VÄLKOMNA TILL ELIAS Entreprenöriellt lärande i Avesta skolor Avesta 2014-10-27
Omvänd presentation Kort om mig Ålder: 30 år Längd: 202 cm Bor: Kungshamn, Bohuslän Civil status: Gift, ett barn Ämneskombination: Idrott och ekonomi Fritidsintressen: Sport, familj, läser Sport: Volleyboll/Beachvolleyboll Egenskaper: +, Driven, handlingskraftig, - Talar snabbt, springer för långt Bakgrund STARTA EGET- UTBILDNING vid Kompetenscentrum Grundare av NORDSTRÖM EDUCATION Facebookgrupp - Entreprenörskap i teori och praktik Pedagogisk projektledare för entreprenöriellt lärande Moderator/Föreläsare vid SM i Ung företagsamhet Undervisat i utbildningskonceptet Ung företagsamhet Skolverkets entreprenörskapskurser Styrelseuppdrag - Föreningen lärare i ekonomiska ämnen
Era förväntningar? Dagens utbildning: www.eplavesta.wikispaces.com
Entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningsätt Bakgrund Pedagogiskt förhållningsätt Coachande lärande Digitala verktyg Bedömning av lärande Hälsofrämjande
Entreprenörskap en röd tråd genom utbildningsområdet 2010 Europa 2020 2009 Regeringskansliet 2006 EU 8 nyckelkompetenser 2004 Europeiska kommissionen 2000 Europeiska rådet 1989 OECD rapport 1473 Entreprendre
Kommentarer från filmen De vågar prova, våga prova igen, experimentera Vi vill hjälpa eleverna att utveckla olika förmågor som självständighet, samarbete, kritisk granskning, reflektionsförmåga, organisationsförmåga och ett aktivt deltagande. Vi skall vara medforskare, ställa frågor utmana, varför blev det så här? Vad är det som händer? Det viktigaste är att man växer av att få ansvarsuppgifter, motivationen ökar för att man söker uppgifter som man vill ha. Det är inte det rätt svaret som är det viktiga utan vägen dit Det är inte en nackdel om jag inte vet, för att det gör inget om jag lär tillsammans med barnen, och det gör inget om vi får fundera för det blir äkta funderingar för en själv Först får de komma på vad de vill undersöka, hämta inspiration från något som de sett någonstans och sedan undersöka det själva Min roll som lärare är att vara handledare, coach och att ställa de rätta frågorna för att eleverna skall komma vidare. Det känns mer på riktigt när de får träffa kunder Våga göra fel för att det är då du lär dig Företagen får en möjlighet att visa upp sig för ungdomarna och ungdomarna för företagen
Entreprenöriellt förhållningsätt, ingen quick fix! Finns inga rätta svar eller färdiga lösningar Ett förhållningsätt måste utveckla inifrån Alla har olika förutsättningar Utgå från befintliga resurser och det man kan påverka Entreprenöriellt lärande är ingen frälsningslära
Hur ser samhället ut idag? Elever som ej känner meningsfullhet i skolan Hög ungdomsarbetslöshet Branscher och organisationer som inte hittar rätt kompetens 13 % av våra barn som går ut med icke godkända betyg i åk 9 En förändrad omvärld ställer krav på nya kompetenser Byter jobb allt fler gånger
Inga motsatsförhållanden!!! Traditionellt lärande Statisk Ytinlärning Linjär Passiv Monolog Slutna frågor Fakta Yttre motivation Analog Konsument Kunskap Kunskapsförmedlare Uppgifter Prov/facitkultur Skolkunskap Bedömning av lärande Ämnesindelning Rätt och fel Lära av läraren Motarbetare Företag Entreprenör Resultatorienterad Teori Reaktiv Entreprenöriellt lärande Dynamisk Djupinlärning Cirkulär Aktiv Dialog Öppna frågor Förståelse Inre motivation Digital Producent Kompetens Coachande, handledande Uppdrag Prövande kultur Omvärld-/livsvärldskunskap Bedömning för lärande Ämnesintegration Öppna svar, alternativa lösningar Lära av varandra Medarbetare Företagsam Entreprenöriell Processorienterad Praktik Proaktiv
Skolans uppdrag en spegling av samhällets utveckling
Industrisamhället och skolans uppdrag Foto: José Luís Agapito Foto: Municipal Archives of Trondheim
Från ett lydnadspradigm till ett förståelseparadigm? Från 1850-talets industrisamhälle Till 2000-talets kunskapssamhälle 10 % av befolkningen verksam inom jordbruket 80% inom tjänstesektorn 80 % i industrisektorn 15% i industrisektorn 10 % i tjänstesektorn 2% i jordbruket Källa: Svenskt Näringsliv, 10 TESER OM ENTREPRENÖRSKAP, Foto: Ken Robinson, Changing the education paradigm
Världen förändras We are currently preparing students for jobs that don t yet exist using technologies that haven t been invented in order to solve problems we don t even know are problems yet. Fischer and MeLeod Källa: Svenskt Näringsliv, Världen förändras
