Ingen fördel med åldersanpassad DDI jämfört med algoritmen. Kombination av båda modeller gav sänkt sensitivitet. YEARS Items 1. Klinisk DVT 2. Blodig hosta 3. LE mest sannolikt

Kritiker av åldersanpassad D-dimer Takach Lapner et al (Thr Haemost, -16) Prospektiv multicenterstudie, non-intervention 1649 patienter med låg/moderat risk för lungemboli eller DVT 6% av patienterna hade trombos Jämförelse av åldersanpassad cutoff och arbiträrt höjd cutoff gav samma sens/spec

D-dimerstudie: Åldersstratifierade beslutsgränser för D-dimer Akutmottagningen Karolinska Huddinge Klinisk Kemi Huddinge

Färska plasmaprover till studien Siemens Sysmex CS2100i Roche TinaQuant DDI Siemens Innovance DDI Medirox DDI Akutmottagningen Beställer i Take Care: VTE-studie akut 2 st 5ml-rör Stago CompactMax Stago STA-Liatest DDI

Utvärderade metoder Samples Cutoff Age adjusted cutoff Instrument Roche Tina-quant D-dimer 939 <0.50 mg/l FEU Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i Siemens INNOVANCE 871 <0.50 mg/l FEU Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i MediRox D-dimer 819 <0.20 mg/l STA -Liatest D-Di 170 <0.50 mg/l FEU Age x 0.004 mg/l (for patients 50 years) Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i Stago CompactMax

Studiepopulation Enrolled (n=954) Excluded (n=14) Included (n=940) Suspect DVT (n=561) Suspect PE (n=379) Neg D-dimer DVT excluded (n=177) Pos/Neg D-dimer + Imaging (n=384) Neg D-dimer PE excluded (n=247) Pos/Neg D-dimer + Imaging (n=132) DVT verified (n= 90, 16% of susp.) DVT excluded (n=294) PE verified (n=35, 9% of susp) PE excluded (n=97) Proximal DVT (n = 58, 64%) Distal DVT (n= 32, 36%) Segmental PE (n=28, 80%) Sub-segmental PE (n= 7, 20%)

Studiepopulation Total n = 940 Female n = 547 (58%) Male n = 393 (42%) Age, median (IQR) No VTE VTE 58 (44-70) 57 (43-70) 65 (48-74) 56 (41-70) 55 (40-70) 66 (45-77) 59 (47-70) 58 (45-70) 64 (51-73) D-dimer (TinaQ) Neg, n (%) Pos, n (%) 514 (55%) 425 (45%) 323 (59%) 223 (41%) 191 (49%) 202 (51%) No VTE Only neg DDI + Imaging 815 (87%) 424 391 494 (90%) 254 240 321 (82%) 170 151 Åldersfördelning 18-97 år 62% >50 åå VTE PE DVT 125 (13%) 35 (4%) 90 (10%) 53 (10%) 18 (3%) 35 (6%) n = 72 (18%) 17 (4%) 55 (14%) I Stagokohorten hade 16% VTE

Metodjämförelse: kliniskt jämbördiga metoder AUC (95% CI) Manufacturer specified cutoff Age-adjusted cutoff Sensitivity Efficiency (95% CI) Specificity (95% CI) NPV LR(-) NNT % Neg % FP Tina-quant DDI (n=939) 0.93 (0.91-0.95) 67% 73% 0.98 (0.95-1.00) 0.98 (0.95-1.00) 0.63 (0.59-0.66) 0.69 (0.66-0.72) 0.04 0.03 1.83 1.65 55% 60% 32% 27% Innovance DDI (n=871) 0.92 (0.89-0.95) 66% 72% 0.96 (0.93-1.00) 0.96 (0.93-1.00) 0.61 (0.58-0.65) 0.68 (0.64-0.71) 0.06 0.05 1.87 1.68 53% 59% 34% 28% MediRox DDI (n=810) 0.90 (0.87-0.94) 70% 75% 0.94 (0.90-) 0.94 (0.90-) 0.66 (0.62-0.69) 0.72 (0.69-0.76) 0.09 0.08 1.72 1.57 58% 64% 30% 24% Stago DDI (n=170) 0.89 (0.82-0.96) 58% 64% 0.96 (0.89-1.00) 0.96 (0.89-1.00) 0.51 (0.43-0.59) 0.58 (0.50-0.66) 0.07 0.06 2.30 2.02 43% 49% 41% 35%

Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Cumulative Data Analysis: Plot av Sens/Spec mot cutoffnivå 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Cutoff [<0.50 mg/l FEU] CDA TinaQuant DDI 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 CDA Innovance DDI Cutoff [<0.50 mg/l FEU] 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 CDA Medirox D-dimer Cutoff [<0.20 mg/l] 0 0,25 0,5 0,75 1 D-dimer level [mg/l] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Cutoff [<0.50 mg/l FEU] CDA Stago DDI 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec

Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos Pos 121 304 304 250 TinaQuant Neg 3 511 511 565 Sens Spec 98% 63% 69% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos Pos 27 70 27 70 60 Stago Neg Neg 1 73 7383 Sens Spec 96,4% 58,0% 51,0% PPV PPV 28% 33% NPV 99% PPV PPV 27,8% 31,0% NPV NPV 98,8% 98,6% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos PPV 110 295 295 244 28% 31% Innovance Neg NPV 4 462 462 513 99% Sens Spec 96% 68% 61% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,2 mg/l VTE Ej VTE D-dimer Pos 241 196 PPV 99 241 Medirox 34% 29% Neg 464 509 NPV 6 464 99% Sens Spec 94% 72% 66%

Specificiteten steg med 6-7%, men mer hos de äldre Specificity (recommended cutoff (95% CI)) Specificity (age-adjusted cutoff (95% CI)) D-dimer Assay <50 years 50 years 60 years 70 years 80 years Tina-quant D-Di [<0.50 mg/l FEU] (n=939) (n=346) 0.82 (0.78-0.86) - (n=146) 0.51 (0.46-0.55) 0.61 (0.57-0.66) (n=195) 0.46 (0.41-0.51) 0.60 (0.55-0.65) (n=150) 0.37 (0.30-0.43) 0.55 (0.48-0.62) (n=102) 0.33 (0.23-0.43) 0.56 (0.46-0.67) INNOVANCE D-Di [<0.50 mg/l FEU] (n=871) (n=318) 0.82 (0.78-0.87) - (n=133) 0.48 (0.43-0.52) 0.59 (0.54-0.63) (n=182) 0.43 (0.38-0.49) 0.57 (0.52-0.63) (n=143) 0.35 (0.28-0.41) 0.52 (0.45-0.59) (n=95) 0.33 (0.23-0.43) 0.48 (0.37-0.58) MRX D-Di [<0.20 mg/l] (n=810) (n=291) 0.83 (0.78-0.87) - (n=124) 0.56 (0.51-0.60) 0.66 (0.61-0.70) (n=174) 0.51 (0.46-0.57) 0.64 (0.59-0.69) (n=130) 0.44 (0.37-0.51) 0.60 (0.53-0.67) (n=91) 0.41 (0.30-0.52) 0.59 (0.48-0.70)

90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Roche TinaQuant 55,0% 43,0% 48,0% 41,0% 25,0% 70,0% 58,0% 72,0% 51,0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Siemens Innovance 59% 43% 50% 42% 25% 72% 71% 56% 59% 20,0% 10,0% 0,0% 20,4% 17,4% 17,0% 9,6% 9,9% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 20% 10% 0% 20% 18% 16% 9% 10% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 90% 80% Medirox DDI 90% 80% Stago DDI 77% 85% 70% 63% 63% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 38% 40% 43% 40% 23% 30% 22% 16% 17% 9% 10% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 65% 62% 45% 31% 41% 31% 30% 19% 14% 13% 9% 18-50 51-60 61-70 71-80 80

Kliniskt likartade förbättringar vid åldersjustering AUC (95% CI) Manufacturer specified cutoff Age-adjusted cutoff Sensitivity Efficiency (95% CI) Specificity (95% CI) NPV PPV NNT % Neg % FP Tina-quant DDI (n=939) 0.93 (0.91-0.95) - 67% 73% 0.98 (0.95-1.00) 0.98 (0.95-1.00) 0.63 (0.59-0.66) 0.69 (0.66-0.72) 0.28 0.33 1.83 1.65 55% 60% 32% 27% Innovance DDI (n=871) 0.92 (0.89-0.95) - 66% 72% 0.96 (0.93-1.00) 0.96 (0.93-1.00) 0.61 (0.58-0.65) 0.68 (0.64-0.71) 0.27 0.31 1.87 1.68 53% 59% 34% 28% MediRox DDI (n=810) 0.90 (0.87-0.94) - 70% 75% 0.94 (0.90-) 0.94 (0.90-) 0.66 (0.62-0.69) 0.72 (0.69-0.76) 0.29 0.34 1.72 1.57 58% 64% 30% 24% Stago DDI (n=170) 0.89 (0.82-0.96) - 58% 64% 0.96 (0.89-1.00) 0.96 (0.89-1.00) 0.51 (0.43-0.59) 0.58 (0.50-0.66) 0.27 0.30 2.30 2.02 43% 49% 41% 35%

Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Siemens Innovance y = 0,946x + 0,0642 R² = 0,8204

Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Stago STA-Liatest D-DI y = 0,9486x + 0,1682 R² = 0,7773

Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Medirox D-dimer y = 0,3653x + 0,0005 R² = 0,7603

Sammanfattning Sensitivitet och NPV är utmärkta för alla undersökta metoder D-dimer stiger vid många kliniska tillstånd så Specificitet och är PPV låga Med åldersanpassad cut-off ses färre falskt positiva KUL Klinisk Kemi införde åldersanpassad cut-off 2017-11-08 Studien kommer publiceras i Journal of Thrombosis and Haemostasis: Age-adjusted D-dimer cut-off leads to more efficient diagnosis of venous thromboembolism in the emergency department: a comparison of four assays

Maria Farm Anwar Siddiqui Ingela Järnberg Liselotte Onelöv Jaak Eintrei Anders Kallner Jovan P. Antovic