Kunskapssamhället och skolas uppdrag
Elevers strategier för lärande Komma utan material av olika slag till sina lärtilfällen (lektioner) Komma insläntrande ganska sent till lärtillfällen (lektioner) Placera sig längst bak i våra lärande rum (klassrum) Inte räcka upp handen för att dela med sig av sina kunskaper Inte ställa frågor till läraren när man är osäker eller saknar kunskap Inte ha läst eller bearbetat uppgifter till lärtillfällena (lektionerna) Passivt följa instruktioner Ifrågasätta läxor och prov Bara redovisa det man måste Ej lämnar in sina arbeten i tid eller inte alls Återkommande fråga vad som kommer på proven Sen ankomst eller utebli från lärtilfällen (lektionerna) Källa: Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg (2011)
Utveckla nya strategier för lärande Utformandet av uppgifter STG-metoden Från fakta till förståelseuppgiter Läroplanen från 1994 Traditionella dualistiska uppgifter Entydigt kunskapsbegrepp Elevens strategier för lärande Förståelsen är överordnad de andra tre Lärprocesser som maximerar lärandet och den personliga utvecklingen DU/DET uppgifter Utan vår förståelse får vi varken fakta, förtrogenhet eller färdighet någon mening. Källa: Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg (2011)
Du och det uppgifter DU-uppgifter kännetecknas av att: De är öppna men har både en avgränsning och riktning Eleven behöver använda sin inlevelseförmåga, fantasi och kreativitet i bearbetningen. De berör, ger en relation och involverar elevernas livsvärld De är ofta kopplade till verkligheten De kombinerar kunskap och egen förståelse De bearbetar kunskapsinnehållet De skapar lärprocesser som ger bestående kunskap och sammanhang De avslöjar elevens oförståelse Eleven använder sin erfarenhet och tanke Källa: Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg (2011)
Entreprenöriellt lärande i praktiken Lära att lära som en entreprenör Learning by doing Trial and error Problemlösning Erfarenhetsbaserat lärande Lärprocesser Att våga göra fel Misslyckas = lyckade missar Öppna frågeställningar Alternativa svar Reproduktiva arbetsätt
Lärprocesser inom entreprenöriellt lärande Bygger på erfarenhetsbaserat lärande och learning by doing Utgår från att eleven tar eget ansvar för sin lärprocess Lärandet sker tillsammans med andra Sätter kunskapen i ett sammanhang och nya arenor för lärandet Meningsfulla uppgifter, cirkulärt lärande Prova på att driva företag Tvärvetenskapligt förhållningsätt/projektmetodik Formativ bedömning
Formativ bedömning 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav Alignmentplanering, baklängesplanering, The Big Five, Matriser, GAP, elevexempel 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Sociala medier, blogg, frågor, EPA, No hands up, flippat klassrum, exit ticket, 3-2-1 3. Återkoppling som för lärandet framåt Matriser, Two stars and a wish, inspelad återkoppling, endast kommentarer 4. Aktivera eleverna som lärarresurser för varandra Självvärdering, kamratbedömning, checklistor, EPA, trafikljusmetoden 5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess Elevledda utvecklingssamtal, C3B4ME, elevbedömning, bloggbok,
Sätt perspektiv på undervisningen Historiskt Miljö/Hållbar utveckling Etiskt Internationellt/Globalisering Genus Mångfald Teknologi Vetenskapligt
Tvärvetenskapligt Ämnesintegration/projekt Steg 1: Lärarna planerar de ämnesövergripande, eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Läraren arbetar med personlig coachning och går igenom grunderna i betygsmatrisen och eleverna lär sig arbeta med självvärdering och sitt personliga självledarskap. Steg 2: Lärarna tillsammans med eleverna planerar upp det ämnesövergripande arbetet, eleverna arbetar i grupp. Läraren arbetar med gruppcoachning och eleverna lär sig arbeta med kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna lärs sig vidare att arbeta med i projekt och utveckla sitt gruppledarskap genom att pröva olika roller. Steg 3: Eleverna själva planerar upp det ämnesövergripande arbetet och arbetar i grupper. Läraren arbetar med klasscoachning där eleverna får arbeta med självvärdering, kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna utvecklar sitt ledarskap på individ-, grupp- såväl som projektnivå.
Samverkan med omvärlden Martin Lackéus, doktorand vid Chalmers i Göteborg Den altruistiska paradoxen Värdeskapande aktiviteter genom t.ex. samverkan Känslorna bidrar till entreprenöriella kompetenser Arbeta i projektform Bransch-, yrkes- eller programråd Externa uppdragsgivare Fadderföretag Företagspresentationer Gästföreläsare Jobbskuggning Mentorskap/Rådgivare Medbedömare Prao, praktik Studiebesök Yrkesintervjuer Yrkesmässor
Entreprenöriella kompetenser Motivation Kreativitet Framtidstro Kunskaper Egenskaper Idéutveckling Kommunikation Erfarenheter Meningsfullhet Samarbeta Nyfikenhet Självkänsla Färdigheter/kompetenser Ansvarstagande
Lgr 11 Entreprenöriella kompetenser En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Skolans värdegrund och uppdrag kapitel 1 Skolan och omvärlden Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Kapitel 2.6 Skolan och omvärlden Kommunikation Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Entreprenöriellt förhållningsätt Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Skolans värdegrund och uppdrag kapitel 1 Kunskapsbegreppet Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Kreativitet Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Övergripande mål och riktlinjer, kapitel 2
Kreativitet Skolan dödar kreativiteten? Richard Floridas forskning Kreativa lärandeprocesser Verklighetsbaserad och livsvärldsbaserad Bild: Kathryn Maxfield Hitta alternativa pedagogiska verktyg
Elevers kreativa svar Källa: Douglass Källa: imgur Källa: clivewhite.co.uk Källa: alittle-offcenter.blogspot.com Källa: tworiversblog.com Källa: izismile.com
Kreativitet Något nytt och originellt Beroende av: Personliga egenskaper Begåvningsfaktorer Personlighetsdrag Miljö Lärmiljöer för både hjärna och hjärta Lekfullheten stimulerar till kreativitet Nyfikenhet, engagemang och lust
Entreprenöriella metoder och modeller Grundskolans tidigare år Grundskolans senare år
Entreprenöriella metoder, och modeller Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhälls Vargar nosar och jagar x x x Vårt samhälle x x x x x Se möjligheterna x x x x Snilleblixtarna x x Unga berättare x x x x x Webbstjärnan x x x x x Skellefte-Tekniken x x Draklandet x x x Teknikspanarna x x NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X FinnUpp x x x Future City x x x x x Teknikåttan x x I praktiken x x x x X Unga spekulerar X x Transfer.nu x x x x x Business 4 a day x x x FramtidsFrön x x x x x First Lego League x x Matena x x Miniföretagarna x x x
Meningsfullt lärande Varför gör vi det här? Bristande motivation Misslyckande Inre och yttre motivation Uppgifternas utformning
Det finns inga misslyckanden, bara lyckade missar! Failure is the opportunity to begin again more intelligently. Henry Ford
Entreprenöriellt lärande och motivation Utgår från elevens livsvärld Utgår från elevens egna intressen Bygger på inre motivation Studera medel för lärande, snarare än mål Informellt lärande Egenskaper och kunskaper i nya sammanhang Bidrar till ökad förståelse
Fika Diskussionsuppgift Dödar skolan motivationen? Länk till diskussionsforum www.todaysmeet.com/elias
Fika Diskussionsuppgift Dödar skolan motivationen? Länk till diskussionsforum www.todaysmeet.com/elias Återsamling 10:15
ELIAS under läsåret 14/15 Entreprenöriellt lärande i Avesta skolor Avesta 2014-10-27
Elevers kompetenser 1. Eget ansvar 2. Kreativitet 3. Nyfikenhet 4. Idéer 5. Prova 6. Initiativtagande 7. Ansvarstagande 8. Samarbetsförmåga
Lärares aktiviteter Göra eleverna medvetna om livet utanför skolan. Studiebesök. Bergsnässkolan Jag försöker lyfta fram olika sätt att se en lösning på ett problem. By skola Genom att undvika allt för mycket "rätt eller fel-frågor" och istället ge frågor som kan diskuteras utifrån olika perspektiv. Domarhagskolan Jag lyssnar in barnen, vad de har för intressen, vad de kan och hur de tänker. Försöker sen anpassa undervisningen så alla utvecklas. Fors skola Jag jobbar mycket med systematiska undersökningar, vi skriver, vi läser, vi undersöker, vi gör fel och gör om och misstagen är inga nederlag, vi går vidare och rågar oss varför blev det så här, kan vi förbättra och lära oss ännu mer. Johan-Olovskolan Eleverna får komma med idéer och förslag vad gäller t.ex. innehåll (vad vill vi veta mer om?) när vi har ett arbetsområde Karlbo skola Elevernas är delaktiga i planeringen av ett arbetsområde där de framförallt ger förslag på arbetssätt och hur de ska göra för att nå målen. Klockareskolan Öppen och bejakande klassrumskultur, släpper in eleverna och deras tankar och idéer. Ställer dem inför dynamiska och problembaserade frågeställningar, baserade på verkligheten idag och den som komma skall. Låter eleverna själva söka svaren, lösningarna. Krylbo Små saker i klassrummet. Försöker ta vara på deras idéer. Elevledda utvecklingssamtal. Föräldramöten där eleverna håller i mötet, berättar om sitt lärande. Markusskolan Jag försöker var öppen för flera lösningar. Samarbete i grupper. Övningar utan givna mallar. Nordanö-Lunds skola Ställer frågor som är utvecklande och som får eleverna att tänka själva. Arbetar gärna tematiskt där det är möjligt, vilket stimulerar elevernas till att utveckla sina förmågor. Skogsbo skola
Självskattning för lärare Antal respondenter: 124 Skattning: 1-5 1. I låg grad 2. I ganska låg grad 3. Varken eller 4. I ganska hög grad 5. I hög grad Sammanställning på förvaltningsnivå Grundskolan Självskattning för pedagoger och lärare Medelvärde Entreprenöriellt förhållningsätt i undervisningen 3,2 Entreprenöriellt förhållningsätt i skolan 2,8 Område inom det entreprenöriella lärandet Medelvärde Coachande förhållningsätt 3,9 Digitala verktyg och lärprocesser 3,2 Elevinflytande och delaktighet 3,6 Formativ bedömning 3,5 Företagande och företagsamhet 2 Utifrån elevens kunskaper, erfarenheter och intressen 3,7 Learning by doing och misslyckanden 3,5 Motivation, lustfylldhet och meningsskapande 3,9 Samverkan skola-närsamhälle 2,8 Skarpa-/verklighetsanknutna uppgifter 3,8 Stimulera till nyfikenhet och kreativa processer 3,9 Samarbete och problemlösning 3,8 Tematiseringar och projektarbete 3,1 Ämnesintegrerat-/tvärvetenskapligt arbete 3 Summa 3,3
Lärares behov och stöd Självskattning för att fördjupa sitt arbete Uppdrag: Välj ut de fem viktigaste områdena Sammanfattning av självskattningen Tre viktigaste områdena 1. Väva in det systematiska kvalitetsarbetet 2. Förankring i styrdokumenten 3. Rutiner för kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte Sammanställning på förvaltningsnivå Självskattning för lärare stöd och behov Grundskolan Viktigt att arbeta med entreprenörskap i skolan 3,4 Behov av stöd för att fördjupa skolans arbete 3,3 Självskattning av lärares behov och stöd Antal svar Skapa en gemensam vision och samsyn 31 Förankring i styrdokumenten 61 Goda exempel och från andra lärare och skolor 42 Förankring av teorier och aktuell forskning 37 Stöd från skolledare och pedagogisk utveckling 41 Utarbeta en gemensam plan för arbetet 19 Väva in det systematiska kvalitetsarbetet 64 Ta del av konkreta metoder, modeller och verktyg 46 Rutiner för kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte 53 Möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning 33 Delta i seminarier, workshops och konferenser 14 Organisationer, föreningar och aktörer 17 Skapa nätverk, kontaktpersoner och externa kontakter 45 Studiebesök och nätverks-/inspirationsträffar 33 Diskussions och stödmaterial 12
ELIAS -Entreprenöriellt lärande i Avesta skolor Syfte Syftet är att barn och elever ska ges förutsättningar för att utveckla sina entreprenöriella förmågor, så som nyfikenhet, kreativitet, mod och initiativförmåga, samt öka ett intresse för entreprenörskap i tidig ålder. Barn och elever ska känna tilltro till den egna förmågan och kunna tillämpa sina kreativa och innovativa idéer i en medveten handling. Höstterminen Nollpunktsmätning och analys Skolledarutbildning Kollegialt lärande Entreprenöriellt förhållningsätt Plattform för ELIAS Vårterminen Formativ bedömning Samverkan skola-arbetsliv Uppföljning av nollpunktsmätning Utvärdering, verksamhetsrapport
Plattform för Entreprenöriellt/kollegialt lärande Lärande exempel Omvärldsbevakning Lärmoduler Kalendarium Sociala medier Nyheter Spridning av lärares arbete Länksamling Forskning Systematiskt kvalitetsarbete Skolutveckling
Entreprenörskap i sociala medier Entreprenörskap i teori och praktik Entreprenörskapsdagen Samklang Ungt Entreprenørskap Norge Vi som vet hur man driver framtidens skola Förskola och entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Bergslagen Entreprenöriellt Lärande
Kvalité - Vi eftersträvar att våra insatser håller en hög kvalité som bygger på aktuell forskning, väl beprövad erfarenhet och förankring i styrdokument. Utvärdering Era tankar och åsikter är viktiga för att vi ständigt skall kunna förändra och förbättra våra utbildningsinsatser. Våra uppföljningar och utvärderingar utgår från våra sex värderingar som skall genomsyra vår verksamhet. Resultatet av samtliga utbildningsinsatser återkopplas till uppdragsgivaren och en sammanställning av svarsunderlaget presenteras skickas ut till alla deltagare. Samtliga respondenter är anonyma. Kundfokus - Vi anser att kundens delaktighet har högsta prioritet. Vi bygger våra insatser på ett ömsesidigt utbyte och anpassar våra utbildningars syfte, mål och utbildningsform efter verksamhetens behov. Kostnadsmedvetenhet - Vi använder våra resurser för maximal nytta, samtidigt som vi i insatser arbetar efter att förhålla oss till våra kunders budgetramar och önskemål. Kontroll - Vi arbetar med ständig uppföljning och utvärdering av våra insatsers kundnytta för att förändra och förbättra våra utbildningar, tjänster och verksamhet. Kompetens - Vi värdesätter att våra insatser skall präglas av hög kompetens. Våra utbildningssamordnare skall ha adekvat utbildning och vara verksamma inom området. Kreativitet - Vi strävar efter att bryta gamla normer och värderingar. Genom att tänka utanför konventionella ramar, vill vi i våra insatser främja innovation och nytänkande som medel för utveckling och lärande. Länk skickas ut efter lunch tillsammans med presentationerna http://eplavesta.wikispaces.com/utvardering 2014-10-28 46
Entreprenörskap då och nu? Syftet med utbildning är inte att göra de unga perfekta i något ämne, utan att öppna och stimulera deras sinnen så att de på bästa sätt kan utveckla sin kompetens i vilket ämne som helst, när de sedan kommer att ägna sig åt det. John Locke,1689 Det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Hattie, 2009
Kontaktuppgifter Daniel Nordström Utbildningskonsult Fyrbåksgatan 10 456 34 Kungshamn Telefon: 0736 789 695 E-post: info@nordstromeducation.se Hemsida: www.nordstromeducation.se TACK FÖR ATT NI LYSSNAT! Sociala medier Twitter: nordstromedu Facebook: NORDSTRÖM EDUCATION Skype: nordstromeducation Linkedin: Daniel Nordström